FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Libyen
16.9.2014 - (2014/2844(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Ana Gomes, Pier Antonio Panzeri, Miroslav Poche, Nicola Caputo, Elena Valenciano Martínez-Orozco, Goffredo Maria Bettini, Tonino Picula, Vincent Peillon för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0111/2014
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Libyen, särskilt resolutionen av den 15 september 2011[1] om situationen i Libyen och resolutionen av den 22 november 2012 om situationen för migranter i Libyen[2],
– med beaktande av paketet för den europeiska grannskapspolitiken rörande Libyen, vilket antogs i september 2014,
– med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 om mänskliga rättigheter och säkerhetsläget i Sahelområdet[3],
– med beaktande av sin resolution av den 12 september 2012 om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken[4] och sin resolution av den 23 oktober 2013 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken: på väg mot en förstärkning av partnerskapet[5],
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem från 1977 samt av den skyldighet som parter i väpnade konflikter har att under alla omständigheter respektera och garantera respekten för internationell humanitär rätt,
– med beaktande av konventionen om säkerhet för FN och dess åtföljande personal och det fakultativa protokollet,
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 15 augusti 2014 och den 30 augusti 2014,
– med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik från den 26 augusti 2014,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1970, 1973 (2011) och 2174 av den 27 augusti 2014,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I februari 2011 gav sig libyerna ut på gatan för att kräva politiska rättigheter, och de möttes av urskillningslösa tvångsåtgärder från statens sida, vilket utlöste nio månader av civil konflikt och fick Kadaffis regim på fall.
B. I juni 2014 höll Libyen sitt tredje fria demokratiska allmänna val för att välja ett representanthus som skulle ersätta den nationalförsamling som valdes i juli 2012.
C. Striderna mellan olika lokala väpnade grupper håller på att trappas upp i Libyen. Bland annat sker det angrepp mot civila och civil egendom, inbegripet omfattande människorättskränkningar som i vissa fall är så allvarliga att de kan betecknas som krigsförbrytelser.
D. Regionala och andra utländska aktörer blandar sig aktivt i Libyens angelägenheter med åtgärder som förvärrar lokala skiljaktigheter och påverkar de undermåliga styrelsestrukturerna och därmed undergräver landets demokratiska övergång.
E. Det internationella samfundet ökar nu sitt engagemang till stöd för en fredlig lösning av den pågående krisen.
1. Europaparlamentet uppmanar de libyska parterna att omedelbart inleda ett eldupphör, upphöra med stridigheterna och delta i en nationell politisk dialog som omfattar samtliga parter.
2. Europaparlamentet fördömer våldet i Libyen, särskilt i området kring Tripoli och Benghazi, vilket beror på att väpnade grupper kontinuerligt strider och uppmanar till våld, och uttrycker sin djupa oro och sin solidaritet med den lidande libyska civilbefolkningen och de libyska civila institutionerna.
3. Europaparlamentet noterar vilken inverkan den allmänna osäkerheten och den försämrade styrningen i Libyen har på den regionala säkerheten och säkerheten i Europa. Parlamentet påminner om att de strider som pågick under hela juli och augusti 2014 om kontrollen av Tripolis flygplats ledde till en dramatisk upptrappning och till kaos, vilket i sin tur ledde till många dödsfall och till att strategisk infrastruktur förstördes.
4. Europaparlamentet fördömer de upprepade angreppen mot civila och mot civil egendom, vilka i vissa fall kan likställas med krigsförbrytelser. Parlamentet påminner om att samtliga parter i Libyen måste utfästa sig att i alla lägen skydda civilbefolkningen, och om att de personer som har frihetsberövats ska behandlas i enlighet med internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt. Parlamentet påminner om att de angrepp som medvetet riktas mot personer som tillhandahåller humanitärt bistånd eller som ingår i ett fredsbevarande uppdrag i enlighet med FN-stadgan, vilken är avsedd att skydda civila eller civil egendom i enlighet med internationell rätt i situationer som involverar väpnade konflikter, utgör en krigsförbrytelse enligt Internationella brottmålsdomstolens Romstadga.
5. Europaparlamentet påminner om FN:s säkerhetsråds resolution 2174, antagen den 27 augusti 2014, vilken breddar de befintliga internationella sanktionerna mot Libyen som nu omfattar straffrättsligt ansvar för personer som deltar i eller stöder handlingar som ”hotar freden, stabiliteten eller säkerheten i Libyen, eller som hindrar eller undergräver ett framgångsrikt slutförande av landets politiska övergång”. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det vidare internationella samfundet att undersöka möjligheten att vidta sådana åtgärder mot enskilda personer som hotar möjligheterna till fred och demokratisk övergång i Libyen och att sedan svartlista dem på samma sätt som det internationella samfundet svartlistade Kadaffi och hans inre krets.
6. Europaparlamentet påminner om att krigförande parter ska hållas ansvariga och ställas inför rätta av inhemska domstolar eller Internationella brottmålsdomstolen, som har jurisdiktion över krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts i Libyen sedan den 15 februari 2011, enlighet FN:s säkerhetsråds resolution 1970.
7. Europaparlamentet stöder representanthuset som det legitima organ som uppstod efter valet i juni 2014. Parlamentet påminner om att representanthuset måste vända sig till alla inblandade parter i syfte att få till stånd en överenskommelse som inkluderar alla parter och att det måste undvika beslut som riskerar att förvärra befintliga skiljaktigheter i stället för att förena olika grupperingar. Parlamentet uppmanar representanthusets ledamöter att besöka Europaparlamentet och träffa dess nyvalda ledamöter.
8. Europaparlamentet lovordar arbetet som har gjorts av den församling som ska utarbeta konstitutionen och dess anda av samförstånd och konstruktiv dialog. Parlamentet uppmanar detta organ att fortsätta sitt arbete med att utarbeta en författningstext grundad på rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter som kommer att värna och skydda samtliga libyers rättigheter. Parlamentet uppmanar representanthuset att så snart som möjligt rösta om ett utkast till författningstext. Parlamentet förespråkar att det ska inrättas en försoningskommission, liknande den som inrättades i Sydafrika på 1990-talet.
9. Europaparlamentet uppmanar Libyens interimsregering och representanthuset att inrätta en bred politisk dialog, vilket är enda möjligheten att gå vidare.
10. Europaparlamentet uppmanar grannländerna och regionala aktörer att avhålla sig från åtgärder som riskerar att förvärra dagens skiljaktigheter och undergräva Libyens demokratiska övergång. Parlamentet lovordar Tunisiens gästfrihet gentemot de hundratusentals libyska medborgare som har flytt våldet och nu befinner sig i landet.
11. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja FN:s särskilda representant Bernardino León och UNSMIL i förhandlingarna om eldupphör, genom de åtgärder som vidtas av EU:s särskilda sändebud till Libyen och EU:s delegation, och, så snart eldupphör har nåtts, i en eventuell internationell styrka för att övervaka eldupphöret.
12. Europaparlamentet är djupt oroat över det rekordhöga antalet asylsökande och irreguljära migranter som har anlänt via Medelhavet till Italien och Malta, av vilka många har startat sin resa på libyskt territorium. Parlamentet uppmanar EU att följa upp de prioriteringar som har fastställts i arbetsgruppen för Medelhavsområdet och att inleda en politisk dialog om migrationsfrågor med den libyska regeringen, så snart detta är möjligt.
13. Europaparlamentet fördömer människohandeln. Parlamentet är djupt bekymrat över den mycket utsatta situation som utländska migranter och flyktingar som har fastnat i Libyen befinner sig, och efterlyser ökade internationella insatser för att utreda och åtala brottslingar som är inblandade i den brottsliga hanteringen av dessa människor.
14. Europaparlamentet är djupt oroat över al-Qaidas ökade närvaro liksom av den ökade närvaron av grupper och individer med kopplingar till al-Qaida som verkar i Libyen. Parlamentet bekräftar behovet av att med alla medel bekämpa det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt, inbegripet tillämplig människorättslagstiftning, flyktinglagstiftning och humanitär rätt.
15. Europaparlamentet är djup oroat över det hot som osäkrade vapen och osäkrad ammunition liksom deras spridning utgör i Libyen. De äventyrar stabiliteten i Libyen, regionen och Europa, bl.a. genom att de överlåts till terroristgrupper och våldsamma extremistgrupper som är inblandade i andra konflikter.
16. Europaparlamentet betonar att samtliga parter i konflikten måste respektera de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende för att trygga tillhandahållandet av humanitärt stöd, säkerheten för civila som får stöd och säkerheten för humanitär personal. Parlamentet påminner om att de angrepp som medvetet riktas mot personer som tillhandahåller humanitärt stöd eller som ingår i ett fredsbevarande uppdrag i enlighet med stadgan, vilka har rätt till det skydd som ges civila eller civil egendom i enlighet med internationell rätt i situationer som involverar väpnade konflikter, utgör krigsförbrytelser enligt Internationella brottmålsdomstolens Romstadga.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att samordna medlemsstaternas insatser i Libyen och att koncentrera sitt stöd på statsbyggnad och institutionsuppbyggnad, liksom att tillsammans med medlemsstaterna, FN, Nato och regionala partner bidra till inrättandet av effektiva och nationellt styrda och kontrollerade säkerhetsstyrkor (väpnade styrkor och polisstyrkor) som kan garantera fred och ordning i landet. Parlamentet betonar att EU även bör prioritera stöd till reformer av det libyska rättssystemet liksom av andra områden som är avgörande för ett demokratiskt styrelseskick, såsom oberoende medier, respekt för mänskliga rättigheter, nationell försoning och korruptionsbekämpning, i syfte att tillmötesgå de behov som har uttryckts av de libyska myndigheterna och det libyska folket. Parlamentet uppmanar de libyska myndigheterna att till fullo genomföra lagen om våldtäkt som krigsförbrytelse genom att se till att nödvändiga resurser ställs till förfogande.
18. Europaparlamentet rekommenderar ett kraftfullt engagemang från EU:s sida – tillsammans med FN och andra internationella aktörer – i processen med att avväpna milisgrupper, vilket är viktigt för att det ska bli möjligt att bygga upp nationellt och centralt styrda väpnade styrkor och polisstyrkor. Parlamentet konstaterar att det är viktigt att utplacera EU:s GFSP-ledda gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) i Libyen för att hjälpa landet att säkra sina gränser så snart detta är möjligt, men uppmanar med eftertryck vice ordföranden/den höga representanten att se över dess mandat och att utforma ett nytt GFSP-uppdrag som beaktar behovet av att kontinuerligt och på ett hållbart sätt säkra kapacitetsuppbyggnad inom hela Libyens säkerhetssektor. Parlamentet betonar att ett säkerhetsrelaterat EU-bidrag som endast fokuserar på gränssäkerhet är klart otillräckligt och oförenligt med både landets behov och utmaningarna för den regionala säkerheten, vilket inbegriper säkerheten i EU.
19. Europaparlamentet stöder FN-uppdragets insatser i Libyen och det arbete som har gjorts av FN:s generalsekreterares nyligen utnämnda särskilda representant Bernardino León. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att vidta åtgärder i Libyen, inom ramen för FN:s säkerhetsråd, med stöd av Arabförbundet och Afrikanska unionen och i samarbete med grannländerna, i första hand Egypten, Tunisien och Algeriet.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Libyens regering och representanthus, FN:s generalsekreterare, Arabförbundet och Afrikanska unionen.
- [1] EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 114.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2012)0465.
- [3] EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 94.
- [4] Antagna texter, P7_TA(2012)0334.
- [5] Antagna texter, P7_TA(2013)0446.