Förfarande : 2014/2844(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0132/2014

Ingivna texter :

B8-0132/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/09/2014 - 10.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0028

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 231kWORD 59k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0111/2014
16.9.2014
PE537.034v01-00
 
B8-0132/2014

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Libyen (2014/2844(RSP))


Charles Tannock, Anna Elżbieta Fotyga, Geoffrey Van Orden, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Libyen (2014/2844(RSP))  
B8‑0132/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Libyen,

–       med beaktande av valet till det libyska parlamentet i juni 2014,

–       med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2174, med en uppmaning om omedelbart eldupphör i Libyen, inklusive en politisk dialog och överföring av vapen,

–       med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 30 augusti 2014,

–       med beaktande av mötet den 24 juli med Arabförbundets, Europeiska unionens, Frankrikes, Tysklands, Italiens, Maltas, Spaniens, Förenade kungarikets och Förenta staternas särskilda sändebud för Libyen samt Förenta nationerna, för att diskutera de senaste händelserna i Libyen,

–       med beaktande av slutsatserna från det tredje ministermötet mellan Europeiska unionen och Arabförbundet i Aten den 11 juni 2014,

–       med beaktande av kommentarerna från FN:s generalsekreterares särskilda representant och chefen för FN:s stöduppdrag i Libyen (Unsmil), Bernardo Leon, senast den 11 september 2014,

–       med beaktande av FN:s rapport av den 4 september 2014 med en förteckning över allvarliga människorättsbrott som begåtts i Tripoli och Benghazi,

–       med beaktande av prioriteringarna för samarbetet i det södra grannskapet under de kommande åren enligt det europeiska grannskapsinstrumentet, i den mån det rör Libyen,

–       med beaktande av sin rekommendation av den 20 januari 2011 till rådet om förhandlingarna om ett ramavtal mellan EU och Libyen,

–       med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om migrationsströmmar i Medelhavet(1),

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     År 2011 avskaffades Muammar Gaddafis enväldiga styre som hade varat i 42 år, efter ett sex månader långt uppror och inbördeskrig. I oktober samma år förklarade den största oppositionsgruppen, det nationella libyska övergångsrådet, att landet officiellt hade befriats och lovade att göra Libyen till en pluralistisk, demokratisk stat. I augusti 2012 lämnade det nationella libyska övergångsrådet över makten till Libyens nyvalda parlament, generalförsamlingen.

B.     Det libyska folkets strävan från 2011 års revolution har ersatts av ett maktvakuum, av våld och av politisk instabilitet. Detta har lett till ett stort antal miliser som styr sina egna territorier, med regeringar som avlöser varandra i Tripoli och som kämpar för att utöva sin auktoritet. Libyens politiska ledarskap har misslyckats med att stävja många av de milisgrupper som störtade Muammar Gaddafi i upproret 2011.

C.     Parlamentsvalet i juni 2014 har än så länge inte lett till en stabilisering av situationen i Libyen, det har inte minskat de underliggande klyftorna mellan de politiska och de väpnade grupperna och inte heller fört in landet på en mer fredlig, inkluderande och demokratisk väg.

D.     I den libyska huvudstaden Tripoli härskade våldet under sex på varandra följande veckor från mitten av juni 2014, på grund av strider mellan rivaliserande grupper. Rivalitet och våld mellan andra milisgrupper har kunnat ses i andra städer runtom i Libyen.

E.     I augusti tvingades högt uppsatta regeringstjänstemän och det valda parlamentet av säkerhetsskäl att flytta från Tripoli till den östliga staden Tobruk. Den 1 september 2014 rapporterades milis ha tagit kontroll över de flesta av de libyska regeringsministerierna i Tripoli.

F.     Qatar och Förenade Arabemiraten stöder nu rivaliserande sidor i de upptrappade oroligheterna i Libyen.

G.     Striderna har krävt civila dödsoffer, även bland kvinnor, barn och utländska medborgare. De som begår våldshandlingarna tycks strunta i att deras handlingar kan drabba oskyldiga civila.

H.     De senaste striderna har lett till en allmän försämring av levnadsvillkoren i Libyen, med brist på livsmedel, bränsle, vatten och el. Den svåra situationen för civilbefolkningen har förvärrats ytterligare genom att utländsk sjukvårdspersonal har lämnat landet och genom bristen på läkemedel.

I.      De senaste striderna ökar hotet om terroristgruppernas spridning. Om inget görs för att motverka detta skulle det kunna förvärra en redan instabil situation i regionen i stort.

J.      Sedan december 2013 har ett antal utländska medborgare dödats eller kidnappats samtidigt som säkerhetssituationen i landet försämrats. I augusti 2014 gjorde ett antal EU-medlemsstaters regeringar gemensam sak med Förenta staterna och fördömde med kraft det pågående våldet i Libyen.

K.     Flera dussin civila rapporteras ha kidnappats i Tripoli och Benghazi endast för att de tillhör eller misstänks tillhöra en viss stam, familj eller religion.

L.     Hittills under 2014 har den italienska flottan räddat 60 000 flyktingar i båtar som varit på väg mot Europa från Nordafrika. Dessa båtar antas i första hand komma från Libyen. Enligt FN:s flyktingbyrå ska närmare 2 000 flyktingar ha drunknat, inbegripet de 200 människor som alldeles nyligen omkom när deras båt sjönk nära Tajoura, öster om Tripoli. Ytterligare 500 flyktingar befaras ha omkommit efter att deras båt enligt uppgift rammats av ett annat fartyg nära Malta.

M.    Den 13 augusti 2014 antog parlamentariker i Libyen en resolution där man uppmanade FN att ingripa för att skydda civilbefolkningen under de pågående striderna i landet. Den 27 augusti 2014 antog FN:s säkerhetsråd en resolution där man begärde ett omedelbart eldupphör i Libyen och sanktioner mot dem som är inblandade i våldsvågen mellan rivaliserande milisgrupper i landet.

N.     Det finns ett akut behov av att återupprätta trovärdigheten för den politiska processen i Libyen. Den utbredda skepsis som råder bland vanliga libyer har lett till en undergrävd trovärdighet och lågt deltagande i de senaste valen. Hotet mot den demokratiska processen uppstod till följd av störtandet av överste Gaddafi och förvärras i och med de senaste våldsamheterna.

O.     Minst 100 000 libyer bedöms ha drivits på flykt internt på grund av striderna, inbegripet Tawergha-internflyktingar, som redan befunnit sig i internflyktingläger sedan 2011. Ytterligare 150 000 människor, bland annat ett stort antal migrerande arbetstagare, har lämnat landet.

P.     Europeiska unionen har sedan 2011 bidragit med mer än 80,5 miljoner euro i humanitärt bistånd för att möta de grundläggande behoven, vårda skadade, hjälpa flyktingar och förhindra människorättskränkningar i Libyen.

1.      Europaparlamentet anser att det libyska folket står vid ett vägskäl och att de, med internationellt stöd och nationell försoning, kan hjälpas vidare mot en inkluderande, konstruktiv politisk överenskommelse grundad på gemensamma ambitioner och principer, samt mot ett stopp för våldet.

2.      Europaparlamentet fruktar att utan sådan nationell enhet står Libyen inför en lång period av kaos, politisk och social fragmentering, våld och ekonomisk stagnation. Parlamentet fruktar också att de senaste våldsamheterna skulle kunna leda till ett fullskaligt inbördeskrig i Libyen.

3.      Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det inte tycks förekomma särskilt mycket, om någon alls, internationell medling på hög nivå i syfte att lösa krisen, vare sig från västmakterna eller från regionala organ såsom Arabförbundet eller Afrikanska unionen.

4.      Europaparlamentet vädjar enträget till alla sidor i konflikter om att upphöra med alla väpnade strider och inleda en politisk dialog som omfattar samtliga parter för att bygga en stat grundad på respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer.

5.      Europaparlamentet varnar för de allvarliga konsekvenser som det innebär för Libyen om striderna, den politiska polariseringen och sekterismen får fortsätta i en tid då samtliga enskilda personer, samfund och grupper måste samarbeta för den nationella enheten, för demokratisk förnyelse och för det libyska folkets säkerhet.

6.      Europaparlamentet fördömer de senaste striderna i bland annat Tripoli och Benghazi, inbegripet den urskillningslösa beskjutningen av bostäder och offentliga anläggningar. Parlamentet fördömer också användningen av flygplan i sådana militära operationer.

7.      Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över rapporter om att krigsflygplan från Förenade Arabemiraten genomfört luftangrepp mot mål i Tripoli, och varnar för att sådana handlingar signalerar en ny dramatisk upptrappning av våldet, vilket hotar att dra in andra regionala aktörer i konflikten. Parlamentet uttrycker oro över att Qatar har stött islamistiska milisgrupper, inbegripet dem som ingår i det alternativa, inofficiella parlamentet i Tripoli.

8.      Europaparlamentet uppmanar den libyska interimsregeringen och representanthuset att skapa en regering som omfattar samtliga parter i syfte att stoppa våldet och skydda det libyska folkets rättigheter och säkerhet. Parlamentet förkastar det alternativa parlament som tycks ha bildats i Tripoli och betraktar det som illegitimt.

9.      Europaparlamentet uppmanar den konstituerande församlingen att snarast möjligt slutföra sitt arbete med att utarbeta en konstitution för Libyen som kan får bredast möjliga stöd bland landets medborgare. Parlamentet menar också att en sådan konstitution måste leda till en hållbar, demokratisk framtid för Libyen, grundad på rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter, och att den kommer att bidra till långsiktig politisk stabilitet i landet.

10.    Europaparlamentet uttrycker djup oro beträffande den svåra situationen för flyktingar som lämnar de libyska kusterna i osäkra båtar i riktning mot Europa. Parlamentet beklagar djupt de hundratals personer som har dött när de försökt korsa Medelhavet, och fruktar att många fler kan komma att dö under liknande båtfärder.

11.    Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att erbjuda humanitärt, ekonomiskt och politiskt bistånd i krisområden i Nordafrika och Mellanöstern, i syfte att komma till rätta med de grundläggande orsakerna till migration och de humanitära påfrestningarna.

12.    Europaparlamentet bekräftar att stabilitet i Libyen är av stor betydelse för regionen i stort och för Europeiska unionen, inte minst med tanke på att omfattande flyktingströmmar går genom landet på väg till EU.

13.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionen, Arabförbundet och det libyska representantrådet.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2013)0448.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy