Förfarande : 2014/2717(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0056/2014

Ingivna texter :

B8-0056/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/07/2014 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 130kWORD 62k
15.7.2014
PE536.957v01-00
 
B8-0056/2014

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om Ukraina (2014/2717(RSP))


Helmut Scholz, Miloslav Ransdorf, Jean-Luc Mélenchon, Jiří Maštálka, Kateřina Konečná, Younous Omarjee, Sofia Sakorafa, Dimitrios Papadimoulis för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om Ukraina (2014/2717(RSP))  
B8‑0056/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av rapporten av den 15 juni 2014 om människorättssituationen i Ukraina från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Politiska och militära konfrontationer har pågått i Ukraina sedan februari 2014, när landets president avsattes efter flera månader med politisk oro.

B.     Sedan den 21 februari 2014, då president Viktor Janukovytj avsattes, har människor i flera städer i de sydöstra delarna av Ukraina protesterat mot den nya regeringen. I mitten av mars hade beväpnade grupper, som i början kallade sig ”självförsvarsstyrkor”, tagit över och ockuperat administrativa byggnader i flera städer, särskilt i Donetsk och Luhansk. De framförde varierande krav: att göra Ukraina till en federation, att frigöra deras regioner från resten av Ukraina eller att ansluta sig till Ryssland.

C.     I mitten av april inledde Ukrainas nya regerings säkerhetstjänst och inrikesministerium militära insatser, som regeringen kallade antiterroristinsatser, först i Donetskregionen och sedan i Luhanskregionen. Den ukrainska regeringens militärinsatser intensifierades efter det tidigarelagda presidentvalet, i strid mot den nyvalde presidenten Porosjenkos löften under valkampanjen att trappa ned på konflikten.

D.     En tio dagar lång vapenvila bröts kontinuerligt av båda sidor och fick aldrig den tyngd som behövdes för att få slut på våldet. Ukrainas president Porosjenko beslutade att återuppta militärinsatserna i Ukrainas sydöstra regioner den 30 juni 2014.

E.     Bostadsområden, sjukhus och infrastruktur i städer, inklusive vattenverk, elkraftverk och skolor, utgör allt oftare måltavlor för militära insatser från den ukrainska armén, det nationella gardet och andra väpnade grupper. Enligt en rapport från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, av den 15 juni 2014, har 356 människor dödats sedan den ukrainska regeringen påbörjade sina militära insatser i de östra regionerna Donetsk och Luhansk, och 257 av dessa var civila, inklusive 14 barn. I belägrade städer råder det brist på livsmedel, vatten och läkemedel. Det finns bevis på att landminor och fosforbomber har använts. Enligt uppgifter från FN har omkring 160 000 människor flytt från striderna. Enligt FN finns det stora brister i statens förmåga att skydda internflyktingar.

F.     Huvudorsaken till den pågående konflikten i Ukraina är olösta interna problem. Banden mellan staten och samhället i Ukraina är mycket svaga. Politiken i Ukraina domineras av oligarker, och näringsidkare i olje- och gasbranschen har blivit ministrar, guvernörer och chefer vid stora institutioner i landet. De främsta statliga och demokratiska institutionerna – parlamentet, rättsväsendet och regeringen – fullgör inte sina grundläggande uppgifter att företräda, värna och leda det ukrainska samhällets intressen. Korruptionen är utbredd. Enligt en färsk OECD-rapport är skillnaderna mellan regionerna stora mätt i OECD-standarder, och de fortsätter att växa. Indexet för mänsklig utveckling försämrades i de flesta ukrainska regioner under perioden 2000–2010. Regionala och lokala regeringar är vanligtvis kraftigt beroende av transfereringar från centralregeringen, vilka upplevs som både oförutsägbara och allt annat än transparenta. Regeringar och parlament har spätt på misstroendet och hatet mellan olika delar av det ukrainska samhället genom att fatta kontroversiella beslut om språk, historia och internationella relationer. Inget av dessa problem har lösts i och med den senaste tidens politiska förändringar.

G.     Det utrymme som högerextremistiska, extremnationalistiska och främlingsfientliga politiker har fått i den nya ukrainska regeringen är högst oroväckande. Den nya regeringen har ingen kontroll över den ökända Högersektorn. Kommunistpartiet i Ukraina, som har utarbetat ett program som syftar till att hålla samman landet och samtidigt värna om samtliga medborgares rättigheter, utsätts för ett brutalt förtryck, och frågan om ett lagstadgat förbud mot partiet har tagits upp och åtal mot partiet har nyligen väckts i domstol.

H.     Ett propagandakrig förs mellan Ukraina, västländerna och Ryssland, vilket innebär att det är mycket svårt att få objektiv information om situationen i Ukraina. Sex journalister har dödats, och många andra har gripits, attackerats eller trakasserats. Medier som riktar kritik mot regeringen diskrimineras, såsom företaget ”Multimedia invest group”.

I.      Enligt FN:s senaste rapport låg fattigdomsnivån i Ukraina i början av 2014 på 25 %, och 11 miljoner människor lever under förhållanden som ligger under den lokala sociala standarden. De socioekonomiska kraven från Majdanrörelsen har ersatts av den nya regeringens nyliberala agenda, där man genomför villkoren för lånet från Internationella valutafonden: nedskärningar i viktiga energisubventioner och i antalet offentliganställda och offentliganställdas pensioner liksom djupa nedskärningar i socialförsäkringssystemet, vilket får allvarliga följder för de mest utsatta grupperna i det ukrainska samhället. Den rådande militära konflikten förvärrar situationen ytterligare. Livsmedelspriserna har gått upp med 8,2 % sedan 2013, vilket gör att många hushåll i Ukraina känner av den socioekonomiska krisen.

J.      I maj 2014 höjdes gaspriserna för hushåll i Ukraina med 50 % och för regionala värmebolag med 40 %, och ytterligare prishöjningar planeras fram till 2018. I stället för att genom förhandlingar försöka få till stånd en lösning på problemen med efterlevnaden av avtalen mellan Ryssland och Ukraina trappar båda sidor upp gaskonflikten, vilket därmed underblåser den ukrainska befolkningens farhågor och känslor.

K.     Förenta staterna, EU:s medlemsstater, Nato och Ryssland bidrar alla till konflikten genom att tillhandahålla ett stort politiskt och materiellt, inklusive militärt, stöd till båda sidor i konflikten.

L.     Förenta staterna reagerade på krisen i Ukraina genom att anta ett program för nya militära övningar på land, till havs och i luften i Östeuropa, till en kostnad av 1 miljard US‑dollar. Den nyvalde presidenten Porosjenko undertecknade en överenskommelse om militärt samarbete mellan Förenta staterna och Ukraina, som utgör grundvalen för att knyta amerikanska rådgivare till den ukrainska regeringens militära verksamhet samt för att modernisera och rekonstruera armén och hela säkerhetssektorn.

M.    Nato missbrukar krisen i Ukraina för att gjuta nytt liv i sin verksamhet och skapa ny konfrontation med Ryssland. Nato har ökat antalet övningar i östeuropeiska länder och kommer vid sitt toppmöte i september 2014 att diskutera nya militära strategier och trupplaceringar i Östeuropa, i strid mot avtalet mellan Nato och Ryssland från 1997, i vilket Nato lovar att inte placera några fler permanenta större stridsstyrkor i Östeuropa.

N.     EU fortsätter att blunda för verkligheten i Ukraina och ger sitt okritiska stöd till den ukrainska regeringen. EU fortsätter med sin sanktionspolitik mot Ryssland. Associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, som innefattar ett omfattande frihandelsavtal, har undertecknats trots att stora delar av den ukrainska befolkningen hyser oro över och motstånd mot det. Kommissionen har beslutat om ett antal konkreta åtgärder för stöd till Ukraina på kort och medellång sikt.

1.      Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att de militära striderna har blossat upp igen i östra Ukraina. Parlamentet uppmanar med kraft president Porosjenko att stoppa de militära insatserna. Parlamentet uppmanar enträget alla parter att enas om omedelbar vapenvila och att sträva efter ett definitivt stopp för våldet, med politiska och diplomatiska medel.

2.      Europaparlamentet betonar att den nuvarande djupa politiska krisen i Ukraina inte kan lösas med militära medel. Det behövs en djupgående nationsomfattande debatt om nödvändiga konstitutionella, politiska och ekonomiska reformer och om landets geopolitiska inriktning.

3.      Europaparlamentet uppmanar Ryssland, EU och Förenta staterna att sluta driva på konflikten genom att ge politiskt och materiellt – inklusive militärt – stöd till parterna i konflikten och att börja bidra till upprättandet av en ny social pakt mellan de olika parterna i landet, som erkänner den ukrainska mångfalden som en positiv del av den ukrainska identiteten, och att sträva efter territoriell integritet och suveränitet över landet.

4.      Europaparlamentet efterlyser ett vapenembargo mot alla parter i konflikten och ett tillbakadragande av alla utländska militära rådgivare och annan militär personal från Ukraina.

5.      Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att avstå från att använda intoleranta budskap eller uttalanden som kan ge upphov till hat, våld, fientlighet, diskriminering eller radikalisering.

6.      Europaparlamentet ger sitt stöd till att stärka rollen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i arbetet med att lösa krisen i Ukraina. Parlamentet efterlyser ett genomförande av den ”färdplan” som tagits fram av det schweiziska ordförandeskapet och som är en bra grundval för hur man ska kunna ta sig ur krisen med politiska medel.

7.      Europaparlamentet uttrycker sitt djupa deltagande med de anhöriga till konfliktens civila offer. Parlamentet fördömer de allvarliga brott mot internationell humanitär rätt som har begåtts av båda sidor i den militära konflikten. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning av alla brott mot de mänskliga rättigheterna och åtal av de ansvariga.

8.      Europaparlamentet uttrycker djup oro över den allt värre humanitära krisen i konfliktområdena. Parlamentet uppmanar alla sidor i konflikten att underlätta för internationella organisationer att ta sig till de områden som berörs av säkerhetsoperationerna, så att man kan bedöma och möta befolkningens verkliga behov.

9.      Europaparlamentet efterlyser en oberoende och övergripande utredning av alla brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt krigsbrott, brott i samband med våldsamheterna i Odessa den 2 maj 2014 och brott i samband med Majdanprotesterna, samt en utredning av de personer som begått brott. Parlamentet understryker att denna process bör bedrivas på ett sätt som garanterar utredningens och åtalens trovärdighet, vilket kommer att göra det möjligt för de olika befolkningsgrupperna att fullt ut acceptera resultatet av en sådan utredning.

10.    Europaparlamentet är djupt oroat över konsekvenserna av den politik som den nya regeringen beslutat om som en följd av Internationella valutafondens (IMF) och EU:s villkor. Parlamentet fördömer att det är Ukrainas folk som kommer att få betala för tidigare regeringars misslyckade politik, och anser att de ukrainska oligarkerna i stället borde bära kostnaderna.

11.    Europaparlamentet är djupt bekymrat över Ukrainas instabila energisäkerhetspolitik och de följder detta får för befolkningen. Parlamentet uppmanar Ryssland och Ukraina att återuppta ett konstruktivt ekonomi- och energisamarbete, i syfte att se till att energipriserna är överkomliga för alla, och att avstå från att använda energi och handel som ett politiskt redskap.

12.    Europaparlamentet uppmanar enträget ukrainska och internationella politiker att visa återhållsamhet och att avstå från uttalanden som skulle kunna elda på konflikten ytterligare. Parlamentet är extremt oroat över det propagandakrig som bedrivs av alla sidor. Parlamentet uppmanar alla sidor att garantera godtagbara villkor för journalister och andra som arbetar inom medierna, vars arbete är av avgörande betydelse för en objektiv bedömning av situationen i alla delar av Ukraina.

13.    Europaparlamentet är mycket bekymrat över den roll som spelas av högerextremistiska, extremnationalistiska och främlingsfientliga krafter i den ukrainska politiken. Parlamentet fördömer angreppen mot kommunistpartiet och försöken att förbjuda det.

14.    Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den växande politiska konfrontationen mellan Nato och Ryssland och risken för en ny kapprustning. Parlamentet varnar för att om en resultatorienterad dialog inte inleds kan detta få allvarliga konsekvenser för freden och säkerheten i Europa och i världen.

15.    Europaparlamentet konstaterar att den strategi som separerar den östra grannskapspolitiken från utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ryssland har misslyckats. Parlamentet understryker behovet att omarbeta den östra grannskapspolitiken i syfte att utveckla ett regionalt samarbete som inte utesluter något land. Parlamentet uppmanar Ryssland att aktivt delta i en sådan process och att visa sin vilja att vara en del av en god grannskapspolitik.

16.    Europaparlamentet välkomnar inledandet av en dialog mellan EU, Ukraina och Ryssland om åtgärder för att undvika att associeringsavtalet mellan EU och Ukraina får negativa återverkningar för samarbetet mellan Ukraina och Ryssland och tullunionen.

17.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Ukrainas parlament och regering samt OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy