Förfarande : 2015/2530(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0124/2015

Ingivna texter :

B8-0124/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 11/02/2015 - 9.18
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 151kWORD 72k
4.2.2015
PE547.529v01-00
 
B8-0124/2015

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om åtgärder mot terrorism (2015/2530(RSP))


Cornelia Ernst, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat, Marina Albiol Guzmán för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om åtgärder mot terrorism (2015/2530(RSP))  
B8‑0124/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–       med beaktande av artiklarna 2, 3 och 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–       med beaktande av de relevanta artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(4),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(5),

–       med beaktande av rapporten av den 27 oktober 2010 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Experience of discrimination, social marginalisation and violence: A comparative study of Muslim and non-Muslim youth in three EU Member States,

–       med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 8 april 2014 som ogiltigförklarade direktivet om lagring av uppgifter,

–       med beaktande av den talan som nyligen väcktes vid domstolen rörande PNR-avtalet mellan EU och Kanada,

–       med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Respekten för de grundläggande rättigheterna och medborgerliga friheterna utgör ett nödvändigt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning.

B.     Den senaste tidens tilltagande rasism, bland annat i form av islamofobi och antisemitism, är extremt oroväckande och bidrar inte till en konstruktiv debatt om integration utan leder snarare till en ytterligare polarisering.

C.     Forskning har visat att det faktum att en person diskrimineras och utsätts för social utestängning är en av de viktigaste faktorer som leder till att personen i fråga begår våldshandlingar. Ny forskning pekar på att religiös bakgrund inte är en faktor som förklarar ett våldsamt beteende(6).

D.     Det finns ett akut behov av en entydig juridisk definition av begreppet ”profilering” baserad på relevanta grundläggande rättigheter och uppgiftsskyddsstandarder, för att minska osäkerheten om vad som är förbjudet och vad som inte är det.

E.     Domstolen ogiltigförklarade nyligen direktivet om lagring av uppgifter på grund av bristande proportionalitet, och i domen anges tydliga villkor som måste uppfyllas för att storskalig insamling av uppgifter och storskaligt bevarande av uppgifter ska kunna anses lagligt.

1.      Europaparlamentet fördömer alla terroristattacker som utförs runtom i världen, och uttrycker sitt djupa deltagande med offren för de senaste terroristattackerna i Paris liksom med offrens familjer samt med terrorismens offer runtom i världen.

2.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt genomföra direktiv 2012/29/EG av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem.

3.      Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt engagemang för upprätthållandet av yttrandefrihet, grundläggande rättigheter, demokrati, tolerans och rättsstatsprincipen samt andra viktiga principer som återges i FN-stadgan och i folkrätten.

4.      Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att upphöra med sitt politiska, ekonomiska eller militära stöd till regimer eller terroristgrupper som deltar i eller har överseende med terroristverksamhet. Parlamentet betonar framför allt att EU, dess medlemsstater och dess partnerländer måste bygga sin strategi för bekämpning av internationell terrorism, liksom av all annan form av brottslighet, på rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Vidare understryker parlamentet att EU:s yttre åtgärder för att bekämpa internationell terrorism i första hand bör vara inriktade på förebyggande åtgärder och på en strategi som motsätter sig alla typer av militära ingripanden, efter en grundlig omprövning av EU:s ståndpunkt i internationella förhandlingar. Parlamentet betonar hur viktigt det är att främja dialog, tolerans och förståelse mellan olika kulturer och religioner.

5.      Europaparlamentet påpekar att gärningsmännen vid attackerna i Paris, liksom har varit fallet vid tidigare attacker, redan var kända av säkerhetsmyndigheterna och redan hade varit föremål för utredningar och övervakningsåtgärder. Detta väcker frågor rörande i vilken mån myndigheterna på ett bättre sätt hade kunnat använda sig av de uppgifter om dessa personer som man redan hade tillgång till.

6.      Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen och rådet att göra en övergripande utvärdering av EU:s aktuella åtgärder för terrorismbekämpning och säkerhetsåtgärder, i synnerhet när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter i enlighet med fördragen, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utvärderingen bör ske genom det förfarande som avses i artikel 70 i EUF-fördraget, och bör offentliggöras tillsammans med den europeiska säkerhetsagendan.

7.      Europarlamentet upprepar sitt fasta krav på demokratisk och rättslig tillsyn samt ansvarsmekanismer beträffande politiken för terrorismbekämpning, och framhåller att åtgärder som i efterhand har kunnat konstateras vara onödiga, ineffektiva eller oproportionella för att bekämpa terrorism måste upphävas. Parlamentet betonar också att kränkningar av de grundläggande rättigheterna måste undersökas och rättas till och att nya former av demokratisk tillsyn måste utvecklas på grundval av de befogenheter som Europaparlamentet och de nationella parlamenten fått genom Lissabonfördraget.

En heltäckande strategi för att bekämpa radikalisering och terrorism

8.      Europaparlamentet är övertygat om att varje samhälle som vill förhindra våldsam radikalisering i första hand måste arbeta för integration och ömsesidig förståelse för kulturella, etniska och religiösa övertygelser, för att på så sätt främja bestående tolerans.

9.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på läroplaner som respekterar principen om lika möjligheter och minskar den sociala diskrimineringen redan från tidig skolålder och framåt, inbegripet genom att lärarna utbildas i sociala frågor och mångfald.

10.    Europaparlamentet varnar för att bristen på långsiktiga utsikter till följd av fattigdom, arbetslöshet, gettobildning i förorterna och bristfällig integration av hela förortsområden kan få enskilda personer att känna sig maktlösa och rentav hänge sig åt destruktiv självhävdelse genom att gå med i jihadistorganisationer eller högerextremistiska rörelser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att minska fattigdomen, genom att ge utsikter till sysselsättning, ge var och en känsla av egenmakt och respekt, stoppa nedskärningarna i de sociala trygghetssystemen och de offentliga tjänsterna, då detta drastiskt har inverkat på de lokala, regionala och statliga myndigheternas förmåga att ge människor möjlighet till social återanpassning och erbjuda ett lämpligt socialt stöd för enskilda personer och familjer som bor i de mest försummade förortsområdena.

11.    Europaparlamentet understryker att diskriminering bidrar till radikalisering och våldsamma beteendemönster, och betonar att regler om jämlikhet och icke-diskriminering måste kompletteras av särskilda strategier för att ta itu med alla former av rasism, inbegripet antisemitism och islamofobi.

12.    Europaparlamentet förkastar all användning av rasprofilering liksom etnisk eller religiös profilering för att peka ut specifika grupper i samband med åtgärder för att bekämpa terrorism, eftersom det strider mot de grundläggande demokratiska principerna om likhet inför lagen och icke-diskriminering. Parlamentet uppmärksammar de oproportionella effekter som åtgärderna efter den 11 september 2001 fick för muslimer.

13.    Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för program som finansieras av regeringar i samarbete med lokala organisationer i det civila samhället och som förbättrar etniska och religiösa minoriteters möjligheter att bidra till att förbättra den sociala och ekonomiska ställningen för sina respektive samhällsgrupper på medellång till lång sikt.

Välriktade säkerhetsåtgärder som respekterar rättsstatsprincipen

14.    Europaparlamentet avvisar den falska dikotomin säkerhet kontra frihet. Parlamentet anser att individuell frihet och respekt för de grundläggande rättigheterna är grunden och en förutsättning för säkerhet i varje samhälle.

15.    Europaparlamentet påminner om att varje säkerhetsåtgärd, även mot terrorism, bör utformas så att den garanterar individuell frihet, måste vara helt förenlig med rättsstatsprincipen och underkastad skyldigheterna avseende de grundläggande rättigheterna, inbegripet sådana som avser personlig integritet och uppgiftsskydd, och måste alltid kunna bli föremål för rättslig prövning.

16.    Europaparlamentet betonar att nödvändighets- och proportionalitetstestet av alla åtgärder som begränsar de grundläggande rättigheterna och friheterna förverkligar rättsliga krav i enlighet med stadgan. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang tendensen att använda sig av standardmotiveringar för varje säkerhetsåtgärd med en allmän hänvisning till att den gagnar kampen mot terrorism eller mot grov brottslighet.

17.    Europaparlamentet upprepar att alla uppgiftsinsamlingsåtgärder måste baseras på endast en konsekvent rättslig ram för uppgiftsskydd som erbjuder rättsligt bindande personuppgiftsstandarder, särskilt när det gäller ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, information, åtkomst, korrigering, radering och rättslig prövning.

18.    Europaparlamentet motsätter sig det rådande klimatet där man skapar en överdriven rädsla för att snabbt kunna vidta fler åtgärder mot terrorism, såsom de som vidtagits i fråga om EU:s PNR-uppgifter, innan man utvärderat om de behövs eller gjort en bedömning av de åtgärder mot terrorism som redan är i kraft. Parlamentet framhåller att samtliga medlemsstater redan har en betydande mängd lagar mot terrorism och relaterade åtgärder, bland annat följande:

–  Passagerarnas passuppgifter, som redan kontrolleras mot databaser där kända brottslingar och avvisade personer är registrerade.

–  Brottsbekämpande myndigheter, som har tillgång till telefon- och passageraruppgifter för misstänkta eller till och med grupper av misstänkta personer när de kan kopplas till ett konkret hot.

–  Schengens informationssystem, som möjliggör övervakning av enskilda personer liksom snabba gripanden och utvisningar av desamma om de utgör ett hot mot säkerheten eller om de avser att begå ett brott.

19.    Europaparlamentet betonar därför att de brottsbekämpande myndigheterna måste utnyttja de befintliga möjligheterna och intensifiera sitt samarbete.

20.    Europaparlamentet anser att bekämpning av handeln med skjutvapen bör vara en prioriterad fråga för EU i kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet. Samarbetet bör i synnerhet stärkas ytterligare i fråga om mekanismer för informationsutbyte samt spårbarhet och förstörelse av förbjudna vapen. Parlamentet betonar att flera medlemsstater tyvärr tillämpar dubbla måttstockar genom att sälja vapen och militär utrustning till specifika grupper i vissa konfliktområden, samtidigt som de fördömer bruk av våld.

21.    Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av det nyligen antagna direktivet mot penningtvätt.

22.    Europaparlamentet understryker att det redan nu går att under vissa tidsperioder, längsmed vissa rutter eller vid vissa gränsövergångsställen göra målinriktade kontroller av personer som använder sig av rätten till fri rörlighet, i samband med att de överskrider yttre gränser. Parlamentet håller fast vid att medlemsstaterna bör använda det befintliga Schengenregelverket på ett fullständigt och bättre sätt, i stället för att försöka återinföra kontroller vid gränserna på ett sätt som inte är möjligt i dagens läge.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formellt se över EU:s förslag om PNR mot bakgrund av de kriterier om nödvändighet och proportionalitet som fastställts av domstolen i dess dom med avseende på direktivet om lagring av uppgifter. Parlamentet uppmanar sin rättstjänst att göra en liknande översyn inom sex veckor efter antagandet av denna resolution.

24.    Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att det inte finns någon gemensam definition av terrorism, vilket bara innebär ytterligare oklarheter i fråga om föreslagna åtgärder mot terrorism.

It-säkerhet

25.    Europaparlamentet påminner om att åtgärder som med hänvisning till terrorismbekämpning begränsar de grundläggande rättigheterna på internet måste vara nödvändiga och proportionella. Allt avlägsnande av påstått brottsligt innehåll måste ske uteslutande på grundval av uttryckliga lagstadgade kriterier, efter ett rättsligt förhandstillstånd och i linje med lämpliga rättssäkerhetsgarantier, och inte genom privat vidtagna åtgärder utförda av internettjänsteleverantörer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om yttrandefriheten i enlighet med stadgan och om tredjeländers och medlemsstaters farliga användning av censur, vilket med största sannolikhet får mycket negativa effekter för medborgarnas fria och öppna demokratiska delaktighet.

26.    Europaparlamentet betonar att regeringars, företags och medborgares användning av kryptering är en viktig del av it-säkerheten i Europa. Kommissionen, rådet och medlemsstaterna uppmanas att avstå från alla försök att försämra it-säkerheten genom att reglera användningen av kryptering. Ett förbud mot kryptering riskerar att försämra säkerheten och öka vår utsatthet mot it-angrepp.

27.    Europaparlamentet understryker vikten av programvara med fri och öppen källkod när det gäller it-säkerhet, eftersom allmänt tillgängliga källkoder kan kontrolleras med lätta och oberoende medel.

28.    Europaparlamentet påminner om EU:s och medlemsstaternas engagemang för att tillämpa principen om inbyggda skyddsmekanismer i uppgiftsskyddslagstiftningen.

29.    Europaparlamentet uppmanar till ett snabbt antagande av uppgiftsskyddspaketet, också genom att det i rådet antas allmänna riktlinjer som stämmer överens med de miniminormer som fastställs i direktiv 95/46/EU.

Rättslig dimension

30.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka det rättsliga samarbetet på grundval av de EU-instrument som finns att tillgå, framför allt det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), den europeiska arresteringsordern och den europeiska utredningsordern, och samtidigt respektera proportionalitetsprincipen och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt komma överens om alla åtgärder som föreslagits, i enlighet med färdplanen om processuella rättigheter, och därefter fatta beslut om förhållanden i häkten och fängelser.

31.    Europaparlamentet anser att syftet med vårt straffrättsliga system bör vara att återanpassa personer så att de inte längre utgör en risk för samhället när de återvänder. Medlemsstaterna uppmanas att satsa de mänskliga resurser som behövs för att hjälpa personer som har kommit ut ur fängelset att återanpassas och återintegreras.

32.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrätta eller förbättra system för att skydda visselblåsare, särskilt på området nationell säkerhet och underrättelseverksamhet.

Yttre dimension

33.    Europaparlamentet varnar för frestelsen att återgå till det tidigare, kortsiktiga och ineffektiva bruket att ingå samförstånd med auktoritära regimer med hänvisning till säkerhet, stabilitet och bekämpning av våldsam extremism.

34.    Europaparlamentet ställer sig mycket kritiskt till hur de senaste årens olika västerländska ingripanden främjat enskilda personers radikalisering, särskilt i Mellanöstern och i länderna i det södra grannskapet. Parlamentet betonar att sådana strategier främjar, i stället för att motverka, terrorism och att de därför inte bör tillämpas fortsatt.

35.    Europaparlamentet är oroat över inriktningen på militära ”lösningar” i EU:s politik för terrorismbekämpning, som resulterar i ett antal militära stödprogram för auktoritära regimer vilka syftar till att stärka deras militära kapacitet och därigenom stöder dessa regimers repressiva politik.

36.    Europaparlamentet påpekar att mobilisering av inhemska militära styrkor generellt sett är förbjudet i de olika medlemsstaterna. Solidaritetsklausulen (artikel 222 i EUF-fördraget) får inte åkallas som ett sätt att kringgå sådana nationella restriktioner. Parlamentet påpekar att det finns risk för att solidaritetsklausulen också skulle kunna användas för att under terrorismbekämpningens täckmantel mobilisera soldater i en medlemsstat för att bekämpa katastrofer orsakade av människan, vilket skulle kunna inbegripa människor som protesterar etc. Parlamentet betonar att en sådan tolkning av solidaritetsklausulen måste tillbakavisas å det bestämdaste.

37.    Europaparlamentet anser att EU bör göra en drastisk översyn av sin utrikespolitik, i synnerhet strategin gentemot södra Medelhavsområdet som en del av den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken (EGP), med tanke på att denna strategi misslyckats. EU bör upprätta nya ramar för förbindelserna med dessa länder och regioner utifrån principen om icke-ingripande i länders inhemska angelägenheter och respekt för deras suveränitet, och med syftet att stödja utvecklingen i grannskapsregionerna och främja sysselsättning och utbildning, i stället för att basera förbindelserna på associeringsavtal som först och främst bidrar till att upprätta frihandelsområden som gagnar företagsintressen i Europa.

38.    Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna och i lämpliga fall EU bör ta itu med de bakomliggande orsakerna till våldsam extremism genom att ta itu med religiös extremism på ett sätt som är förenligt med de mänskliga rättigheterna och folkrätten, i stället för att uppmuntra eller stödja repressiva regimer eller grupper i dessa länder.

39.    Europaparlamentet insisterar på att säkerhetssamarbete – från utbyte av underrättelseuppgifter till rättsstatlighet, reformer av rättssystem och straffrättsliga program samt externalisering av asylpolitik, som i Khartoumprocessen – bör vara helt i linje med folkrätten.

40.    Europaparlamentet är övertygat om att EU på säkerhetsområdet bör begränsa sig till samarbetsprogram med inriktning på avradikalisering och bekämpning av våldsam extremism när det anses lämpligt, men bör avstå från att tvinga på suveräna stater sina ekonomiska eller politiska idéer genom sin utrikespolitik.

41.    Europaparlamentet påminner om att det har förkastat associeringsavtalet mellan EU och Israel, på grund av att EU och många av dess medlemsstater har dubbla roller i konflikten mellan Israel och Palestina, vilket fortsätter att blåsa liv i uppfattningen om dubbla måttstockar och en antimuslimsk/antiarabisk agenda.

42.    Europaparlamentet efterlyser ökad transparens och ansvarsskyldighet i de utrikespolitiska besluten rörande terrorismbekämpning. Parlamentet understryker behovet av lämpliga rättsliga förfaranden för såväl enskilda personer som organisationer som begär rättslig prövning av ett beslut som fattats inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och som påverkar dem.

43.    Europaparlamentet motsäger sig bestämt användningen av drönare för att genomföra utomrättsliga avrättningar av terrormisstänkta, och begär att det införs ett förbud mot användning av drönare i syfte att övervaka och kontrollera civila.

44.    Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna gör en grundligare utredning av europeiska länders delaktighet i det USA-ledda programmet för tortyr och överlämnanden och ger allmänheten möjlighet att få veta i vilken grad deras regeringar varit delaktiga i dessa fruktansvärda och olagliga metoder, i likhet med den amerikanska senatens underrättelserapport.

45.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 45.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0418.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2013)0173.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0230.

(5)

EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.

(6)

Se FRA:s rapport Experience of discrimination, social marginalisation and violence: A comparative study of Muslim and non-Muslim youth in three EU Member States.

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy