FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2015
12.1.2015 - (2014/2829(RSP))
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen
Vicky Ford för ECR-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av det kommande meddelandet om kommissionens arbetsprogram för 2015 och dess tre bilagor:
• ”Nya initiativ”,
• ”Förteckning över tillbakadragna eller ändrade förslag under behandling”,
• ”Refit-åtgärder”,
– med beaktande av de ”politiska riktlinjerna” från kommissionens ordförande,
– med beaktande av Europa 2020-strategin,
– med beaktande av det nuvarande ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen, särskilt bilaga 4,
– med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Europa deltar i en global kapplöpning där endast de konkurrenskraftiga ekonomierna kommer att kunna skapa arbetstillfällen och förbättra levnadsstandarden för sina invånare.
B. EU befinner sig i en djupgående konkurrenskraftskris i en världsekonomisk situation som blir allt svårare.
C. De flesta andra regioner i världen växer snabbare och har allt högre produktivitets- och innovationsnivåer.
D. Euroområdets statsskuldskris har allvarligt skadat den europeiska ekonomin och har inneburit betydande påfrestningar för miljoner människor.
E. Av resultaten från valet till Europaparlamentet i många länder framgick ett utbrett missnöje med många aspekter av EU och underströks behovet av reformer.
DEL 1: ALLMÄNNA IAKTTAGELSER OM KOMMISSIONENS ARBETSPROGRAM FÖR 2015
1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2015 efterfrågat bättre lagstiftning, subsidaritet och öppenhet. Parlamentet stöder principen om en politisk nystart och tillbakadragandet av flera initiativ och håller med om att tyngdpunkten bör förläggas till initiativ som ger tillväxt och arbetstillfällen och låter företagen blomstra. Parlamentet anser att man i första hand måste prioritera att den nuvarande politiken påverkar konkurrenskraften positivt, genomförs korrekt samt att den är ändamålsenlig och uppmanar kommissionen att fastställa ett ambitiöst men realistiskt mål för att minska krånglet.
2. Europaparlamentet anser att alla nya lagstiftningsförslag bör genomgå en konkurrenskraftstest, där det ska krävas att de har en påvisbar positiv nettoeffekt på konkurrenskraften, innan de läggs fram av kommissionen.
3. Europaparlamentet framhåller, även om välriktade offentliga investeringar är nödvändiga för att till exempel förbättra utbildningsstandarden och utveckla viss infrastruktur, att långsiktig tillväxt inte åstadkoms genom att öka de offentliga utgifterna – vilket i sin tur skulle öka skattetrycket på redan hårt utsatta individer och företag – eller genom att låna ännu mer pengar som framtida generationer blir tvungna att betala tillbaka. Parlamentet framhåller att det måste skapas de rätta förutsättningarna för stimulans av de investeringar från den privata sektorn som är väsentliga för Europas ekonomiska återhämtning på lång sikt.
4. Europaparlamentet stöder en tillväxtstrategi med målet att se till att rätt politisk ram används för att företag och entreprenörer ska kunna utvecklas genom att skapa sysselsättning och välstånd och öka levnadsstandarden. Parlamentet konstaterar att Europa 2020-strategin stakat ut en väg mot framtiden, men beklagar att det har saknats tillräcklig politisk vilja för att driva på denna plan och genomföra den fullt ut.
5. Europaparlamentet framhåller att Europas offentliga utgifter inte kan lämnas oberörda av det omfattande arbete som medlemsstaterna gjort för att få ordning på sina offentliga utgifter och håller fast vid att unionen i sin budget måste eftersträva nedskärningar för att lätta trycket på skattebetalarna. Parlamentet anser att EU:s budget klart bör inriktas på att hjälpa medlemsstaterna att komma till rätta med strukturella utmaningar, framför allt förlusten av konkurrenskraft med åtföljande högre arbetslöshet. Parlamentet håller fast vid att utgifterna för EU:s förvaltning måste minskas (till exempel genom att parlamentet inte längre skulle behöva sammanträda i Strasbourg) och att man måste få till stånd verkliga nedskärningar i EU:s budget.
6. Europaparlamentet anser att principen om ett europeiskt mervärde bör vara hörnstenen i alla utgifter, som också måste styras av principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och valuta för pengarna och samtidigt respektera subsidiaritetsprincipen, som definierats i artikel 5 i EU-fördraget och förankrats i protokoll 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.
7. Europaparlamentet beklagar att subsidiariteten inte omnämnts mera ingående i kommissionens arbetsprogram. Parlamentet är övertygat om att man genom att följa denna princip, snarare än något begrepp om en ”allt fastare sammanslutning” skulle styra Europeiska unionen i en riktning som vore mera populär bland folket i våra europeiska länder. Parlamentet föreslår att kommissionen i ett tidigt skede ska ta reda på hur man bättre kan erkänna och följa principerna om subsidiaritet och proportionalitet och framför allt hur detta bättre skulle kunna komma fram i kommissionens kontakter med de nationella parlamenten. Parlamentet håller fast vid att farhågor angående den ekonomiska styrningen inte bör tas som förevändning för att centralisera socialpolitiken och sysselsättningspolitiken.
8. Europaparlamentet beklagar att kommissionen förefaller lågprioritera arbetet med att få till stånd en effektiv förvaltning av de resurser som ställts till Europeiska unionens förfogande. Vad parlamentet finner särskilt beklagligt är att det inte visats prov på någon som helst vilja att utverka en positiv revisionsförklaring från Europeiska revisionsrätten. Parlamentet fördömer att den nya kommissionen inte har någon heltidsanställd kommissionär enkom för budgetkontroll, såsom det upprepade gånger påyrkats från parlamentets sida och anser att detta bär vittne om att kommissionen antingen inte ordentligt förstår vilken enorm utmaning den står inför eller också inte bryr sig särskilt mycket om att göra något åt det. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att göra allt vad den kan för att det införs standardiserade förvaltningsförklaringar från medlemsstaterna om EU-medel under delad förvaltning, vilka ska undertecknas på lämplig politisk nivå, och framhåller vikten av systematiska, regelbundna och oberoende utvärderingar som ska säkerställa att alla utgifter ger önskat resultat på ett kostnadseffektivt sätt.
DEL 2: SÄRSKILDA FÖRSLAG TILL ARBETSPROGRAMMET
”En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar”
9. Europaparlamentet anser att kommissionen bör hjälpa medlemsstaterna att genomföra strukturreformer för att ta itu med följande faktorer för att skapa ett gynnsamt klimat för sysselsättningsskapande: felmatchningar mellan lediga platser och kompetens, entreprenörskap, befolkningsutveckling, marknadstillträde, tillgång till finansiering, stelbenta strukturer på arbetsmarknaden, administrativa kostnader och bättre lagstiftning.
10. Europaparlamentet upprepar vikten av en fördjupad inre marknad och uppmanar kommissionen att, genom sin fokusering på ”bättre lagstiftning” åstadkomma en sund europeisk företagarmiljö, få bort krångel, regelbördor och investeringshinder och arbeta för att ny lagstiftning ska begränsas till minsta möjliga.
11. Europaparlamentet välkomnar betonandet av investeringar från den privata sektorn och efterlyser ett ytterligare undanröjande av investeringshinder inom hela unionen, framför allt hinder för investeringar från små och medelstora företag.
12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens politiska prioritering om att lätta på regelbördan och uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) snabbt förverkliga de åtaganden som kommissionen gjort i sitt meddelande.
13. Europaparlamentet framhåller vikten av att alla lagstiftningsförslag och andra förslag grundas på belägg från företag och andra sakkunniga och berörda parter och uppmanar kommissionens ordförande att infria sin utfästelse om att fortsatt anlita tjänster från en vetenskaplig chefsrådgivare.
14. Europaparlamentet erkänner kommissionens insatser för att åtgärda resultaten av översynen av de tio mest betungande lagarna för små och medelstora företag, något som kommer att hjälpa företagen att skapa fler arbetstillfällen. Parlamentet anser att kommissionen snarast bör prioritera en förbättring av dessa bestämmelser på ett sätt som avhjälper de små och medelstora företagens problem. Parlamentet anser att man måste säkerställa att EU och medlemsstaterna i den politiska processen beaktar företagens specifika behov och överväger stödinsatser, särskilt hos små och medelstora företag och mikroföretag.
15. Europaparlamentet uppmärksammar den senaste tidens trend att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta innebär för jobbskapandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur EU kan hjälpa företagen att ta till vara de möjligheter som denna trend erbjuder.
16. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att modernisera bestämmelserna om upphovsrätt. Parlamentet yrkar dock på att subsidiariteten ska beaktas vid varje sådan reform och att odelad uppmärksamhet ska ägnas konsekvenserna för kulturens del, tillgång på lika villkor och principen om att där man med hjälp av bästa praxis nått fram till ett tillfredsställande förhållande mellan rättsinnehavare och kommersiella användare av upphovsrätter, där ska sådana arrangemang respekteras och få fortsätta ostört.
17. Europaparlamentet yrkar på att den nya europeiska fonden för strategiska investeringar ska få en sådan uppläggning att den kompletterar strukturfonderna och att eventuella innovativa instrument som ska föras fram i samband med fonden för att öka strukturfondernas inverkan bör ges en hållbar uppläggning som tar hänsyn till regionernas bästa. Parlamentet vill att fonden ska få en sådan uppläggning att inte förlusterna socialiseras och vinsterna privatiseras.
18. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen så starkt gått in för bättre lagstiftning och för Refit-agendan. Parlamentet stöder kontroller av ändamålsenligheten och vill att kommissionen ska ägna dem ökad uppmärksamhet. Parlamentet ser det som inspirerande att man i arbetsprogrammet gått in för att ”rensa i rabatterna” och anser att en nystart är just precis vad som behövs inom många områden av politiken. Parlamentet påpekar att om förslag dras tillbaka för att ersättas med nya förslag, då ska dessa nya initiativ inte lägga större bördor på de personer och företag som berörs av dem.
19. Europaparlamentet stöder en fortlöpande utveckling och modernisering av EU:s lagar om immateriella rättigheter och särskilt strävandena att få upphovsrätten att fungera bättre. Parlamentet åtar sig att detaljgranska kommissionens förslag på detta område, i linje med sin avsikt att underlätta tillväxt för och slutförande av den digitala inre marknaden. Parlamentet påminner kommissionen om att man måste nå fram till en lämplig intresseavvägning mellan alla aktörer i frågor som har med upphovsrätt att göra och att immateriella rättigheter inte kommer att bli till nytta för alla som berörs av dem, om det inte på lämpligt sätt ses till att de efterlevs.
20. Europaparlamentet välkomnar att investeringar betonats och vill att ytterligare investeringshinder ska undanröjas inom hela unionen. Parlamentet välkomnar att systemet för kompensation till investerare dragits tillbaka och stöder åtgärder som avser att få finansiella tjänster till privatpersoner att bli till större nytta för konsumenterna.
21. Europaparlamentet anser att de externa effekterna av utvecklingen i denna finansiella sektor bör övervakas noga. Parlamentet är oroat över utvecklingen av olika standarder bland jämbördiga konkurrenter som en konsekvens av finanslagstiftningens standardisering. Parlamentet noterar de förändringar som har skett inom EU:s banklagstiftning sedan 2008, särskilt under 2013 och anser att det är på sin plats med en genomgripande analys av konkurrensaspekterna av denna väldiga mängd ny finanslagstiftning på EU-nivå.
”En sammankopplad digital inre marknad”
22. Europaparlamentet stöder starkt att den digitala inre marknaden prioriterats, på grund av de möjligheter som digital verksamhet kan öppna för arbetstillfällen, tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att följande frågor måste tas upp till behandling: förtroende, integritet och uppgiftsskydd, cyberbrottslighet och -säkerhet, åtkomlighet, digitalt innehåll och upphovsrätt, driftskompatibilitet och standarder, e-betalningar, avtal, anbudsinfordringar och fakturering på elektronisk väg, e-förvaltning, digital infrastruktur, e-upphandling, information från den offentliga sektorn, data med öppen källkod, roaming och mellanhänder online.
23. Europaparlamentet stöder starkt tillväxtprioriterande initiativ, både i form av lagstiftning och i andra former, inom den digitala inre marknaden och föreslår att dessa initiativ ska bilda en del av en rättsakt för den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar att man i en rättsakt för den digitala inre marknaden bör prioritera sådana initiativ, både i form av lagstiftning och i andra former, som har störst potential att skapa tillväxt, arbetstillfällen och konkurrenskraft, bland annat e-handel, på det sätt man gjort inom rättsakter för den inre marknaden.
24. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen gått in för att undanröja hindren för e-handel, eftersom konsumenterna skulle kunna spara över 11,7 miljarder euro per år om de hade möjlighet att välja bland ett brett utbud av varor och tjänster när de handlar på nätet. Apropå detta understryker parlamentet att frågor i anslutning till tjänster på nätet, tillgången till digitalt innehåll, förebyggande av bedrägeri, registrering av webbplatser samt säljfrämjande och märkning, utpekats som hinder för den digitala inre marknaden.
25. Europaparlamentet framhåller att parlamentet nyligen, med stor majoritet, antagit en resolution om en rättsakt för den digitala inre marknaden och skisserat upp viktiga områden för tillväxten vilka bör åtgärdas på den digitala inre marknaden, bland annat e-handel, stordata och molntjänster. Parlamentet erinrar också om att man i resolutionen uppmärksammat den avgörande vikten av åtkomlighet och säkerhet på internet.
26. Europaparlamentet ser fram emot kommissionens strategi om de viktigaste hindren för en säker, förtroendeingivande och dynamisk digital inre marknad. Parlamentet skulle framför allt gärna se att det blev enklare för konsumenterna att handla digitalt på internet, men konstaterar också att konsumenterna måste få samma nivå av skydd som de har på sin egen traditionella marknad.
27. Europaparlamentet stöder kommissionens arbete för att slutföra EU:s uppgiftsskyddsförordning och yrkar i anslutning till detta på att alla reformer av uppgiftsskyddslagstiftningen ska vara proportionerliga och välfungerande och skydda både konsumenternas rättigheter och rätten till integritet, samtidigt som de ska hjälpa företagen, ekonomin och innovativiteten att blomstra.
28. Europaparlamentet efterlyser en övervakning av trenderna inom tillhandahållandet av tjänster i samband med den förväntade telekommunikationsreformen, framför allt erbjudanden av paketinnehåll och pakettjänster, för att inte stora operatörer ska missbruka sin dominerande ställning till skada för konsumenterna.
29. Europaparlamentet betonar att man vid förhandlingarna om paketet om en uppkopplad kontinent bör prioritera de okontroversiella inslagen om konsumentavtal och datakonsumtion i detta paket, för att det ska gå att göra framsteg.
30. Europaparlamentet framhåller att det råder en utbredd oro om skatteåtgärderna i den digitala ekonomin, framför allt momsen och momsportalen, framför allt för mikroföretag, och uppmanar med kraft kommissionen att i brådskande ordning ompröva om det behövs ett gränsvärde för sådana företag.
”En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik”
31. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med rimligt prissatt, hållbar och säker energiförsörjning. Konkurrenspolitiken är mycket viktig för att uppmuntra uppdelning mellan distribution och produktion och för att ta itu med den nuvarande marknadsfragmenteringen. Parlamentet konstaterar att frågan om statligt stöd inom detta område måste regleras i samma anda som inom alla andra områden.
32. Europaparlamentet tar de aktuella händelserna i Ukraina till utgångspunkt för att framhålla att energiförsörjningen måste tryggas bättre med hjälp av en rad åtgärder som omspänner ett spektrum av olika alternativ, såsom diversifiering av leverantörer, bättre energieffektivitet för att minska förbrukningen, ökad användning av inhemska energikällor och omfattande investeringar i infrastruktur. Parlamentet vill att tanken på ”kollektiv upphandling” av gas och andra energiprodukter ska klarläggas och betonar att ytterligare samarbete kring energiförhandlingar måste gå hand i hand med förstärkt konkurrens på den inre marknaden, eftersom detta är viktigt både med tanke på den långsiktiga energiförsörjningen och som ett bidrag till våra diversifieringsmål.
33. Europaparlamentet ser fram emot förslag där temat ”energiunionen” vidareutvecklas och stöder med tanke på detta arbetet med att få den inre energimarknaden att fungera bättre och åtgärder för en bättre gränsöverskridande infrastruktur, såsom sammanlänkningar. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att se till att utvecklingen av inhemska energikällor bildar ett nyckelinslag i energiunionen, men påminner dock kommissionen om att det är medlemsstaterna själva som ska avgöra vilken energimix de ska ha och att all fortsatt politik för att minska såväl andelen koldioxidtunga energikällor som utsläppen måste ta hänsyn till behovet att trygga energiförsörjningen och diversifieringen (vilket ju inte går att göra ensamt för sig, såsom fallet varit tidigare).
34. Europaparlamentet noterar, som ett led i den strategiska ramen för energiunionen, att man nyligen, vid Europeiska rådets möte i oktober, ingått ett avtal om klimat- och energipolitiken för 2030 och välkomnar framför allt att det inte fastställts några bindande mål för de enskilda medlemsstaterna i fråga om förnybar energi, eftersom de nuvarande målen har visat sig vara osmidiga, kostsamma och hämmat investeringarna i andra former för energiteknik med låga koldioxidutsläpp, såsom infångning och lagring av koldioxid. Parlamentet vidhåller dock, inom ramen för detta, att man ovillkorligen måste ha kvar bestämmelser som skyddar industrisektorer som löper risk för koldioxidläckage.
35. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen kommer att se över beslutsprocessen för godkännande av genetiskt modifierade organismer (GMO). Parlamentet hävdar att det är för tidigt att redan 2015 föreslå några nya ändringar av EU:s rättsliga ram för GMO, eftersom man dessförinnan måste bedöma inverkningarna av det reviderade direktivet om avsiktligt utsläppande i miljön av GMO (2001/18/EG).
36. Europaparlamentet konstaterar att första vice ordförande Timmerman gått in för att ha kvar förslaget om nationella utsläppstak och lägga fram ändrade förslag för att samverkansfördelarna med energi- och klimatpaketet för 2030 bättre ska komma till synes och de administrativa bördorna minska, mot bakgrund av att luftkvaliteten måste åtgärdas i och med att den utgör ett allvarligt farhågor hot mot människors hälsa och de internationellt överenskomna gränsvärdena för 2020 ovillkorligen måste uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla ytterligare ändringar strikt följer agendan för smart lagstiftning och underlättar ett bättre genomförande, och begär att beslutet om att ändra det ursprungliga förslaget inte ska leda till några onödiga dröjsmål.
37. Europaparlamentet anser att investeringar i en kretsloppsekonomi kan vara fullt förenliga med kommissionens agenda för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft samt skapa en situation som alla medverkande vinner på. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att uppnå dessa mål och, vid behov, att överväga ett tillbakadragande.
38. Europaparlamentet begär att kommissionen ska klarlägga tidsramen och förfarandena i anslutning till tillbakadragandet och antagandet av ett nytt ändrat lagstiftningsförslag om kretsloppsekonomin.
39. Europaparlamentet ber kommissionen att dra tillbaka sina förslag till ett ramdirektiv om markskydd och ett direktiv om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, eftersom de skulle betunga företagslivet i Europa med oskäliga ekonomiska och administrativa bördor och således bli ett hot mot tillväxt och sysselsättning.
”En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas”
40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att komma med en inre marknadsstrategi för varor och tjänster för att förbättra det ömsesidiga erkännandet och ytterligare stärka viktiga industri- och tjänstesektorer där den ekonomiska potentialen är störst, bland dem företagstjänster, byggverksamhet, detaljhandel, reglerade yrken och bättre tillhandahållande av tjänster och varor.
41. Europaparlamentet stöder starkt kommissionens beslut att ta bort och ändra den gemensamma europeiska köplagen. Parlamentet konstaterar att det nuvarande förslaget föranlett oro bland vissa konsumentorganisationer och anser att ett eventuellt modifierat förslag bör bygga på modellavtal som konsumenterna och företagen skulle ha lättare att förstå. Parlamentet noterar ytterligare, inom ramen för detta förslag, att konsumenterna måste få samma nivå av skydd som de har på sin egen traditionella marknad.
42. Europaparlamentet betonar att de nuvarande reglerna för den inre marknaden måste genomföras, att problem i samband med genomförandet måste bedömas och att förhandenvarande hinder och möjligheter måste undersökas, varvid det samtidigt ska ses till att alla nya åtgärder konsekvensbedöms och framtidssäkras och är lämpliga för den digitala åldern.
43. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ytterligare stärka genomförandet och genomdrivandet av överenskommen lagstiftning om den inre marknaden, framför allt inom sektorn för varor och tjänster, och göra ökat bruk av principerna om ömsesidig utvärdering och ömsesidigt erkännande.
44. Europaparlamentet vill, såvida ett betydande antal medlemsstater anser det nödvändigt, att man ska göra ökat bruk av ett proportionalitetstest med anknytning till den ömsesidiga utvärderingsprocessen, för att se efter var lagstiftningen är oproportionerlig och hindrar tillhandahållandet av tjänster, samt rätta till dessa missförhållanden.
45. Europaparlamentet vill att ”prövningen av det ekonomiska behovet” ska avskaffas, eftersom den kan användas för att begränsa tillträdet till marknaderna.
46. Europaparlamentet framhåller den offentliga upphandlingens roll för att förbättra innovationen och det livsviktiga tillträdet till marknaderna.
47. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka de gemensamma kontaktpunkternas roll så att de kan hjälpa tjänsteleverantörer med alla förfrågningar de kan ha i samband med att de etablerar sig i en annan medlemsstat, och inte bara dem som omfattas av tjänstedirektivet, bland annat med upplysningar om gällande skattesystem.
48. Europaparlamentet stöder initiativ som bidrar till att föryngra de europeiska ländernas industribas, som behöver stöd till såväl forskning och utveckling som tillgång till finansiering och även en bättre regelmiljö som ger företagen ökad flexibilitet. Parlamentet ser fram emot de specifika åtgärder som föreslagits för att lätta de små och medelstora företagens regelbördor och administrativa bördor.
49. Europaparlamentet betonar att Horisont 2020 fortlöpande bör genomföras, framför allt dess strävanden om ökad tonvikt på att omsätta forskning i världsklass i form av varor och tjänster som kan bidra till att återuppliva de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft.
50. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att dra tillbaka förslaget om marktjänster och betonar att de monopol som fortfarande finns vid vissa storflygplatser i EU bör åtgärdas genom det nya förslaget om marktjänster, varvid vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas de medlemsstater där marktjänsterna redan liberaliserats. Parlamentet efterlyser ett mått av liberalisering och konkurrens genom ökning av antalet tjänsteleverantörer vid storflygplatser i EU, eftersom detta kommer att få flygplatserna att fungera effektivare och bättre och minska priserna för flygplatsanvändare och passagerare, men framhåller att det nya förslaget inte bör befatta sig med sociala frågor, framför allt inte personalöverföringar, och inte heller med att fastställa minimikvalitetsstandarder för marktjänster och genomdriva att de efterlevs.
51. Europaparlamentet oroar sig över bristen på tydighet och öppenhet i regelverket för Investeringsplanen för Europa i fråga om transportinfrastrukturprojekt och likaså vid beslutsfattandet om fördelningen av investeringar. Parlamentet betonar vikten av tydlighet eftersom fonden kommer att underlätta privata investeringar i säkrare transportinfrastrukturprojekt, framför allt inom industricentrum, och konstaterar att de övergripande syftena och anslagsprioriteringarna för Fonden för ett sammankopplat Europa och politiken för transeuropeiska transportnät är att bevilja EU-anslag till mindre lönsamma storskaliga gränsöverskridande projekt av gemensamt intresse (längs nio stomnätskorridorer), att utveckla ett omfattande multimodalt transportnät inom EU och åtgärda bristen på lämplig infrastruktur, tillgänglighet och dålig interoperabilitet mellan olika delar och regioner av EU.
52. Europaparlamentet betonar att Ryssland fortfarande vägrar att rätta sig efter avtalet om att avskaffa avgiftssystemet för flygningar över Sibirien och att landet, i en situation där EU nyligen infört sanktioner mot Ryssland, hotat med att förbjuda europeiska flygbolag att använda sibiriskt luftrum. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att införa verkningsfulla rättsliga åtgärder (bland annat motåtgärder genom att förvägra ryska luftfartsföretag rätten att använda unionens luftrum eller begränsa denna rätt) för att tvinga Ryssland att upphöra med att ta ut illegala avgifter som innebär en långvarig diskriminering av unionens luftfartsföretag och hindrar den fria och lojala konkurrensen mellan flygbolag på rutter mellan EU och Asien.
53. Europaparlamentet är överens med att det föråldrade förslaget om avgifter för luftfartsskydd dragits tillbaka. Parlamentet ser skeptiskt på förslagets framtid och uttalar sitt stöd för att avgifter för luftfartsskydd ska vara rättvisa och proportionerliga. Parlamentets skepsis betingas av att förslaget varit behäftat med många svårigheter, bland annat i fråga om direktivets räckvidd, samt i fråga om förhållandet till de faktiska kostnaderna och om statlig finansiering. Parlamentet anser att de gemensamma principerna för uttag av avgifter för luftfartsskydd vid gemenskapens flygplatser bör sammanjämkas med direktivet om flygplatsavgifter.
”En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union”
54. Europaparlamentet betonar att subsidiaritet i beskattningsfrågor är livsviktigt för Europas demokratiska och ekonomiska hälsa. Parlamentet avvisar alla försök att ta farhågor om den ekonomiska styrningen till förevändning för en påtvingad EU-skattepolitik.
55. Europaparlamentet välkomnar tanken på en kapitalmarknadsunion eller en inre marknad för kapital, men kommer att noggrant följa kommissionens samråd och dess framväxande handlingsplan och se till att den innehåller en ambitiös vision och inte bara innebär ett tekniskt undanröjande av hinder.
56. Europaparlamentet välkomnar förslaget om återhämtning och resolution av kritiska marknadsinfrastrukturer för att de som investerat där ska erbjudas ett adekvat skydd för sina tillgångar.
57. Europaparlamentet konstaterar att de globala åtagandena om att övergå från bilateral handel med produkter till handel inom multilaterala marknadsinfrastrukturer ökar belastningen på dessa institutioner.
58. Europaparlamentet håller därför med om att systemviktiga finansieringsinstitutioner måste visa prov på ordentlig styrning och handfast riskhantering till nytta för hela systemet.
59. Europaparlamentet vill att tyngdpunkten också fortsatt ska vila vid tillväxtvänlig finanspolitisk konsolidering och anser att investeringsstöd inte bör betraktas som ett alternativ till nödvändiga strukturreformer.
60. Europaparlamentet ifrågasätter vissa enskilda drag inom investeringspaketet, nämligen: Hur kommer investeringsfonden att välja ut och prioritera projekt? Hur kommer den att uppbåda privata investeringar? Hur ämnar fonden undvika att vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras?
61. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänt att det är medlemsstaterna som har behörighet för sina skattesystem.
62. Europaparlamentet upprepar sin starka protest mot en skatt på finansiella transaktioner, om den inte genomförs överallt i världen, och påminner kommissionen om att den inte fått stöd för det tidigare förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
63. Europaparlamentet konstaterar att utbyte av relevant information mellan skattemyndigheter skulle kunna vara till nytta, men betonar att det inte går att försätta EU:s medlemsstater i en ogynnsam konkurrenssituation, i ett läge där man strävar efter investeringar och ekonomisk återhämtning.
64. Europaparlamentet efterlyser en grundlig analys av den ekonomiska situationen i euroområdet.
65. Europaparlamentet efterlyser jämförelser mellan återhämtningen i euroområdet och återhämtningen i tredjeländer och regioner.
66. Europaparlamentet efterlyser ökad tonvikt på finansieringsformer utanför bankväsendet, såsom riskkapital och gräsrotsfinansiering.
”Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA”
67. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att se över EU:s handels- och investeringspolitik och välkomnar att tyngdpunkten föreslagits läggas vid hur politiken bidrar till arbetstillfällen och tillväxt runtom i Europa. Parlamentet anhåller om att översynen ska bli brett upplagd, strategisk och framåtblickande och omfatta alla aspekter av handels- och investeringspolitiken, bland annat bilaterala, plurilaterala och multilaterala förhandlingar och självständiga åtgärder, med särskild inriktning på att ta upp frågan om handelsförbindelser, inte bara tillsammans med stora framväxande nationer och viktiga strategiska partner runtom i världen, utan också med de länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med vilka EU för närvarande inte har några djupgående och omfattande frihandelsavtal.
68. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anslå tillräckligt med resurser för att främja en ambitiös handelsagenda med handelspartner runtom i världen, och även arbeta för ett djupgående, omfattande och balanserat transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar. Parlamentet konstaterar samtidigt att handelspolitiken inte bör inskränka sig till detta område utan innefatta alla multilaterala, plurilaterala och bilaterala handels- och investeringsavtal som det förhandlas om i nuläget.
69. Europaparlamentet inser vilken enorm potential det finns i ett lyckat transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, eftersom det kommer att göra det både billigare och lättare för företag i alla storleksordningar på ömse sidor om Atlanten att bedriva export, med utsikter om att de europeiska ekonomierna skulle kunna få ett tillskott på över 100 miljarder euro, genom att marknadstillträdet förbättras och tullarna avskaffas eller minskas.
70. Europaparlamentet uttalar sin erkänsla för kommissionens meddelande av den 25 november om insyn i förhandlingarna om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar och anser detta som ett framsteg på väg mot bättre insyn, partssamråd och tillgång till dokument, trots att det mått av konfidentialitet som behövs för att de som bedriver förhandlingarna ska nå fram till ett bra resultat fått kvarstå. Parlamentet uttrycker sin beredvillighet att samarbeta med kommissionen för att genomföra bestämmelserna i detta meddelande så snart som möjligt under 2015.
71. Europaparlamentet inser att ett bra bilateralt handels- och investeringsavtal med Indien skulle bli till stor nytta för alla parter och vill få ny fart på förhandlingarna och vill att diskussionerna snabbt ska återupptas, med syfte att uppnå ett omfattade avtal som bland annat ska täcka tjänstesektorn (försäkrings- bank- och posttjänster, juridiska tjänster, reklam, distribution, detaljhandel etc.) och industrisektorn (bilar, vin och sprit, infrastruktur) och med ett bättre skydd för immateriell äganderätt.
72. Europaparlamentet ber kommissionen att, som ett inslag i sitt arbete under 2015, för medlemsstaterna lägga fram förslag till direktiv om en modernisering av det nuvarande avtalet med Mexiko och anhåller om att dessa direktiv ska innehålla ambitiösa bestämmelser om ömsesidigt marknadsöppnande, där det tas upp frågor om tullar, icke-tariffära hinder och tekniska handelshinder i ett stort antal sektorer som ska omfatta, men inte begränsa sig till, finansiella tjänster, tjänster inom de fria yrkena, försäkringsverksamhet, offentlig upphandling, kemikalier, förädlade livsmedel, handel med energi, immateriella rättigheter och fordonsindustrin.
73. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte utfäst sig att dra tillbaka sitt förslag till en förordning med bestämmelser om tillträde till EU:s inre marknad för varor och tjänster från tredjeländer i samband med offentlig upphandling, trots det starka motståndet från ett stort antal medlemsstater mot vad många upplever som en protektionistisk åtgärd som skulle kunna medföra avsevärda svårigheter för handeln med vissa handelspartner, inklusive repressalieåtgärder i form av att marknader stängs, inte bara inom offentlig upphandling utan också inom andra nyckelsektorer. Parlamentet anser att de frågor som kommissionen tagit upp med större fördel skulle kunna behandlas vid bilaterala förhandlingar om djupgående och omfattande frihandelsavtal eller genom att uppmuntra flera länder att ansluta sig till Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling.
74. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionen bett EU-domstolen avge ett uttalande om EU:s avtal med Singapore och över den utdragna försening detta kommer att innebära för när avtalet kan försättas i kraft.
”Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende”
75. Europaparlamentet stöder kommissionens arbete med att dra tillbaka lagstiftningsförslag som inte får stöd i rådet och anser med tanke på detta att det är på sin plats att dra tillbaka direktivet om mammaledighet och samtidigt erkänna medlemsstaternas rätt att anta bestämmelser som går utöver unionslagstiftningens minimikrav.
76. Europaparlamentet stöder helhjärtat kampen mot gränsöverskridande brottslighet och korruption, men beklagar att kommissionen inte dragit tillbaka förslaget om en europeisk åklagarmyndighet, trots att det mött avsevärt motstånd inom rådet och trots de allvarliga farhågor som förslaget föranlett ur synvinkel av proportionerlighet, rättslig grund, subsidiariteten och de grundläggande rättigheterna.
77. Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens åtagande om att bistå med åtgärder mot sådant som hotar EU-medlemsstaternas inre säkerhet i frågor som berör utländska kombattanter och terrorism. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att i sitt arbetsprogram prioritera ett snabbt antagande av EU:s direktiv om passageraruppgifter.
78. Europaparlamentet välkomnar att cyberbrottslighet kommer att prioriteras i den europeiska säkerhetsagendan och uppmanar kommissionen till kraftfulla åtgärder för att skydda barn på internet.
79. Europaparlamentet beklagar att kommissionen krävt att börsnoterade företag inom Europeiska unionen ska se till att i sina styrelser ha med minst 40 procent personer av det kön som är underrepresenterat. Parlamentet konstaterar att kommissionen själv består av 32 procent kvinnor och 68 procent män och håller fast vid att utnämningar till bolagsstyrelser ska ske endast på grundval av meriter och ber därför kommissionen att dra tillbaka förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke-verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012)0614).
80. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta med medlemsstaterna och tredjeländer för att vidta olika mätbara åtgärder för att utrota seder och bruk som är skadliga för kvinnor och flickor, bland annat barnäktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, hedersmord, påtvingad sterilisering, våldtäkt i konfliktsituationer, stening och alla andra former av brutalitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med Europeiska utrikestjänsten för att förbättra det stöd som finns att tillgå för dem som fallit offer för sådan brutalitet.
81. Europaparlamentet uttalar sitt starka stöd för åtgärder för att få slut på alla former av diskriminering och för politik som erkänner vikten av familjen som själva grundvalen för samhället. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att stödja kvinnors deltagande i arbetslivet.
”Mot en ny migrationspolitik”
82. Europaparlamentet uttalar sitt stöd till att det behövs ett fast men rättvist grepp på EU:s migrationspolitik och stöder helhjärtat kommissionens upprop om att missförhållanden inom EU:s migrationssystem måste bekämpas.
83. Europaparlamentet påminner kommissionen om den starka oro som råder i vissa medlemsstater över att personer från andra medlemsstater som är bosatta där missbrukar sociala förmåner. Parlamentet understryker att förmåner och socialbidrag är helt och hållet en sak för medlemsstaterna själva att besluta om.
84. Europaparlamentet uttalar sitt stöd till att migrationsfrågor måste kopplas till EU:s externa politik och uppmanar kommissionen att prioritera samarbete med tredjeländer, bland annat i regionerna Afrika söder om Sahara, Nordafrika och Mellanöstern, med hjälp av återvändandeavtal, vidarebosättningsprogram och avtal om migrationshantering med ursprungs- och transitländerna. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ge ytterligare stöd med hjälp av humanitärt och politiskt bistånd och bistånd till yrkesutbildning.
85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda de kvalitetsbrister som förekommer, både i förvarstagnas förhållanden och i asylförfarandena inom EU, eftersom bägge dessa faktorer avsevärt påverkar möjligheterna till effektiv och ändamålsenlig hantering av migrationstryck.
86. Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens upprop om handfasta åtgärder mot människohandlare och -smugglare, liksom också stödet till tredjeländer via allmän utbildning och yrkesinriktad utbildning, för att framhålla riskerna med människohandel. Parlamentet uppmanar kommissionen med starkt eftertryck att prioritera och genomföra konkreta åtgärder mot den skändliga hantering som heter modernt slaveri.
87. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se efter hur de framtida rollerna för Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor kan förbättras, för att åtgärda det migrationstryck och de utmaningar som EU står inför, både i fråga om att upprätthålla säkerheten vid de yttre gränserna och förhindra förluster av människoliv till sjöss.
88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en fullständig analys av hur effektivt EU:s resurser och anslag används inom områdena migration och asyl, framför allt när det gäller användningen av anslag för inre frågor, i synnerhet för ändamål som asyl, integration, gränskontroller och återvändanden.
”En starkare global aktör”
89. Europaparlamentet respekterar medlemsstaternas rätt att själva fatta beslut om utrikes frågor, säkerhets- och försvarspolitik och uppmuntrar till att det vid behov via Europeiska rådet ska utvecklas gemensamma svar på gemensamma befintliga och framväxande hot och utmaningar.
90. Europaparlamentet upprepar sin föresats att samarbeta och inte konkurrera med organisationer som FN, Nato och G20 för att EU och dess medlemsstater effektivt ska kunna stå emot befintliga och framväxande utmaningar på utrikes- och säkerhetspolitikens område, särskilt i sitt östra och södra grannskap.
91. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att använda den möjlighet som erbjuds av Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 för att inleda ett program med regelbundna översyner av Cotonouavtalet, framför allt inom ramen för klausulerna om mänskliga rättigheter och demokrati.
92. Europaparlamentet anser att de framtida målen för hållbar utveckling måste innefatta en avsevärd minskning av antalet mål man ska inrikta sig på för att agendan för utveckling efter 2015 ska bli mera konsekvent och effektiv och att man starkare måste betona ekonomiskt tillväxt och förmögenhetsskapande i utvecklingsländerna själva, tillsammans med handel och stöd till små och medelstora företag, genom att skapa en gynnsam miljö för småföretagare och göra de finansiella tjänsterna mera lättåtkomliga. Parlamentet uppmuntrar till nya insatser mot korruption, penningtvätt och olagliga kapitalflöden, såsom en övergripande prioritering inom finansieringen av utveckling.
93. Europaparlamentet efterlyser en enhetlig och övertygande uppsättning mål som ska kunna föras ut till allmänheten och ta fasta på att med hjälp av hållbar utveckling utrota den extrema fattigdomen fram till 2030. Tyngdpunkten ska då vila på följande ekonomisk tillväxt och förmögenhetsskapande, bland annat hållbar konsumtion och produktion som centrala inslag i hållbar utveckling samt på fred, god samhällsstyrning, insyn och ansvarsmedvetna institutioner, frihet från våld och på rättsstaten.
94. Europaparlamentet vill ha en tyngpunktsomläggning inom utvecklingsarbetet, i riktning mot handel och investeringar för utveckling, och framhåller vikten av de ekonomiska partnerskapsavtal som förhandlats fram, eftersom de är grundväsentliga utvecklingsinstrument som bygger på ömsesidighet och handelsliberalisering bland regionala medlemmar. Parlamentet anser att nästa års diskussioner om ekonomiska partnerskapsavtal erbjuder en möjlighet att kräva en effektiv övervakning av dessa avtal och se till att våra förbindelser med AVS-länderna står i konsekvens med våra utvecklingsmål.
95. Europaparlamentet efterlyser långsiktiga åtgärder för att förhindra framtida sjukdomsutbrott och påpekar att det behövs omfattande investeringar i de lokala hälso- och sjukvårdsväsendena, eftersom välutrustade kliniker med lämplig personal skulle hjälpa de drabbade länderna att klara av inte bara tillfälliga kriser utan även vanligare sjukdomar, såsom malaria och diarrésjukdomar.
”En union i demokratisk förändring”
Institutionella frågor
96. Europaparlamentet påminner kommissionen om vad dess ordförande Juncker lovat, nämligen att gå med på en ”rättvis uppgörelse” med Storbritannien och andra länder som önskar ta tillbaka delar av sin suveränitet. Parlamentet ber kommissionen inleda förhandlingarna genom att ta upp detta vid nästa regeringskonferens och låta ämnet förbli aktuellt till dess förhandlingarna kan slutföras.
97. Europaparlamentet oroar sig över bristen på insyn i EU-domstolen. Parlamentet uppmanar därför domstolen att låta dess domare anmäla avvikande åsikter, såsom fallet ju är vid andra internationella domstolar, och framför allt vid människorättsdomstolen i Strasbourg.
98. Europaparlamentet konstaterar uttalandet från EU-domstolen om avtalet om EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ifrågasätter värdet av att gå vidare med anslutning av Europeiska unionen till konventionen och likaså den ytterligare komplexitet och osäkerhet som kommer att bli följden av att vi får två konkurrerande jurisdiktioner inom området konventionsrättigheter och rättigheter enligt stadgan. Parlamentet fortsätter anse att anslutningen inte bör vara en prioritering för Europeiska unionen och att en reform av konventionen bör eftersträvas av de fördragsslutande parterna, för att ett förbättrat beslutsfattande från domstolens sida i stället ska bli en prioritering på de mänskliga rättigheternas område.
99. Europaparlamentet välkomnar åtagandena till förmån för bättre lagstiftning och ökad insyn, framför allt när det gäller framtida översyner av interinstitutionella avtal. Parlamentet anser att det behövs sådana institutionella reformer för att man ska kunna återställa förtroende och modernisera attityderna i fråga om institutioner och synsätt som ofta blivit föråldrade, men uttrycker dock djup besvikelse över att reformer inte varit en mera utpräglad drivkraft för detta arbetsprogram.
Budgetfrågor
100. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att det ska införas skärpt disciplin och mera handfasta förfaranden, något som skulle möjliggöra en bättre och ändamålsenligare utgiftshantering. Parlamentet anser att man skyndsamt måste åtgärda det aktuella betalningsproblemet och finna hållbara och långsiktiga lösningar.
101. Europaparlamentet betonar att EU-budgeten måste vara en investeringsbudget som är inriktad på att ge konkreta resultat. Parlamentet anser att budgeten måste koncentrera sig på utgiftsområden som ger ett tydligt och påvisbart mervärde, där alla instrument används så effektivt som möjligt och efterlyser i detta sammanhang ökad och bättre granskning.
102. Europaparlamentet påminner om att europeiska offentliga utgifter inte kan undantas från de avsevärda ansträngningar som medlemsstaterna gör för att få ordning på sina offentliga utgifter. Parlamentet håller fast vid att det av effektivitetsskäl krävs personalnedskärningar vid EU:s institutioner och att alla yrkanden på nyanställningar för att klara av nya utmaningar måste uppvägas av motsvarande nedskärningar på annat håll och att det därför ska göras avsevärda nedskärningar i EU-institutionernas budget.
103. Europaparlamentet håller fast vid att unionens budget inte får öka skattebetalarnas börda och tydligt bör inriktas på att hjälpa medlemsstaterna att bemöta de aktuella utmaningarna, bland annat i form av att återvinna vår konkurrenskraft.
104. Europaparlamentet anser att beslutsfattandet kring det årliga budgetförfarandet måste ses över och anser med tanke på detta att rådet bör fastställa budgeten medan parlamentet tillsammans med kommissionen bör fastställa vilka utgifter som ska prioriteras och fullständigt granska resultaten av alla utgifter.
Den gemensamma jordbrukspolitiken
105. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen gått in för att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), men upprepar dock att denna förenkling bör handla om något mera än bara en uppsnyggning av lagstiftningen och att man i samband med den bör ta sikte på att förenkla de många regelbördor som drabbar jordbrukarna runtom i EU. Parlamentet konstaterar att den senaste reformen av GJP i själva verket gjort GJP åtskilligt mer komplicerad.
106. Europaparlamentet noterar att kommissionen gått in för att se över miljöåtgärderna i anslutning till direktbetalningarna efter det första året under vilket de tillämpats, men uppmanar dock med starkt eftertryck kommissionen att se till att denna översyn blir en fullständig halvtidsöversyn av alla aspekter av GJP och inte bara av miljöåtgärderna, för att politiken ska bli rättvisare och mindre betungande för jordbrukarna och de nationella förvaltningarna, samt se till att de europeiska jordbrukarna kan hävda sig i konkurrensen på världsmarknaden.
107. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att införa miljöåtgärderna enligt den första pelaren av GJP ett år senare än planerat, för att man ska hinna åtgärda de avsevärda svårigheter som många nationella förvaltningar har med att försöka genomföra dessa reformer.
108. Europaparlamentet betonar att EU har mycket strikta normer för livsmedelssäkerhet och hälsa och att dessa är livsviktiga för att förtroendet på konsumenthåll i EU ska kunna säkerställas. Parlamentet upprepar att man i samband med att EU försöker ingå handelsuppgörelser med tredjeländer inte får ge efter på dessa normer eller frånhända sig dem vid förhandlingarna.
Den gemensamma fiskeripolitiken
109. Europaparlamentet beklagar att det inte sagts något om genomförandet, verkställigheten och övervakningen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) efter reformen, eftersom denna politik från och med den 1 januari 2015 kommer att avsevärt förändras på flera olika punkter. Det handlar då om att stärka dess regionala aspekt, att genomföra förbudet mot utkast och samtidigt erbjuda yrkesfiskarna ett tydligt rättsläge, att uppnå målen för maximalt hållbart uttag och att samla in alla uppgifter som behövs för att Europas fiskeresurser ska kunna förvaltas bättre. Parlamentet inser att ytterligare reformer fortfarande är nödvändiga.
110. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att nära samarbeta med medlemsstaterna, framför allt med att stödja småskaligt fiske och bevara traditionella fiskemetoder, samt med att åstadkomma ökad nationell och regional kontroll över fiskbestånd och fiskesätt.
111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en konsekvensbedömning av fritidsfisket och dess påverkan på EU:s fiskeresurser, i linje med GFP:s nuvarande bestämmelser.
112. Europaparlamentet erkänner att ett antal förordningar som för närvarande är blockerade i rådet kommer att ersättas av flerartsplanen för bestånden i Östersjön och av ikraftträdandet av den skyldighet att landa fångster som föreskrivs i reformerna av GFP. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av flerartsplanen för bestånden i Östersjön och införandet av skyldigheten att landa fångster.
113. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga att upphäva förbudet mot elfiske vid den kommande översynen av förordningen om tekniska åtgärder, eftersom denna teknik är hållbar och innovativ och skulle bidra till att minska utkasten.
114. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med Island för att uppnå ett fiskeriavtal som på lång sikt skulle bli till skydd för ett sunt makrillbestånd.
Regionalpolitik
115. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen gått in för att upprätta ett närmare partnerskap med medlemsstater, nationella parlament och regioner för att förbättra genomförandet av strukturfonderna och göra dem effektivare och att så flexibelt som möjligt införa nya bestämmelser för strukturfonderna under perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar att en förenkling behövs för att medel ur dessa fonder ska bli mer lättåtkomliga, samt att regelstridigheter och bedrägeri måste fås bort.
o
o o
116. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.