FÖRSLAG TILL RESOLUTION om fredsprocessen i Nordirland
5.11.2014 - (2014/2906(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Seán Kelly för PPE-gruppen
Claude Moraes för S&D-gruppen
James Nicholson för ECR-gruppen
Marian Harkin, Catherine Bearder för ALDE-gruppen
Martina Anderson, Gabriele Zimmer, Lynn Boylan, Liadh Ní Riada, Matt Carthy, Patrick Le Hyaric, Neoklis Sylikiotis, Merja Kyllönen, Malin Björk, Dimitrios Papadimoulis, Kateřina Konečná för GUE/NGL-gruppen
Keith Taylor för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av långfredagsavtalet, även kallat Belfastavtalet, som träffades efter flerpartsförhandlingar och undertecknades den 10 april 1998,
– med beaktande av Weston Park-avtalet från 2001,
– med beaktande av det avtal som träffades genom flerpartsförhandlingar i St Andrews i Fife, Skottland, den 11–13 oktober 2006, mellan de två regeringarna och alla större partier i Nordirland,
– med beaktande av Hillsborough-avtalet från 2008,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred[1] (Peace IV-programmet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2010 av den 15 december 2010 om Europeiska unionens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2007–2010)[2],
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det är oerhört viktigt att det blir ett stopp på alla väpnade konflikter inom Europeiska unionen.
B. Diskussioner mellan de politiska partierna och de brittiska och irländska regeringarna resulterade i långfredagsavtalet från 1998 (Belfastavtalet), enligt vilket det skulle inrättas en decentraliserad förvaltning, inbegripet en provinsförsamling och en provinsregering, grundade på maktdelning, ett ministerråd för nord och syd, en interparlamentarisk organisation för nord och syd, ett rådgivande forum för nord och syd, en regeringskonferens omfattande de brittiska och irländska regeringarna, ett brittisk-irländskt råd och ett utökat brittisk-irländskt interparlamentariskt organ.
C. EU har, vid sidan av andra internationella partner såsom USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, spelat en viktig roll genom sitt stöd till fredsprocessen, bland annat genom Internationella fonden för Irland.
D. De framsteg som gjorts hittills är ett kraftfullt och positivt exempel på konfliktlösning grundad på partnerskap, enighet och principerna om likabehandling, lika anseende och ömsesidig respekt, vilket har haft en positiv inverkan på de politiska förbindelserna inte bara inom, utan även utanför, Nordirland.
E. De politiska institutioner som inrättats i enlighet med långfredagsavtalet har fungerat väl under lång tid.
F. I det nya politiska sammanhanget har det skett en avsevärd ekonomisk utveckling, där arbetslösheten minskat, inflödet av investeringar ökat och Nordirland har blivit en plats där man väljer att lägga internationella konferenser och idrotts- och kulturevenemang.
G. Det kvarstår dock betydande regionala skillnader i fråga om den sociala och ekonomiska utvecklingen.
H. Fredsprocessen kräver fortsatta insatser, men under de senaste åren har det förekommit en rad politiska kriser – bland annat hot från grupper som motsätter sig långfredagsavtalet – vilket har lett till att processen nu stannat upp, trots att provinsförsamlingen och provinsregeringen fortfarande är verksamma.
I. De diskussioner som fördes mellan samtliga parter under ledning av Richard Haas, före detta amerikansk diplomat och sändebud till Nordirland, i syfte att komma till rätta med några av de största meningsskiljaktigheterna – till exempel användningen av flaggor och emblem, protester och parader – strandade i december 2013.
J. Förhandlingarna har återupptagits i syfte att lösa de kvarstående frågorna.
K. Målet med EU:s Peace-program är att stärka utvecklingen mot ett fredligt och stabilt samhälle och främja försoningen genom att bistå verksamheter och projekt som bidrar till att försona befolkningsgrupperna och till ett samhälle där alla kan leva sida vid sida.
1. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att genomförandet av fredsprocessen har nått en återvändsgränd och uppmanar samtliga parter i denna att arbeta konstruktivt för en bestående lösning på konflikten och en fullständig tillämpning av långfredagsavtalet och senare avtal, med målet att uppnå långvarig och bestående fred.
2. Europaparlamentet välkomnar initiativet att samla alla parter till diskussioner för att komma ur det rådande dödläget och understryker vikten av enighet om de återstående frågorna som en grund för funktionsdugliga och stabila demokratiska institutioner i Nordirland. Parlamentet uppmuntrar samtliga parter att delta på ett engagerat sätt i dessa samtal i syfte att finna en lösning på alla kvarstående meningsskiljaktigheter.
3. Europaparlamentet välkomnar att president Obamas utrikesminister John Kerry har utsett senator Gary Hart till sitt personliga sändebud.
4. Europaparlamentet befarar att fortsatt våld, kriminalitet och antisociala handlingar från ytterlighetsgrupper underminerar fredsprocessen. Parlamentet betonar vikten av att bekämpa sådan kriminell verksamhet genom att ta itu med de rådande ekonomiska problemen, till exempel arbetslöshet, låga inkomster och bristfällig levnadsstandard. Den fortsatt höga nivån av våld och hot måste övervinnas genom ett brett deltagande av de respektive befolkningsgrupperna, med stöd från alla relevanta organ.
5. Europaparlamentet understryker därför att det snarast måste vidtas ytterligare åtgärder för att främja försoning och förbättra relationerna mellan befolkningsgrupperna samt för att gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i syfte att stärka fredsprocessen. Parlamentet vill i detta sammanhang lyfta fram stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden och, i synnerhet, de 150 miljoner euro som avsatts för Peace-programmet för att komma till rätta med dessa prioriterade frågor i Nordirland och Irlands gränsgrevskap, till förmån för alla i både nord och syd.
6. Europaparlamentet hoppas att kommissionens arbetsgrupp för Nordirland kommer att fortsätta att fylla en viktig stödjande funktion i framtiden.
7. Europaparlamentet vill framhålla att det är redo att erbjuda allt stöd som de berörda parterna anser skulle hjälpa fredsprocessen. Försteministern och biträdande försteministern uppmanas att underrätta parlamentet när samtalen mellan samtliga parter har avslutats med lyckat resultat.
8. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och den nordirländska provinsregeringen samt till Förenade kungarikets och Irlands regeringar.