Förslag till resolution - B8-0064/2014Förslag till resolution
B8-0064/2014

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Irak

15.7.2014 - (2014/2716(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Marietje Schaake, Johannes Cornelis van Baalen, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Gérard Deprez, Petras Auštrevičius, Louis Michel, Robert Rochefort, Jean-Marie Cavada, Marielle de Sarnez, Charles Goerens, Alexander Graf Lambsdorff, Fernando Maura Barandiarán för ALDE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0059/2014

Förfarande : 2014/2716(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0064/2014
Ingivna texter :
B8-0064/2014
Debatter :
Antagna texter :

B8‑0064/2014

Europaparlamentets resolution om situationen i Irak

(2014/2716(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av uppgifter från UNHCR om att över 1 miljon irakiska medborgare har tvångsförflyttats till följd av den senaste tidens strider mellan den extremistiska terrorgruppen Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil), armén och andra grupper,

–       med beaktande förlustsiffrorna från FN:s biståndsmission i Irak (Unami) för juni 2014, enligt vilka minst 2 417 irakier har mist livet och ytterligare 2 287 skadats i juni till följd av terrordåd och våldsamheter, inklusive över 1 500 civila dödsoffer, vilket är de högsta siffrorna för en och samma månad sedan 2007,

–       med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och av sin resolution av den 17 januari 2013 om avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Irak,

–       med beaktande av kommissionens gemensamma strategidokument om Irak (2011–2013),

–       med beaktande av uttalandet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, av den 16 juni 2014, där hon fördömer Isis summariska avrättningar och uttrycker åsikten att de med största sannolikhet kan betraktas som krigsbrott,

–       med beaktande av uttalandet från FN:s biträdande generalsekreterare och direktör för Förenta nationernas enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women), Phumzile Mlambo-Ngcuka, där det uttrycks särskild oro för kvinnors och flickors säkerhet i Irak, i synnerhet i de områden som kontrolleras av Isil,

–       med beaktande av sin resolution av den 15 november 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[1],

–       med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen[2],

–       med beaktande av uttalandet av den 27 juni 2014 från kommissionens vice ordförande/den höga representanten Catherine Ashton, där hon efterlyser en regering som bättre företräder alla parter,

–       med beaktande av uttalandet av den 23 juni 2014 från USA:s utrikesminister John Kerry, där han gör utfästelser om stöd från USA till Irak och efterlyser åtgärder från den irakiska regeringen för att ena landet,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den 10 juni 2014 tog den extremistiska terrorgruppen Isil över staden Mosul i norra Irak, landets näststörsta stad. Detta var starten på en stor offensiv av en relativt liten grupp, som ledde till att stora delar av landet erövrades.

B.     De irakiska säkerhetsstyrkorna var i stort sett oförmögna att stoppa Isil, och många soldater flydde, vilket visar på de grundläggande problem som finns inom de väpnade styrkorna.

C.     Isil har tagit ett stort antal gränsövergångar mellan Irak och Syrien.

D.     Man har hittat minst 53 kroppar som uppvisar tecken på att personerna har dödats på ett avrättningsliknande sätt.

E.     Irak har inte bara allvarliga problem med säkerheten, utan även politiska, sekteristiska, sociala och ekonomiska problem.

F.     Den politik som förs av den irakiska regeringen, inbegripet det våldsamma undertryckandet av sunniprotester, har ökat de sekteristiska spänningarna och alienerat delar av den irakiska befolkningen.

G.     Utbredd fattigdom, hög arbetslöshet, ekonomisk stagnation, miljöförstörelse och brist på grundläggande samhällstjänster är fortfarande vardag för en stor del av befolkningen. Säkerhetsstyrkorna har tidigare, utan några rättsliga påföljder, systematiskt slagit ner på flera fredliga demonstrationer där människor krävt utökade sociala, ekonomiska och politiska rättigheter.

H.     Press- och mediefriheten och den digitala friheten har upprepade gånger och allt oftare angripits av både regeringen och extremistgrupper. Journalister och nyhetsmedier har angripits eller censurerats, och enligt Reportrar utan gränser råder det nyhetsblockad om situationen i Anbarprovinsen. Irak klassas som ”inte fritt” av Freedom House rapport 2014 Freedom in the World.

I.      Som en motåtgärd mot Isils framgångar har den irakiska regeringen försökt att blockera sociala medier och i vissa delar av landet stänga ner internet, i ett försök att skära av kommunikationen mellan militanta aktivister.

J.      Den irakiska konstitutionen garanterar likhet inför lagen för alla medborgare samt administrativa, politiska, kulturella och utbildningsrelaterade rättigheter för de olika nationaliteterna. Den irakiska regeringen har ansvar för att garantera hela befolkningens rättigheter, välbefinnande och säkerhet.

K.     Det hölls parlamentsval i Irak den 30 april 2014 och regeringen håller på att bildas.

L.     Presidenten i Iraks semiautonoma kurdiska norra del, Massoud Barzani, har bett regionens regering att bereda väg för en folkomröstning om självständighet. Kurdiska styrkor har tagit kontroll över vissa områden i norra Irak som tidigare kontrollerades av irakiska säkerhetsstyrkor, främst staden Kirkuk.

M.    Kommissionens sammanlagda humanitära bistånd till Irak sedan 2007 uppgår till nästan 145 miljoner euro, inklusive stöd till syriska flyktingar i Irak. Ovanpå det humanitära biståndet för 2014 på 12 miljoner euro har kommissionen beslutat att öka sitt stöd med 5 miljoner euro som respons på den senaste tidens våldsamheter.

N.     I partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak, särskilt i klausulen om mänskliga rättigheter, understryks det att den politiska dialogen mellan EU och Irak bör fokusera på mänskliga rättigheter och på att stärka de demokratiska institutionerna.

O.     USA har skickat hundratals rådgivare och extra militär utrustning till den irakiska regeringen för att hjälpa den att bekämpa Isil, och de använder även drönare i landet.

P.     Ryssland har levererat militär utrustning till den irakiska armén, inklusive stridsflyg.

Q.     Iran har enligt uppgift också gett militärt stöd till den irakiska regeringen för att hjälpa till i kampen mot Isil.

R.     Saudiarabien har meddelat att landet flyttar väpnade styrkor närmare gränsen till Irak, eftersom irakiska styrkor har dragit sig tillbaka från området.

S.     Ökningen och spridningen av terror och extremism är en allvarlig fara för EU och det internationella samfundet, inte minst i form av jihadister och andra kombattanter som återvänder till sina hemländer.

T.     Det förekommer uppgifter om att man avsiktligt inriktar sig på kvinnor och flickor i Irak och om kidnappningar, våldtäkter och tvångsäktenskap som utförs av Isil‑aktivister och andra väpnade grupper.

1.      Europaparlamentet uttrycker djup oro över Isils snabba framryckningar och de irakiska säkerhetsstyrkornas oförmåga att effektivt stöta tillbaka gruppen.

2.      Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med alla offer för striderna och deras anhöriga.

3.      Europaparlamentet fördömer våldet och de massavrättningar som enligt uppgift utförts av Isil. Parlamentet erkänner den irakiska regeringens rätt att försvara sitt suveräna territorium, men anmodar de irakiska säkerhetsstyrkorna att agera i enlighet med internationell och nationell rätt och med respekt för Iraks åtaganden i internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

4.      Europaparlamentet anser att åtgärder mot den nuvarande krisen bara kan bli effektiva om de inte enbart fokuserar på säkerhet utan även på politiska, ekonomiska och sociala problem som är inbyggda i systemet och som måste lösas om man vill bekämpa marginaliseringen av vissa minoritetsgrupper i det irakiska samhället och därmed överbrygga den sekteristiska klyftan och garantera den irakiska statens enhet.

 

 

5.      Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att terrorismbekämpning och bekämpning av uppror bör innefatta mer än militära insatser och måste bestå av en övergripande strategi som tar upp grundorsakerna till våldet och omfattar åtgärder för att främja förtroende och en social och ekonomisk utveckling för alla.

6.      Europaparlamentet är djupt oroat över den instabilitet som på nytt har uppstått, och uppmanar samtliga politiska ledare i Irak, oavsett tillhörighet, att arbeta tillsammans för att få slut på det sekteristiska våldet och polariseringen och ena det irakiska folket. Parlamentet anser att religiösa ledare måste avstå från att glorifiera våld och bör ta sitt ansvar att garantera fredlig samexistens mellan människor med olika religion och övertygelse inom den irakiska konstitutionens ram. Parlamentet anser i detta avseende att miliserna bör återintegreras i de reguljära väpnade styrkorna.

7.      Europaparlamentet anser att det senaste valet i Irak öppnar en möjlighet att bilda en verkligt representativ regering med ett politiskt program som omfattar alla grupper. Parlamentet anmodar alla krafter i Irak att engagera sig för en sådan regering och uppmanar det internationella samfundet, särskilt EU, att ge stöd för att underlätta denna process när så är möjligt.

8.      Europaparlamentet är bekymrat över tidpunkten för begäran om en folkomröstning om den kurdiska självständigheten och betonar att enhet och inkluderande demokrati, på grundval av en bred koalition i den irakiska regeringen och med deltagande av kurdiska företrädare, skulle vara den stabilaste plattformen för en lösning av den nuvarande krisen. Parlamentet betonar i detta avseende att ingen av de religiösa eller etniska grupperna skulle vinna på att den irakiska staten bröts upp.

9.      Europaparlamentet betonar vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i dessa kristider, särskilt yttrandefrihet, pressfrihet och digital frihet.

10.    Europaparlamentet uttrycker oro över kopplingarna mellan våld och strider i Irak och i andra delar av Mellanöstern, särskilt Syrien. Parlamentet anser därför att det behövs en regional dialog för att lösa regionens problem. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet, särskilt EU, att underlätta en sådan dialog och inkludera alla viktiga parter, och i synnerhet involvera Iran och Saudiarabien.

11.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att öka det humanitära biståndet till Irak, men är fortfarande övertygat om att EU kan och bör göra mer för att främja och stödja en verkligt demokratisk och inkluderande process i Irak,

12.    Europaparlamentet fördömer de donationer och det stöd till terror- och extremistgrupper och deras aktiviteter som kommer från gulfstaterna och Iran.

13.    Europaparlamentet välkomnar de intensifierade insatserna från myndigheterna i en rad EU‑länder för att ta itu med problemet med EU‑medborgare som rekryterar eller strider för jihadistiska extremistgrupper eller andra terrorgrupper.

 

14.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.