FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2015
12.1.2015 - (2014/2829(RSP))
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen
Gianni Pittella, Enrique Guerrero Salom för S&D-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2014 Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start (COM(2014)0910),
– med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen,
– med beaktande av de åtaganden som kommissionens ordförande Juncker gjorde inför kammaren den 15 juli 2014 och de åtaganden som de nominerade kommissionsledamöterna gjorde under parlamentets utfrågningar,
– med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Efter alltför många år av påtvingade åtstramningar, hög och stigande arbetslöshet, ökande skillnader och fattigdom och sänkta sociala standarder riskerar EU en långsiktig nedgång och sviktande tillit och förtroende från medborgarnas sida.
B. EU som politiskt begrepp står vid en vändpunkt i sin historia och den ekonomiska krisen och finanskrisen har försatt EU i en politisk kris med tilltagande extremism i nästan alla medlemsstater.
C. Som en följd härav bör EU ha som högsta prioritet att inge nytt hopp hos EU-medborgarna, att skapa hållbar tillväxt och arbetstillfällen av hög kvalitet och att lägga grunden för en ny och hållbar efterkris-modell, inom vilken ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg säkerställs i lika hög grad och kompletterar varandra.
D. I princip kan sociala rättigheter inte underställas ekonomiska friheter och ekonomiska och sociala framsteg måste vara nära kopplade och stödja varandra.
E. Företags och enskilda personers skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt och staters aggressiva skatteplanering snedvrider den inre marknaden och undergräver sammanhållningen och solidariteten.
F. Terroristattackerna i Frankrike nyligen har varit en smärtsam påminnelse för Europa och hela världen om vikten av tolerans, yttrandefrihet, interkulturell förståelse och insatser för att förhindra all slags radikalisering.
Allmänna politiska frågor
1. Europaparlamentet noterar kommissionens agenda för förändring som är inriktad på sysselsättning och tillväxt, men beklagar att arbetsprogrammet inte på ett tillfredsställande sätt tar upp parlamentets frågor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att använda sina befogenheter fullt ut och gå i bräschen och lägga grunden för en hållbar ekonomisk utveckling för att minska arbetslösheten, särskilt bland yngre. Kommissionen uppmanas att inleda en bred diskussion om EU:s framtid ur alla aspekter, i syfte att nå en fullt utvecklad politisk union, vilket skulle återställa dess demokratiska legitimitet.
2. Europaparlamentet stöder ett massivt investeringsprogram för att komma till rätta med EU:s dramatiska investeringsunderskott och öka dess tillväxtpotential. Kommissionen uppmanas att se till att privata investeringar också görs i de regioner inom EU som är hårt drabbade av den ekonomiska krisen. Det är viktigt med investeringsvänliga budgetregler för att uppmuntra medlemsstaternas deltagande i den kommande Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), särskilt genom neutralisering i stabilitets- och tillväxtpakten av deras inbetalda kapital och investeringar för medfinansiering av offentliga projekt, inklusive där finansiering från strukturfonderna ingår. Det måste utarbetas en investeringsstrategi som bygger på mer ambitiösa projekt och syftar till att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och som åtföljer övergången till ett utsläppssnålt samhälle och säkerställer social och territoriell sammanhållning inom EU.
3. Europarlamentet efterlyser lokalt förankrad förvaltning och lämplig styrning av Efsi. Kommissionen uppmanas att använda sig av befintliga marginaler i stabilitets- och tillväxtpakten för att säkerställa investeringar, tillväxt och sysselsättning.
4. Europaparlamentet uttrycker stark oro över bristen på en substantiell social dimension i kommissionens arbetsprogram, vilket visar på en allvarlig ovilja att förstå krisens effekter i många medlemsstater. Kommissionen uppmanas att rätta till denna brist genom att vidta åtgärder och lägga fram förslag som kompletterar arbetsprogrammet 2015. Parlamentet noterar principen om en politisk nystart, men om den inte tillämpas på ett lyhört och pragmatiskt sätt kan den leda till att vissa mycket avgörande mål tunnas ut eller frångås utan vederbörlig politisk debatt. Regelverket på det sociala området och på miljöområdet bör inte falla offer för Refit-programmet.
5. Europaparlamentet anser att de strukturreformer som krävs måste styras av en progressiv vision (t.ex. genom ökat tillhandahållande av utbildning och livslångt lärande, som skapar ekonomiskt resultat, eller genom sociala trygghetsförmåner som kan verka stötdämpande för dem som drabbas av krisen) och får inte leda till sämre villkor eller öka sannolikheten för deflation. Reformerna bör leda till konvergens av socialpolitik och budgetpolitik som syftar till att minska illojal konkurrens mellan arbetstagare i EU och medlemsstater.
6. Europaparlamentet efterlyser en faktisk ändring av EU:s skattepolitik och uppmanar kommissionen att bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt och aggressiv skatteplanering på EU-nivå och global nivå. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lansera en handlingsplan och förväntar sig djärva och snabba åtgärder inom kort. Kommissionen uppmanas att utarbeta ytterligare förslag inom centrala områden, däribland lagstiftning om att gränsöverskridande företag ska tillämpa landsspecifik rapportering i alla sektorer och i alla länder där de är verksamma.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag om en energiunion med energieffektivitet, förnybara energikällor och smart infrastruktur som grundprinciper, med en hållbar och konkurrenskraftig industrisektor inom EU.
8. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram konkreta förslag om en proaktiv och flexibel migrationspolitik som skulle utveckla och säkra lagliga vägar in i EU för dels flyktingar och asylsökande, dels ekonomiska migranter, samt att ta itu med de utmaningar som EU ställs inför på migrationsområdet genom kriminella smugglare och människohandlare.
9. Europaparlamentet motsätter sig starkt kommissionens uttalade avsikt att dra tillbaka ett antal lagstiftningsförslag, särskilt lagstiftningen om luftkvalitet (mot bakgrund av att 400 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar) och avfallspaketet, som medlagstiftarna först nyligen har börjat arbeta med. Parlamentet förkastar med kraft tillbakadragandet av direktivet om mödraledighet.
10. Europaparlamentet menar att om något annat lagstiftningsförslag som håller på att diskuteras dras tillbaka eller försenas bör det göras en bedömning av deras europeiska mervärde och en grundlig politisk analys av de fallgropar som man stött på, och det bör läggas fram alternativa förslag inom sex månader. Kommissionen följer inte fördraget när den föreslår att dra tillbaka och ersätta initiativ om ingen överenskommelse har nåtts inom en viss tid (t.ex. vad gäller förslaget till förordning om produktion och märkning av ekologiska produkter och förslaget om en ordning för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolor).
11. Europaparlamentet betonar att EU:s inrikespolitik måste kopplas till de globala utmaningarna när det gäller klimatförändringarna och hållbar utveckling (2015 är Europaåret för utvecklingssamarbete) och att an måste främja en offentlig debatt om handelsförhandlingarna med Förenta staterna (angående det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP). EU bör under 2015 inta en ledande roll när det gäller att återuppta fredsprocessen i Mellanöstern.
12. Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över de grymma terroristdåden i Frankrike nyligen och hoten mot yttrandefriheten. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med offren för dessa attacker. Förslag från kommissionen för att öka medborgarnas säkerhet måste visa på mervärde och respekt för behovet att bevara enighet och upprätthålla grundläggande rättigheter och de europeiska värdena demokrati, solidaritet och tolerans. Kommissionen uppmanas att föreslå åtgärder för att ytterligare förbättra samarbetet mellan rättsvårdande myndigheter för att i större utsträckning förhindra sådana brott samt åtgärder för att förhindra all slags radikalisering och för att förbättra den interkulturella förståelsen och den socioekonomiska integrationen av minoriteter i Europa.
Den sociala dimensionen
13. Europaparlamentet menar att den nya kommissionen bör ha som central ambition att stärka den europeiska sociala modellen, ett sätt att leva där EU med stolthet kan se tillbaka på att vara världsledande, och att göra den starkare och hållbarare på lång sikt.
14. Europaparlamentet påminner om att 25 miljoner européer, däribland 5 miljoner ungdomar, är arbetslösa och fattigdom och social utestängning har skjutit i höjden och lett till misär för de mest utsatta grupperna i samhället, särskilt kvinnor, ungdomar, barn, äldre och funktionshindrade. Kommissionen uppmanas att skyndsamt ta itu med och prioritera frågorna om ökande klyftor inom och mellan medlemsstaterna och regioner, diskriminering på arbetsmarknaden, otrygga anställningar, ökande fattigdom bland förvärvsarbetande och barnfattigdom samt social dumpning, som strider mot de europeiska värdena och undergräver EU:s tillväxtpotential och konkurrenskraft.
15. Europaparlamentet uppmanar den nya kommissionen att göra principerna om arbetstagares rättigheter, dialog mellan arbetsmarknadens parter, socialt skydd, skäliga löner, arbetsmiljö, rättvis beskattning och lika villkor för alla oavsett kön eller etniskt ursprung till grundpelare i sitt arbetsprogram. Kommissionen uppmanas att införa bindande sociala konsekvensbedömningar i alla framtida lagstiftningsförslag. Det är beklagligt att det i kommissionens arbetsprogram inte erkänns att lika möjligheter och jämställdhet är avgörande i detta sammanhang, särskilt vad gäller mödraledighet och könsfördelningen i bolagsstyrelser.
16. Europaparlamentet varnar för risken för social dumpning och en kapplöpning mot botten bland arbetstagare och sociala system i EU och begär att kommissionen lägger fram ett sammanhängande och hållbart förslag till europeisk bolagslagrätt, och infriar de åtaganden som gjordes under de bekräftande utfrågningarna i parlamentet om att lägga fram ett förslag om en fullständig översyn av utstationeringsdirektivet.
Utmaningar för ekonomin, budgeten och miljön
17. Europaparlamentet anser att kommissionen i sitt nya investeringspaket för Europa (som inbegriper Europeiska fonden för strategiska investeringar som ett sätt att ta itu med den katastrofala ekonomiska situationen i EU) bör prioritera transportinfrastruktur, energiinfrastruktur, den digitala, kulturella och kreativa sektorn, telekommunikationsinfrastruktur, utbildning, yrkesutbildning, forskning, vetenskap och innovation, och att betoningen främst bör ligga på energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Kommissionen bör i nära samarbete med medlagstiftarna utforma investeringspaketet i detalj på ett sådant sätt att det får största möjliga effekt för smarta investeringar med stort socioekonomiskt mervärde och för stöd till företagande, tillväxt och skapande av sysselsättning av god kvalitet. Genomförandet av investeringspaketet bör utvärderas vartannat år.
18. Europaparlamentet påminner om de ambitiösa målen i Europa 2020-strategin och betonar att ambitiösa lagstiftningsförslag måste läggas fram för att genomföra klimat- och energipaketet 2030, särskilt med tanke på tillväxt för alla och övergången till en hållbar och energieffektiv ekonomi. Kommissionen uppmanas att utforma EU:s nya investeringsagenda med dessa mål i åtanke. Inför den kommande halvtidsöversynen av strategin bör man i större utsträckning överväga sociala och miljörelaterade prioriteringar och lägga lika stor vikt vid dem som vid ekonomiska och finansiella överväganden, och det måste råda politisk och operativ samstämmighet mellan strategin och det nya investeringspaketet. EU bör vara ledande i klimatförhandlingarna vid partskonferensen i Paris (COP 21) i slutet av 2015.
19. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen snabbt genomför ett högre koldioxidpris i EU:s utsläppshandelssystem för att främja och garantera långsiktiga privata investeringar i minskade koldioxidutsläpp, och begränsar listan över undantag för gratistilldelning i sektorer med koldioxidläckage för att främja investeringar i en ny hållbar energimodell.
20. Europaparlamentet framhåller sin framåtblickande resolution om energi- och klimatpaketet fram till 2030, och uppmanar kommissionen att utforma sina lagstiftningsförslag kring tre bindande mål för koldioxidutsläpp, energieffektivitet och förnybar produktion
21. Europaparlamentet efterlyser en ambitiös europeisk industripolitik som möjliggör utveckling av nya varor och tjänster och omstrukturering av industriprocesser genom innovation, i syfte att modernisera EU:s industri och övergå till en kunskapsbaserad, digital, koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. Kommissionen uppmanas att utöka stödåtgärderna för inrättandet av ett europeiskt forskningsområde, att omsätta forskningsresultat i saluförda varor och tjänster och att främja den digitala övergången.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att principen om hållbar utveckling, som ingår i fördragen och i kommissionens första vice ordförandes portfölj, vederbörligen framgår av kommissionens arbetsprogram och stöds av konkreta lagstiftningsförslag.
23. Europaparlamentet betonar att avfallspaketet och luftkvalitetsdirektivet har en enorm potential till långtgående och långsiktiga positiva effekter för hållbar utveckling och jobbskapande, samt stora hälso- och miljövinster. Förslagen om kretsloppsekonomi bör stå högt upp på dagordningen och genomföras ytterligare, bl.a. genom bindande mål för resurseffektivitet och indikatorer för koldioxidavtryck och land-, vatten- och materialanvändning. Hela luftkvalitetspaketet, inklusive förslaget till ett nytt direktiv för nationella utsläppstak, är av yttersta vikt och kommer att innebära stora hälsomässiga, ekonomiska och miljömässiga vinster för medborgarna.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga de nuvarande utmaningarna på miljö- och hälsoområdet, där miljösituationen inverkar negativt på människors hälsa, och att lägga fram planerade strategier, i synnerhet strategin mot hormonstörande ämnen, som anges i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.
25. Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon utbildningsdimension eller kulturell dimension i kommissionens arbetsprogram, vilket skulle betona den kreativa aspekten av tillväxt, sysselsättning och det europeiska systemets och näringslivets konkurrenskraft. Kommissionen bör anta en kraftfullare och sektorsövergripande strategi för att främja den digitala och kulturella sektorn i syfte att visa de mänskliga rättigheterna och utveckla kreativiteten, kulturen och utbildningen.
26. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen går vidare med sina förslag och arbetet under tidigare mandatperioder med erkännandet av den sociala ekonomin och socialt företagande i EU och dess roll. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag till europeiska stadgar för ömsesidiga bolag och föreningar och ett reviderat förslag till stadga för europeiska kooperativa föreningar, och att behålla förslaget till stadga för europeiska stiftelser.
27. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att utforma ett system på EU-nivå som skulle säkerställa att skatter betalas i det land där vinsterna görs. En rättvis beskattning kommer att främja den reala och hållbara ekonomin, skapa tillväxt och arbetstillfällen, och bekämpningen av skatteundandragande och skatteflykt bör kopplas till den nationella budgeten men också till debatten om egna medel för EU. Kommissionen bör gå i spetsen för att inrätta gemensamma EU-åtgärder för bekämpning av skatteparadis, däribland ett förslag till det 14:e bolagsrättsdirektivet där man uttryckligen utesluter uppdelning av bolagssäten, definierar skatteparadis, fastställer en EU-omfattande svart lista och inför konkreta åtgärder som syftar till att utrota skatteparadis.
28. Europaparlamentet vidhåller att ett nytt system för beskattning av bolag inte bara är en åtgärd för rättvis beskattning utan att den också bör syfta till att samla in nya resurser för att stärka den europeiska finanspolitiska kapaciteten. Den nuvarande begränsningen och försvagningen av EU-budgeten har lett till att det varje år gjorts betydande avkall på parlamentets prioriteringar, och det i en tid då det krävs tillräckliga medel för EU:s stimulansplan.
29. Europaparlamentet är oroat över den pågående betalningskrisen i EU:s budget och det hela tiden ökande antalet obetalda räkningar. Kommissionen bör lägga fram konkreta förslag för att skapa en stabil grund och hållbarhet för EU-budgeten, och framför allt reformera systemet för EU:s egna medel, i syfte att minska EU-finansernas sårbarhet för nationella tvister.
30. Europaparlamentet påminner om att det är angeläget med en översyn av den fleråriga budgetramen för att göra verkliga reformer och finna ökade resurser för att genomföra det föreslagna investeringspaketet, och att den bör vara i linje med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin och investeringspaketet.
31. Europaparlamentet ber kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av de potentiella fördelarna med ett arbetslöshetsförsäkringssystem på EU-nivå eller euroområdesnivå.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en nödvändig fördjupning av den ekonomiska och sociala samordningen inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen (EMU), inte minst för att överbrygga den ökande divergensen mellan medlemsstaterna i euroområdet, vilken hotar EMU:s hållbarhet, och förväntar sig att parlamentet involveras fullt ut, eventuellt genom ett interinstitutionellt avtal. Fullbordandet av EMU måste också leda till en betydande förstärkning av dess demokratiska dimension.
33. Europaparlamentet betonar att bankunionen måste uppnås, närmare bestämt genom att de redan antagna reglerna om den gemensamma tillsyns- och reolutionsmekanismen genomförs, särskilt genom att man utarbetar de arrangemang som krävs för att säkerställa tillräcklig lånekapacitet för den gemensamma resolutionsfonden. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang ytterligare initiativ, i synnerhet en europeisk mekanism för insättningsgarantier.
34. Europaparlamentet betonar vikten av att man fortsätter stärka regelverket för finansiella tjänster och banktjänster, med särskild tonvikt på kreditverksamhet utanför banksektorn.
35. Europaparlamentet vidhåller att förenklingen av tekniska åtgärder för att skydda havsorganismer bör genomföras via regionalisering, men varnar för att detta inte får innebära ett steg bakåt för nationellt beslutsfattande. Kommissionen ska inte bara utvärdera hur förordningen om fiskerikontroll påverkar den nyligen antagna gemensamma fiskeripolitiken utan också sträva efter en omarbetning i slutet av 2015.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att garantera en balanserad mjölkmarknad när mjölkkvoterna upphör den 31 mars 2015, så att man förhindrar negativa sociala och ekonomiska konsekvenser och risker för långsiktiga investeringar i sektorn.
Migration och rättvisa, grundläggande rättigheter, konsumenter, ett digitalt Europa
37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta ett helhetsgrepp på migrations- och asylpolitiken genom att inrätta tillförlitliga mekanismer för solidaritet och fördelning av finansiellt ansvar och annat ansvar bland medlemsstaterna. Kommissionen bör inte bara förbättra befintliga europeiska instrument utan också utreda och föreslå nya sätt att få till stånd säkert och lagligt tillträde till EU. Denna politik måste inbegripa partnerskap med tredjeländer till stöd för säker rörlighet, demokratiseringsprocesser, gemensam gränsförvaltning, bekämpning av smuggling och människohandel och gemensamt skydd för nödställda.
38. Europaparlamentet är oroat över att kommissionen inte reagerat på de växande utmaningarna för demokratin och de grundläggande friheterna i vissa medlemsstater. Parlamentet efterlyser insatser i dessa frågor, särskilt övervakning av de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna, mediefrihet och rättsstatsprincipen i hela EU. Kommissionen bör lägga fram initiativ för att stärka bekämpningen av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller identitet, religion eller övertygelse, funktionshinder eller ålder.
39. Europaparlamentet finner det oacceptabelt att situationen för Europas romer hela tiden förvärras. Parlamentet efterlyser en särskild handlingsplan om hur man ska kunna minska romers sociala utestängning från majoritetssamhället och samtidigt öka deras integrering i samhället. Det behövs en europeisk strategi för romer som sträcker sig längre än nuvarande nationella strategier. Parlamentet efterlyser en grundlig översyn av de nationella strategierna för romer för att tillämpa referensmål och ändamålsenliga parametrar för att mäta anti-ziganism och dess effekter i medlemsstaterna.
40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för en snabb anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna på ett sätt som är förenligt med grundläggande rättigheter och europeiska värden enligt fördragen.
41. Europaparlamentet beklagar att det i kommissionens arbetsprogram inte sägs mycket om EU-medborgarna som konsumenter. Ett digitalt Europa är ett mycket vidare begrepp än bara den digitala inre marknaden, och alla förslag måste garantera konsument- och dataskydd, med beaktande av den sociala dimensionen, allmän tillgång, inkludering av alla delar av befolkningen, nätneutralitet och kulturell mångfald. Det behövs en ändamålsenlig mekanism för prövning för konsumenter i EU och åtgärder måste vidtas för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande i samband med e-aktiviteter.
42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta omfattande EU-åtgärder mot problemen när de gäller de grundläggande rättigheterna för lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner, i form av en EU-strategi/färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, såsom parlamentet och icke-statliga organisationer upprepade gånger har krävt.
Europeiska utrikestjänsten, utvidgning, grannskapspolitik
43. Europaparlamentet noterar organisationsinsatserna inom den nya kommissionen som bör ge unionens höga vice ordföranden/ representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik befogenheter som sträcker sig längre än den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och säkerställer bättre integration av den externa dimensionen av EU:s politik med expertisen i Europeiska utrikestjänsten. Det behövs bättre kommunikation mellan handels- och grannskapspolitiken och kommissionen uppmanas att se till att migrationspolitiken inte längre utformas utan hänvisning till utvecklingspolitiken.
44. Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att kommissionen bör visa sitt engagemang för att hålla utvidgningspolitiken levande genom att arbeta hårt på att öppna vissa förhandlingskapitel med Turkiet, Montenegro och Serbien och att på lämpligt sätt ta itu med utmaningarna i Bosnien och Hercegovina, Fyrom, Albanien och Kosovo, för att konkreta framsteg ska göras 2015 på vägen till EU-integration.
45. Europaparlamentet noterar att kommissionen kommer att inleda en bedömning av de nationella ekonomiska reformprogrammen i utvidgningsländerna i januari 2015, i syfte att anpassa deras ekonomiska styrning till en förändrad europeisk modell. Kommissionen bör inte i utvidgningsländerna upprepa misstaget med statlig åtstramning som undergräver den ekonomiska tillväxten.
46. Europaparlamentet utmanar kommissionen att utvidga sitt engagemang i grannländer i öst och att hjälpa länder som Ukraina, Moldavien och Georgien att stabiliseras genom ökad demokrati och social rättvisa. Endast demokratiska och inkluderande regeringar kan ge den medborgarkänsla som är nödvändig för att göra dem själva motståndskraftiga mot försök till att undergräva deras suveränitet.
47. Europaparlamentet efterlyser ökade EU-insatser för att bidra till ett slut på konflikten i Ukraina och ett återupptagande av dialogen med Moskva. Sanktionerna syftar till att få den ryska regeringen att ändra sin politik. Om sanktionerna ska upprätthållas, utökas eller dras tillbaka beror på Rysslands attityd och på situationen i Ukraina.
48. Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för vice ordförandens/den höga representantens insatser för en gemensam EU-strategi när det gäller erkännandet av Palestina som stat. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att fullgöra sitt ansvar som en inflytelserik aktör och ta ett djärvt och omfattande fredsinitiativ för Mellanöstern, framför allt utgående från det arabiska fredsinitiativet.
49. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att aktivt ta kontakt med alla regionala och internationella aktörer (särskilt Iran och Ryssland) med inflytande över parterna i den syriska konflikten för att besegra Islamiska statens terrorister och få ett slut på konflikten i Syrien.
50. Europaparlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens åtagande att ägna mer uppmärksamhet åt södra Medelhavsområdet. Parlamentet påminner om de avgörande aspekterna i den södra grannskapspolitiken. Politiken måste bygga på gemensam utveckling för att främja stabilitet och välstånd i regionen. Det politiska och ekonomiska samarbetet måste förstärkas. Kommissionen bör stödja det civila samhällets demokratiska strävanden.
51. Europaparlamentet är övertygat om att vice ordföranden/den höga representanten bör stärka EU:s roll i Latinamerika och förbättra och utöka EU:s politiska och kommersiella avtal med länderna i Latinamerika, samt de regionala och biregionala integrationsprocesserna som pågår för närvarande.
52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och utarbeta en verklig utrikespolitik för säkerhet och försvar för att bekämpa konflikter, politisk instabilitet och korruption och främja säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter, stabilitet och konfliktlösning.
Handel, mänskliga rättigheter, utvecklingspolitik
53. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att man behöver arbeta med att få till stånd ett balanserat handelsavtal med USA som ett verktyg för att främja tillväxt och sysselsättning, samtidigt som EU:s standarder för hälso-, miljö- och dataskydd och socialt skydd och dess kulturella mångfald bibehålls. TTIP bör säkerställa meningsfullt marknadstillträde och främja höga miljöstandarder och sociala standarder. Det bör inte finnas någon mekanism för tvistlösning mellan investerare och stater i avtalet.
54. Europaparlamentet beklagar att kommissionens arbetsprogram inte innehåller någon reform av EU:s ordning för export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Kommissionen bör utarbeta ett strategidokument med EU:s mer omfattande handelspolitiska mål utöver TTIP. Alla handelsavtal ska innehålla bindande klausuler om arbets- och miljönormer.
55. Europaparlamentet erinrar om att mänskliga rättigheter är en av de övergripande prioriteringarna för vice ordföranden/den höga representanten. Det krävs samarbete med alla kommissionsledamöter för att arbeta in mänskliga rättigheter i övriga politikområden, i synnerhet migration, utveckling, miljö, styrning av internet, handel, investeringar, teknik och företag.
56. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den humanitära situationen för syriska flyktingar. Asylpolitik och stöd till flyktingar är viktiga instrument för de mänskliga rättigheterna, särskilt när det gäller människor som flyr från en konflikt. Kommissionen bör lansera en gemensam EU-strategi för att garantera nödvändigt bistånd till syriska flyktingar genom en EU-plan för att tillhandahålla skydd och fördela flyktingar bland medlemsstaterna på proportionerlig basis.
57. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utnyttja tillfället som betydelsen av 2015 erbjuder för internationell utveckling för att säkerställa fullständig politisk samstämmighet för utveckling i sitt arbetsprogram. Kommissionen bör vara konsekvent och seriös angående sitt åtagande för bekämpning av ebolaepidemin, som har belyst det akuta behovet av att handlingsprogrammet för global hälsa läggs fram och genomförs.
58. Europaparlamentet är fortfarande allvarligt oroat över de restriktioner, särskilt budgetrestriktioner, som kommissionen möter i sina åtgärder mot det historiskt höga antalet samtidiga humanitära kriser, och efterlyser en omedelbar uppföljning av EU:s handlingsplan för europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd.
Transparens och arbetsförbindelser mellan parlamentet och kommissionen
59. Europaparlamentet påminner kommissionens ordförande om hans åtagande att arbeta transparent med parlamentet i en anda av lojalitet, ömsesidigt förtroende och samarbete, och att respektera medlagstiftarnas jämlikhet.
60. Europaparlamentet uttrycker besvikelse över hur kommissionen har skött kommunikationen, särskilt inför presentationen av sitt arbetsprogram inför kammaren den 16 december 2014. Parlamentet beklagar kommissionens brist på transparens och förvirringen och bristen på relevant information före offentliggörandet och presentationen av kommissionens arbetsprogram. Kommissionen uppmanas därför att återupprätta förtroendet mellan kommissionen och parlamentet, som tyvärr har tagit skada.
61. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att inrätta ett obligatoriskt lobbyregister på basis av ett interinstitutionellt avtal och uttrycker sin vilja att inleda förhandlingar, men upprepar också sin begäran att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättandet av ett obligatoriskt register på basis av artikel 352 i EUF-fördraget och att inkludera ett förslag som möjliggör inrättandet av ett obligatoriskt register i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
62. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.