FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ungdomssysselsättning
15.7.2014 - (2014/2713(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Marian Harkin, Beatriz Becerra Basterrechea, Martina Dlabajová, Mircea Diaconu, Ivo Vajgl, Anneli Jäätteenmäki, Marietje Schaake för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0027/2014
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 om initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),
– med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen och parlamentets tillhörande resolution av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga[1],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2012, Sysselsättning åt ungdomar (COM(2012)0727),
– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti[2],
– med beaktande av rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram,
– med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti,
– med beaktande av sin resolution av den 11 september 2013 om att angripa ungdomsarbetslösheten: möjliga utvägar[3],
– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om respekt för den grundläggande rätten till fri rörlighet i EU[4],
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU:s ekonomier håller gradvis på att återhämta sig, och för första gången sedan 2011 växer sysselsättningen, BNP och hushållens inkomster.
B. Arbetslöshetsnivåerna bland unga människor ligger alltjämt på en oroväckande nivå. I april 2014 var 22,5 % av de arbetsföra ungdomarna arbetslösa, och markanta geografiska skillnaderna kunde utläsas: från 7,8 procent i Tyskland till över 50 procent i Grekland, Spanien och Kroatien..
C. 7,5 miljoner européer under 25 år varken arbetar eller studerar. Dessa siffror fortsätter att stiga, och vi riskerar att få en förlorad generation.
D. En aktiv arbetsmarknadspolitik och aktiveringsstrategier är a och o för att arbetslösa ska kunna hitta ett arbete med anständiga arbetsvillkor.
E. En europeisk tillväxtstrategi som fullt ut tar vara på potentialen hos våra gemensamma marknader är också viktigt för att säkerställa ett hållbart skapande av nya arbetstillfällen.
F. Trots den generellt höga ungdomsarbetslösheten har vissa sektorer, såsom IKT- och hälso- och sjukvårdssektorn, allt större svårigheter att tillsätta lediga tjänster med kvalificerad arbetskraft.
G. I vissa medlemsstater kan man se en ökad klyfta mellan de nyutexaminerades kvalifikationer och de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden.
H. I vissa medlemsstater används ett system med varvad yrkesutbildning och lärlingsutbildning och utbildningar som kombinerar akademiska studier och yrkespraktik, där tonvikten läggs vid praktiska färdigheter, vilket har visat sig vara effektivt i synnerhet under krisen, eftersom det förbättrar ungas anställbarhet och på så sätt sänker ungdomsarbetslöshetsnivån.
I. Såväl inom som mellan medlemsstaterna kan man se att de arbeten och de kompetenser som erbjuds respektive efterfrågas inte matchar varandra geografiskt.
J. Det finns 2 miljoner vakanta tjänster runtom i EU och arbetskraftens fria rörlighet är en möjlighet som kan utnyttjas mer: rörligheten mellan medlemsstaterna uppgår till dock bara till 2,8 procent.
K. Ekonomiskt stöd från EU, särskilt från Europeiska socialfonden och inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, kan hjälpa medlemsstaterna att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
1. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt genom förebyggande insatser mot avhopp från skolan, eller genom att främja utbildnings- och lärlingssystem (t.ex. genom att införa system där utbildning varvas med praktik eller en annan och lika ändamålsenlig ram), att utarbeta uttömmande strategier för unga som varken arbetar eller studerar och fullt ut genomföra de nationella ungdomsgarantisystemen.
2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en tillväxtfrämjande politik och efterlyser åtgärder på EU-nivå i form av en europeisk tillväxtstrategi där investeringar i och utveckling av viktiga sektorer såsom den digitala marknaden, telekommarknaden och en gemensam energimarknad kan ge hållbara arbetstillfällen.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrikta sig på att skapa utbildnings-, praktik- och lärlingsmöjligheter inom sektorer där det blir allt svårare att tillsätta vakanta tjänster med kvalificerad personal.
4. Europaparlamentet anser vidare att förenklad tillgång till finansiering och enklare regler för att starta upp nya företag är frågor som måste prioriteras för att stimulera framväxten av nya företag och se till att befintliga små och medelstora företag överlever, eftersom de skapar de flest nya arbetstillfällen.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt be den privata sektorn om stöd, initiativ och andra former av samarbete för att ta itu med ungdomsarbetslösheten.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa arbetslösheten genom att minska byråkratin för egenföretagare och småföretag, införa en förmånlig skattepolitik och ett gynnsammare klimat för privata investeringar samt genom att ta itu med orimligt hårda konkurslagar.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av framgångsrik och god praxis och att samordna sina strategier och finna gemensamma lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet. Inte endast med tanke på att man i vissa geografiska områden bäst hanterar problemet genom gemensamma, gränsöverskridande åtgärder, utan också med tanke på att arbetslöshetsnivån är en utmaning för EU:s ekonomi som helhet.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja nya typer av ekonomier, särskilt socialt entreprenörskap, delade arbetsplatser och crowdsourcing samt stödåtgärder för ungdomskooperativ och nyetablering av sociala företag.
9. Europaparlamentet framhåller att systemet med varvad yrkesutbildning och lärlingsutbildning och studier som varvas med praktik, vilka fokuserar på praktiska erfarenheter, har visat sig vara särskilt effektiva under den ekonomiska krisen, genom att de förbättrar människors anställbarhet och på så sätt bidrar till att sänka ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar därför de krisdrabbade medlemsstaterna att reformera sina utbildningssystem i denna riktning.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet mellan företagen och utbildningssektorn på alla nivåer, med målsättningen att utbildningsprogrammen bättre ska svara mot arbetsmarknadens efterfrågan. Medlemsstaterna uppmanas starkt att prioritera Eures-portalen som ett av de främsta verktygen för arbetssökande och arbetserbjudanden för att garantera rörligheten.
11. Europaparlamentet understryker dock att de nationella ungdomsgarantisystemen måste genomföras sida vid sida med strukturella åtgärder och arbetsmarknadsreformer, så att alla medlemsstater kan klara av de framtida utmaningarna.
12. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att i tillämpliga fall aktivt bifoga en ansökan inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet när de ansöker om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och ber medlemsstaterna att prioritera ungas företagande inom ramen för detta program.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja åldern för dem som omfattas av ungdomsarbetslöshetsåtgärder från 24 till 30 år eftersom krisen har pågått i sju år och de unga människor som förlorade sina arbeten i sektorer som påverkades av fastighetsbubblan inte fick tillräcklig utbildning och redan är äldre än 24 år.
14. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se över såväl sina arbetsmarknadsregler som sina socialförsäkringssystem om dessa skapar hinder för unga människor att delta i arbetsmarknaden.
15. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att koppla ungdomssysselsättningsstrategierna till kvalitet och hållbara anställningsavtal för att ta itu med den växande strukturella otryggheten och undersysselsättningen.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt genomföra den EU-lagstiftning som finns om skydd av minderåriga i arbetslivet och att bekämpa överträdelser genom strängare kontroller från de nationella yrkesinspektionernas sida.
17. Europaparlamentet betonar att den europeiska ekonomin kräver insatser för att stärka den fria rörligheten och arbetskraftens rörlighet i EU i stället för att begränsa den, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa fri rörlighet för alla medborgare och arbetstagare så att en genuin EU-arbetsmarknad kan utvecklas, att avskaffa flaskhalsar och göra det möjligt för arbetstagarna i unionen att flytta till områden där deras kunskaper efterfrågas.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra öppenheten och erkännandet av kvalifikationer inom unionen, i synnerhet genom det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, Europass och den europeiska referensramen för kvalifikationer.
19. Europaparlamentet understryker vikten av att ungdomar skaffar sig generella färdigheter inom bland annat IKT, ledarskap, kritiskt tänkande och språk, också genom studier utomlands, så att de förbättrar sina möjligheter på arbetsmarknaden, sin förmåga att anpassa sig efter framtida förändringar på arbetsmarknaden och sitt aktiva deltagande i samhället.
20. Europaparlamentet påminner, mot bakgrund av den pågående ekonomiska krisen, om att utbildning och kreativitet är av avgörande betydelse för att åstadkomma innovation, produktivitet och tillväxt i Europa. Parlamentet understryker därför vikten av Erasmus för alla och uppmanar kommissionen att ta upp frågan om skillnader i utbildningsstandarder mellan EU-länderna och möjligheterna att till fullo erkänna examensbevis i hela EU.
21. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att undanröja hindren för gränsöverskridande lärlings- och praktikplatser, för att bättre matcha utbud och efterfrågan på utbildningsplatser i arbetslivet för ungdomar.
22. Europaparlamentet uppmanar samtliga institutioner att säkerställa ett snabbt antagande av direktivet om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete, för att göra det lättare för unga människor att hitta ett arbete.
23. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag i 2013 års rapport om EU-medborgarskapet, som går ut på att se över lagstiftningen om samordning av social trygghet och utvidga den obligatoriska minimiperiod under vilken hemmedlemsstaterna ska tillhandahålla sina medborgare förmåner under tre till sex månader. Parlamentet anser att ett sådant förslag kommer att öka tryggheten för arbetssökande när de flyttar till andra EU-stater och minska skattekostnaderna för värdmedlemsstaterna samtidigt som missbruk stävjas.
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.
- [1] EUT C 264E, 13.9.2013, s.69.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2013)0016.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2013)0365.
- [4] Antagna texter, P7_TA(2014)0037.