Förfarande : 2015/2530(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0100/2015

Ingivna texter :

B8-0100/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 11/02/2015 - 9.18
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 165kWORD 73k
4.2.2015
PE547.524v01-00
 
B8-0100/2015

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om åtgärder mot terrorism (2015/2530(RSP))


Judith Sargentini, Jan Philipp Albrecht, Eva Joly, Ulrike Lunacek, Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om åtgärder mot terrorism (2015/2530(RSP))  
B8‑0100/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 2, 3 och 6 i fördraget om Europeiska unionen samt relevanta artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU‑medborgarnas grundläggande rättigheter(3),

–       med beaktande av direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF,

–       med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU(4),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 Resultattavlan för rättskipningen i EU (COM(2013)0160),

–       med beaktande av kommissionens rapport om insatserna mot korruption av den 3 februari 2014 (COM(2014)0038),

–       med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 19 februari 2015 om kampen mot terrorism, framför allt dess beslut att förbättra informationsutbytet med partnerländerna och främja ett förstärkt samarbete med arabländer och Medelhavsländer, inklusive ett samförståndsavtal med Arabförbundet,

–       med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs den 25 juni 2012,

–       med beaktande av EU-domstolens dom av den 8 april 2014 i de förenande målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland Ltd och Seitlinger m.fl., och yttrandet från parlamentets rättstjänst om tolkningen av denna dom,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Respekten för de grundläggande rättigheterna utgör ett väsentligt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning.

B.     Sedan den 11 september 2001 har ett flertal allvarliga terroristattacker på europeisk mark starkt påverkat känslan av säkerhet bland unionsmedborgarna och dem som är bosatta i unionen.

C.     Sedan den 11 september har EU infört 239 åtgärder mot terrorism i form av 26 handlingsplaner och strategidokument, 25 förordningar, 15 direktiv, 11 rambeslut, 25 beslut, 1 gemensam åtgärd, 3 gemensamma ståndpunkter, 4 resolutioner, 111 slutsatser från rådet och 8 internationella överenskommelser(5).

D.     Någon riktig och systematisk utvärdering av dessa åtgärder har inte gjorts.

E.     På senare tid har det skett en oroväckande ökning av rasism och främlingsfientlighet, i form av bl.a. antisemitism, antiziganism och islamofobi.

F.     Det behövs ovillkorligen en enhetlig juridisk definition av begreppet ”profilering” baserad på relevanta normer för grundläggande rättigheter och personuppgifter, för att minska osäkerheten om vad som är förbjudet och vad som inte är det.

G.     Enligt sifferuppgifter från Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet (Cepej) råder det stora skillnader i fråga om hur mycket EU-medlemsstaterna investerar i sina straffrättsliga system(6).

1.      Europaparlamentet uttrycker sitt djupa deltagande med offren för de senaste terrorattackerna i Paris och offren för terrorism runtom i världen, och med offrens anhöriga.

2.      Europaparlamentet betonar att strategier för skydd av och stöd till offren och deras anhöriga måste tas med som en väsentlig del av kampen mot terrorismen och uppmanar därför alla medlemsstater att korrekt tillämpa direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem.

3.      Europaparlamentet upprepar sitt engagemang för upprätthållandet av yttrandefrihet, grundläggande rättigheter, demokrati, tolerans och rättsstatliga principer.

4.      Europaparlamentet vidhåller att det behövs en heltäckande strategi mot radikalisering och terrorism som är inriktad på stärkt social sammanhållning, brottsförebyggande, riktade polis- och säkerhetsinsatser som baseras på misstankar om enskilda och konkreta hot som avgjorts av personer och inte maskiner. Dessutom behövs det en skärpning av reglerna om köp och innehav av vapen, exportreglerna och bekämpningen av illegal vapenhandel. Lärare, socialarbetare, psykologer, närpoliser, utredare, åklagare, domare och fängelsepersonal behöver också få adekvata resurser, och det måste ske en vändning vad gäller de åtstramningsåtgärder som i så hög grad söndrat de europeiska samhällena.

5.      Europaparlamentet betonar att vi inte bör undergräva de friheter som vi vill bevara i kampen mot terrorism genom att införa i hög grad symboliska och repressiva massövervaknings- och gränskontrollåtgärder som leder till en europeisk union där alla är misstänkta, ingen är fri och principen om fri rörlighet upplöses. Parlamentet varnar också för den stigmatiserande effekten av profilering av enskilda inom våra samhällen, vilka vi försöker skapa bättre förbindelser med.

6.      Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen och EU:s medlemsstater och partnerländer måste bygga sin strategi för bekämpning av internationell terrorism på rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Vidare bör EU:s yttre åtgärder för att bekämpa internationell terrorism först och främst vara inriktade på förebyggande åtgärder.

7.      Europaparlamentet påpekar att förövarna vid attackerna i Paris, liksom har varit fallet vid tidigare attacker, redan var kända av säkerhetsmyndigheterna och redan hade varit föremål för utredningar och övervakningsåtgärder. Parlamentet undrar över i vilken utsträckning befintliga uppgifter om dessa enskilda personer har utbytts mellan olika säkerhetsmyndigheter och, vid behov, med kolleger från andra medlemsstater, och om EU:s databaser har använts effektivt och i samarbete med EU-organ.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att göra en heltäckande utvärdering av EU:s åtgärder mot terrorism och åtgärder med anknytning till dem, särskilt av hur medlemsstaterna genomför dem i lagstiftning och praxis, samt av i vilken utsträckning medlemsstaterna samarbetar med EU-organen på detta område, särskilt Europol och Eurojust. Kommissionen och rådet uppmanas också att göra en tillhörande bedömning av vilka luckor som återstår att täppa till samt av hur åtgärderna överensstämmer med EU:s skyldigheter avseende de grundläggande rättigheterna, varvid medlemsstaterna bör tillämpa det förfarande som avses i artikel 70 i EUF-fördraget. Den externa dimensionen av EU:s åtgärder mot terrorism måste också ingå i utvärderingen, som ska offentliggöras tillsammans med den europeiska säkerhetsagendan i maj 2015.

9.      Europaparlamentet efterlyser en demokratisk och juridisk tillsyn över politiken för terrorismbekämpning. Parlamentet betonar att sådana åtgärder som i efterhand visat sig onödiga, ineffektiva eller oproportionerliga för att bekämpa terrorism måste avskaffas, kränkningar av de grundläggande rättigheterna utredas och rättas till och nya former av demokratisk tillsyn utvecklas på grundval av de befogenheter som Europaparlamentet och de nationella parlamenten fått genom Lissabonfördraget. Sådana åtgärder och överenskommelser måste vara förenade med tidsfristklausuler eller klausuler om ny tillståndsprövning med jämna mellanrum. Nationell säkerhet får inte användas som en förevändning för att undergräva grundläggande rättigheter, såsom sekretess mellan advokater och deras klienter. Begreppet nationell säkerhet behöver snarast klargöras i EU-lagstiftningen.

Ett heltäckande grepp på insatserna mot radikalisering och terrorism

10.    Europaparlamentet framhåller att ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala strategier kan bidra till att bekämpa utanförskap och konsekvenserna av snabba samhällsekonomiska förändringar, som ger upphov till missnöje och frustrationer som kan utnyttjas av våldsbenägna extremister. Strategierna bör i grunden förbättra den ekonomiska och sociala integreringen, dialogen, deltagandet, jämlikheten, toleransen och förståelsen mellan olika kulturer och religioner.

11.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på utbildningsprogram som främjar aktning för människors värdighet och lika möjligheter, motverkar all slags diskriminering och främjar integrering från en tidig ålder. I detta ingår utbildning för lärare i sociala frågor och mångfald.

12.    Europaparlamentet varnar för att bristen på utsikter att fullt ut kunna delta i samhället på grund av fattigdom och arbetslöshet kan få personer att känna sig maktlösa och rentav hänge sig åt destruktiv självhävdelse av extremistisk art och attackera samhället som sådant. Medlemsstaterna uppmanas att göra mer för att minska fattigdomen, ge utsikter till sysselsättning och låta var och en känna att de har egenmakt och är respekterade.

13.    Europaparlamentet betonar att diskriminering och hatpropaganda i vissa fall kan förstärka beteendemönster av radikalisering och våld. Normerna för jämlikhet och icke-diskriminering måste vara den främsta svarsåtgärden, och kompletteras av särskilda politiska strategier för att komma till rätta med all slags diskriminering.

14.    Europaparlamentet befarar att vissa tillvägagångssätt som tagits i bruk efter den 11 september 2001, framför allt rasprofilering, kan få oproportionerliga följder för de muslimska befolkningsgrupperna.

15.    Europaparlamentet framhåller att det är livsviktigt att man i de enskilda medlemsstaterna inleder och förstärker ett samarbete med de relevanta befolkningsgrupperna, både för att man ska kunna identifiera specifika risker och som ett led i allmänna strategier för avradikalisering. Parlamentet stöder program där etniska och religiösa minoriteter och marginaliserade befolkningsgrupper får egenmakt så att de kan bidra till att förbättra sina respektive befolkningsgruppers sociala och ekonomiska ställning på medellång till lång sikt, på både lokal och regional nivå. Parlamentet påpekar här att radikaliseringen i EU inte begränsar sig till vissa specifika etniska eller religiösa grupper.

16.    Europaparlamentet betonar att varje medlemsstat redan har relevanta brottsbekämpande åtgärder:

–  Passagerares passuppgifter (systemet för förhandsinformation om passagerare) kontrolleras redan mot databaser över kända brottslingar och personer som inte kan tillåtas inresa.

–  De brottsbekämpande myndigheterna kan komma åt telefonuppgifter och passageraruppgifter om misstänkta personer eller rentav grupper av misstänkta personer, när de kan kopplas till ett konkret hot.

–  I Schengens informationssystem föreskrivs det att personer kan övervakas diskret samt snabbt gripas och utlämnas om de innebär ett hot mot säkerheten, avser att begå brott eller är brottsmisstänkta.

Parlamentet uppmanar de brottsbekämpande myndigheterna att göra fullt bruk av dessa möjligheter och utöka sitt samarbete, bland annat genom att inrätta gemensamma utredningsgrupper samt med bistånd av sådana EU-organ som Europol, Eurojust och Europeiska polisakademin (Cepol).

17.    Europaparlamentet anser att EU i kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet bör prioritera insatserna mot den olagliga handeln med eldvapen. Samarbetet bör stärkas framför allt i fråga om mekanismer för informationsutbyte och möjligheterna att spåra och förstöra förbjudna vapen. Vidare bör medlemsstaterna strikt rätta sig efter den gemensamma ståndpunkten om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.

18.    Europaparlamentet uppmanar till korrekt genomförande av direktiven mot penningtvätt så att terroristfinansiering ska kunna identifieras på ett tidigt stadium.

19.    Europaparlamentet understryker att det redan nu går att, utgående från den aktuella hotnivån, under vissa tidsperioder, längsmed vissa rutter eller vid vissa gränsövergångsställen göra målinriktade kontroller av personer som använder sig av rätten till fri rörlighet, i samband med att de överskrider yttre gränser. Parlamentet vidhåller att medlemsstaterna bör använda det befintliga Schengenregelverket på ett fullständigt och bättre sätt och fördela nödvändiga resurser, i stället för att försöka återinföra kontroller vid gränserna utöver de möjligheter som redan finns i dag.

20.    Europaparlamentet påminner om att domstolen i april 2014 upphävde datalagringsdirektivet, på grundval av att det inte är förenligt med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna att lagra uppgifter om det inte finns ”något samband mellan de uppgifter som ska lagras och ett hot mot den allmänna säkerheten”. Detta samband är av största vikt inte bara avseende datalagringsdirektivet, utan också för all annan ordning för datalagring som inbegriper lagring av uppgifter om icke misstänkta personer. Domstolen kritiserade att lagringen av uppgifter inte heller är begränsad ”till uppgifter avseende en viss tidsperiod och/eller geografiskt område och/eller krets av personer som på något sätt kan vara inblandad i ett allvarigt brott eller till att avse personer beträffande vilka lagringen av uppgifter av andra skäl skulle kunna bidra till utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott”(7).

21.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formellt se over EU:s förslag om passageraruppgifter mot bakgrund av de kriterier som fastställts av domstolen i dess dom med avseende på lagring av uppgifter. Parlamentet uppmanar sin rättstjänst att göra en liknande översyn inom sex veckor efter antagandet av denna resolution. Ett allmänt övervakningsprogram(8), såsom det som framgår av förslaget om ett EU-system för passageraruppgifter kan inte antas förrän domstolen har yttrat sig om avtalet mellan EU och Kanada om överföring och användning av passageraruppgifter, vilket parlamentet krävde i november 2014(9).

22.    Europaparlamentet betonar att terrorismbekämpningsåtgärder som begränsar de grundläggande friheterna på internet måste vara nödvändiga och proportionerliga och framför allt bygga på en sakenlig definition av terrorism, något som vi saknar i dag. Brottsligt innehåll bör dessutom avlägsnas med stöd av domstolsbeslut och inte genom att internetleverantörer agerar polis på eget bevåg.

23.    Europaparlamentet upprepar att kryptering av kommunikationer överlag bör främjas, också av e-post och SMS-meddelanden(10). Ett krypteringsförbud vore till skada för skyddet av personuppgifter som överförs via kommunikationsnät samt kommersiella och finansiella nät, liksom också skyddet av myndigheternas infrastruktursystem och kritiska infrastruktursystem, så att de skulle stå öppna för avlyssning för brottsliga och andra syften.

24.    Europaparlamentet upprepar att insamling och delgivning av uppgifter, också av EU-organ som Europol, ska vara förenlig med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och baseras på en konsekvent ram för uppgiftsskydd som erbjuder rättsligt bindande normer för personuppgiftsskydd, framför allt när det gäller ändamålsbegränsning, dataminimering, information, åtkomst, korrigering, radering och rättslig prövning. Parlamentet uppmanar till ett snabbt antagande av uppgiftsskyddspaketet, också genom att det i rådet antas allmänna riktlinjer som stämmer överens med förordningen och de miniminormer som fastställs i direktiv 95/46/EU.

25.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka det rättsliga samarbetet på grundval av de EU-instrument som finns att tillgå, framför allt det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), den europeiska arresteringsordern och den europeiska utredningsordern, och samtidigt respektera proportionalitetsprincipen och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt komma överens om alla åtgärder som föreslagits i enlighet med färdplanen om processuella rättigheter, och därefter, såsom nästa steg, fatta beslut om förhållanden i häkten och fängelser.

26.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i sina straffrättsliga system för att utredningar och åtal ska ske korrekt, snabbt och i enlighet med de mänskliga rättigheterna.

27.    Europaparlamentet anser att syftet med vårt straffrättsliga system bör vara att återanpassa personer så att de inte längre utgör en risk för samhället när de återvänder. Medlemsstaterna uppmanas att investera i de mänskliga resurser som krävs för detta ändamål. Parlamentet uttrycker sitt stöd till de avradikaliseringsinitiativ som har utarbetats i t.ex. Århus.

28.    Europaparlamentet varnar för frestelsen att återgå till det tidigare, kortsiktiga och ineffektiva bruket att ingå samförstånd med auktoritära regimer med hänvisning till säkerhet och stabilitet. EU bör göra en drastisk översyn av strategin gentemot södra Medelhavsområdet som en del av den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken, och fokusera på att stödja de länder och aktörer som verkligen delar värderingar och vill ha reformer.

29.    Europaparlamentet efterlyser en konsekventare utrikespolitik som griper sig an de bakomliggande orsakerna till våldsamma konflikter, extremism och radikalisering, såsom instabilitet och underutveckling och särskilt de ökande klyftorna i världen.

30.    Europaparlamentet betonar att EU bör stärka den politiska dialogen med den muslimska världen för att särskilja terrorism och islam, en koppling som för närvarande dominerar den allmänna debatten. EU:s yttre strategi för terrorismbekämpning måste i första hand följa en straffrättslig strategi som strikt iakttar internationell människorättslagstiftning och stöder insatser för avradikalisering och mot våldsbejakande extremism. EU bör inte stödja repressiva tendenser i tredjeländer.

31.    Europaparlamentet vidhåller att de biståndsprojekt för terrorismbekämpning som kommissionen och medlemsstaterna driver tillsammans med tredjeländer måste vara förenliga med de mänskliga rättigheterna, och i förekommande fall internationell människorättslagstiftning, framför allt avseende rättssäkerhetskraven. Parlamentet beslutar att göra en bedömning av hur skyddet av de mänskliga rättigheterna och riktlinjerna tillämpas av EU och medlemsstaterna i projekt mot terrorism, särskilt i det södra grannskapet. Parlamentet beslutar också att anordna en utfrågning om parlamentarisk granskning av insatser och lagstiftning mot terrorism med parlament och aktörer från det civila samhället från EU–Medelhavsområdet.

32.    Europaparlamentet påminner Europeiska utrikestjänsten, EU:s samordnare för kampen mot terrorism och medlemsstaterna om deras åtagande enligt EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs i juni 2012, att se till att de mänskliga rättigheterna tas upp i alla dialoger med tredjeländer om terrorismbekämpning.

33.    Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och EU-organen om deras skyldigheter enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, internationell människorättslagstiftning och EU:s utrikespolitiska mål, som förbjuder dem att delge underrättelseuppgifter som kan leda till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i ett tredjeland eller att använda information som erhållits till följd av tortyr utanför EU.

34.    Europaparlamentet motsätter sig bestämt bruket av drönare för utomrättsligt dödande av terrormisstänkta och kräver mer insyn och ansvarsutkrävande avseende bruket av drönare, däribland genom en gemensam EU-ståndpunkt som formaliserar en rättslig ram för bruk av drönare i enlighet med den parlamentsresolution som antogs den 27 februari 2014(11).

35.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 45.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0418.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0230.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2014)0102.

(5)

Se: http://secile.eu/catalogue-eu-counter-terrorism-measures/

(6)

En undersökning av hur medlemsstaternas rättsväsenden fungerar, tillgänglig på http://ec.europa.eu/justice/effective-justice/files/cepj_study_scoreboard_2014_en.pdf

(7)

Domstolens dom av den 8 april 2014 i de förenade målen C-293/12 och 594/12, Digital Rights Ireland ltd och Seitlinger m.fl., särskilt punkterna 58 och 59.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2014)0005 (25 november 2014).

(9)

SJ-0890/14, punkterna 63 och 64.

(10)

Resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor, Antagna texter, P7_TA(2014)0230, punkt 107.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2014)0172.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy