Förfarande : 2014/2713(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0055/2014

Ingivna texter :

B8-0055/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/07/2014 - 10.6
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 149kWORD 66k
15.7.2014
PE536.956v01-00
 
B8-0055/2014

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om ungdomssysselsättning  (2014/2713(RSP))


Inês Cristina Zuber, Thomas Händel, Patrick Le Hyaric, Neoklis Sylikiotis, Paloma López, Lynn Boylan, Rina Ronja Kari, Marie-Christine Vergiat, Lola Sánchez Caldentey, Younous Omarjee, Kateřina Konečná, Miloslav Ransdorf, Jiří Maštálka, Sofia Sakorafa, Dimitrios Papadimoulis, Kostas Chrysogonos, Emmanouil Glezos, Kostadinka Kuneva, Georgios Katrougkalos, Pablo Iglesias, Pablo Echenique Robba, Carlos Jiménez Villarejo för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om ungdomssysselsättning  (2014/2713(RSP))  
B8‑0055/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av rådets resolution av den 20 maj 2014 om den strukturerade dialogen omfattande social integration av ungdomar,

–       med beaktande av Europeiska rådets möte den 26–27 juni 2014,

–       med beaktande av rådets slutsatser om främjande av sysselsättning för ungdomar i syfte att uppnå målen i Europa 2020-strategin, vilka antogs i Luxemburg den 17 juni 2011,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2012 om en pakt för tillväxt och sysselsättning, där det framhölls att den växande ungdomsarbetslösheten måste bekämpas,

–       med beaktande av Europeiska rådet slutsatser av den 7 februari 2013 om ett sysselsättningsinitiativ för ungdomar,

–       med beaktande av den politiska överenskommelse som träffades i rådet den 28 februari 2013 om en rådsrekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti,

–       med beaktande av det gemensamma bidraget från Frankrikes och Tysklands regeringar vid förberedelserna inför rådets möte den 27–28 juni 2013 France and Germany – Together for a stronger Europe of Stability and Growth, av den 30 maj 2013,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2013 Europeiska planeringsterminen 2013: landsspecifika rekommendationer att ta EU ur krisen (COM(2013)0350) och de föreslagna rekommendationerna,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Antalet arbetslösa uppgår i dag till över 25,1 miljoner. Av alla ungdomar i EU är 22,8 procent utan arbete (i vissa medlemsstater är ungdomsarbetslösheten högre än genomsnittet i Europa, nämligen i Grekland (57,7 procent), Spanien (54 procent), Italien (43 procent), Cypern (36 procent) och Portugal (34,8 procent)). Av dem som är yngre än 25 år återfinns 8,3 miljoner inte i något slags verksamhet, 19 procent av alla barn riskerar att drabbas av fattigdom, 8 procent av befolkningen lider av svår materiell fattigdom, 15 procent av barnen slutar skolan innan de genomgått sekundärutbildningen, 24,2 procent riskerar att drabbas av fattigdom, en tredjedel av alla vuxna som riskerar att drabbas av fattigdom är förvärvsarbetande och antalet hemlösa personer inom EU uppgår till 410 000.

B.     År 2013 var det 13 procent av alla unga i åldern 15–24 år och 21 procent av de mellan 25 och 29 år som varken arbetade eller studerade. Den ekonomiska förlusten till följd av detta beräknades uppgå till 153 miljarder euro, motsvarande 1,2 procent av EU:s BNP(1).

C.     Ungdomsarbetslöshetsnivåerna varierar från under 5 procent i vissa regioner till över 60 procent i andra, vilket visar att det finns stora skillnader mellan regionerna i EU. De yttre regionerna är särskilt drabbade av ungdomsarbetslöshet, en situation som förvärras på grund av avlägsenheten och avskildheten.

D.     Krisen och EU:s misslyckade politik med en blandning av åtstramning och nyliberala strukturreformer har bidragit till att den privata sektorn investerar så lite i näringslivet som aldrig förut, i och med att den stora massans köpkraft har minskat, den interna efterfrågan pressats ned, inkomstklyftorna ökat och fattigdomen likaså, något som fått sitt mest dramatiska uttryck i de länder som står under trojkans förmynderskap.

E.     De senaste årtiondenas avreglering av arbetsmarknaderna har lett till att flertalet ungdomar främst får visstidsanställning, deltidsarbeten, oavlönad yrkespraktik och överlag osäkra former av anställning, trots tidigare förväntningar om att den stigande genomsnittsåldern bland befolkningen skulle göra det lättare för ungdomar att bli heltidsanställda med skäliga löner, rättigheter och socialt skydd.

F.     ”Reformerna” av utbildningssystemet, exempelvis genom Bolognaprocessen, har tillsammans med den åtstramningspolitik som drivits igenom i olika medlemsstater lett till att många av åtgärderna som vidtagits för att öppna utbildningssystemen för ett breddat deltagande nu förlorat sin verkan. Följaktligen har det blivit ännu mer akut nödvändigt med ett utbildningssystem som är offentligägt, demokratiskt styrt, tillgängligt för alla och gratis för användarna, för att ungdomar – och framför allt de mest utsatta bland dem – ska kunna få utbildning av god kvalitet.

G.     Ungdomsarbetslösheten är en viktig bidragande faktor till den markanta ökningen av antalet ungdomar som emigrerar från ett flertal medlemsstater, framför allt från de så kallade programländerna och andra länder som Spanien och Italien, till rikare medlemsstater. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till en undersökning från Irlands nationella ungdomsråd (National Youth Council of Ireland, NYCI)(2), där det framgick att 70 procent av de ungdomar som deltog i undersökningen kunde tänka sig flytta utomlands under de kommande tolv månaderna. Genom denna massutvandring – ofta av unga människor med högskoleutbildning – har dessa länder berövats ett viktigt skikt av sina mest dynamiska invånare, vilket haft en förödande verkan på lokalsamhällena och deras framtidsutsikter för en hållbar ekonomisk och social utveckling.

H.     Kommissionen och rådet har, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, alltsedan 2010 förespråkat svångremspolitik, finanspolitisk åtstramning och ”strukturreformer” i nyliberal anda. En politik med sådana inslag har bedrivits av de flesta medlemsstater, framför allt de så kallade programländerna som står under förmynderskap av den trojka som utgörs av kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, men även av andra länder såsom Spanien och Italien, och denna politik har lett till ökat deflationstryck på EU:s ekonomi, som redan tidigare överlag varit svag och stagnerande. Till detta kommer lönesänkningar, minskad inhemsk efterfrågan, minskade skatteintäkter och avveckling av sådana ”automatiska stabiliseringsfaktorer” såsom socialförsäkringssystem och offentliga investeringar. Följden har blivit att största delen av EU:s ekonomi hamnat i en situation av utdragen stagnation och kris, samtidigt som ohållbarheten påvisats i allt vad som tidigare sagts om att man på detta sätt avsevärt kan minska, inte bara budgetunderskotten utan också, och framför allt, förhållandet mellan den offentliga sektorns skulder och BNP, och dessutom åstadkomma en budgetkonsolidering. Parlamentet betonar att alla odiösa och ohållbara skulder måste annulleras.

I.      En förstärkning av EMU kommer att leda till en fördjupning av den nuvarande politiken, som ligger bakom den enorma arbetslösheten i euroområdets länder, särskilt i dem som har ett så kallat avtalsmemorandum.

J.      Nyliberal politik av det här slaget bidrog åtskilligt till en ökning av arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten i synnerhet, vilket gav upphov till ökad social utestängning och fattigdom och således till en allvarlig social tillbakagång, en ytterligare försvagning av ekonomin och destabilisering av den europeiska integrationen och demokratin.

K.     Vid ett toppmöte i juni 2013 kom man överens om att avsätta omkring 8 miljarder euro – mer än de 6 miljarder euro som ursprungligen öronmärks i februari samma år – för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Huvuddelen skulle göras tillgänglig under en tvåårsperiod med start 2014 och återstoden under de sju åren fram till nästa EU-budget. I samband med rådets toppmöte erkände en av regeringscheferna att EU:s ungdomssysselsättningsinitiativ som inrättats året innan hittills hade varit ett misslyckande.

L.     Den konferens om ungdomar och sysselsättning som planerades av EU:s ordförandeskap har skjutits upp till årets slut, vilket kommer att försena ett aktivt genomförande av de prioriterade målsättningar som det nuvarande ordförandeskapet tillkännagivit.

1.      Europaparlamentet fördömer att det faktum att rådets resolution av den 20 maj 2014 om en strukturerad dialog omfattande social integration av ungdomar inte lyckades spegla de viktigaste budskapen och bidragen från de unga, såsom behovet av sysselsättning av god kvalitet och bättre tillgång till välfärd, sociala rättigheter och solidaritet, och att resolutionen inte utlovar några konkreta åtgärder för en bättre social integration av ungdomar.

2.      Europaparlamentet är starkt kritiskt till att rådets prioriteringar, som offentliggjordes den 27 juni 2014 som en strategisk agenda för EU och den nya kommissionen, inte innehåller några riktade åtgärder och satsningar som kan bidra till att skapa arbetstillfällen av god kvalitet för unga.

3.      Europaparlamentet betonar att det, med tanke på hur ungdomar påverkats av krisen, behövs regelbunden övervakning och åtaganden från medlemsstaternas sida för att förbättra situationen för ungdomar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ta upp frågan om ungdomsarbetslösheten vid nästa informella sammanträde i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 17–18 juli 2014 i Milano.

4.      Europaparlamentet påpekar att EU och dess medlemsstater radikalt måste lägga om sin makroekonomiska politik så att den offentliga sektorn blir drivkraften bakom en ekonomisk återhämtning som tillförsäkrar sysselsättning av hög kvalitet, tillsammans med garantier för arbetstagarnas rättigheter och ett ordentligt socialskydd, så att ekonomin kommer i gång på nytt. Parlamentet kräver att alla medlemsstater ska upphöra med sin åtstramningspolitik.

5.      Europaparlamentet betonar att en förstärkning av EMU kommer att leda till en fördjupning av den nuvarande politiken, som ligger bakom den enorma arbetslösheten i euroområdets länder, särskilt i dem som har ett så kallat avtalsmemorandum.

6.      Europaparlamentet kritiserar skarpt kommissionens övergripande strategi i dess meddelande om de landsspecifika rekommendationerna för 2014 när det gäller att ”bekämpa arbetslösheten” genom att öka flexibiliteten ytterligare på arbetsmarknaderna och minska ”de relativt höga arbetskostnaderna” osv. Parlamentet påpekar att det var, och är, medlemsstaternas nyliberala ”strukturreformer” på arbetsmarknaderna som ligger bakom den dramatiska ökningen av antalet otrygga anställningsformer, det försämrade sociala skyddet och expansionen av låglönesektorerna – som kommissionen så djupt beklagat i sina sysselsättningsrapporter – och att denna utveckling särskilt påverkar unga människor och deras anställningsutsikter i mycket negativ riktning.

7.      Europaparlamentet understryker att EU bör främja ungdomssysselsättningen och delade arbetsplatser genom att stimulera åtgärder som sänkt pensionsålder och en sänkning av antalet arbetstimmar utan att löner, pensioner och sociala rättigheter försämras.

8.      Europaparlamentet framhåller att ungdomsgarantin bör gälla alla ungdomar som inte uppnått 30 års ålder redan från och med att de hotas av arbetslöshet. Parlamentet påpekar att anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet är mycket lägre än vad som skulle behövas för att de verkligen ska ha någon effekt på ungdomsarbetslösheten. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till ILO:s studie om sysselsättningskrisen i euroområdet (”Euro Zone job crisis: trends and policy responses”), enligt vilken 21 miljarder euro måste tillföras för att det ska ge effekt på ungdomsarbetslöshetsnivåerna.

9.      Europaparlamentet betonar att sysselsättningsinitiativet för ungdomar inte bör hindra medlemsstaterna från att använda medel från Europeiska socialfonden för att finansiera bredare projekt som rör ungdomar, särskilt fattigdom och social integration. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka användningen av medel ur Europeiska socialfonden för ungdomsrelaterade projekt.

10.    Europaparlamentet betonar att detta program bör bidra till att garantera bibehållandet av arbetsplatser i de företag som mottar stöd och att praktiktjänstgöring bör övergå i tillsvidareanställning. Parlamentet påpekar att stödet till företagen måste vara tillfälligt och ges med tydligt fastställda motprestationer, särskilt i form av bevarande av arbetstillfällen och överensstämma med de normer som fastställs i den nationella lagstiftningen och kollektivavtal och fullgörandet av skyldigheter beträffande skatter och socialförsäkringsavgifter.

11.    Europaparlamentet rekommenderar att alla medlemsstater inför obligatorisk utbildning, bland annat inom ramen för utbildningssystemet, i arbetsrättigheter och arbetsmiljö.

12.    Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att ta sig an frågan om osäkra anställningar och att reglera anställningsvillkoren genom att undersöka olika alternativ för att ta itu med problemet med polarisering på arbetsmarknaden och skydda unga människor mot otrygga arbetsvillkor samt främja tillsvidareanställningar.

13.    Europaparlamentet understryker att diskriminering på grund av ålder måste få ett slut när det gäller att få tillgång till sociala förmåner, inklusive villkorad tillgång till arbetslöshetsersättning.

14.    Europaparlamentet understryker att krisen och åtstramningsåtgärderna leder till att alltfler unga människor tvingas emigrera.

15.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa högkvalitativa ramar för praktiktjänstgöring och se till att praktiktjänstgöringen är avpassad efter ungdomars behov och innefattar skälig lön, socialt skydd, inklusive tillräckliga pensionsbidrag, arbetstagarrättigheter och fackliga rättigheter och arbetsvillkor som inte undergräver arbetstillfällena, lönerna och arbetsvillkoren för den befintliga arbetskraften. Detta ska underbyggas med ekonomiskt stöd och obligatorisk övervakning samt en gemensam kvalitetsstandard för praktikprogram. Parlamentet efterlyser fler mekanismer för yrkesinspektionerna i syfte att begränsa användningen av praktikanter som ersättare för vanliga arbetstagare och för att trygga gemensamma säkerhetsnormer om skydd på arbetsplatsen.

16.    Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förhindra skapandet av falska egenföretagare t.ex. genom påföljder och straff mot företag som hyr in tidigare anställda personer som självständiga arbetstagare eller företag som saknar egna anställda och sådana som hyr in personal från bemanningsföretag.

17.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla stödmottagande arbetslösa får hjälp, så att vars och ens konkreta behov av utbildning, kvalifikationer och eventuell omskolning kan bedömas i samband med utvärderingen av arbetsutbudet och efter det att en arbetstagare har accepterat ett arbetstillfälle, för att kontrollera om bestämmelserna följts och i vilken mån arbetstagaren anpassat sig till omständigheterna.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och byråer och organ som Eurofound och Cedefop att analysera de system där utbildning varvas med praktik som finns och dela med sig av denna information till andra medlemsstater som är intresserade av att införa sådana system på frivillig basis, utan att sänka de utbildningsstandarder som finns i dag.

19.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja skapandet av nya arbetstillfällen genom utökade offentliga investeringar i hållbar tillväxt, särskilt inom den offentliga sektorn, infrastrukturen och den allmänna utbildningen.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans arbeta för att förstärka lagstiftningen om icke-diskriminering av kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i lagstiftningen garantera lika tillgång till en första anställning och garantera jämställda villkor inom yrkesutbildningen för unga kvinnor genom att undanröja diskriminerade förhållanden, såsom glastak, och främja verkliga insatser för att göra unga kvinnor självständiga i fråga om sysselsättning.

21.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet utvärdera resultaten av ungdomssysselsättningsinitiativets verksamhetsprogram och ge allmänheten tillgång till alla databaser.

22.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1)

Se Eurofound (2012): NEETs – Unga människor som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(2)

National Youth Council of Ireland (2010), Youth unemployment in Ireland - The forgotten generation, http://www.youth.ie/sites/youth.ie/files/Youth_Unemployment_in_Ireland_web.pdf.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy