Förfarande : 2015/2530(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0122/2015

Ingivna texter :

B8-0122/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 11/02/2015 - 9.18
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0032

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 134kWORD 71k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0122/2015
4.2.2015
PE547.526v01-00
 
B8-0122/2015

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om åtgärder med anknytning till terrorism (2015/2530(RSP))


Sophia in ‘t Veld, Javier Nart för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om åtgärder med anknytning till terrorism (2015/2530(RSP))  
B8‑0122/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 7 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) och artiklarna 4, 16, 20, 67, 68, 70, 71, 72, 75, 82, 83, 84, 85, 86, 87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 47–50, 52 och 53,

–       med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder(2),

–       med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen för och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2014,

–       med beaktande av Europols hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (iOCTA) för 2014,

–       med beaktande av Europols hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten i EU (Socta) för 2013,

–       med beaktande av yttrande 01/2014 från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (den s.k. artikel 29-gruppen) över tillämpning av principerna om nödvändighet och proportionalitet samt uppgiftsskydd inom brottsbekämpningssektorn,

–       med beaktande av den resolution som FN:s säkerhetsråd antog den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör (resolution 2178 (2014)),

–       med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU‑medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(4),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(5),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2014 om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 (COM(2014)0365),

–       med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU(6),

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Respekten för de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen utgör ett väsentligt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning.

B.     De tragiska händelserna i Paris nyligen var en påminnelse om att EU står inför ett fortsatt terrorhot i ständig förändring, som under det senaste årtiondet allvarligt har drabbat flera av dess medlemsstater med attacker som riktat in sig på inte bara människor utan även på de värden och friheter som EU bygger på.

C.     Säkerhet är en av de rättigheter som fastslås i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som förtjänar en öppen och transparent debatt för att man ska kunna uppnå det slutliga målet om att garantera allas säkerhet och vinna acceptans ur rättslig synvinkel och från allmänheten för de åtgärder som behöver genomföras.

D.     Terrorism och radikalisering som leder till våld på lång sikt bör bekämpas utifrån tvärgående åtgärder, på samtliga nivåer, som även bygger på sammanhållningsstrategier, utbildning och, i ett bredare perspektiv, socioekonomiska strategier.

E.     Terrorhotet i EU har en både intern och extern dimension.

F.     Omfattningen av de utmaningar som EU står inför kräver ett svar där man tydligt bör identifiera den lämpligaste och mest relevanta åtgärdsnivån, utan att utesluta en potentiell anpassning av fördraget om nödvändigt, och ta hänsyn till behovet att säkerställa mekanismer för demokratisk tillsyn på alla nivåer. Avsaknaden av en tydlig definition av nationell säkerhet har ofta gjort att medlemsstaterna dragit sig för att dela med sig av sakkunskap, utbyta information och öka samarbetet på EU-nivå, med motiveringen att den berörda frågan – säkerhet – hör till deras exklusiva behörighetsområde.

G.     Vid samtliga attacker som ägt rum de senaste tio åren har förövarna varit kända av flera underrättelsetjänster och ibland även direkt av de brottsbekämpande myndigheterna. Man har hittat tydliga brister i utbytet och förmedlingen av tillgänglig information mellan myndigheter, på både nationell och europeisk nivå. Fragmenteringen av information om terrorhot som sker på nationell nivå hindrar utnyttjandet av dess fulla potential.

H.     Underrättelsetjänsternas omfördelning av resurser mot ett större fokus på urskillningslös insamling av uppgifter och upprättande av flera databaser som sammanför resultaten av massinsamlingsprogram har påverkat underrättelsetjänsternas kapacitet när det gäller personbaserad inhämtning – ett verktyg som visat sig vara kraftigt underutnyttjat utifrån lärdomar från tidigare attacker.

I.      Den snabbskiftande karaktären hos grov gränsöverskridande brottslighet såsom terrorism har ofta visat EU:s begränsade kapacitet på områdena för polissamarbete och rättsligt samarbete, som beror på bristande integration i samarbetet inom brottsbekämpning och den begränsade harmoniseringen av den rättsliga ramen som är nödvändig för en effektiv lagföring av förövarna.

J.      Förebyggande strategier för terrorismbekämpning bör tillämpa ett mångsidigt tillvägagångssätt som direkt syftar till att bekämpa förberedande av attacker inom EU, men också till att integrera behovet att ta itu med de bakomliggande orsakerna till terrorism, genom att exempelvis bekämpa radikalisering som leder till våld, ta itu med terroristpropaganda, överbrygga luckor i den sociala integrationen och identifiera kritiska faktorer.

K.     De åtgärder för terrorismbekämpning som vidtagits i EU sedan elfte september-attackerna har ibland inte genomförts effektivt eller har, när det gäller den specifika kontexten kring deras antagande, inte i tillräcklig utsträckning beaktat behovet att garantera alla grundläggande rättigheter och begränsa potentiella kränkningar av dessa rättigheter genom att följa principerna om nödvändighet och proportionalitet i samband med de mål som eftersträvas. Domstolen ogiltigförklarade datalagringsdirektivet i sin dom i de förenade målen C-293/12 och C-594/12.

L.     I linje med god lagstiftningspraxis bör framläggandet av nya instrument för terrorismbekämpning åtföljas av en genomgripande utvärdering av befintliga verktyg och deras genomförande, för att man ska kunna identifiera luckor i genomförandet och lagstiftningsmässiga kryphål som behöver åtgärdas vidare.

1.      Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med offren för de senaste terrorattackerna i Paris och med offrens familjer, samt med alla offer för terrorism runtom i världen. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att snabbt och effektivt genomföra direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stödja en förnyad färdplan för terrorismbekämpning som ger ett effektivt svar på befintliga hot och garanterar alla effektiv säkerhet samtidigt som man respekterar de rättigheter och friheter som utgör de grundläggande principerna för det europeiska projektet.

3.      Europaparlamentet betonar i synnerhet att EU och dess medlemsstater och partnerländer måste bygga sin strategi för bekämpning av internationell terrorism på rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Vidare betonar parlamentet att EU:s yttre åtgärder för att bekämpa internationell terrorism först och främst bör vara inriktade på förebyggande åtgärder. Parlamentet betonar hur viktigt det är att främja dialog, tolerans och förståelse mellan olika kulturer och religioner.

4.      Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen och rådet att göra en övergripande utvärdering av EU:s åtgärder för terrorismbekämpning och anknytande åtgärder, i synnerhet av hur de genomförs i lagstiftningen och i praktiken i medlemsstaterna och i vilken mån medlemsstaterna samarbetar med EU-byråerna på detta område, särskilt Europol och Eurojust, samt en tillhörande bedömning av återstående luckor, genom att tillämpa det förfarande som avses i artikel 70 i EUF-fördraget, och offentliggöra denna utvärdering tillsammans med den europeiska säkerhetsagendan.

Tillgodose behoven av utbyte av underrättelser och information på EU-nivå

5.      Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett europeiskt organ för gemensamt utnyttjande, utbyte och proaktiv kommunikation av information från nationella underrättelsetjänster, med det långsiktiga målet att införa obligatoriskt gemensamt utnyttjande av nationella underrättelser om terrorhot.

6.      Europaparlamentet påpekar att en tydlig åtskillnad måste göras mellan brottsbekämpning och insamling av underrättelseinformation för nationella säkerhetsändamål. Parlamentet vidhåller att det vid inrättandet av ett sådant organ bör upprättas en ordentlig grund i fördragen och en rättslig ram som omfattar skydd för medborgarnas rättigheter och mekanismer för demokratisk tillsyn.

7.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja befintliga plattformar, databaser och varningssystem på EU-nivå, såsom Schengens informationssystem (SIS), Europols informationssystem (EIS), Europols kontaktpunkt Travellers och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris)

8.      Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna ska åläggas ytterligare skyldigheter som gör det obligatoriskt att dela information om grova brott och terrorism genom rapportering i SIS, vilket kommer att göra dessa befintliga verktyg effektivare.

9.      Europaparlamentet påpekar att antagandet av alla framtida instrument som inbegriper insamling, bearbetning och lagring av personuppgifter för brottsbekämpande ändamål bör bygga på en tydligt utformad övergripande ram för sådana ändamål.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sitt förslag till en rättslig ram om insamling av passageraruppgifter i EU, så att EU:s primärrätt uppfylls och förslaget anpassas i linje med den senaste rättspraxisen. Parlamentet uppmanar till ett snabbt och samtidigt antagande av uppgiftsskyddspaketet, också genom att det i rådet antas allmänna riktlinjer som stämmer överens med de miniminormer som fastställs i direktiv 95/46/EU.

11.    Europaparlamentet vidhåller att man vid genomförandet av alla framtida instrument som inbegriper insamling av personuppgifter bör respektera principerna om nödvändighet och proportionalitet.

Uppgradera den inre säkerheten och kapaciteten för brottsbekämpning

12.    Europaparlamentet erkänner behovet att stärka samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna samt Europols roll. Parlamentet uttrycker i detta hänseende sin beredvillighet att samarbeta med rådet för att nå en överenskommelse om en förnyad rättslig ram för Europol.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett förslag om inrättandet av ett europeiskt centrum för terrorismbekämpning inom Europol, som speglar det befintliga Europeiska it-brottscentrumet (EC3).

14.    Europaparlamentet påpekar att det också är viktigt att den nationella lagstiftningen garanterar professionalism inom poliskåren, och att man på europeisk och nationell nivå ser till att polisens verksamhet och övervakningsverksamheten respekterar de grundläggande rättigheterna. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens förslag till en förnyad rättslig ram för Europeiska polisakademin (Cepol).

15.    Europaparlamentet vidhåller att Schengenregelverket bör upprätthållas och försvaras mot alla försök att utnyttja det nuvarande säkerhetshotet politiskt för att undergräva den fria rörligheten.

16.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja alla de verktyg som redan står till deras förfogande för att säkra Schengenområdet och EU:s territorium, bland annat genom att kontrollera resehandlingar för alla personer – oavsett nationalitet – vid EU:s yttre gränser i syfte att fastställa deras identitet och genom att söka i relevanta databaser vid varje kontroll, i linje med en flexibel tolkning av den nuvarande kodexen om Schengengränserna.

17.    Europaparlamentet betonar att frågan om målsmans medgivande för minderåriga som lämnar den medlemsstat där de är bosatta, som för närvarande tillämpas inkonsekvent i EU, också bör tas upp så att man kan avgöra om ett obligatoriskt tillstånd är nödvändigt på EU-nivå.

18.    Europaparlamentet beklagar rådets motvillighet att gå vidare med den föreslagna övergripande strategin för cybersäkerhet, som representerar EU:s syn på hur man bäst förebygger och bemöter it-attacker.

Anpassa EU:s rättsliga ram för att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet

19.    Europaparlamentet betonar att den rättsliga ramen på EU-nivå för att effektivt lagföra grov gränsöverskridande brottslighet såsom terrorism måste anpassas och uppgraderas. Parlamentet stöder i detta hänseende en effektiv lagstiftningsprocess som syftar till att snarast möjligt åstadkomma ett reformerat Eurojust, och därmed ett förbättrat utbyte av information om åtal och fällande domar.

20.    Europaparlamentet anser att obligatorisk information till Eurojust om åtal med anknytning till terrorism bör undersökas, och att synergier mellan Eurojust och Europol på deras respektive behörighetsområden måste stärkas.

21.    Europaparlamentet vidhåller att stärkandet av Eurojust måste antas parallellt med förslaget om inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten.

22.    Europaparlamentet efterlyser ett bredare mandat för den europeiska åklagarmyndigheten så att det inbegriper vissa kategorier av grov gränsöverskridande brottslighet, såsom terrorism och organiserad brottslighet, vilket skulle möjliggöra en mer effektiv rättslig svarsåtgärd och en större förebyggande del inom det rättsliga området.

23.    Europaparlamentet välkomnar det kommande antagandet på EU-nivå av en uppdaterad rättslig ram för bekämpning av penningtvätt, vilket är en avgörande åtgärd som ska genomföras på alla nivåer för att den ska bli effektiv och vilket kommer att ge möjlighet att ta itu med en betydande finansieringskälla för terroristorganisationerna.

24.    Europaparlamentet insisterar på behovet att öka övervakningen och bekämpningen av terrorismfinansiering, organiserad brottslighet och olaglig handel som en del av en övergripande strategi som effektivt riktar in sig på de olika finansieringskällor som för närvarande stöder terroristorganisationer och terrorprojekt.

25.    Europaparlamentet kräver en översyn av skjutvapendirektivet (direktiv 91/477/EEG, ändrat genom direktiv 2008/51/EG) för att förbättra utbytet av information på detta område och bättre samordna EU:s svar på detta fenomen. Parlamentet anser att bekämpning av handeln med skjutvapen bör vara en prioriterad fråga för EU i kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet.

Bekämpa grundorsakerna till terrorism och radikalisering som leder till våld

26.    Europaparlamentet betonar att den rådande debatten om fler säkerhets- och övervakningsåtgärder för att bekämpa terrorism inte får vara det enda som står i fokus för framtida europeiska svarsåtgärder. Att förebygga och bemöta radikalisering som leder till våld är av största betydelse för att det långsiktiga målet om att skydda EU från terrorhot ska kunna uppnås.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i att ta itu med faktorerna bakom radikalisering och extremism som leder till våld och i att ta fram förebyggande strategier som inbegriper utbildning, social integration, insatser för att bekämpa diskriminering och en interkulturell och interreligiös dialog.

28.    Europaparlamentet efterlyser antagandet av en rekommendation från rådet om nationella strategier för förebyggande av radikalisering som leder till våld, som skulle behandla de många olika faktorerna bakom radikalisering och rikta rekommendationer till medlemsstaterna om upprättandet av program för avhopp, återanpassning och avradikalisering.

29.    Europaparlamentet vidhåller att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt fängelser och fängelseförhållanden, med riktade åtgärder för att ta itu med radikalisering i denna miljö.

30.    Europaparlamentet stöder antagandet av en europeisk strategi för att bekämpa terroristpropaganda, radikala nätverk och rekrytering via internet, som bygger vidare på de insatser som redan gjorts och de initiativ som redan tagits på mellanstatlig nivå och frivillig basis för att få till stånd framtida utbyten av bästa praxis och framgångsrika metoder på detta område och bidra till att motberättelser utarbetas som riktar sig till de individer som vanligtvis är måltavlor för rekryterarna.

31.    Europaparlamentet är fast övertygat om att ett strategiskt fokus på förebyggande strategier också bör inriktas på stöd till lokala ledare som främjar avradikalisering, och att prioritet bör ges åt strategier på lokal nivå och samhällsgruppsnivå, inbegripet utarbetande och framläggande av motberättelser och kommunikationsstrategier för särskilda målgrupper.

32.    Europaparlamentet vidhåller att en strategi med inriktning på grundorsakerna till terrorism och radikalisering som leder till våld, för att den ska vara effektiv och trovärdig, också måste inbegripa en positiv förstärkning av de grundläggande värden som EU bygger på. Parlamentet kräver i detta hänseende att en EU-pakt för demokratisk samhällsstyrning antas som upprättar ett bindande instrument i olika steg i syfte att garantera verklig respekt för principerna om demokrati och grundläggande rättigheter inom EU.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med alla internetaktörer för att upprätta gemensamma normer på EU-nivå och utforma säkerhetsåtgärder mot terrorism och it-brottslighet samtidigt som man förhindrar all eventuell fragmentering av internet.

34.    Europaparlamentet rekommenderar att en styrgrupp inrättas bestående av experter och företrädare från näringslivet som har i uppgift att ta fram ett samordnat politiskt svar som behandlar frågor såsom tillgång, avlägsnande av innehåll och samarbete med polis och rättsliga myndigheter, och rekommenderar att EU därefter tar fram gemensamma normer för företagen för ett enhetligt genomförande av strategier som rör åtkomst, innehåll och avlägsnande.

35.    Europaparlamentet påpekar att en svarsstrategi inriktad på internet måste garantera att de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna – såsom rätten till integritet, uppgiftsskydd, en rättvis prövning och rättsmedel – får samma skydd på internet som i andra sammanhang.

Anta en EU-extern strategi för bekämpning av internationell terrorism

36.    Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att anta en EU-extern strategi för bekämpning av internationell terrorism, i syfte att ta itu med källorna till internationell terrorism och integrera terrorismbekämpning i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och uppmanar vidare utrikestjänsten att inrätta tjänsten ”säkerhetsattaché” inom EU:s delegationer till tredjeländer.

37.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ta fram en strategi för samarbete inom terrorismbekämpning med tredjeländer och att samtidigt se till att internationella människorättsnormer respekteras, särskilt rätten till ett korrekt rättsförfarande.

38.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att prioritera samarbetet med grannländerna, särskilt Turkiet, inom terrorismbekämpning och gräns- och migrationskontroll, som bland annat bör omfatta en gemensam EU-strategi för viseringar mellan medlemsstaterna och Turkiet.

39.    Europaparlamentet noterar det nya fenomenet hybridkrig, inbegripet dimensionen med statsstödd terrorism och nya terroristkrigsmetoder såsom ekonomiska attacker, informationsattacker och it-attacker.

40.    Europaparlamentet understryker vikten av att bekämpa fattigdom och orättvisor världen över, främja fredliga lösningar på internationella och inhemska kriser och lindra mänskligt lidande överallt, och uppmanar eftertryckligen EU att undvika dubbelmoral vid främjandet av våra värden och mål i utrikespolitiken.

41.    Europaparlamentet stöder Arabförbundets genomförande av fördraget om gemensamt försvar och ekonomiskt samarbete för att kunna bemöta de faror runtom i arabvärlden som är ett resultat av vågen av extremistisk jihadmentalitet som sprider sig via Islamiska staten (IS), houthierna i Jemen och andra grupper. Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att få viktiga aktörer i arabvärlden att ge upp krigföring på uppdrag av andra i Libyen, Syrien, Irak och Jemen, att upphöra med sitt ekonomiska stöd till milisgrupper och att försöka få till stånd förhandlade lösningar för fred och stabilitet i regionen.

42.    Europaparlamentet kräver ökade insatser för att upprätta en europeisk försvarskapacitet och öka det militära samarbetet med grannländerna och strategiska tredjeländer, särskilt genom att ge utbildningsstöd, teknisk rådgivning, stöd för offensiv kapacitet och direkt militär kontakt med lokala styrkor.

43.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas parlament.

(1)

EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 45.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0418.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0173.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0230.

(5)

EUT L 315, 14.11.2012, p. 57.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2014)0102.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy