Förfarande : 2014/2717(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0054/2014

Ingivna texter :

B8-0054/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/07/2014 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0009

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 135kWORD 72k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0025/2014
15.7.2014
PE536.955v01-00
 
B8-0054/2014

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Ukraina (2014/2717(RSP))


Rebecca Harms, Ulrike Lunacek, Tamás Meszerics, Heidi Hautala, Benedek Jávor, Bas Eickhout, Ernest Maragall för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Ukraina (2014/2717(RSP))  
B8‑0054/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina, särskilt resolutionerna av den 27 februari 2014 om situationen i Ukraina(1), av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina(2) och av den 17 april 2014 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet, särskilt destabiliseringen av östra Ukraina(3),

–       med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) extrainsatta möte om Ukraina den 3 mars 2014 och av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möten den 17 mars, den 14 april, den 12 maj och den 23 juni 2014,

–       med beaktande av stats- och regeringschefernas uttalande om Ukraina vid Europeiska rådets möte den 6 mars 2014,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser om Ukraina av den 20 mars och den 27 juni 2014,

–       med beaktande av uttalandet med de preliminära iakttagelserna och slutsatserna av den 25 maj 2014 om nyvalet till presidentposten i Ukraina från OSSE/ODIHR:s internationella valobservatörsuppdrag,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     I händelserna efter april 2014 ockuperade proryska separatistgrupper först byggnader tillhörande den regionala statsförvaltningen och andra offentliga byggnader och iscensatte våldsamma demonstrationer i sydöstra Ukraina. Under de följande dagarna tog välbeväpnade, oidentifierade milisgrupper i en rad samordnade räder militär kontroll över städer i östra Ukraina, särskilt i regionerna Luhansk och Donetsk.

B.     De proryska milisgrupperna utropade ”folkrepubliker” i dessa regioner och höll senare folkomröstningar till stöd för dessa” suveräna republiker”. Alla försök från myndigheterna i Kiev att inleda en verklig dialog i syfte att ta itu med problemen i området och i synnerhet inleda en administrativ decentralisering och relevanta konstitutionella reformer har avvisats av de personer som tagit makten.

C.     Rebellerna har även använt ryska stridsvagnar, bepansrade fordon, ammunition och vapen, bland annat moderna raketartillerisystem, som smugglats över gränsen. Vissa ledande kombattanter i de separatistiska milisstyrkorna är ryska medborgare med koppling till de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna, och andra kommer från Tjetjenien, Krim och Serbien. Under krisen har Ryssland samlat trupper och krigsmateriel på gränsen till Ukraina.

D.     Den 25 maj 2014 höll Ukraina ett förtida presidentval som övervakades av en robust internationell valobservatörsgrupp under ledning av OSSE/ODIHR. Trots yttre och inre försök att störa processen bedömdes valet generellt sett positivt av de internationella observatörerna. I Donbass kunde endast ett fåtal medborgare rösta, på grund av omfattande hot och våld från separatisternas sida.

E.     I sitt installationstal den 7 juni 2014 presenterade den nyvalde presidenten, Petro Porosjenko, en fredsplan i 15 punkter för att lösa situationen i de östra regionerna, baserat på befrielse från straffrättsligt ansvar för alla som ger upp och inte har gjort sig skyldiga till allvarliga brott, inrättande av kontrollerade korridorer för reträtt av ryska legosoldater samt inledande av en inkluderande dialog med fredliga medborgare.

F.     President Porosjenko utlyste en vapenvila som ensidigt förlängdes till den 30 juni för att underlätta genomförandet av fredsplanen. Denna vapenvila bröts gång på gång, främst av separatisterna.

G.     Enligt en snabb bedömning av Unicef har upp till 50 procent av barnen i Donetskregionen bevittnat våld och lider av allvarliga psykosociala problem. De offentliga myndigheterna, särskilt polisen och rättsväsendet, kan inte upprätthålla rättsstaten eller ett minimum av allmän säkerhet. Det sker en allvarlig försämring inom tjänster på många områden i regionerna Donetsk och Luhansk, där vattenförsörjningen påverkas, sociala utbetalningar uteblir och hälso- och sjukvårdstjänster störs. Över 100 000 personer har flytt från konfliktområdena till andra delar av landet och till Ryssland.

H.     Den 2 juli 2014 möttes utrikesministrarna i Tyskland, Frankrike, Ryssland och Ukraina i Berlin och enades om en uppsättning åtgärder till förmån för en hållbar ömsesidig vapenvila i östra Ukraina.

I.      Efter undertecknandet den 21 mars 2014 av de politiska bestämmelserna i associeringsavtalet undertecknade EU och Ukraina den 27 juni 2014 officiellt den återstående delen av detta avtal, som inbegriper ett djupgående och omfattande frihandelsavtal.

J.      Den 27 juni 2014 bekräftade rådet (utrikes frågor) kommissionens analys att Ukraina har uppfyllt alla riktmärken under den första etappen i handlingsplanen för viseringsliberalisering och gått vidare till den andra etappen i processen för liberalisering av viseringsbestämmelserna.

K.     Den 25 juni 2014 godkände det ryska federationsrådet president Putins beslut att avstå från rätten att sända ryska väpnade styrkor till Ukrainas territorium.

L.     Mot bakgrund av bristen på konkreta åtgärder för att minska spänningarna har EU utökat sina sanktioner i förhållande till situationen i Ukraina genom att utvidga de kriterier som möjliggör viseringsförbud och frysning av tillgångar, och man har lagt till ytterligare personer och två enheter på listan för dessa åtgärder. Dessa begränsade och riktade sanktioner har redan fått effekt.

M.    Ingen överenskommelse har nåtts om den långvariga tvisten mellan Ukraina och Ryssland om gasleveranser.

N.     Det behövs kraftfulla internationella diplomatiska insatser på alla nivåer för att trappa ned situationen och förhindra att krisen eskalerar utom kontroll. EU måste reagera med kraft, så att Ukraina och andra länder i det östliga partnerskapet till fullo kan utöva och åtnjuta sin suveränitet utan yttre påtryckningar.

1.      Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den pågående konflikt som hemsöker den östra delen av Ukraina och har krävt hundratals människoliv, vållat förstörelse av bostäder och egendomar och lett till att tusentals civila flytt från konfliktområden till tryggheten.

2.      Europaparlamentet erkänner Ukrainas legitima rätt till självförsvar enligt definitionen i artikel 51 i FN-stadgan. Parlamentet anser dock att endast en verklig politisk lösning på krisen kan bana väg för en fullständig försoning mellan parterna och stärka landets enhet. Parlamentet uppmanar den ukrainska säkerhetstjänsten att fullt ut respektera internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning vid genomförandet av så kallade antiterroroperationer. Civilbefolkningen måste skyddas.

3.      Europaparlamentet framhåller de följder, effekter och konsekvenser som krisen har för stabiliteten och säkerheten i hela regionen och för de aktuella och framtida förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet uppmanar Ryssland att avstå från en ensidig tolkning av omständigheter och händelser på fältet som förevändning för en direkt intervention av ryska styrkor i konflikten.

4.      Europaparlamentet stöder i detta avseende den fredsplan som lagts fram av president Porosjenko, och efterlyser ett nytt möte i den trilaterala kontaktgruppen för konfliktlösning i sydöstra Ukraina i syfte att utlysa en omedelbar vapenvila under övervakning av OSSE och ge ukrainska gränsvakter och OSSE:s personal tillträde till gränsstationer på den ryska sidan för att övervaka situationen i områden där de ukrainska gränsstationerna ockuperats av separatistgrupper.

5.      Europaparlamentet uppmanar alla parter att upphöra med alla stridigheter i syfte att trappa ned krisen och tillhandahålla humanitärt stöd och säkra korridorer för flyktingar och fördrivna personer, så att det skapas förutsättningar för en verklig dialog och man kan hitta en hållbar lösning som stabiliserar situation. Parlamentet uppmanar vidare rebellerna att omedelbart frige alla personer som hålls som gisslan.

6.      Europaparlamentet anser att OSSE bör spela den viktigaste operativa rollen för att lösa krisen i Ukraina med tanke på denna organisations erfarenhet av att hantera väpnade konflikter och kriser och det faktum att både Ryssland och Ukraina är medlemmar av den. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen att ytterligare stärka OSSE:s roll i den ukrainska konflikten. Parlamentet begär mer ekonomiska resurser och personal till OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i syfte att möjliggöra en stark närvaro av OSSE längs gränsen till Ryssland och på alla platser där strider har ägt rum eller fortfarande pågår. Parlamentet uppmanar OSSE att offentliggöra så mycket information som möjligt om alla våldsamma och relevanta politiska incidenter, så att inflytandet av desinformation och propagandakampanjer minskar. Parlamentet uppmanar även OSSE att inrikta sig på alla de personer som har försvunnit under de senaste veckorna och se till att de släpps fria.

7.      Europaparlamentet uppmärksammar den senaste rapporten från Amnesty International och fördömer kraftfullt de bortföranden, fall av brutal misshandel och tortyr, mord, utomrättsliga avrättningar och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt som aktivister, demonstranter, journalister och många andra medborgare som inte är aktiva i konflikten i östra Ukraina råkat ut för under de senaste tre månaderna, huvudsakligen begångna av beväpnade separatister och i vissa fall även av regeringsstyrkor. Parlamentet ställer sig bakom uppmaningen till Ukrainas regering att skapa ett gemensamt och regelbundet uppdaterat register över rapporterade fall av bortföranden och grundligt och opartiskt undersöka varje påstående om missbruk av våld, misshandel och tortyr.

8.      Europaparlamentet uppmanar Moskva att omedelbart minska och dra tillbaka trupperna från gränsen till Ukraina och att avbryta alla åtgärder, infiltrationer, vapenleveranser eller allt dolt stöd till de rebeller som strider i östra Ukraina, som ett första välkommet konkret steg för att visa att Ryssland menar allvar med en nedtrappning av krisen.

9.      Europaparlamentet framhåller att Ryssland efter annekteringen av Krim bryter mot sina rättsliga skyldigheter som avtalsslutande part i 1994 års samförståndsavtal från Budapest och 1997 års fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap, där parterna enades om att avhålla sig från hot om eller användning av våld mot Ukrainas territoriella integritet eller politiska oberoende.

10.    Europaparlamentet beklagar djupt att Frankrike fortsätter förberedelserna för att exportera två helikopterbärande hangarfartyg av klassen Mistral till Ryssland, då utbildning inleds för 400 ryska marinsoldater i hamnen i St Nazaire. Parlamentet påminner om att denna export avsevärt kommer att stärka den ryska flottan strategiskt och möjliggöra mycket snabba offensiva insatser i områden som Östersjön och Svarta havet. Försäljningen bidrar också till kapprustningen i regionen. Parlamentet är djupt övertygat om att försäljningen utgör ett direkt och starkt hot mot Europas säkerhet och innebär en kränkning av den gemensamma ståndpunkten 944/2008 om vapenexport, särskilt de kriterier som förbjuder export till ett land eller en region där det råder spänningar eller sker överträdelser av internationell rätt och internationella skyldigheter, såsom 1994 års samförståndsavtal från Budapest. Det hotar även säkerheten i angränsande EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar alla EU:s medlemsstater att genast anta ett vapenembargo som också omfattar övervakningsteknik.

11.    Europaparlamentet är bekymrat över uttalandena från Natos generalsekreterare, Anders Fogh Rasmussen, om behovet att avsevärt öka försvarsutgifterna i Natoländerna på grund av den roll som Ryssland spelar i den ukrainska krisen. Parlamentet oroas också av den amerikanske presidentens tillkännagivanden om satsningar på omkring en miljard dollar i försvarsmateriel i Östeuropa. Parlamentet påminner om att både den franska Mistralexporten och USA:s satsningar i Östeuropa inte bara är en del av ett farligt och oansvarigt nollsummespel utan också tydliga tecken på en kommande kapprustning. Parlamentet anser att de steg mot ytterligare militarisering som planeras av beslutsfattare i Frankrike, USA och Nato kommer att undergräva och avsevärt försvaga en stark icke‑militär strategi från EU baserad på sanktioner och förhandlingar. Parlamentet betonar dessutom att den pågående vapenexporten går stick i stäv med EU:s gemensamma ståndpunkter och de aktuella ekonomiska sanktionerna.

12.    Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att anta en mer sammanhängande och tydligare strategi i den ukrainska krisen och särskilt gentemot den ryska regeringens agerande. Parlamentet välkomnar EU:s beslut att utöka de riktade sanktionerna, däribland resebegränsningar och frysning av tillgångar, mot personer som är ansvariga för handlingar fyllda av intolerans och hat, bland annat uppmaning till krig, eller handlingar som kan undergräva eller hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, men beklagar beslutet att inte använda sig av den tredje sanktionsfasen trots upptrappningen av krisen. Parlamentet kräver att den tredje fasen av sanktioner slutförs, med bland annat ett vapenembargo.

13.    Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att inleda en öppen, transparent och inkluderande dialog. Parlamentet uppmanar dem i detta avseende och mot bakgrund av den pågående konflikten att inte försena de nödvändiga och förväntade reformerna på de konstitutionella, politiska och ekonomiska områdena. Parlamentet anser att de konstitutionella reformerna i Ukraina bör bli föremål för en bred och djupgående diskussion som alla delar av det ukrainska samhället får delta i och som slutligen bör leda till en folkomröstning.

14.    Europaparlamentet välkomnar nyvalet till parlamentet i enlighet med internationella demokratiska åtaganden, trots fientligheterna i den östra delen av landet. Parlamentet betonar den generellt sett positiva bedömningen från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, som pekade på en förbättring jämfört med föregående samråd, och uppmanar de ukrainska myndigheterna att ta upp alla kvarstående frågor som nämns i de preliminära iakttagelserna och slutsatserna.

15.    Europaparlamentet stöder president Porosjenkos planer på nyval till parlamentet i höst.

16.    Europaparlamentet betonar att undertecknandet av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina den 27 juni 2014 är ett grundläggande steg för att fördjupa förbindelserna mellan de båda parterna och integrera Ukraina i den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet ser fram emot antagandet av en färdplan för genomförandet av avtalet, och uppmanar kommissionen att intensifiera det tekniska och finansiella stödet för att garantera ett framgångsrikt genomförande. Parlamentet upprepar i detta avseende att detta avtal inte utgör det slutliga målet i förbindelserna mellan EU och Ukraina. Vidare betonar parlamentet att Ukraina, enligt artikel 49 i EU-fördraget, precis som alla andra europeiska stater har ett europeiskt perspektiv och kan ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att landet ansluter sig till demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter samt garanterar rättsstaten. Parlamentet understryker att ett associeringsavtal eller ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU inte är kopplat till integration i Nato.

17.    Europaparlamentet välkomnar det första högnivåmötet om Ukraina i Bryssel den 8 juli 2014, med deltagande av EU och dess medlemsstater, Ukraina, andra givarländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut och det civila samhället, vilket syftade till att samordna det internationella stödet till landet. Parlamentet betonar vikten av ett åtagande från det internationella samfundet om att stödja ekonomisk och politisk stabilisering och reform i Ukraina, särskilt inom ramen för Ukrainas politiska associering och ekonomiska integration med EU, tillsammans med en trovärdig beredskapsplan för återuppbyggnad och utveckling i de regioner som drabbats av konflikten samt humanitärt bistånd till flyktingar och fördrivna personer.

18.    Europaparlamentet noterar det första trepartsmötet mellan EU, Ryssland och Ukraina den 11 juli 2014, där man tog upp genomförandet av associeringsavtalet och de relevanta potentiella effekterna och konsekvenserna för Ryssland. Parlamentet är övertygat om att EU inte bör tillåta Ryssland att undergräva, inge veto mot eller försvaga detta associeringsavtal eller de med Georgien och Moldavien. Parlamentet betonar att EU och Ryssland har byggt upp starka ekonomiska band i det förflutna, men även att det endast är genom att återgå till internationell rätt som Ryssland kommer att skapa förutsättningar för ett gott samarbete och goda förbindelser i framtiden.

19.    Europaparlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att gå vidare med en ambitiös uppsättning transparenta och omfattande strukturreformer och prioritera att stärka rättsstaten, utrota korruptionen genom att anta och verkställa nödvändig lagstiftning, inrätta ett balanserat och fungerande styrelseskick grundat på maktdelning i linje med europeisk standard, genomföra en genomgripande reform av rättsväsendet och vallagen samt anpassa lagstiftningen mot diskriminering till EU:s normer, särskilt med tanke på den kommande reformen av arbetsrätten. Parlamentet anser dessutom att det är ytterst viktigt att inleda en process för successiv decentralisering av den centrala makten till regionala och kommunala förvaltningar, utan att rubba den inre maktbalansen eller undergräva en praktiskt fungerande stat. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens beslut att bilda en stödgrupp för Ukraina som kommer att arbeta med genomförandet av den europeiska reformagendan.

20.    Europaparlamentet välkomnar rådets plan på att lansera ett uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet betonar behovet att reformera polis- och rättsväsendet på djupet och stärka insyn, ansvarsskyldighet och demokratisk och parlamentarisk kontroll över polisen.

21.    Europaparlamentet betonar att EU:s begränsade åtgärder som svar på Rysslands invasion av Ukraina också har sin grund i att unionen är starkt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt i detta avseende att minska EU:s beroende av Moskva och andra auktoritära regimer och att överväga möjligheten att införa en full bojkott, samtidigt som man hittar konkreta alternativ för att hjälpa de medlemsstater som för närvarande är beroende av Ryssland som enda leverantör. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att arbeta för ett fullständigt genomförande av det tredje energipaketet och att stödja energieffektivitetsprojekt, eftersom detta skulle göra ytterligare rörledningar såsom South Stream överflödiga, och även att praktiskt diversifiera energikällorna genom att utveckla förnybara energislag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte låta sina offentliga företag bedriva projekt med ryska företag som ökar den europeiska sårbarheten och syftar till att isolera Ukraina, till exempel South Stream. I detta sammanhang uppmanas även Europeiska rådet att anta nationella bindande mål för förnybar energi och energieffektivitet till 2030 som kommer att minska EU:s beroende av import av fossila bränslen.

22.    Europaparlamentet välkomnar den bulgariska regeringens beslut att stoppa arbetet på South Stream-projektet. Parlamentet är emellertid djupt oroat över det beslut som Österrikes regering nyligen fattat om att ytterligare investera i South Stream, liksom den ungerska regeringens beslut om att underteckna ett avtal om kärnenergi med Ryssland. Parlamentet är övertygat om att president Putins besök i Wien nyligen och undertecknandet av ett avtal med koppling till South Stream mellan OMV och Gazprom utgör ett allvarligt bakslag för målet att skapa en enhetlig europeisk strategi för krisen i Ukraina, och framför allt en europeisk politik för energitrygghet.

23.    Europaparlamentet välkomnar de inledande åtgärder som kommissionen vidtagit för att Ukraina ska kunna klara energikrisen efter Rysslands beslut att stänga av gasleveranserna till landet, och rådet och kommissionen uppmanas kraftfullt att fortsätta att hjälpa och stödja Kiev i ansträngningarna för att lösa den tvist om gasleveranserna som pågått så länge med Moskva.

24.    Europaparlamentet vill uppmärksamma landets dramatiska sociala situation. Ukrainas regering uppmanas att fullständigt offentliggöra vilka förbehåll som är kopplade till avtalet med IMF, och parlamentet efterlyser kompletterande åtgärder för att den rådande situationen ska lindras, särskilt avseende de mest utsatta grupperna av befolkningen. De villkor som IMF ställer kan komma att öka spänningarna i landet och leda till snabba sänkningar av lönerna och nedskärningar av tjänster inom den offentliga förvaltningen, vilket kan få bieffekten att korruptionen ökar. Parlamentet påpekar att risken för smittsamma sjukdomar ökar i Ukraina eftersom landet nu står inför en allvarlig brist på vaccin på grund av förseningar i processen för statlig upphandling och prisökningar till följd av deprecieringen av landets valuta.

25.    Europaparlamentet efterlyser en oberoende och opartisk utredning av de dödsbringande händelser som inträffade i Odessa den 2 maj 2014, liksom av alla andra brott mot mänskligheten som har ägt rum sedan november 2013, omfattande en stark internationell komponent och under överinseende av Europarådet, och begär att de ansvariga ska ställas inför rätta. Parlamentet är övertygat om att endast en grundlig utredning av dessa brott kommer att hjälpa det ukrainska samhället och anhöriga och vänner till offren att återfå förtroendet för institutionerna.

26.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av den fjärde lägesrapporten om genomförandet av handlingsplanen för viseringsliberalisering och rådets beslut att gå vidare till den andra etappen. Parlamentet kräver ett snabbt slutförande av viseringsfriheten mellan EU och Ukraina som ett konkret svar på de europeiska ambitioner som fanns hos de människor som demonstrerade på Självständighetstorget. Parlamentet upprepar sin begäran om att det i väntan på detta omedelbart ska införas tillfälliga, mycket enkla och billiga viseringsförfaranden.

27.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Ukrainas president, regering och parlament, Europarådet, OSSE samt Ryska federationens president, regering och parlament.

 

(1)

Antagna texter P7_TA(2014)0170.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2014)0248.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0457.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy