FÖRSLAG TILL RESOLUTION om stålsektorn i EU: att skydda arbetstagare och industrier
10.12.2014 - (2014/2976(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Dan Nica, Bernd Lange, Patrizia Toia, Edouard Martin, Theresa Griffin, Miroslav Poche, Martina Werner, Simona Bonafè, Jens Geier, Flavio Zanonato, Adam Gierek, José Blanco López, Caterina Chinnici, Jutta Steinruck, Evelyn Regner, Brando Benifei, Maria Arena, Alessandra Moretti, Elly Schlein, Jonás Fernández, Sorin Moisă för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0352/2014
B8‑0352/2014
Europaparlamentets resolution om stålsektorn i EU: att skydda arbetstagare och industrier
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, som ligger till grund för fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011 Industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013 Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (COM(2013)0407),
– med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om handlingsplanen för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa[1],
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om stålindustrin samt om omstrukturering, utflyttning och nedläggning av företag inom EU,
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter[2],
– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar[3],
– med beaktande av frågan till kommissionen om stålfabriken Acciai Speciali Terni (AST) i Italien (O-000087/2014),
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
Allmänna utmaningar
A. Den europeiska stålindustrin har historiskt spelat en stor roll för den europeiska integrationen och utgör grunden för den europeiska industrins mervärde.
B. Stålindustrin är mycket viktig för tillväxt och välstånd i Europa, men i dagsläget brottas den med en avsevärt minskad efterfrågan, vilket leder till förlorade arbetstillfällen och sänkt konkurrenskraft. Detta bådar inte gott för den nödvändiga återhämtningen av den europeiska ekonomin.
C. EU bör främja en politik för utveckling av industriproduktionen i samtliga medlemsstater, i syfte att skydda sysselsättningen inom EU och nå EU:s mål att höja industrins nuvarande andel av BNP så att den senast 2020 uppgår till minst 20 procent.
D. Ett av EU:s mål är att stödja stålindustrin, att undanröja hinder för och hot mot dess konkurrenskraft och att anpassa den till de ändrade marknadsvillkoren i och utanför EU.
E. Under de senaste åren har stålindustrin brottats med svåra utmaningar i fråga om omstrukturering och företagssammanslagningar, med tillhörande sociala kostnader, men också i fråga om nya krav på att uppfylla EU:s klimatmål, t.ex. genom viktminskande konstruktioner och den stora potential som ligger i återvinning och återanvändning av metallskrot.
F. Den europeiska stålindustrin har drabbats av en investeringskris som hotar dess framtid. Samtidigt förväntas stålmaterial spela en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla hållbara industrilösningar för urbanisering, rörlighet och demografiska förändringar.
G. En begränsad ökning av efterfrågan kommer att omvandla Europa från nettoexportör till nettoimportör av stål, särskilt platta produkter och produkter med stort mervärde.
Konkurrenskraft och handel
H. Denna sektor är utsatt för hård konkurrens på världsmarknaden, särskilt från icke EU‑länder som i många fall har lägre sociala standarder och miljöstandarder och lägre regleringsnivåer. Dessutom har det blivit allt svårare för sektorn att få tillgång till råmaterial, och kostnaderna blir allt högre.
I. Stålindustrin kommer att fortsätta att minska sin kapacitet, trots att de europeiska priserna för platta produkter redan är de (ohållbart) lägsta i världen, till följd av konkurrens från importen.
J. Koldioxidläckage har varit en realitet sedan den tredje fasen av EU:s utsläppshandelssystem i denna sektor inleddes.
K. Energikostnaderna står för upp till 40 procent av de totala driftskostnaderna, och elpriserna för EU:s industriella slutanvändare begränsar de europeiska företagens konkurrenskraft på en globaliserad marknad.
Sociala aspekter
L. De höga arbetslöshetssiffrorna i EU hänger samman med dess minskande produktionsbas inom industri och tillverkning.
M. Den europeiska stålindustrin är en viktig arbetsgivare som står för 350 000 direkta arbetstillfällen och flera miljoner arbetstillfällen i industrier som är knutna till stålindustrin, inbegripet inom återvinningskedjan.
N. Dagens kris innebär stora sociala prövningar för de drabbade arbetstagarna och regionerna.
O. Situationen för vissa stålverk i Europa ger anledning till stor oro för arbetstagare och nationella och lokala myndigheter, inte minst med tanke på risken för minskade produktionsvolymer, vilket kommer att påverka EU-företagens marknadsposition, och den ökade konkurrensen till följd av avsaknaden av investeringar i teknik och företagsorganisation.
P. Företag som håller på att omstrukturera bör ta sitt sociala ansvar, eftersom det har visat sig att det är omöjligt att genomföra en socialt och ekonomiskt hållbar omstrukturering utan tillräcklig social dialog, med särskild inriktning på information till och samråd med de anställda, i enlighet med vad som anges i parlamentets ovan nämnda resolution av den 15 januari 2013.
Q. För att skydda såväl stålföretagens som deras anställdas intressen är det mycket viktigt att arbetsmarknadens parter deltar i stor utsträckning på alla nivåer och att den sociala dialogen på EU-nivå stärks.
R. På många stålverk, motsvarande en kapacitet på 20 miljoner ton, har verksamheten tillfälligt legat nere i över tre år. Samtidigt kännetecknas personalen på många stålverk i Europa av åldrande kompetenta arbetstagare som nästan har nått pensionsåldern.
FoU/teknik
S. Högteknologisk industri – där stålsektorn är ett exempel – har setts som en modell för tekniskt kunnande som måste skyddas, och det måste omedelbart vidtas åtgärder för att förhindra att denna industri flyttas utanför EU.
T. FoU är av strategisk betydelse för en industri som måste hitta vägar för att minska sina utsläpp, särskilt (men inte enbart) av koldioxid.
Utmaningar
1. Europaparlamentet betonar att den ekonomiska återhämtningen i Europa i hög grad är beroende av en kraftfull tillverkningsindustri, där stålindustrin spelar en central roll, och att tillverkningen är beroende av inhemsk efterfrågan och tillväxt.
2. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att påskynda sitt arbete med att förbereda den industripolitiska färdplan som är planerad att stå klar första delen av 2015, i syfte att gjuta nytt liv i den europeiska industrins konkurrenskraft gentemot den globala marknaden och därmed garantera att lika villkor råder. Samtidigt måste höga sociala standarder och miljöstandarder i EU säkerställas och ömsesidighet i tredjeländer eftersträvas.
3. Europaparlamentet anser att det för att uppnå en äkta EU-industripolitik och sätta fart på EU:s industriella konkurrenskraft på global nivå är ytterst viktigt att det fastställs långtgående återindustrialiseringsmål som en del av halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet och rådet snarast möjligt presentera en harmoniserad ram av gemensamma åtgärder som ska ersätta det nuvarande stimulanssystemet, för att garantera att lika villkor råder på den inre marknaden.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera den europeiska stålindustrins strategiska position i världen, då stålproduktion i många länder anses vara en strategisk industri, och att särskilt utveckla en tydlig färdplan för de medel- och långsiktiga initiativ den avser att föreslå för att stödja den europeiska stålindustrin. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter på alla nivåer redan i ett tidigt skede och i stor omfattning måste delta i utvecklingen av en sådan färdplan.
6. Europaparlamentet kräver att kommissionen på kort sikt ska tillhandahålla en rapport om den europeiska stålindustrins största utmaningar, inbegripet sociala, ekonomiska och miljörelaterade aspekter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionen, efter det att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphört att gälla, har rätt att ta itu med de ekonomiska och sociala effekterna av utvecklingen i den europeiska stålindustrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de positiva erfarenheterna, särskilt när det gäller de strategiska trepartsövervägandena och forskning.
7. Europaparlamentet förespråkar att högnivågruppen för stål omgående ska återupprättas inom ramen för det nyvalda kommissionärskollegiet och att det ska anordnas ett möte inom denna ram för att informera relevanta aktörer om hur arbetet med att genomföra de 40 insatserna i kommissionens handlingsplan för stål fortskrider.
8. Europaparlamentet beklagar emellertid att högnivågruppen för stål har så begränsat handlingsutrymme, både när det gäller samrådsprocessen och i fråga om konkreta resultat. Det är oerhört viktigt att lokala och regionala myndigheter samt fackföreningar som företräder de områden där stålverken är belägna aktivt engageras i processen, och att de regioner i EU där stålföretagen verkar både får och uppmuntras att medverka i högnivågruppens arbete, för att främja samarbete och utbyte av information och bästa praxis mellan de centrala aktörerna i medlemsstaterna. Parlamentet kräver större effektivitet och konkreta resultat från denna högnivågrupp.
9. Europaparlamentet betonar att man måste studera hur investeringskrisen ska tacklas för att den europeiska industrin ska kunna omvandlas till en hållbar och lönsam industri, med beaktande av att investeringar i stålindustrin kännetecknas av långsiktiga vinster och därför specifikt måste tas upp i Juncker-planen.
10. Europaparlamentet betonar att indirekt stöd till stålindustrin är viktigt, bl.a. strategisk utveckling av viktiga sektorer som använder stål, för att därmed skapa incitament för effektiva och rättvisa tillverkningsprocesser, stärka den inre marknaden och uppmuntra kompetensutveckling.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida tillämpningen av konkurrensregler har medfört orättvisa lösningar på den europeiska stålmarknaden, med eventuella negativa effekter på marknadens effektivitet. Om så är fallet uppmanas kommissionen att lägga fram korrigerande åtgärder och att undvika sådana situationer i framtiden. Parlamentet betonar att kommissionens beslut eller åtgärder på konkurrenslagstiftningsområdet inte får äventyra enskilda stålproducerande företags ekonomiska lönsamhet, särskilt mot bakgrund av den ökade konkurrensen från omvärlden. Parlamentet tillägger att kommissionen även bör agera för att skydda viktig industriinfrastruktur och produktionskapacitet från spekulationsverksamhet som går ut på att sälja ut tillgångar.
12. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att dagens system för statligt stöd till energiintensiva industrier inte medför snedvridningar på den inre marknaden och att därmed säkerställa lika villkor för alla företag. Parlamentet anser att energiintensiva industrier behöver en stabil ram för sina investeringar så att de kan garantera höga anställningsnivåer.
13. Europaparlamentet anser att de positiva åtgärder som föreslås här skulle göra det möjligt för stålindustrin att bli mer konkurrenskraftig på ett internationellt plan. De visar att EU:s stålprodukter håller högre sociala, miljömässiga och ekonomiska standarder än produkter från andra håll i världen och betonar den kvalitet som EU:s stålproducenter håller, vilket samtidigt skulle förbättra konsumenternas uppfattning.
Handel och konkurrenskraft
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa större vikt vid industripolitiken genom att vidta åtgärder som gör det möjligt att sätta förnyad fart på den europeiska industrins konkurrenskraft på en global marknad, och att säkerställa att lika villkor gäller för alla ekonomiska aktörer.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida handelsavtal se till att exportmöjligheterna och möjligheterna till marknadstillträde för europeiska stålprodukter och stålbaserade produkter tydligt förbättras. Parlamentet betonar att det måste inledas förhandlingar med handelspartner som står för synnerligen betydande importvolymer till EU, i syfte att införa kvantitativa restriktioner. Parlamentet betonar att rättvis handel med stålprodukter endast är möjlig om grundläggande rättigheter för arbetstagarna och miljöstandarder följs, och påpekar att import till dumpade priser leder till illojal konkurrens, särskilt för tillverkare av rostfritt stål i Europa. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder måste moderniseras utan dröjsmål, och uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att driva denna moderniseringsprocess framåt och därmed säkerställa rättvis konkurrens och göra det möjligt för EU att snabbt vidta proportionella åtgärder i kampen mot illojala affärsmetoder.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att genomföra ett system för koldioxidjustering vid gränserna (betalning av utsläppshandelssystemets utsläppsrätter för stål som kommer från utanför EU), i syfte att skapa lika villkor för alla när det gäller koldioxidutsläpp och därmed få slut på koldioxidläckaget.
17. Europaparlamentet betonar att EU:s höga klimat- och miljöskyddsstandarder skulle kunna bli världsomfattande standarder, varvid man skulle säkerställa rättvisa villkor och rättvis konkurrens.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att på medellång och lång sikt minska energi- och råmaterialkostnaderna, särskilt för energi- och råmaterialintensiva industrier, och att uppmuntra medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i fråga om energiprissänkningar.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anordna ett årligt tematiskt möte med andra energiintensiva industrier med inriktning på exempelvis konkurrens-, energi- eller klimatpolitik, med tanke på att vissa av frågorna inom stålsektorn också är relevanta för andra energiintensiva industrier.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa den framtida utvecklingen på alla platser där stålproduktion förekommer, i syfte att se till att den europeiska stålsektorns konkurrenskraft och dess påverkan på sysselsättningen inte hotas, och uppmanar med kraft kommissionen att identifiera åtgärder för att främja hållbara anläggningar och arbetsplatser.
Sociala aspekter
21. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att kommissionen noggrant följer den pågående utvecklingen, i syfte att skydda det industriella arvet och de berörda arbetstagarna. Parlamentet påminner om behovet av att investera i arbetstagarnas utbildning, något som bör främjas av arbetsmarknadens parter och stödjas av de offentliga myndigheterna.
22. Europaparlamentet betonar att minskad efterfrågan inte får leda till illojal konkurrens mellan medlemsstaterna när det gäller arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser därför en alleuropeisk lösning som skyddar och skapar bra arbetstillfällen och industriverksamhet i EU:s regioner.
23. Europaparlamentet betonar behovet av att föregripa den eventuella omstarten av de stålverk där verksamheten tillfälligt ligger nere, med hjälp av ett utbildningsprogram för arbetstagare som kommer att anställas vid dessa verk.
24. Europaparlamentet rekommenderar främjandet av ett program för kunskapsöverföring så att äldre kompetenta arbetstagare kan överföra sina kunskaper och färdigheter till nyanställda vid de europeiska stålverken.
25. Europaparlamentet betonar att EU:s standarder för företagens sociala ansvar och arbetstagardeltagande också bör tillämpas av europeiska företag i tredjeländer.
26. Europaparlamentet betonar att arbetstagares delaktighet i innovations- och omstruktureringsåtgärder är den bästa vägen till ekonomisk framgång, och uppmanar därför kommissionen att skapa en plattform med deltagande av arbetsmarknadens parter för att ge råd om, genomföra och övervaka den europeiska handlingsplanen för stål.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera relevanta EU-fonder, såsom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska socialfonden (ESF), och policyinstrument för att avhjälpa de sociala kostnaderna för anpassning och se till att relevant kompetens bibehålls och utvecklas för industrins framtida konkurrenskraft.
28. Europaparlamentet föreslår att vinsten från företagens försäljning av sina gratis utsläppsrätter i sin helhet bör återinvesteras i den koldioxidsnåla ekonomin (utrustning, teknik, FoU, utbildning för arbetstagare).
FoU/teknik
29. Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation är viktiga för att på nytt sätta fart på och förnya den europeiska ekonomin i allmänhet, och stålindustrin i synnerhet, som bygger på långa livscykler och stor återvinningspotential. Parlamentet nämner i detta sammanhang den befintliga och nya vätgasbaserade tekniken för reduktion av järnmalm som har potential att minska eller sätta stopp för stora mängder koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser att ett varumärke för EU-tillverkade rättvisestålprodukter ska inrättas och främjas.
30. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang hur viktiga programmen Horisont 2020 och Hållbara industriprocesser genom resurs- och energieffektivitet (Spire) är. Dessutom behövs det finansiering från Europeiska investeringsbanken för de mest riskfyllda innovations- och forskningsprogrammen.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en ambitiös innovationspolitik som gör det möjligt att utveckla energieffektiva och innovativa produkter av hög kvalitet, så att EU fortsatt kan hävda sig i den hårdnande globala konkurrensen. Parlamentet betonar att innovation i nya produkter, såsom masstålprodukter, inklusive högvärdig och högresistent stålplåt för biltillverkning, liksom specialstål med olika fysikaliska och kemiska egenskaper, och nya produktionsprocesser, särskilt vätgasbaserad metallurgi och omsmältningsbaserad metallurgi, är nyckeln till förbättrad konkurrenskraft för den europeiska stålindustrin gentemot leverantörer från tredjeländer. Detta område behöver särskilt stöd.
32. Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att utsläppshandelssystemet beaktar tekniska framsteg, såsom minskade koldioxidutsläpp genom användningen av gaser som anrikats med energibäraringredienser som blåsts genom munstycken i in masugnen eller effektivare användning av upphettade masugnsgaser i energiteknik och metallurgiska processer.
33. Europaparlamentet stöder finansieringen av industripilotprojekt för att minska koldioxidutsläpp i syfte att tillmötesgå det brådskande behovet av en övergång till en hållbar och koldioxidfri ekonomi som bygger på energieffektivitet, förnybara energikällor och smart infrastruktur, och för att omvandla Ulcos-tekniken (ultra-low CO2 steelmaking) till ett energieffektivt och miljömässigt effektivt industripolitiskt verktyg. Parlamentet konstaterar att detta skulle inbegripa främjandet av koldioxidlagringskluster med stöd till uppförandet av infrastruktur som är koncentrerad kring industrianläggningar, däribland stålproduktion.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra SustSteel-initiativet, som föreslås i handlingsplanen för stål och som stöds helhjärtat av parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
35. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2014)0069.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2014)0060.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2013)0005.