Förfarande : 2014/2843(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0110/2014

Ingivna texter :

B8-0110/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/09/2014 - 10.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0027

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 134kWORD 69k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0109/2014
16.9.2014
PE537.012v01-00
 
B8-0110/2014

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Irak och Syrien och Isis offensiv (2014/2843(RSP))


Barbara Lochbihler, Alyn Smith, Klaus Buchner, Bodil Ceballos, Heidi Hautala, Jean Lambert, Tamás Meszerics, Michel Reimon, Judith Sargentini, Ernest Urtasun, Jordi Sebastià För Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Irak och Syrien och Isis offensiv (2014/2843(RSP))  
B8‑0110/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak – särskilt resolutionerna av den 17 juli 2014(1) och 27 februari 2014(2) om situationen i Irak,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien – särskilt resolutionerna av den 12 september 2013(3), 9 oktober 2013(4), 6 februari 2014(5) och 17 april 2014(6),

–       med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och av sin resolution av den 17 januari 2013 om avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Irak(7),

–       med beaktande av rådets slutsatser om Irak, särskilt av den 30 augusti, 15 augusti och 23 juni 2014,

–       med beaktande av FN:s generalsekreterares uttalanden om Irak och om Syrien,

–       med beaktande av den av president Hollande sammankallade internationella Pariskonferensen om fred och säkerhet i Irak den 15 september 2014 och Jiddakonferensen den 11 september 2014,

–       med beaktande av Genèvesamtalen om Syrien i februari 2014,

–       med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–       med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Irak och Syrien har anslutit sig till,

–       med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs den 24 juni 2013,

–       med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och efterlevnad av internationell humanitär rätt,

–       med beaktande av 1949 års Genèvekonventioner och deras tilläggsprotokoll samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–       med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Irak och om Syrien,

–       med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om Saudiarabien, dess förbindelser med EU och dess roll i Mellanöstern och Nordafrika(8), sin resolution av den 24 mars 2011 om Europeiska unionens förbindelser med Gulfstaternas samarbetsråd(9) och sin resolution av den 3 april 2014 om EU:s strategi gentemot Iran(10),

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den extremistiska jihadistgruppen Islamiska staten (IS) – tidigare Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis) – har de senaste månaderna utvidgat sina erövrade territorier från östra Syrien in i nordvästra Irak, inklusive Iraks näststörsta stad Mosul. Detta har följts av summariska avrättningar av irakiska medborgare och ett otal vidriga attacker mot i synnerhet jezidier, kristna, shiiter och sunniter som tillhör motståndarlägret. Sharialagen tillämpas strikt, kvinnor våldtas och förslavas, människor tvingas till omvändelse och shiitiska, sufiska, sunnitiska och kristna platser för religionsutövning och helgedomar förstörs.

B.     Det internationella samfundet har reagerat med avsky på de senaste dåden, där Isis har lagt ut videoklipp på internet som visar avrättningen av två amerikaner och en britt som hållits som gisslan.

C.     Irakiska och syriska institutioner och säkerhetsstyrkor och regeringstrogna miliser har utsatt en stor del av sunniterna i Irak och Syrien för diskriminering, marginalisering, människorättskränkningar och andra former av allvarliga kränkningar, vilket delvis förklarar varför IS framryckningar har tolererats eller till och med understötts av delar av den besvikna sunnibefolkningen.

D.     IS har lyckats införa sina statliga strukturer i de områden som de kontrollerar, och den 29 juni 2014 utropades kalifatets återupprättande efter det att IS skaffat betydande inkomstkällor genom att plundra banker och företag på territorier under deras kontroll, ta över upp till sex oljefält i Syrien, inklusive al-Omar-fältet, Syriens största oljeanläggning nära gränsen mot Irak, samt ta emot pengar från förmögna givare, särskilt i Saudiarabien, Qatar, Kuwait och Förenade Arabemiraten.

E.     IS snabba framryckningar har avslöjat bräckligheten hos de irakiska och kurdiska arméerna och i synnerhet hos de irakiska institutionerna, som plågas av korruption, sekterism och den diskriminerande politik som förts av premiärminister Nuri al‑Malikis regering, något som har bidragit kraftigt till att sunniterna och andra minoritetsgrupper har känt sig marginaliserade i Irak.

F.     Assad-regimen i Syrien har avsiktligt främjat sekteristisk polarisering som sin överlevnadsstrategi. Denna dynamik har eldat på latenta och hittills till största delen undertryckta spänningar, särskilt mellan de regerande alawiterna och landets sunnimuslimska majoritet. Sekterismen förvärras genom inblandning av andra regionala aktörer, särskilt från gulfstaterna, och av jihadistgrupper och utländska extremistgrupper.

G.     Den kurdiska regionala regeringens militära styrkor tog över kontrollen över den etniskt blandade staden Kirkuk i mitten av juni 2014 och utvidgade därmed kontrollen över omtvistade oljerika territorier i den oljerika provinsen Kirkuk. Den kurdiska regeringen meddelade i juni att den planerar att hålla en folkomröstning bland den kurdiska befolkningen angående frågan om självständighet från Irak. Folkomröstningen sköts senare upp så att man i stället skulle kunna koncentrera krafterna på att bilda en ny irakisk regering som kan pressa tillbaka IS framryckningar.

H.     Efter premiärminister Nuri al‑Malikis avgång tillträde en ny regering, med bredare representation, under premiärminister Haider al‑Abadi den 8 september 2014. De två viktiga posterna inrikesminister och försvarsminister är ännu inte tillsatta.

I.      Tusentals utländska stridande, inklusive många från EU:s medlemsstater, har enligt uppgift anslutit sig till IS och slåss på deras sida. Flera regeringar, bland annat i Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket, Tunisien och Ryssland, vidtar rättsliga åtgärder och säkerhetsåtgärder för att förbjuda verksamhet med kopplingar till IS och andra extremistiska islamistgrupper. Förenade kungarikets och Nederländernas regeringar har meddelat att de tänker dra tillbaka pass för medborgare som återvänder hem efter att ha anslutit sig till IS. Den 24 september 2014 ska FN:s säkerhetsråd diskutera en resolution som USA har lagt fram om frågan.

J.      Den turkiska regeringen har slutligen gått med på att skärpa gränskontrollerna mot Syrien för att försöka hindra ytterligare rekrytering för IS. IS har inriktat sig direkt på Turkiet och håller 49 anställda gisslan, inklusive generalkonsuln, vid Turkiets konsulat i Mosul sedan juni 2014.

K.     Sunniledare över hela världen har fördömt IS aktioner och betecknat dem som oförenliga med islam.

L.     IS-upproret har orsakat en katastrofal humanitär kris, med miljoner människor som flyr, särskilt till den autonoma regionen Kurdistan, utöver de miljoner som redan har flytt undan kriget i Syrien. EU har ökat sitt humanitära bistånd och har etablerat en luftbro mellan Bryssel och Erbil.

M.    Olika militära styrkor – inklusive den kurdiska regionala regeringens styrkor och den irakiska armén – liksom väpnade grupper – inklusive kurdiska PKK‑ och YPG‑styrkor – och iranskstödda shiitiska milisgrupper försöker pressa tillbaka IS-upproret i norra Irak och Syrien, understödda av amerikanska luftangrepp.

N.     USA:s president Obama har utlovat stöd, utan fastställt slutdatum, i form av luftangrepp mot IS‑styrkor i Syrien utöver de luftangrepp som redan genomförs i Irak, och han arbetar aktivt för att bygga upp stöd för en internationell militär koalition. Frankrike förväntas ansluta sig till den militära offensiven i Irak, medan regeringarna i flera länder, bland andra Tyskland, har meddelat att de tänker stödja de kurdiska styrkorna med vapenleveranser. Assad-regimen har uttryckt sin beredskap att ansluta sig till den internationella insatsen mot IS, samtidigt som de ber att få ge förhandstillstånd till alla angrepp, och de har nyligen genomfört luftangrepp mot IS‑fästen.

O.     Den 10 september 2014 hölls ett regionalt möte om IS i Jidda, där Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Egypten, Irak, Jordanien och Libanon undertecknade en gemensam kommuniké med USA och gick med på att ansluta sig till de olika aspekterna av den samordnade militära kampanjen mot IS och att vidta en rad åtgärder för att bekämpa terrorism, t.ex. stoppa flödet av utländska stridande genom grannländerna, bekämpa finansieringen av IS och andra terrorgrupper samt avvisa jihadistisk ideologi.

1.      Europaparlamentet fördömer de grymheter som IS hotar med eller har begått mot olika grupper som inte delar deras övertygelser, framför allt religiösa och etniska minoritetsgrupper som kristna, jezidier, shabaker och turkmener, men även shiiter och sunniter. Parlamentet fördömer IS avskyvärda avrättningar av två amerikanska journalister och en brittisk biståndsarbetare.

2.      Europaparlamentet anser att det krävs en samlad, allomfattande och strategisk handlingsplan, grundad i internationell rätt, om det internationella samfundet ska kunna ge en verkningsfull respons på IS skändliga dåd och natur. I detta avseende påminner parlamentet om de förödande och långvariga konsekvenserna av den moraliskt, rättsligt och geopolitiskt misslyckade äventyrspolitiken efter terrordåden den 11 september 2001. Parlamentet betonar att rättsvidriga eller rättsligt tvivelaktiga externa antiterroristoperationer, t.ex. i Pakistan, Somalia och Jemen, just genom luftangrepp, har lett till oacceptabla mängder dödsoffer och skadade och ytterligare radikalisering av lokalbefolkningen.

3.      Europaparlamentet betonar att IS först och främst är en konsekvens av, och inte en orsak till, de nuvarande oroligheterna i och omkring Mellanöstern. Parlamentet anmodar EU och andra internationella ledare att identifiera och fokusera på IS djupa socioekonomiska, kulturella och politiska rötter. Parlamentet betonar att IS har sin grund i långvariga och ostraffade kränkningar av de mänskliga rättigheterna, svågerpolitisk kapitalism, genomträngande korruption, sekterism, marginalisering och diskriminering av hela befolkningsgrupper, särskilt sunniter, samt i en lång historia med extern manipulering och intervention av regionala och västliga aktörer.

4.      Europaparlamentet noterar att IS har antagit statsliknande former och har potential att omforma stora delar av Mellanöstern och omgivande områden, enligt dess bakåtsträvande och extremistiska agenda.

5.      Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att hjälpa de hotade befolkningsgrupperna enligt den av FN definierade internationella ”skyldigheten att skydda”, särskilt genom att aktivera Europeiska unionens civilskyddsmekanism och den humanitära luftbro som upprättats av Echo. Parlamentet efterlyser ytterligare humanitärt bistånd till de människor som drabbas av konflikten, inklusive de syriska kurderna.

6.      Europaparlamentet uttrycker dock oro över att vissa EU‑staters vapenleveranser till kurder eller till syriska rebeller är mycket problematiska i förhållande till EU:s uppförandekod för vapenexport, enligt vilken det är förbjudet att leverera militär utrustning till krisregioner. Parlamentet uttrycker djup oro över att dessa vapen kan falla i fel händer och att behovsbedömningen och samordningen mellan de levererande medlemsstaterna lämnar mycket i övrigt att önska.

7.      Europaparlamentet efterlyser större ekonomiskt stöd till den kurdiska regionala myndigheten för att klara av den enorma flyktingtillströmningen.

8.      Europaparlamentet understryker den symboliska betydelsen av att EU:s beslut av den 15 augusti 2014 om Irak också fick stöd av regeringarna i alla de länder som motsatte sig Irakkriget och att EU i sin helhet har en historisk skyldighet att försäkra Iraks befolkning om att EU‑staternas avsikt enbart är att skydda deras fred och fysiska och mentala integritet.

9.      Europaparlamentet välkomnar den nya irakiska regeringen, som omfattar större delar av befolkningen, och uppmanar alla sidor att lösa konflikten om oljeinkomster och oljeexport mellan provinserna med ömsesidig respekt.

10.    Europaparlamentet uppmanar Iraks regering och parlament att omgående se över lagstiftning och rättslig praxis, att reformera sitt rättssystem och sin säkerhetsapparat samt att driva en politik som representerar alla irakier för att få ett slut på diskrimineringen mot främst den sunnitiska befolkningen.

11.    Europaparlamentet noterar USA:s militära angrepp mot IS, på begäran av de kurdiska och irakiska regeringarna, och understryker att sådana angrepp bör vara strikt tidsbegränsade och målinriktade, enbart syfta till att stoppa IS framryckningar och bygga på principen att militära medel bara tillgrips i yttersta nödfall.

12.    Europaparlamentet beklagar att man inte försökte få FN:s förhandsgodkännande i form av en resolution från FN:s säkerhetsråd innan USA inledde sina luftangrepp.

13.    Europaparlamentet betonar att en eventuell laglig, extern militär intervention i Syrien skulle kräva godkännande av antingen Assad‑regimen eller FN:s säkerhetsråd. Parlamentet understryker sin avsky mot tanken på någon form av samarbete med Assads fasansfulla regim.

14.    Europaparlamentet påminner om Assad-regimens särskilda ansvar – tillsammans med externa aktörer, särskilt Saudiarabien och Qatar – för att ha drivit på den allt starkare sekteristiska dimensionen av kriget i Syrien och därmed ha stimulerat IS uppkomst. Parlamentet uppmanar Assads regim, och länder med inflytande över denna regim, att förhandla fram eldupphör med de väpnade oppositionsgrupper som bekämpar IS.

15.    Europaparlamentet är alltjämt övertygat om att det inte kan bli någon hållbar fred i Syrien och Irak utan att ansvar utkrävs för de brott som begåtts av alla sidor under konflikten, särskilt för sådana som är religiöst eller etniskt motiverade. Parlamentet kräver återigen att situationen i Syrien tas till Internationella brottmålsdomstolen och stöder alla initiativ i denna riktning.

16.    Europaparlamentet uppmanar den höga representanten och EU:s medlemsstater att uppmana de EU‑länder som är medlemmar i FN:s säkerhetsråd att göra allt de kan för att få till stånd ett initiativ från säkerhetsrådet om utformning av en regional strategi för att bekämpa IS- och al‑Qaida‑radikalism och att därvid ta hänsyn till befolkningens intressen i regionen.

17.    Med tanke på de existentiella kriserna i Mellanöstern och på andra ställen anser Europaparlamentet att man på nytt bör överväga att låta FN:s generalsekreterare disponera permanenta fredsbevarande FN‑styrkor, något som EU aktivt bör bidra till.

18.    Europaparlamentet fördömer länders och/eller enskilda medborgares agerande i form av ideologiskt eller materiellt stöd till IS eller andra extremistiska islamistgrupper, särskilt Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar och Kuwait samt Turkiet och Syrien. Parlamentet noterar Jiddaförklaringen och uppmanar alla de berörda staterna att vidta konkreta åtgärder för att stoppa allt stöd, statligt eller privat, till grupper som har kopplingar till IS eller al‑Qaida.

19.    Europaparlamentet understryker vikten av att regionens länder är de drivande krafterna i kampen mot islamistisk extremism och beklagar att Iran inte deltog i Pariskonferensen.

20.    Europaparlamentet insisterar på att EU måste ta fram en egen genuin långsiktig strategi gentemot sina grannar i Främre orienten och Mellanöstern, inklusive Iran.

21.    Europaparlamentet varnar för den allvarliga risken att kortsiktig uppbyggnad av en anti‑IS‑koalition tillåts dominera över värdebaserade hänsynstaganden i EU:s förbindelser med regionala auktoritära regimer, t.ex. Egypten och Saudiarabien.

22.    Europaparlamentet uttrycker fortsatt stöd för den fred, säkerhet och utveckling som har uppnåtts i den autonoma kurdiska regionen och som absolut måste skyddas. Kurderna uppmanas att fortsätta sträva efter självbestämmande genom förhandlingar.

23.    Europaparlamentet efterlyser ökad mottagning av irakiska och syriska flyktingar i Europa, inklusive jezidier, som är en särskilt sårbar och ofta förföljd minoritetsgrupp. Parlamentet anser att det snarast bör ordnas en internationell konferens för att samordna flyktingmottagningen och att EU behöver upprätta ett nödprogram i detta syfte.

24.    Med tanke på de tusentals européer som enligt uppgift rekryteras för att strida med IS anser Europaparlamentet att EU:s medlemsstater måste ändra sin politik så att man betonar behovet att utveckla strategier för att ta itu med extremism bland EU‑medborgare och aktivt bekämpa socialt utanförskap och brist på framtidsutsikter, särskilt för andra och tredje generationens invandrare. Parlamentet efterlyser en öppen kampanj för att öka kunskapen om islam som en integrerad del av den europeiska kulturen. Parlamentet fördömer i detta sammanhang flera EU‑regeringars avsikt att dra tillbaka medborgarskapet från personer med dubbelt medborgarskap som återvänder från strider i Mellanöstern.

25.    Europaparlamentet är djupt oroat över konsekvenserna av den utdragna och ökande närvaron av syriska flyktingar i grannländerna, särskilt i Jordanien, Libanon och Turkiet. Parlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att fortsätta att ge betydande humanitärt bistånd till de befolkningsgrupper som är drabbade av Syrienkonflikten. Parlamentet beklagar att endast ett mycket begränsat antal syriska flyktingar omplacerats till EU och uppmanar medlemsstaterna att ta ett större ansvar, framför allt genom att stärka sina skyddsinsatser.

26.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s och Arabförbundets särskilda sändebud till Syrien samt Syriens och Iraks regeringar och parlament.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2014)0011.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2014)0171..

(3)

Antagna texter, P7_TA(2013)0378.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2013)0414.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0099.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2014)0461.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2013)0023.

(8)

Antagna texter, P7_TA(2014)0207.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2011)0109.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2014)0339.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy