Förfarande : 2014/2967(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0316/2014

Ingivna texter :

B8-0316/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 27/11/2014 - 10.6
CRE 27/11/2014 - 10.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0069

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 139kWORD 58k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0311/2014
25.11.2014
PE539.039v01-00
 
B8-0316/2014

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar  (2014/2967(RSP))


Dennis de Jong, João Ferreira för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar  (2014/2967(RSP))  
B8‑0316/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av det offentliga samråd om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar som nyligen genomfördes och förslaget till reviderade riktlinjer för konsekvensbedömningar,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Konsekvensbedömningar som ett redskap i ett tidigt skede i lagstiftningsarbetet har en central roll i kommissionens agenda om smart lagstiftning, i syfte att ta fram ett transparent, omfattande och balanserat faktaunderlag när det gäller de problem som ska lösas, mervärdet i EU:s åtgärder samt kostnaderna och fördelarna med alternativa åtgärder för alla berörda parter.

B.     Enligt gällande riktlinjer för konsekvensbedömning har kommissionens generalsekretariat och konsekvensbedömningsnämnd en central roll när beslut ska fattas om huruvida en konsekvensbedömning ska göras för ett visst initiativ.

C.     Konsekvensbedömningsnämnden har en viktig uppgift som central instans för kvalitetskontroll av konsekvensbedömningar.

D.     En ordentlig och oberoende konsekvensbedömning har särskilt stor betydelse för mikroföretag och små och medelstora företag, samt för ömsesidiga bolag och kooperativ, som ofta har större svårigheter än storföretagen att anpassa sig till nya rättsliga och administrativa krav och som på grund av sin storlek i mindre grad kan föregripa ändringar i lagstiftningen i ett tidigt skede.

E.     Principen att ”tänka småskaligt först” innebär att små och medelstora företags intressen ska beaktas på ett mycket tidigt stadium i beslutsfattandet, så att lagstiftningen blir bättre anpassad till de små och medelstora företagen. Det finns en rad verktyg för ett effektivt genomförande av principen, bl.a. ett test för små och medelstora företag (SMF-test) som ska användas på framtida lagstiftningsförslag.

F.     De nuvarande riktlinjerna för konsekvensbedömningar ger specifik vägledning i form av ett SMF-test liksom vissa möjligheter att begränsa effekterna. Förslaget till reviderade riktlinjer omfattar inga bestämmelser om SMF-testet.

G.     Det är viktigt att de berörda parterna, bl.a. organisationer för små och medelstora företag, fackföreningar och frivilligorganisationer får möjlighet att bidra på ett värdefullt sätt till de offentliga samråden. Dessa organisationer hotas emellertid av otillräcklig finansiering. Konkreta åtgärder bör vidtas för att avhjälpa detta.

Tillämpningsområde

1.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att regelbundet se över riktlinjerna för konsekvensbedömningar i syfte att förbättra konsekvensbedömningsförfarandena.

2.      Europaparlamentet är dock bekymrat över att förslaget till reviderade riktlinjer är betydligt mindre specifikt än de befintliga riktlinjerna när det gäller tillämpningsområdet för konsekvensbedömningarna och att förslaget ger det ansvariga generaldirektoratet mycket större tolkningsutrymme när det gäller beslutet om huruvida det krävs en konsekvensbedömning eller inte. Parlamentet anser att de nuvarande rutinerna, enligt vilka konsekvensbedömningsnämnden och generalsekreteraren deltar i beslutsfattandet, bör upprätthållas.

3.      Europaparlamentet anser att kommissionen bör fortsätta med sitt nuvarande tillvägagångssätt och lämna en konsekvensbedömning för alla initiativ som uppfyller minst ett av följande kriterier:

–       Lagstiftningsförslag som ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram.

–       Lagstiftningsförslag som inte ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram med tydliga ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

–       Icke-lagstiftningsinitiativ som fastställer framtida strategier (t.ex. vitböcker, åtgärdsplaner, utgiftsprogram och förhandlingsriktlinjer för större internationella avtal).

–       Delegerade akter och genomförandeakter som sannolikt kommer att få stora konsekvenser.

4.      Europaparlamentet konstaterar att tillämpningsområdet för en konsekvensbedömning inte alltid överensstämmer med de antagna förslagen i de fall dessa ändras när de lagts fram för godkännande i kommissionskollegiet. Parlamentet kräver att det i förslaget till reviderade riktlinjer anges att konsekvensbedömningen ska uppdateras för att säkerställa kontinuitet mellan de frågor som behandlas i konsekvensbedömningen och de förslag som slutligen antas av kommissionen.

Konsekvensbedömningsnämnden

5.      Europaparlamentet anser att det är mycket problematiskt att konsekvensbedömningsnämndens roll inte är tydligare definierad i förslaget till reviderade riktlinjer. Parlamentet insisterar på att kommissionen måste ta upp detta utelämnande igen, och på ett tydligare sätt fastställa förfaranden för konsekvensbedömningsnämnden i ett nytt förslag till reviderade riktlinjer när kommissionen meddelar parlamentet att alla förslag som ska åtföljas av en konsekvensbedömning måste få konsekvensbedömningsnämndens godkännande.

6.      Europaparlamentet anser att konsekvensbedömningsnämnden måste vara helt oberoende och inte enbart arbeta för kommissionen utan även när detta är relevant för Europaparlamentet och rådet.

SMF-testet

7.      Europaparlamentet påminner om att kommissionen i sin översyn av småföretagsakten från 2011 beklagar att endast åtta medlemsstater har infört SMF-testet i sina inhemska beslutsprocesser. Parlamentet välkomnar kommissionens tydliga åtagande i översynen att ytterligare stärka SMF-testet. Parlamentet beklagar dock att SMF-testet, i strid med denna avsikt, inte ens nämns i förslaget till reviderade riktlinjer.

8.      Europaparlamentet insisterar på att SMF-testet upprätthålls såsom det fastställs i bilaga 8 till riktlinjerna, i syfte att undvika att små och medelstora företag påverkas i orimlig grad eller missgynnas av kommissionens initiativ jämfört med större bolag.

9.      Europaparlamentet betonar att konsekvensbedömningarna i sådana fall bör omfatta alternativa mekanismer och/eller möjligheter till flexibilitet i syfte att hjälpa de små och medelstora företagen att anpassa sig till initiativet (i enlighet med bilaga 8.4). Parlamentet välkomnar i detta hänseende att det i förslaget till reviderade riktlinjer ingår en valmöjlighet så att man på förhand kan undanta mikroföretag från ett lagstiftningsförslags tillämpningsområde.

10.    Europaparlamentet anser att de nuvarande rutinerna enligt vilka ramavtal ingås med stora koncerner i praktiken utestänger små och medelstora företag, statliga universitet och forskningsinstitut från att konkurrera om dessa avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att ändra dessa rutiner.

Konsekvensbedömningar i parlamentet

11.    Europaparlamentet begär att parlamentet och i synnerhet utskotten systematiskt och så tidigt som möjligt ska granska kommissionens konsekvensbedömningar.

12.    Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om garanti för oberoende konsekvensbedömningar(1), där man efterlyste en mer konsekvent användning av parlamentets konsekvensbedömningar och påminde om att det redan finns en enhet för konsekvensbedömningar som man kan använda sig av. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att utnyttja parlamentets konsekvensbedömningar före antagandet av väsentliga ändringar eller ändringsförslag till det ursprungliga kommissionsförslaget.

Sociala konsekvensbedömningar

13.    Europaparlamentet kritiserar kraftfullt den bristande hänsyn kommissionen visar när det gäller de sociala konsekvenserna för folket i programländerna. Parlamentet anser att de sociala konsekvenserna av kommissionens förslag och beslut i allmänhet inte har beaktats i tillräcklig utsträckning.

14.    Europaparlamentet välkomnar de planer på sociala konsekvensbedömningar som omfattas av ordförande Junckers politiska prioriteringar, men anser att sådana sociala konsekvensbedömningar också bör införlivas i riktlinjerna för konsekvensbedömningar, så att effekterna av förslag för sysselsättning, fattigdom och social sammanhållning, liksom miljöeffekterna, ingår i framtida konsekvensbedömningar.

°

°       °

15.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1)

EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 31.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy