Förslag till resolution - B8-0211/2015Förslag till resolution
B8-0211/2015

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2014 års framstegsrapport om Montenegro

2.3.2015 - 2014/2947(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Charles Tannock för utskottet för utrikesfrågor


Förfarande : 2014/2947(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0211/2015
Ingivna texter :
B8-0211/2015
Antagna texter :

B8‑0211/2015

Europaparlamentets resolution om 2014 års framstegsrapport om Montenegro

2014/2947 (RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 och bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration,

–       med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet av den 29 mars 2010[1] mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan,

–       med beaktande av resultatet från anslutningskonferensen mellan EU och Montenegro den 16 december 2014,

–       med beaktande av kommissionens rapport av den 22 maj 2012 till Europaparlamentet och rådet om Montenegros framsteg med genomförandet av reformer (COM(2012)0222) och av rådets slutsatser av den 26 juni 2012, där det beslutades att anslutningsförhandlingar med Montenegro skulle inledas den 29 juni 2012,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2014 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 (COM(2014)0700), åtföljt av kommissionens arbetsdokument SWD(2014)0301 om 2014 års framstegsrapport om Montenegro samt det vägledande strategidokumentet (2014–2020), som antogs den 19 augusti 2014,

–       med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 16 december 2014 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

–       med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det nionde mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén EU–Montenegro, vilket hölls den 1–2 december 2014,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Montenegro,

–       med beaktande av det arbete som Charles Tannock uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för Montenegro,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Montenegro är för närvarande det enda landet i regionen som öppnar och preliminärt avslutar förhandlingskapitel med EU, vilket är en välkommen utveckling. Denna ledande roll anses innebära ett ökat ansvar både i en regional kontext och vad beträffar utvidgningsprocessen i sin helhet.

B.     Varje kandidatland bedöms för sig och ytterligare framsteg kommer att vara avhängigt av hur effektivt landets reformstrategier och handlingsplaner genomförs.

C.     Det är viktigt med en bestående dialog och ett konstruktivt samarbete mellan regeringen och oppositionen för att uppnå framsteg i förberedelserna inför anslutningen och för medborgarnas förtroende för valprocessen och de statliga institutionerna. Alla politiska krafter bör fortsatt fokusera på landets EU-anslutningsprocess.

D.     Montenegro bör fortsätta att uppvisa goda resultat när det gäller rättsstatsprincipen, vilket är en grundförutsättning för EU-anslutning och för att fullgöra de skyldigheter som ett EU-medlemskap medför. Korruption är fortfarande ett mycket allvarligt problem.

E.     Civilsamhället fyller en viktig funktion i processen för reformer och EU-anslutning.

F.     Yttrandefrihet och medier ger fortfarande anledning till oro. Det har förekommit nya fall av våld mot medier under rapporteringsperioden, trots uppgifterna om att våldet minskat. De behöriga myndigheterna måste förbättra utredningen och lagföringen av gamla och nya fall och skapa ett positivt klimat där medierna kan verka fritt och oberoende.

1.      Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på de framsteg som gjorts i anslutningsförhandlingarna, och noterar att sexton kapitel, inbegripet kapitlen 23, 24 och 31, hittills har öppnats och att två (vetenskap och forskning, utbildning och kultur) preliminärt har avslutats.

2.      Europaparlamentet vill att man går vidare med anslutningsförhandlingarna, på grundval av genomförda reformer och konkreta resultat, särskilt vad gäller rättsstaten, mediesituationen och kampen mot korruption. Parlamentet välkomnar antagandet den 16 december 2014 av ett antal lagar i linje med handlingsplanen för kapitel 23. Framsteg i förhandlingarna och förbättringar av den strategiska, normativa och institutionella ramen måste åtföljas av verkliga framsteg, varvid fokus bör ligga på genomförande av relevanta handlingsplaner och strategier.

3.      Europaparlamentet välkomnar att förhandlingsstrukturen förstärks ytterligare, bland annat genom inrättandet av rättsstatsrådet. Regeringen uppmanas att öka den interinstitutionella samordningen och att utöka samrådet mellan olika ministerier.

4.      Europaparlamentet upprepar att reformer relaterade till lagstiftningen utgör kärnan i den europeiska integrationsprocessen och är ett avgörande villkor för framsteg i anslutningssamtalen som helhet. Den politiska viljan är avgörande för att uppnå och vidmakthålla betydande framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, vilket utgör ett lackmustest för rättsväsendets oberoende, effektivitet och professionalitet.

5.      Europaparlamentet noterar vikten av att garantera delaktighet i reformprocessen med aktivt deltagande från civilsamhället, så att man kan göra de framsteg som krävs i förhandlingarna. En aktivare parlamentarisk granskning krävs i detta hänseende.

6.      Europaparlamentet välkomnar antagandet av 2014 års handlingsplan för att stärka den parlamentariska granskningen och antagandet av parlamentets etiska regler i december 2014. Parlamentet betonar behovet av att stärka det montenegrinska parlamentets befogenheter och följa upp den tekniska rapport som det montenegrinska parlamentet antog i juli 2013 om anklagelser om att allmänna medel använts felaktigt för partipolitiska ändamål och att den rättsliga uppföljningen inte avslutats. Regeringen uppmanas att ta hänsyn till de relevanta rekommendationer som Montenegros parlament har lagt fram och att förbättra parlamentets tillgång till relevant information.

7.      Europaparlamentet är bekymrat över att det djupt polariserade klimatet i landet ledde till att det största oppositionspartiet bojkottade vissa parlamentariska sessioner, närmare bestämt premiärministerns frågor, och att detta undergräver institutionernas demokratiska funktion. Parlamentet uppmanar därför alla politiska krafter inom både regeringen och oppositionen att fokusera på landets EU-anslutningsprocess och att upprätthålla en bestående dialog och ett konstruktivt samarbete, särskilt inom parlamentet. Stark politisk vilja är nödvändigt för ett framgångsrikt genomförande och för institutionell styrka.

8.      Europaparlamentet uppmanar regeringen att praktiskt genomföra OSSE/ODIHR:s, Venedigkommissionens och Grecos rekommendationer om valregler i linje med europeisk standard och bästa praxis, däribland rätten att ställa upp som oberoende kandidat, proportionerlig offentlig finansiering för att främja lika villkor för alla kandidater och revision av politiska partier. De lokala valen präglades av anklagelser om valfusk. Detta bör utredas och, där det är nödvändigt, beivras av de behöriga myndigheterna.

9.      Europaparlamentet framhåller vikten av en tydlig uppdelning mellan stat och partipolitik. Parlamentet välkomnar den nya lag om politisk finansiering som antogs i december 2014 och uppmanar samtliga politiska partier att visa att den har genomförts i praktiken. Syftet bör vara att kraftigt minska utrymmet för felaktig användning av allmänna medel. Det är beklagligt att viktiga delar av relevant lagstiftning antogs utan samförstånd över partigränserna.

10.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens starkare fokus på reform av den offentliga förvaltningen i anslutningsprocessen. Parlamentet välkomnar att framsteg sker i detta avseende, men noterar att mer kan göras för att förbättra lagstiftningens och den lokala förvaltningens kvalitet och delar oron över att den offentliga förvaltningen politiseras. Parlamentet efterlyser framsteg vad gäller ökad insyn, effektivitet och ansvarsskyldighet för centrala och lokala myndigheter och ökad samordning mellan dem samt mellan lokala myndigheter, särskilt inom områdena investering, projektplanering och genomförande. Det är mycket viktigt att ta itu med bristande kriterier på områdena rekrytering, uppsägning och utvärdering, frånvaron av prestationsbedömning och svag administrativ kapacitet och kontroll- och inspektionskapacitet.

11.    Europaparlamentet rekommenderar ytterligare insatser för att stärka ombudsmannens kapacitet i antidiskrimineringsärenden.

12.    Europaparlamentet välkomnar den nya rättsliga reformstrategin för 2014–2018, och noterar med tillfredsställelse att den relevanta handlingsplanen generellt har genomförs i tid och att den nye riksåklagaren har valts. Parlamentet välkomnar nya rättsliga åtgärder för att öka insynen i valet av riksåklagare. De framsteg som registrerats när det gäller reform av rättsväsendet underlättade öppnandet av fyra ytterligare kapitel vid regeringskonferensen i december 2014. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare insatser för att se över och ytterligare minska antalet fall som väntar på avgörande och handläggningstiderna samt främja författningsdomstolens effektivitet.

13.    Europaparlamentet välkomnar Montenegros framsteg i genomförandet av reformer för att säkra rättsväsendets oberoende och ökade effektivitet. Parlamentet är fortsatt starkt oroat över otillbörlig påverkan på rättsväsendets oberoende, särskilt vad gäller domares och åklagares rekrytering och karriärutveckling. Urvalskriterierna för utnämningar och befordringar måste förbättras och principerna om laglighet och proportionalitet måste uppfyllas i disciplinära förfaranden. Kontinuerliga centrala reformåtgärder behövs för rekrytering, befordran och disciplinära system för domare och åklagare. Parlamentet noterar att vissa av dessa frågor ska hanteras i ett paket organisatoriska lagar för rättsväsendet.

14.    Europaparlamentet oroas över eftersläpningen av ärenden som väntar på behandling i författningsdomstolen, särskilt sådana som gäller eventuell systematisk kränkning av mänskliga rättigheter, såsom initiativet att undersöka författningsenligheten hos lagen om förseelser.

15.    Europaparlamentet är oroat över att inga seriösa ansträngningar har gjorts för att komma till rätta med straffriheten när det gäller fall av krigsförbrytelser. De behöriga myndigheterna uppmanas att snarast lagföra krigsförbrytelser, även på högsta nivå. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att effektivt utreda, lagföra, pröva och bestraffa krigsförbrytelser i överensstämmelse med internationella standarder, att se till att domar verkställs och att brottsoffer snabbt får möjlighet till rättslig prövning och skäligt skadestånd.

16.    Europaparlamentet är oroat över att trots de betydande finansiella resurser från internationella givare som kanaliserats till myndigheterna har endast begränsade framsteg gjorts i fråga om bekämpning av korruption som utgör ett fortsatt hot mot de demokratiska institutionernas funktion och stabilitet, rättsstaten och den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet uppmanar till en mer proaktiv roll för den nationella kommissionen för genomförande av strategin för kampen mot korruption och organiserad brottslighet, vilken utgör den viktigaste enheten för samordning mot korruption. Regeringen, alla delar av det offentliga livet och civilsamhället måste delta mer aktivt och samarbeta mer effektivt för att förhindra korruption, stärka regelverket och skydda visselblåsare.

17.    Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att öka åklagarnas, domarnas, polisens och andra rättsvårdande myndigheters kapacitet att åstadkomma goda resultat i fråga om utredningar, åtal och fällande domar på alla nivåer, inbegripet korruptionsmål på hög nivå. Lagarna mot korruption, särskilt i fråga om lobbying, om allmänna administrativa förfaranden och offentlig upphandling bör antas, liksom även ändringarna av lagarna om förhindrande av intressekonflikter. De bör genomföras effektivt för att möjliggöra mer samarbete mellan rättsvårdande myndigheter och ett förbättrat system för kontroll av intressekonflikter och redovisning av tillgångar. Kommissionen uppmanas att noga övervaka genomförandet av dessa lagar. Det är viktigt att stärka institutionerna så att de kan agera mer proaktivt mot korruption och att fullt ut involvera det nya parlamentsutskott som ska granska arbetet inom antikorruptionsbyrån, som bör tilldelas tillräckliga resurser. Parlamentet framhåller att bristerna gällande rättssystemets oberoende och ansvarsutkrävande ännu är mycket oroväckande och utgör ett hinder i kampen mot korruption.

18.    Europaparlamentet uppmanar även rättsväsendet att arbeta på ett öppnare sätt när det gäller fall av korruption och organiserad brottslighet, särskilt vad gäller offentliggörande av namnen på företag, enskilda och tjänstemän som har dömts för delaktighet i sådana brott.

19.    Europaparlamentet noterar att om lagar ändras ofta kan det hindra en effektiv bekämpning av den organiserade brottsligheten. De behöriga myndigheterna bör få ökad kapacitet, framför allt för att utföra komplexa utredningar och behandla svåra mål. Parlamentet välkomnar ändringar i straffrättslagstiftningen för att förhindra och övervaka radikalisering och religiös extremism samt den nya straffrättsliga lagstiftningen som straffbelägger ”utländska stridande”, inklusive jihadister. De behöriga myndigheterna uppmanas att effektivt genomföra relevanta bestämmelser för att förhindra och övervaka potentiella hot mot montegrinska medborgares säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att bekämpa alla former av extremism.

20.    Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om operativt och strategiskt samarbete mellan Montenegro och Europol, framstegen i förhandlingarna om slutande av avtalet med Eurojust samt att montenegrinska institutioner har uppnått observatörsstatus inom de relevanta europeiska rättsliga nätverken. Parlamentet uppmuntrar till nära operativt samarbete med relevanta europeiska rättsliga myndigheter, även i fråga om människohandel.

21.    Europaparlamentet betonar att samrådet med civila samhällsorganisationer behöver förbättras för att åstadkomma mer transparens i det politiska beslutsfattandet och lagstiftningsarbetet genom en process som omfattar alla parter. Parlamentet välkomnar offentliga diskussioner om översyn av handlingsplanerna för kapitlen 23 och 24 men efterlyser en tillräcklig tidsfrist för meningsfulla samråd med civila samhällsorganisationer. De behöriga myndigheterna uppmanas att vidareutveckla hållbar offentlig finansiering för civila samhällsorganisationer och en lämplig institutionell ram. Det är glädjande att regeringen har utsett ett nytt råd för utveckling av icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att anpassa den rättsliga ramen och rättspraxisen för att skydda aktivister inom det civila samhället mot angrepp och hat som uppges ha spridits i vissa tidningar och att skapa ett klimat där de kan arbeta utan rädsla för repressalier.

22.    Parlamentet erinrar om yttrandefrihetens betydelse som ett av EU:s centrala värden. Fullt oberoende är väsentligt för journalister. Det är mycket oroväckande med den försämrade situationen för mediefriheten och de svaga yrkesmässiga och etiska standarderna bland yrkesverksamma inom medierna i Montenegro. Det är också djupt beklagligt att riktade attacker mot journalister och mediehus fortsätter. Parlamentet noterar att den montenegrinska regeringen har inrättat en kommission för att utreda attacker mot journalister. De behöriga myndigheterna uppmanas att genomföra kommissionens rekommendationer och att konsekvent genomföra åtal och fälla förövarna. Det är mycket viktigt för fördjupade demokratiska standarder att ha oberoende public service-medier med oberoende redaktioner och stabil och hållbar finansiering. Alla som arbetar med politik och medier har ett ansvar för att främja ett klimat där olika åsikter tolereras. Offentliga uttalanden till stöd för mediefrihet bidrar till att skapa ett klimat som främjar respekt för journalister och skydd av dessa. Parlamentet välkomnar överenskommelsen mellan medieföreträdare om att se över de yrkesmässiga etiska reglerna som en första åtgärd för att förbättra mediernas självreglering. Det är nödvändigt att anta en tydlig rättslig ram, där bestämmelser fastställs om ägande och finansiering av medier.

23.    Europaparlamentet anser att en transparent hantering av den tidigare totalitära perioden, inklusive öppnandet av underrättelsetjänstens arkiv, är ett steg mot mer demokratisering, offentlighet och institutionell styrka.

24.    Europaparlamentet välkomnar att lagstiftningen mot diskriminering överensstämmer nästan helt med EU:s regelverk och uppmanar myndigheterna att ta itu med kvarvarande brister i fråga om rasdiskriminering och bestämmelserna om sanktioner. Myndigheterna uppmanas att tillhandahålla alla nödvändiga finansiella och administrativa resurser till rådet mot diskriminering. Vissa framsteg har gjorts vad gäller romers sociala integration och utbildning, men antalet skolavhopp och den låga andelen romska elever bland den totala mängden elever ger anledning till oro. Initiativ för bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning för den romska befolkningen bör främjas, liksom ökad delaktighet för romska kvinnor och utbildning av kvinnliga romska elever. Det är glädjande med de behöriga myndigheternas insatser för att skydda hbti-rättigheter under den andra pridefestivalen som hölls utan incidenter. Det är dock oroande att attackerna mot hbti-personer och hbti-aktivister har fortsatt. Parlamentet uppmanar med kraft både politiker och aktörer inom det civila samhället att motverka en utbredd fientlighet och utbrett våld mot sexuella minoriteter, särskilt genom insatser för att utbilda och informera allmänheten för att bidra till ändrade attityder och genom att utbilda polis, åklagare och domare.

25.    Europaparlamentet välkomnar förbättringar av den rättsliga ramen när det gäller rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, men noterar att ytterligare åtgärder behövs för att uppfylla EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar regeringen att påskynda framstegen med att öka tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättning och beklagar att merparten av statliga och lokala institutioner, inklusive de utvalda prioriterade byggnaderna (såsom parlamentet och domstolarna), ännu inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet är fortsatt oroat över den höga andel elever med funktionsnedsättning som avslutar sin utbildning i förtid efter inledande grundskola och efter gymnasiet. Det är viktigt med en tillräcklig insyn i fonden för yrkesrehabilitering och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och denna fonds utgifter.

26.    Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka genomförandet och uppföljningen av barnrelaterad lagstiftning och politik, och att tillhandahålla tillfredsställande kapacitet. Utbildningskvaliteten för alla barn bör förbättras och ytterligare insatser behövs till stöd för utsatta barn. Det är mycket viktigt att även reformen av ungdomsrättsvården utsträcks till barn, beträffande administrativa, civila och straffrättsliga förfaranden, för att främja en större möjlighet till rättslig prövning.

27.    Europaparlamentet oroas över att framstegen fortfarande är begränsade vad gäller kvinnors rättigheter, jämställdhet, kvinnors representation i politiken och på arbetsmarknaden samt bekämpningen av våld i hemmet. Det är i detta avseende nödvändigt att påskynda framstegen vad gäller kvinnors rättigheter, jämställdhet, kvinnors representation i politiken och på arbetsmarknaden samt bekämpning av våld i hemmet. I detta hänseende behövs större delaktighet från parlamentet, mer strukturerat samarbete med civilsamhället samt förbättrad institutionell kapacitet, inbegripet bättre samarbete mellan socialtjänst och rättsvårdande myndigheter. De utsatta har rätt att stå i centrum för alla åtgärder och tillbörlig aktsamhet bör visas när det gäller att förebygga, utreda, bestraffa och erbjuda skadestånd för våld i hemmet.

28.    Europaparlamentet välkomnar Montenegros politik för att skapa ett tolerant och inkluderande klimat för alla nationella minoriteter. De montenegrinska myndigheterna uppmanas eftertryckligt att ytterligare skydda regionen Boka Kotorskas multinationella identitet och öka regionens kulturella och ekonomiska samarbete med angränsande EU-medlemsstater.

29.    Europaparlamentet välkomnar att tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet fortsätter att garanteras och upprätthållas. Spänningar kvarstår mellan den serbiska och den montenegrinska ortodoxa kyrkan, särskilt i egendomsfrågor. Parlamentet uppmanar till att en ny lag antas om rättslig status för religiösa samfund.

30.    Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att genomföra hållbara ekonomiska reformer, inbegripet bestämmelser om mekanismer för icke-konkurrens, för att främja konkurrenskraften och överbrygga strukturella svagheter. Regeringen uppmanas också att motverka den utbredda informella sektorn och att generellt förbättra företagsklimatet. Dialogen mellan arbetsmarknadens olika parter bör stärkas. Parlamentet efterlyser dessutom förstärkt kapacitet, inklusive delaktighet i offentligt samråd, när det gäller utformningen av en ekonomisk politik och samordning för att minska regionala skillnader. Skatteundandragandet måste bekämpas effektivt. Det är oroväckande att rättslig oklarhet kring tillståndsgivning, skatteförvaltningsförfaranden och kontroll av att avtal följs kan innebära risker för ekonomiska aktörer och undergräva Montenegros kapacitet att locka till sig utländska investeringar. Kommersiella tvister med utländska investerare som är av avgörande betydelse för Montenegros ekonomi måste lösas snarast. Det är också oroväckande med bristen på påtagliga förbättringar vad gäller situationen på arbetsmarknaden och den fortsatt höga ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten och det behövs därför aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

31.    Europaparlamentet noterar att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är otillräcklig och uppmanar till en ytterligare förstärkning av rätten att bilda nya fackliga organisationer.

32.    Europaparlamentet berömmer genomförandet av småföretagsakten samt anslutningen till EU:s program Cosme (Competitiveness of Enterprises and Small and Medium-Sized Enterprises). Den offentliga sektorns stödprogram för små och medelstora företag bör påskyndas, eftersom små och medelstora företag är en av de främsta pådrivande krafterna för ekonomisk utveckling.

33.    Europaparlamentet är fortsatt allvarligt oroat över fördröjningen av beslutet om konkursförfarandet för Montenegros största industritillverkare, aluminiumindustrin KAP, vilket strider mot landets skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Regeringen och berörda parter uppmanas att hitta en hållbar lösning för KAP, i överensstämmelse med avtalets regler för statsstöd och baserat på öppenhet och rättsstatsprincipen.

34.    Europaparlamentet beklagar att Montenegro inte har beaktat det cypriotiska domstolsföreläggandet beträffande försäljningen av KAP och uppmanar Montenegro att till fullo erkänna relevanta beslut från EU-medlemsstaternas rättsliga myndigheter.

35.    Europaparlamentet uppmanar Montenegro att fortsatt göra framsteg när det gäller miljöskydd och klimatförändringar genom att stärka den administrativa kapaciteten, utveckla en hållbar energipolitik och främja en miljövänlig ekonomisk modell som stimulerar investeringar, för att regelverket på miljö- och klimatområdet ska följas. Parlamentet erinrar om behovet av att utarbeta en nationell energistrategi som tar hänsyn till de många olika förnybara energikällorna och behovet av att respektera naturarvet och skyddade och internationellt erkända områden. Det är angeläget med samråd om gränsöverskridande projekt.

36.    Europaparlamentet efterlyser en långsiktig planering av turismen utmed kusterna och inrättandet av starka mekanismer för att förhindra miljöförstöring och korruption i samband med fysisk planering och byggande.

37.    Europaparlamentet lovordar Montenegros proaktiva deltagande och konstruktiva roll när det gäller regionalt och internationellt samarbete samt i regionala försoningsinitiativ. Regeringen gratuleras till att fullt ut ha anpassat sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och myndigheterna uppmuntras att fortsätta anpassa landets utrikespolitik till EU:s utrikespolitik, särskilt i den aktuella situationen med internationella terroristhot. Regeringen gratuleras också till att vara den enda EU-kandidaten på västra Balkan tillsammans med Albanien som fullt ut anpassat sig till EU:s ståndpunkter och beslut i fråga om situationen i Ukraina. Montenegros myndigheter uppmanas att utöka samarbetet med internationella politiska och ekonomiska partner för att stärka landets motståndskraft mot externa påtryckningar och försök att destabilisera landet och regionen. Parlamentet välkomnar landets deltagande i EU:s, Natos och FN:s civila och militära uppdrag.

38.    Europaparlamentet uppmanar alla Natomedlemsstater, och särskilt de EU-medlemsstater som tillhör Nato, att aktivt stödja Montenegros anslutning till Natoalliansen för att skapa större säkerhet vid Adriatiska havet, där alla andra länder redan är Natomedlemmar, och därmed öka säkerheten i regionen.

39.    Europaparlamentet uppmanar Montenegro att behandla olösta bilaterala frågor med grannländerna så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen, i en konstruktiv anda präglad av grannsämja. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att snabbt lösa de fortfarande olösta gränskonflikterna och successionsfrågorna med Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Kosovo. Parlamentet uppmanar till ytterligare samarbete med grannländerna genom erfarenhetsutbyte av anslutningsförhandlingarna. Parlamentet välkomnar Montenegros observatörsstatus i energistadgefördraget.

40.    Europaparlamentet framhåller att gränsfrågan med Kroatien måste lösas utan dröjsmål genom en ömsesidig överenskommelse. Om en ömsesidig överenskommelse skulle visa sig vara omöjlig bör tvisten avgörs vid Internationella domstolen i Haag, i enlighet med internationell rätt.

41.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Montenegros regering och parlament.