Förfarande : 2014/2967(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0311/2014

Ingivna texter :

B8-0311/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 27/11/2014 - 10.6
CRE 27/11/2014 - 10.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0069

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 143kWORD 60k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0311/2014
25.11.2014
PE539.034v01-00
 
B8-0311/2014

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll (2014/2967(RSP))


Markus Pieper, Françoise Grossetête, József Szájer, Antonio Tajani, Pilar del Castillo Vera, Michał Boni, Bendt Bendtsen, Paul Rübig, Krišjānis Kariņš, Andreas Schwab, Othmar Karas, Philippe Juvin, Anne Sander, Tadeusz Zwiefka, Nadine Morano för PPE-gruppen

Europaparlamentets resolution om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll (2014/2967(RSP))  
B8‑0311/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av det offentliga samråd om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar som nyligen genomfördes och förslaget till reviderade riktlinjer för konsekvensbedömningar,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Konsekvensbedömningar som ett redskap i ett tidigt skede i lagstiftningsarbetet har en central roll i kommissionens agenda om smart lagstiftning när det gäller att ta fram ett transparent, omfattande och balanserat faktaunderlag avseende de problem som ska lösas, mervärdet i EU:s åtgärder samt kostnader och fördelar med alternativa åtgärder för alla berörda parter.

B.     Enligt gällande riktlinjer för konsekvensbedömningar har kommissionens generalsekretariat och konsekvensbedömningsnämnd en central roll när beslut ska fattas om huruvida en konsekvensbedömning behövs för ett visst initiativ.

C.     Konsekvensbedömningsnämnden har en viktig uppgift som central instans för kvalitetskontroll av konsekvensbedömningar.

D.     Korrekta och oberoende konsekvensbedömningar är särskilt viktiga för små och medelstora företag som ofta har det svårare än storföretagen att anpassa sig till nya rättsliga och administrativa krav och som beroende på sin storlek har sämre förmåga att föregripa regleringsändringar på ett tidigt stadium.

E.     Principen att ”tänka småskaligt först” innebär att små och medelstora företags intressen ska beaktas på ett mycket tidigt stadium i beslutsfattandet, så att lagstiftningen blir bättre anpassad till de små och medelstora företagen. Många redskap står till förfogande för att säkerställa att denna princip effektivt tillämpas, däribland ett SMF-test, det vill säga ett test av konsekvenserna för små och medelstora företag i samband med kommande lagstiftningsförslag.

F.     De nuvarande riktlinjerna för konsekvensbedömningar ger specifik vägledning i form av ett SMF-test, liksom vissa möjligheter att begränsa effekterna. Förslaget till reviderade riktlinjer omfattar inga bestämmelser om testet av konsekvenserna för små och medelstora företag.

Tillämpningsområde

1.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att regelbundet se över riktlinjerna för konsekvensbedömningar i syfte att förbättra konsekvensbedömningsförfarandena.

2.      Europaparlamentet är dock bekymrat över att förslaget till reviderade riktlinjer är betydligt mindre specifikt än de befintliga riktlinjerna när det gäller tillämpningsområdet för konsekvensbedömningarna och att förslaget ger det ansvariga generaldirektoratet mycket större tolkningsutrymme när det gäller beslutet om huruvida det krävs en konsekvensbedömning eller inte. Parlamentet anser att de nuvarande rutinerna, enligt vilka konsekvensbedömningsnämnden och generalsekreteraren deltar i beslutsfattandet, bör upprätthållas.

3.      Europaparlamentet anser att kommissionen bör fortsätta med sitt nuvarande tillvägagångssätt och lämna en konsekvensbedömning för alla initiativ som uppfyller minst ett av följande kriterier:

–       Lagstiftningsförslag som ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram.

–       Lagstiftningsförslag som inte ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram med tydliga ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

–       Icke-lagstiftningsinitiativ som fastställer framtida strategier (t.ex. vitböcker, åtgärdsplaner, utgiftsprogram och förhandlingsriktlinjer för internationella avtal).

–       Delegerade akter och genomförandeakter som sannolikt kommer att få stora konsekvenser.

4.      Europaparlamentet konstaterar att tillämpningsområdet för en konsekvensbedömning inte alltid överensstämmer med de antagna förslagen i de fall dessa ändras när de lagts fram för godkännande i kommissionskollegiet. Parlamentet kräver att det i förslaget till reviderade riktlinjer anges att konsekvensbedömningen ska uppdateras för att säkerställa kontinuitet mellan de frågor som behandlas i konsekvensbedömningen och de förslag som slutligen antas av kommissionen.

Konsekvensbedömningsnämnden

5.      Europaparlamentet anser att det är mycket problematiskt att konsekvensbedömningsnämndens roll inte är tydligare definierad i förslaget till reviderade riktlinjer. Parlamentet insisterar på att kommissionen tar upp detta utelämnande till förnyad diskussion, och på ett tydligare sätt fastställer förfaranden för konsekvensbedömningsnämnden i ett nytt förslag till reviderade riktlinjer i sitt svar till parlamentet. Parlamentet anser även att alla förslag som ska åtföljas av en konsekvensbedömning måste få konsekvensbedömningsnämndens godkännande.

6.      Parlamentet anser att konsekvensbedömningsnämnden bör fortsätta att agera som en oberoende instans för kvalitetskontroll inom kommissionen, och begär att nämndens oberoende stärks. Parlamentet föreslår att konsekvensbedömningsnämnden ska vara direkt underställd kommissionens vice ordförande med ansvar för bättre lagstiftning.

Test av konsekvenserna för små och medelstora företag

7.      Europaparlamentet påminner om att kommissionen i sin översyn av småföretagsakten från 2011 beklagar att endast åtta medlemsstater har infört SMF-testet i sina inhemska beslutsprocesser. Parlamentet välkomnar kommissionens tydliga åtagande i översynen att ytterligare stärka SMF-testet. Parlamentet beklagar dock att SMF-testet, i strid med denna avsikt, inte ens nämns i förslaget till reviderade riktlinjer.

8.      Europaparlamentet insisterar på att SMF-testet upprätthålls såsom det fastställs i bilaga 8 i riktlinjerna, i syfte att undvika att små och medelstora företag påverkas i orimlig grad eller missgynnas av kommissionens initiativ jämfört med större bolag. Parlamentet anser att särskilt utarbetade SMF-test ska vara obligatoriska för företagsrelevanta lagstiftningsförslag.

9.      Europaparlamentet betonar att konsekvensbedömningarna i sådana fall bör omfatta alternativa mekanismer och/eller möjligheter till flexibilitet i syfte att hjälpa de små och medelstora företagen att anpassa sig till initiativet (i enlighet med bilaga 8.4). Parlamentet välkomnar i detta hänseende att det i förslaget till reviderade riktlinjer ingår en valmöjlighet så att man på förhand kan undanta mikroföretag från ett lagstiftningsförslags tillämpningsområde.

Inrättande av ett rådgivande organ för bättre lagstiftning

10.    Europaparlamentet välkomnar arbetet och slutrapporten från högnivågruppen för administrativa bördor, som tillkommit på kommissionens uppdrag. Parlamentet erinrar om att kommissionen enligt sitt senaste meddelande om Refit från juni 2014 överväger att tillsätta en ny högnivågrupp för bättre lagstiftning bestående av företrädare för berörda parter och av nationella experter. Parlamentet föreslår att bästa praxis och erfarenheter från befintliga organ för bättre lagstiftning (såsom de i Sverige, Tjeckien, Nederländerna, Storbritannien eller Tyskland) bör beaktas när ett sådant organ inrättas på EU-nivå.

11.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt inrätta ett sådant rådgivande högnivåorgan för bättre lagstiftning, som involverar såväl expertis från berörda parter som nationella experter. Parlamentet föreslår att detta organ ska ha ett starkt och oberoende rådgivande mandat, bland annat i fråga om att bedöma vilka administrativa bördor som ett förslag leder till, kostnader för regelefterlevnad, respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, val av rättslig grund, förslag till initiativ för bättre lagstiftning och övervakning av genomförandet av EU-lagstiftning på nationell nivå. Parlamentet och rådet bör involveras i utnämningen av experter.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag till reviderade riktlinjer för konsekvensbedömningar, som tar hänsyn till de punkter som framhålls i denna resolution och till kommissionens nyinrättade struktur, i synnerhet rollen för den nye vice ordföranden med ansvar för bättre lagstiftning.

Konsekvensbedömningar i parlamentet

13.    Europaparlamentet begär att parlamentet och i synnerhet utskotten systematiskt och så tidigt som möjligt ska granska kommissionens konsekvensbedömningar.

14.    Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om garanti för oberoende konsekvensbedömningar(1), där man efterlyste en mer konsekvent användning av parlamentets konsekvensbedömningar och påminner om att det redan finns en enhet för konsekvensbedömningar som man kan använda sig av. Det är särskilt viktigt att utnyttja parlamentets konsekvensbedömningar före antagandet av väsentliga ändringar eller ändringsförslag till det ursprungliga kommissionsförslaget.

°

°       °

15.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1)

EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 31.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy