Förslag till resolution - B8-0036/2015Förslag till resolution
B8-0036/2015

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om yttrandefrihet i Turkiet: Den senaste tidens gripanden av journalister och mediechefer samt systematiska påtryckningar på medierna

12.1.2015 - (2014/3011(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Kati Piri, Knut Fleckenstein, Victor Boștinaru, Tanja Fajon, Miroslav Poche, Victor Negrescu, Richard Howitt, Alessia Maria Mosca, Goffredo Maria Bettini, Alessandra Moretti, Liisa Jaakonsaari, Sorin Moisă, Tonino Picula, Javi López, Marlene Mizzi, Nicola Caputo, Pier Antonio Panzeri, Michela Giuffrida, Arne Lietz, Zigmantas Balčytis, Afzal Khan för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0036/2015

Förfarande : 2014/3011(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0036/2015
Ingivna texter :
B8-0036/2015
Debatter :
Antagna texter :

B8‑0036/2015

Europaparlamentets resolution om yttrandefrihet i Turkiet: Den senaste tidens gripanden av journalister och mediechefer samt systematiska påtryckningar på medierna

(2014/3011(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet,

–       med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 16 december 2014,

–       med beaktande av uttalandet av den 15 december 2014 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter,

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 14 december 2014 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionsledamoten med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar,

–       med beaktande av 2014 års framstegsrapport om Turkiet av den 8 oktober 2014,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den 14 december 2014 grep turkisk polis journalister och mediechefer, däribland Ekrem Dumanlı, chefredaktör på tidningen Zaman, och Hidayet Karaca, direktör för Samanyolu, en företagsgrupp inom tevebranschen. I häktningsbeslutet, utfärdat av en domare i Istanbul, står det att de gripna varit föremål för brottsutredning eftersom de ska ha bildat en organisation som ”med påtryckningar, trakasserier och hot försökt tillskansa sig statlig makt” och att de hade gjort så ”genom att ljuga, frånta människor deras frihet och förfalska dokument”.

B.     Polisrazziorna och gripandena av flera journalister och medierepresentanter är oförenliga med mediefriheten. De gripna ”förväntar sig att principen om oskuldspresumtion ska råda och påminner om den oförytterliga rätten till oberoende och öppen undersökning av varje påstådd förseelse, med fullständig respekt för de åtalades rättigheter”.

C.     Ett antal av de som greps i december 2014 har släppts. Den 19 december 2014 meddelade en domstol i Istanbul att Ekrem Dumanlı skulle friges men fortsatt stå under övervakning och åläggas reseförbud i väntan på att brottsutredningen avslutas, samtidigt som Hidayet Karaca fortsatt skulle hållas häktad i väntan på avslutad brottsutredning. Den 31 december 2014 tillbakavisade en domstol i Istanbul en åklagares invändning mot att Ekrem Dumanlı och sju andra personer skulle friges.

D.     Hotfulla uttalanden från politiker och åtal mot kritiska journalister, kombinerat med ägarstrukturen i mediesektorn har lett till en omfattande självcensur bland medieägare och journalister samt till uppsägningar av journalister.

E.     Medieägandet är i hög grad koncentrerat till företagskonglomerat med intressen som går långt utöver ett fritt informationsflöde.

F.     Regeringens reaktion på anklagelserna om korruption i december 2013 väckte allvarliga tvivel beträffande rättsväsendets oberoende och opartiskhet, och visade på en växande intolerans mot politisk opposition, protester från allmänheten och kritiska medier.

G.     Den turkiska regeringen bör ta itu med mediefrihet som en prioritetsfråga och tillhandahålla en lämplig rättslig ram som garanterar mångfald i linje med internationella standarder. Parlamentet påminner om den turkiska regeringens ansträngningar för att förbjuda tillgång till sociala medier, dess restriktiva inställning till yttrandefriheten och påtryckningarna på mediekanaler och journalister.

1.      Europaparlamentet fördömer den senaste tidens polisrazzior och fängslandet av ett antal journalister och medierepresentanter den 14 december 2014 i Turkiet. Parlamentet påminner om att en fri och pluralistisk press är ett grundläggande inslag i alla demokratier, liksom rättssäkerhet och ett oberoende rättsväsen. Parlamentet betonar därför, i samband med den senaste vågen av arresteringar, att det i samtliga fall är nödvändigt att (i) ge omfattande och öppen information om anklagelserna mot svarandena, (ii) ge svarandena full tillgång till sådan bevisning som är till deras nackdel samt fullständig rätt till försvar, och att (iii) säkerställa att målen handläggs korrekt så att det snabbt och utom rimliga tvivel kan fastställas huruvida anklagelserna är sanna. Parlamentet betonar att handlingarna äventyrar respekten för mediefriheten, som är en grundläggande demokratisk princip.

2.      Europaparlamentet uttrycker sin oro över bakslag i de demokratiska reformerna, i synnerhet regeringens minskande tolerans för protester från allmänheten och kritiska medier. Parlamentet understryker hur viktiga tryckfriheten och respekten för demokratiska värderingar är för EU:s utvidgningsprocess, och bekräftar sin uppfattning att EU:s anslutningsförhandlingar med Turkiet måste fortsätta.

3.      Europaparlamentet betonar att flera bestämmelser i Turkiets rättsliga ram och domarkårens tolkning av dem alltjämt hämmar yttrandefriheten, och inte minst mediefriheten. Parlamentet erinrar om att yttrandefrihet och mediepluralism är själva kärnan i de europeiska värderingarna, och att en oberoende press är en absolut förutsättning för ett demokratiskt samhälle, eftersom den låter medborgarna delta aktivt i det kollektiva beslutsfattandet på välunderrättad grund och således stärker demokratin.

4.      Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över det antal journalister som sitter häktade i väntan på rättegång, och uppmanar Turkiets rättsliga myndigheter att se över och behandla dessa fall snarast möjligt.

5.      Europaparlamentet betonar att rättsfallen mot journalister och skribenter samt det stora antalet uppsägningar, hot, trakasserier och andra former av påtryckningar mot kritiska kanaler och journalister måste upphöra. Parlamentet betonar att sådana handlingar hindrar journalister från att utföra sitt yrke, som bland annat inbegriper att informera allmänheten om korruption och andra frågor av allmänt intresse. Handlingarna hindrar också journalisterna från att utöva yttrandefriheten, vilket medför omfattande självcensur bland medieägare och journalister. Parlamentet påminner om att rätten att sprida, dela och ta emot information finns inskriven i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, till vilken Turkiet är anslutet.

6.      Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att se över de bestämmelser i den rättsliga ramen som används för att inskränka rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet och rätten till tillgång till information, och att anpassa dem så att de överensstämmer med internationella standarder. Parlamentet begär också att påtryckningar och hot mot kritiska mediekanaler och journalister upphör.

7.      Europaparlamentet noterar att det finns alltför många förbud mot webbsidor, med tanke på att mer än 50 000 webbsidor hade blockerats i Turkiet i augusti 2014, trots att endast 6 000 webbsidor hade förbjudits genom domstolsbeslut.

8.      Europaparlamentet konstaterar att handlingsplanen för förhindrande av kränkningar av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inte föreskriver någon översyn av sådana bestämmelser i antiterrorlagstiftningen eller strafflagen som har använts för att inskränka yttrandefriheten. Parlamentet betonar att en reform av dessa lagstiftningar måste prioriteras.

9.      Europaparlamentet anser att den senaste tidens inskränkningar av medie- och yttrandefriheten belyser behovet av ett större, inte mindre, engagemang mellan Turkiet och EU, särskilt i fråga om rättsstatsprincipen och reformer på området för grundläggande rättigheter.

10.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Turkiets regering och parlament.