Förfarande : 2015/2572(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0229/2015

Ingivna texter :

B8-0229/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/03/2015 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 189kWORD 111k
4.3.2015
PE552.204v01-00
 
B8-0229/2015

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för 2015 i FN:s råd för mänskliga rättigheter (2015/2572(RSP))


Marie-Christine Vergiat, Dimitrios Papadimoulis, Kostas Chrysogonos, Javier Couso Permuy, Marina Albiol Guzmán, Paloma López Bermejo, Ángela Vallina, Sofia Sakorafa för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för 2015 i FN:s råd för mänskliga rättigheter (2015/2572(RSP))  
B8‑0229/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1953,

–       med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000 (A/Res/55/2) och resolutionerna från FN:s generalförsamling,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–       med beaktande av sina brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati,

–       med beaktande av det kommande 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som kommer att hållas den 2–27 mars 2015 i FN:s lokaler i Genève,

–       med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkningar och utveckling (Rio +20) och handlingsplanen från Peking,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Det är nu 60 år sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs. Arbetet med att bekämpa diskriminering och förverkliga alla mänskliga rättigheter – sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter såväl som medborgerliga och politiska rättigheter – är dock mödosamt och pågår varje dag.

B. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna och för att säkerställa att de respekteras måste man, som ett minimum, fullständigt genomföra de åtta utvecklingsmål som ingår i millenniedeklarationen från år 2000, dvs. utrota extrem fattigdom och svält, ge allmän tillgång till grundutbildning, främja jämställdhet och kvinnors frigörelse, minska spädbarnsdödligheten, förbättra tillgången till mödravård, bekämpa hiv, sexuellt överförda sjukdomar, malaria och andra sjukdomar, arbeta för en hållbar utveckling samt inrätta ett världsomspännande samarbete för utveckling. En ambitiös tidsplan har införts för att förverkliga dessa mål fram till 2015, men det återstår i dag mycket innan de kan uppnås.

C. På grund av finanskrisen i OECD-länderna står världen inför den allvarligaste ekonomiska nedgången sedan 1930-talet. WHO uppskattar att kostnadsökningarna för livsmedel och energi har gjort att över 100 miljoner människor har hamnat i fattigdom. Det som man vanligen kallar ”den finansiella och ekonomiska krisen” är i själva verket en global systemkris som berör alla samhällssektorer och som får konsekvenser på alla områden: inom politik, sociala frågor, miljö, livsmedel, energi m.m.

D. EU och dess medlemsstater bör se till att de mänskliga rättigheterna respekteras inom alla områden av den egna politiken – såväl internt som externt – och försäkra sig om att de olika politikområdena är sinsemellan förenliga. Detta är nödvändigt om EU:s och dess medlemsstaters position i FN:s råd för mänskliga rättigheter ska stärkas och bli trovärdig.

E. En delegation från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter kommer att delta i det 28:e ordinarie mötet i Genève, precis som i tidigare års möten i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i de möten som hölls av dess föregångare, FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

F. I dagsläget sitter åtta medlemsstater i FN:s råd för mänskliga rättigheter: Estland (till 2015), Frankrike (till 2016), Förenade kungariket (till 2017), Irland (till 2015), Lettland (till 2017), Nederländerna (till 2017), Portugal (till 2017) och Tyskland (till 2015). Vid sitt konstituerande möte den 8 december 2014 valde människorättsrådet dessutom presidiemedlemmar för den nionde perioden, som sträcker sig mellan den 1 januari och den 31 december 2015, och inte minst valdes tysken Joachim Rücker till människorättsrådets ordförande.

G. EU:s och dess medlemsstaters arbete med och inom FN:s råd för mänskliga rättigheter måste förstärkas, inte bara för att främja en odelbar syn på de mänskliga rättigheterna utan också för att ta större hänsyn till och på ett bättre sätt tillämpa människorättsrådets rekommendationer i EU:s politik för mänskliga rättigheter, såväl internt som externt.

H. Bland punkterna på dagordningen inför det 28:e mötet märks framför allt punkt 3 (främjande och skydd av alla mänskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till utveckling) och punkt 7 (människorättssituationen i Palestina och i andra ockuperade arabiska områden).

Verksamhet och organisation inom FN:s råd för mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU:s medlemsstater att aktivt motsätta sig alla försök att urholka de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, odelbarhet och ömsesidiga beroende. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt uppmuntra FN:s råd för mänskliga rättigheter att på samma sätt bekämpa alla former av diskriminering oavsett motiv.

2.  Europaparlamentet varnar för en instrumentalisering av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker vikten av sina landspecifika resolutioner när det gäller att hantera allvarliga människorättsbrott. Parlamentet uppmärksammar vikten av att utvärdera människorättssituationen på ett objektivt, öppet, icke-selektivt, konstruktivt och icke-konfronterande sätt på grundval av tillförlitliga uppgifter utifrån en interaktiv dialog, under förhållanden som präglas av allmängiltighet och likabehandling av alla stater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i genomförandet av dessa överenskomna principer för människorättsrådet.

3.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att gå på djupet med orsakerna till den politiska instabiliteten i vissa länder med hjälp av utvecklingsstrategier som är förenliga med millennieutvecklingsmålen och med hjälp av andra socioekonomiska, politiska och kulturella åtgärder som kan skapa förutsättningar för att undvika att konflikter blossar upp på nytt och som syftar till att avskaffa fattigdom, uppmuntra till ekonomisk, social och kulturell utveckling, bygga upp institutionell och administrativ kapacitet, förbättra livskvaliteten för befolkningen och stärka rättsstaten – uteslutande med hjälp av fredliga medel.

4.  Europaparlamentet noterar den kandidatförteckning för mandaten i FN:s råd för mänskliga rättigheter som ska läggas fram av den rådgivande gruppen. Parlamentet beklagar att en medlem av arbetsgruppen för mänskliga rättigheter och transnationella bolag och andra företag avgått, och framhåller hur viktig denna arbetsgrupp är för att införa bindande människorättsnormer för företag. Parlamentet välkomnar de tematiska prioriteringarna i rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Prioriteringarna är följande: befästande av mekanismerna för internationella mänskliga rättigheter; förstärkning av jämlikheten och kampen mot diskriminering; bekämpande av straffrihet och förstärkning av ansvarsskyldigheten och rättsstaten; integrering av de mänskliga rättigheterna i utveckling och ekonomi; utvidgning av det ekonomiska området, snabbvarningsmekanismerna och skyddet av de mänskliga rättigheterna i samband med konflikter, våld och osäkerhet. Parlamentet framhåller betydelsen av att migration ses som en prioritering.

5.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en understödjande expertmekanism som tillför ämneskompetens i fråga om ursprungsbefolkningars rättigheter och som består av fem oberoende experter. Parlamentet noterar att den rådgivande gruppen ska föreslå rådets ordförande en kandidatförteckning över ersättare för en av mekanismens fem oberoende experter från gruppen av afrikanska stater, vars mandat går ut i mars 2015.

6.  Europaparlamentet konstaterar att Saudiarabien är medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter fram till 2016. Parlamentet fördömer skarpt de utbredda människorättskränkningarna i Saudiarabien. Parlamentet upprepar sitt krav på ett allmänt avskaffande av dödsstraffet och vill se ett omedelbart moratorium för verkställandet av dödsstraff i detta land. Parlamentet fördömer Saudiarabiens fortsatta tillämpning av dödsstraff för en lång rad företeelser som anses vara brott i detta land, däribland homosexualitet, narkotikaförseelser, avfall från religion och häxkonst. Parlamentet uppmanar med kraft de saudiska myndigheterna att sätta stopp för alla former av kroppsstraff i landet och att införliva internationella människorättsnormer i sin nationella lagstiftning. Parlamentet uppmanar likaledes de saudiska myndigheterna att omedelbart frige alla samvetsfångar, däribland bloggaren Raif Badaoui.

7.  Europaparlamentet konstaterar även att Kazakstan är medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter fram till 2015. Parlamentet är mycket bekymrat över rapporterna om det fortsatta trycket mot civilsamhällesorganisationer och oberoende fackorganisationer i Kazakstan, som FN:s särskilde rapportör om rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet, Maina Kiai, tog upp i sitt uttalande efter sitt besök i landet i januari 2015. Parlamentet beklagar djupt det fortsatta frihetsberövandet av politiska fångar, däribland ledaren för oppositionspartiet ALGA Vladimir Kozlov, människorättsadvokaten och förkämpen för fångars rättigheter Vadim Kuramsjin och poeten och författaren Aron Atabek. Parlamentet uppmanar FN:s råd för mänskliga rättigheter att aktivt verka för deras omedelbara frigivande och för frigivandet av alla fångar som gripits och åtalats på politiska grunder. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att inta en fast hållning i frågan om fångars rättigheter. Särskilt med tanke på att Kazakstan är medlem i människorättsrådets presidium i samband med det 28:e mötet uppmanar parlamentet de kazakstanska myndigheterna att fullt ut genomföra rekommendationerna i FN:s nyutkomna allmänna återkommande utvärdering och rekommendationerna från kommittén mot tortyr, och att visa sitt engagemang för en förbättring av människorättssituationen i landet.

Rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt rapporterna från högkommissariatet och generalsekreteraren

8.  Europaparlamentet välkomnar den årliga rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, och ser punkt 5 som särskilt viktig. Denna lyder som följer: ”Den växande ojämlikheten och den politiska, ekonomiska och sociala utestängningen av marginaliserade grupper har undergrävt värdigheten och rättigheterna för befolkningarna i flera stater och ligger till stor del bakom de oroligheter och konflikter som nämns ovan. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samt rätten till utveckling har blivit lidande av åtstramningspolitiken, som har slagit oproportionerligt hårt mot de fattiga och de marginaliserade, precis som korruptionen. Man har underlåtit att prioritera offentliga tjänster och att erkänna folkens rätt att delta i beslut som rör deras liv. Migranter har fortsatt tvingats utstå svårt lidande, och den senaste tidens händelser till havs vittnar om ett cyniskt förakt för människolivet och de mänskliga rättigheterna.” Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga mänskliga, materiella och ekonomiska resurser för operationer vars enda mål är att rädda människor till havs. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öppna rättsliga möjligheter för asylsökande, inte minst genom en betydande ökning av antalet platser för flyktingars vidarebosättning och beviljande av visum av humanitära skäl, samt att utveckla möjligheterna till legal ekonomisk invandring.

9.  Europaparlamentet anser vidare att rapportens fokus på ökad jämlikhet och på bekämpande av diskriminering på grundval av ras, minoritetstillhörighet, kön, sexuell läggning, sexuell identitet och funktionsnedsättning är av grundläggande betydelse. Även inom detta område anser parlamentet att EU och dess medlemsstater måste genomföra rekommendationerna från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

10. Europaparlamentet noterar verksamhetsrapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Colombia (A/HRC/28/3/Add.1–3). Parlamentet gläds åt att fredsförhandlingarna återupptogs i december förra året och välkomnar Kubas roll i ansträngningarna för att få slut på inbördeskriget i Colombia. Trots detta konstaterar parlamentet att Colombia fortfarande är ett av världens farligaste länder att vara fackligt och politiskt verksam i, och att människorättskränkningar – som också drabbar studerande, oppositionsaktivister, lantbrukare, kvinnor och barn – förblir i stort sett ostraffade. Parlamentet motsätter sig därför ratificeringen av frihandelsavtalet med detta land. Parlamentet fördömer skarpt de systematiska avlyssningar och illegala handlingar som den colombianska underrättelsetjänsten (DAS), som lyder direkt under presidenten, har utfört i syfte att smutskasta domare, parlamentsledamöter ur oppositionen och människorättsförsvarare. Även Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter, personer bosatta i Europa och icke-statliga organisationer har utsatts för detta. Parlamentet kräver att dessa allvarliga brott inte ska förbli ostraffade. Parlamentet uppmanar EU att genomföra de rekommendationer om Colombia som kommittén mot tortyr ger i sin rapport.

11. Europaparlamentet gläds åt att högkommissariens rapport om de mänskliga rättigheterna på Cypern hänskjutits till rådet. Parlamentet fördömer på nytt de upprepade människorättskränkningar som beror på den fortsatta ockupationen av 37 % av Republiken Cyperns territorium och Turkiets kontinuerliga kränkningar av internationell humanitär rätt under 40 års tid, som drabbar både grekcyprioter och turkcyprioter. Parlamentet oroar sig särskilt över situationen för flyktingar, befolkningen i enklaver och de anhöriga till försvunna personer. Parlamentet fördömer berövandet av möjligheten att tillgå och utnyttja markegendom. Parlamentet fördömer de åtstramningsåtgärder som Turkiet infört mot turkcyprioter i de av turkisk militär kontrollerade områdena, i strid med deras grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter. EU:s och medlemsstaternas delegationer uppmanas att kritisera dessa fortsatta kränkningar, fördöma de turkiska truppernas och bosättarnas närvaro och kräva ett omedelbart stopp för den turkiska arméns ockupation av cypriotiskt territorium och för den politik som syftar till att ändra Republiken Cyperns demografi. Parlamentet understryker att dessa kränkningar utgör krigsförbrytelser. Parlamentet kritiserar Turkiets förflyttning av massgravar för försvunna personer. Turkiet uppmanas att bevilja tillträde till alla militärområden och tillgång till arkiv från slagen, så att det kan genomföras kontroller av vad som har hänt med de försvunna.

12. Europaparlamentet noterar punkten om att ”verka för försoning och ansvarsutkrävande och främja de mänskliga rättigheterna i Sri Lanka”. Parlamentet erinrar om att FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2014 tillsatte en kommission för undersökning av människorättskränkningar i Sri Lanka, särskilt sådana som begicks i slutfasen av inbördeskriget, under vilket 40 000 civila (framför allt tamiler) blev brutalt mördade. Parlamentet anser att en verklig och oberoende undersökningskommission som försöker ställa förövarna – inklusive högt uppsatta arméföreträdare – inför rätta är en förutsättning för en försoningsprocess värd namnet i Sri Lanka. Parlamentet uttrycker sitt djupa missnöje med att rapporten, som skulle ha publicerats i mars 2015, har skjutits upp till slutet av 2015. Parlamentet framhåller att detta missnöje delas av offren och deras anhöriga inför den obeslutsamhet som FN och EU-ländernas regeringar uppvisar när det gäller att utreda de allvarliga anklagelserna om folkmord och straffrihet i Sri Lanka. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till de stora manifestationer som ägt rum i norra Sri Lanka och på andra håll med krav på en omedelbar publicering av rapporten, och uppmanar människorättsrådet att ompröva sitt beslut. Parlamentet noterar den nyvalda srilankesiska regeringens vilja att samarbeta med människorättsrådet, men framhåller samtidigt att samarbetet måste vara fruktbart och bidra till försoningsprocessen. Det är nödvändigt att den srilankesiska regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att sätta stopp för militariseringen av de norra och östra delarna av ön, friger alla politiska fångar, upphäver alla restriktioner, däribland reseförbudet och trycket mot politiska aktivister, och garanterar ett fritt utövande av de demokratiska rättigheterna.

13. Europaparlamentet noterar punkten om människorättssituationen i Irak mot bakgrund av de övergrepp som begås av organisationen ”Islamiska staten i Irak och Levanten” och anknutna grupper. Parlamentet fördömer med eftertryck de attacker som denna organisation utfört mot de irakiska och syriska folken och staterna, de summariska avrättningarna, förstörelsen och våldet mot civilbefolkningarna. Parlamentet uttrycker sin djupa solidaritet och sitt deltagande med offrens anhöriga. Parlamentet kräver ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla dem som hålls som gisslan av denna terroristgrupp.

14. Europaparlamentet anser att rapporten från mötet och debatten om rätten till integritet i den digitala eran är särskilt viktig. Parlamentet fördömer likaledes amerikanska National Security Agencys masspionage mot miljontals människor. Parlamentet uttrycker farhågor över spridningen av övervaknings- och filtreringsteknik, som är ett växande hot mot människorättsaktivister och som ofta kränker rätten till integritet. Parlamentet begär att dess farhågor ska tas upp under denna punkt på mötet.

Främjande och skydd av samtliga mänskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, däribland rätten till utveckling

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

15. Europaparlamentet välkomnar att det vid det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter kommer att läggas stor vikt vid främjande och skydd av ekonomiska och sociala rättigheter och vid frågan om de mänskliga rättigheternas ömsesidiga beroende. Parlamentet betonar på nytt nödvändigheten av att ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter behandlas likvärdigt. Parlamentet framhåller att den höga arbetslösheten, den ökade fattigdomen och den ökade sociala utslagningen, den försämrade tillgången till offentliga tjänster till rimliga priser inom hälsa, utbildning, boende, transporter och kultur samt den försämrade kvaliteten på dessa tjänster innebär stora utmaningar. Parlamentet konstaterar att privatiseringarna och liberaliseringen har bidragit till att tillgången till vissa av dessa rättigheter har försämrats, att denna utveckling måste vändas och att en jämnare fördelning av välståndet, ordentliga inkomster och arbetstillfällen av hög kvalitet är viktiga instrument för att lösa dessa problem. Parlamentet konstaterar likaså att de åtstramningsplaner som har införts av såväl EU:s medlemsstater som andra länder, bl.a. efter påtryckningar från EU, enbart har förstärkt ojämlikheterna och fattigdomen.

16. Europaparlamentet understryker vidare att inskrivandet av demokrati (människorättsklausuler) i frihandelsavtal som EU ingått med tredjeländer har varit ett misslyckande, inte bara för att de knappt har tagits i beaktande utan även för att dessa frihandelsavtal rentav har lett till kränkningar av ekonomiska och sociala rättigheter, till utarmning av berörda befolkningsgrupper och till att multinationella företag fått monopol på resurser. Parlamentet anser att det förutom dessa klausuler även behövs nya samarbetsformer för att underlätta den ekonomiska och sociala utvecklingen i tredjeländer på grundval av befolkningarnas behov. Parlamentet anser att FN:s råd för mänskliga rättigheter utöver åtstramningsplanernas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna även bör studera och kritisera konsekvenserna av de nuvarande frihandelsavtalen.

17. Europaparlamentet noterar att Världsekonomiskt forum, som möts i januari varje år i Davos, 2015 riktade ljuset mot att 1 % av världens befolkning äger 48 % av tillgångarna, mot ”bara” 44 % år 2009, och framhåller att 50-procentsgränsen lär passeras under 2016. Parlamentet understryker att krisen har bekräftat farorna med dagens ekonomiska och sociala system och ökat den sociala ojämlikheten – som redan tidigare var alarmerande – till förmån för de högsta inkomsterna, som stiger i raketfart jämfört med medelinkomsterna. Parlamentet anser att frågan om välståndsfördelning i världen bör vara en absolut prioritering vid människorättsrådets 28:e möte, eftersom detta är det främsta hindret för ett förverkligande av de ekonomiska och sociala rättigheterna, och att EU:s och medlemsstaternas delegationer bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå detta mål.

18. Europaparlamentet välkomnar den vikt som läggs vid ”en lämplig bostad som en del av rätten till en tillfredsställande levnadsstandard”. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att främja tillgången till en bostad av god kvalitet för alla, utan diskriminering, som en grundläggande rättighet och att studera frågan om tillgång till en bostad i EU (särskilt sedan krisen började och åtstramningsåtgärder började genomföras), i syfte att bidra till en lösning på detta ihärdiga problem som förvärrats ytterligare under de senaste åren. Parlamentet bekräftar vidare nödvändigheten av att beslagta lediga bostäder och ställa in avhysningar för att den nuvarande krisen ska kunna bemästras i ett antal medlemsstater.

19. Europaparlamentet välkomnar likaså rapporten om rätten till livsmedel och den treåriga förlängningen av mandatet för den särskilde rapportören, som därigenom kan fortsätta arbetet med den globala livsmedelskrisens inverkan på förverkligandet av denna rätt. Parlamentet framhåller att FN:s medlemsstater i högre grad bör främja tillgången till naturliga och livsviktiga resurser, tillgången till mark samt livsmedelssuveränitet och tryggad livsmedelsförsörjning som verktyg för att minska fattigdom och arbetslöshet. Parlamentet beklagar djupt att ett stort antal människor inte (längre) har tillgång till vissa resurser, inbegripet sådana basresurser som vatten, till följd av att privata företag eller organ – som i vissa fall åtnjuter stöd från det berörda landets politiska instanser – lägger beslag på dem, vilket i första hand leder till livsmedelsbrist och höjda livsmedelspriser. Parlamentet uppmanar därför EU:s och medlemsstaternas delegationer att vidta de åtgärder som krävs för att sätta stopp för i synnerhet europeiska företags beslagtagande av resurser, särskilt av mark, och att verka för förslag inom ramen för internationella och regionala forum och konferenser (Världsbanken, Världshandelsorganisationen, FN:s konferens för handel och utveckling, Internationella valutafonden, OECD m.fl.) om att erkänna grundläggande kollektiva nyttigheter och skriva in dem i en särskild FN-konvention. Parlamentet uppmanar dessutom EU och dess medlemsstater att stödja FN:s generalförsamlings resolution 64/292 av den 28 juli 2010 om erkännande av vatten som en grundläggande rättighet, och att göra allt för att den ska genomföras med bindande verkan.

20. Europaparlamentet framhåller betydelsen av punkten om ”konsekvenserna av staternas utlandsskulder och andra relaterade internationella finansiella åtaganden för ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter”, och alarmeras av att betalningar av staternas ”ränteskulder” nu berör de flesta länder och tjänar som förevändning för åtstramningsplaner som kallas ”strukturella justeringsplaner”. Särskilt mot bakgrund av den ekonomiska och sociala krisen upprepar parlamentet sin positiva inställning till en avskrivning av skulderna för länderna i tredje världen men även för de länder (inte minst i EU) som upplever störst svårigheter, så att man kan undvika en förvärrad kris och garantera ett faktiskt åtnjutande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

21. Europaparlamentet anser, med tanke på EU:s och vissa medlemsstaters ansvar för den ekonomiska, sociala och politiska situation som ledde till de folkliga upproren i ”den arabiska vårens” länder, att EU har en skyldighet att hjälpa dessa länders institutioner att gå igenom sina skulder, framför allt skulder till Europa, för att ta reda på vilka av dessa fordringar som är orättmätiga och inte har kommit befolkningen till godo. EU är också skyldigt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att snabbt avskriva dessa orättmätiga fordringar. Parlamentet uppmanar återigen EU och dess medlemsstater att göra en ny kraftansträngning för att tillgångar som förskingrats av de tidigare regimerna lättare ska kunna återbördas till befolkningen i den arabiska vårens länder inom en rimlig tidsram. Parlamentet är bekymrat över kontinuiteten i riktlinjerna för partnerskapen i förhållande till tidigare förda diskussioner.

22. Europaparlamentet framhåller att EU:s migrationspolitik och stödet till icke-demokratiska regimer under täckmanteln ”god förvaltning” och rent ekonomiska partnerskapsavtal undergräver de mänskliga rättigheterna och EU:s hela trovärdighet i internationella sammanhang. Parlamentet fördömer därför ”Khartoumprocessen”, som drogs igång av EU:s italienska ordförandeskap, och det kommande initiativet om migrationsrutten EU–Afrikas horn, som inbegriper samarbete med bland annat de eritreanska och sudanesiska regimerna. Parlamentet uppmanar än en gång EU:s medlemsstater att i alla typer av internationella avtal införa demokrati- och människorättsklausuler och att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna i den egna inrikes- och utrikespolitiken, eftersom EU:s ställning i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och i alla andra internationella forum som behandlar mänskliga rättigheter, i annat fall kommer att försvagas.

Medborgerliga och politiska rättigheter

23. Europaparlamentet uppmanar alla stater att bekämpa tortyr, även inom medlemsstaternas territorium. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att i diskussionen om tortyr och annan omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning ta upp frågan om förbud mot handel med produkter som kan användas för tortyr, både inom och utanför EU.

24. Europaparlamentet framhåller vikten av att fortsätta arbetet avseende internationell praxis för hemlig internering i kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att se till att de existerande rapporterna följs upp på lämpligt sätt, i enlighet med de ståndpunkter i denna fråga som parlamentet tidigare antagit, särskilt i resolutionerna om CIA:s utnyttjande av europeiska länder för transport, illegal internering och tortyr av fångar. Parlamentet fördömer vidare Förenta staternas systematiska tortyr på Guantánamobasen. Parlamentet understryker än en gång att basen är olaglig och kräver att den stängs omedelbart och att hela området återlämnas till Kuba.

25. Europaparlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att bekräfta sin ståndpunkt mot dödsstraffet och för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet och ett omedelbart moratorium i de länder som fortfarande tillämpar dödsstraff. Parlamentet ser med oro på att ett antal länder som slopat dödsstraffet åter börjar tillämpa det.

26. Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att vid detta möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter ta upp frågan om föreningsfriheten och kampen mot alla former av förtryck, inklusive mord på fackligt verksamma, politiska aktivister, samhällsaktivister, konstnärer och människorättsförsvarare.

27. Europaparlamentet noterar rapporten om religions- och trosfrihet och erinrar om att denna frihet innefattar såväl rätten att tro eller inte tro som rätten att verka för religiösa övertygelser och att ändra sin tro. Parlamentet framhåller på nytt sin tro på sekularism, som är ett grundläggande inslag i vissa stater och kulturer. Sekularism innebär strikt åtskillnad mellan de politiska och religiösa myndigheterna samt förbud mot religiös inblandning i det politiska styret och mot politisk inblandning i religiösa frågor, förutom för att upprätthålla säkerheten och den allmänna ordningen (inklusive respekten för andras frihet). Detta innebär också att alla människor (troende, agnostiker och ateister) är garanterade samma samvetsfrihet och frihet att offentligt uttrycka sina övertygelser.

Folkens rättigheter samt gruppers och enskildas rättigheter

28. Europaparlamentet betonar på nytt folkens oförytterliga självbestämmanderätt och rätt att välja sin politiska, ekonomiska och sociala inriktning utan extern inblandning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i samband med det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter resolut främja denna rätt i stället för dagens politik. Parlamentet avvisar dessutom EU:s och Förenta staternas införande av sanktioner mot tredjeländer i syfte att skydda sina geopolitiska och ekonomiska intressen oberoende av den humanitära situationen.

29. Europaparlamentet uttrycker på nytt sin oro över det försämrade läget för människorättsförsvarare, människorättsaktivister, människorättsorganisationer och människorättsinstitutioner samt för journalister, vilket tar sig olika uttryck och visar sig på olika nivåer överallt i världen, även inom EU.

30. Europaparlamentet understryker vikten av att respektera grundläggande rättigheter för ursprungsfolk och stamfolk i enlighet med konvention nr 169 från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Parlamentet är mycket bekymrat över situationen för folkgruppen mapuche och för ursprungsfolk i länder som Guatemala. Parlamentet fördömer de repressiva åtgärderna mot ursprungsfolkens ledare och morden på fackföreningsledare och begär att FN:s internationella kommission mot straffrihet i Guatemala inte ska avvecklas i september 2015.

31. Europaparlamentet välkomnar den betydelse som tillmäts barnets rättigheter vid detta 28:e möte samt föresatsen efter antagandet av resolution 25/6 att med tre år förlänga mandatet för den särskilda rapportören i frågor om barnhandel, barnprostitution och barnpornografi. Likaledes gläder sig parlamentet över att rådet under detta 28:e möte har planerat en debattdag där man i enlighet med resolution 25/6 ska behandla frågan ”Bättre satsningar på barnets rättigheter” och ta upp hur man kan påskynda de internationella insatserna för att få slut på våldet mot barn.

32. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i första hand försöka få FN:s råd för mänskliga rättigheter att göra konkreta insatser för att stoppa människorättskränkningarna mot civilbefolkningen, särskilt mot kvinnor och barn, i krigssituationer och i våldsamma konflikter. Parlamentet efterlyser prioriterade åtgärder för att få slut på rekryteringen av barnsoldater och se till att de garanteras skydd.

33. Europaparlamentet tar avstånd från begreppet ”skyldighet att skydda”, eftersom det är oförenligt med folkrätten och inte ger någon tillräcklig rättslig grund för att motivera ensidigt bruk av våld, i många fall i syfte att få till stånd ett regimskifte. Parlamentet kritiserar att mäktiga länder som Förenta staterna eller organisationer som Nato ensidigt har tagit på sig rollen som världspolis. Parlamentet tar även avstånd från s.k. ”selektiva” luftangrepp och insättning av utländska marktrupper. Parlamentet kritiserar Natos försök att ta över sådana freds- och stabiliseringsuppdrag som inte kan genomföras utifrån ett brett samförstånd inom ramen för FN:s generalförsamling. Parlamentet är mycket bekymrat över det växande antalet rekryteringar av barn och ungdomar och påminner om att man i synnerhet måste skydda barn och kvinnor som drabbas av väpnade konflikter.

Det inbördes beroendet mellan mänskliga rättigheter, och tematiska frågor avseende de mänskliga rättigheterna

34. Europaparlamentet anser att punkten om ”skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen” är ytterst viktig. Parlamentet är mycket oroat över att läget för de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga friheterna har försämrats under förevändning av kampen mot terrorismen och nu i allt större utsträckning även den grova brottsligheten, utan att dessa begrepp tydligt definierats. Detta sker även i EU eller via speciella avtal med vissa stater som inte tillämpar gällande människorättsnormer. Parlamentet är särskilt oroat över kränkningarna på detta område av normerna om skydd för personuppgifter och om respekt för privatlivet.

35. Europaparlamentet beklagar att världssamfundet fortfarande inte har inlett förhandlingar för att sluta ett internationellt avtal om skydd för personuppgifter, där Europarådets konvention nr 108 skulle kunna tjäna som modell, och uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att bidra till utarbetandet av en sådan ram, i samarbete med motsvarande organ utanför EU.

36. Europaparlamentet fördömer på nytt det utbredda anlitandet av privata militär- eller säkerhetsföretag inom ramen för säkerhetspolitiken trots att det rör sig om befogenheter som enbart tillfaller de statliga myndigheterna, och uppmanar EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser för att få slut på denna praxis. Parlamentet anser att de privata militära företagen och säkerhetsföretagen på detta område måste tillämpa gällande människorättsnormer och att det är statens ansvar att se till att så sker, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter och respekten för privatlivet. Då det rör sig om överföring av skyldigheten att fullgöra offentliga tjänster måste staterna såväl som företagen hållas ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och humanitär rätt som begåtts av anställda vid dessa företag.

37. Europaparlamentet vidhåller dessutom att det tandlösa regelverket och de oklara och bristfälliga kontrollerna av vapenhandeln har orsakat mänskligt lidande, underblåst väpnade konflikter, instabilitet och korruption, underminerat fredsprocessen och lett till att folkvalda regeringar störtats och till att rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt har överträtts. Parlamentet är därför angeläget om att denna fråga ska behandlas på detta möte.

38. Europaparlamentet anser också att punkten om mänskliga rättigheter och miljö är ytterst viktig eftersom den är intimt förbunden med folkens rätt att förfoga över sina naturresurser och sin mark och över ett hållbart miljösystem. Parlamentet ser det därför som avgörande att alla ratificerar och genomför Kyotoprocessen liksom andra internationella konventioner som möjliggör ett faktiskt åtnjutande av dessa rättigheter.

Människorättssituationer som måste uppmärksammas av rådet

39. Europaparlamentet noterar rådets beslut att förlänga mandatet för den oberoende internationella undersökningskommissionen 25/23 för att utreda alla kränkningar av folkrätten och de mänskliga rättigheterna som begåtts sedan mars 2011. Parlamentet kritiserar skarpt användningen av kemiska vapen mot den syriska befolkningen. Parlamentet beklagar djupt Genève II-konferensens misslyckande och understryker att frågan om Syriens framtid måste få ligga i det syriska folkets händer. Parlamentet stöder en politisk lösning på konflikten som det syriska folket enas om, utan någon form av utländsk inblandning, vilket skulle möjliggöra en nationell dialog där alla får komma till tals och vars syfte är att i grunden uppfylla det syriska folkets berättigade förväntningar och bemöta dess välgrundade farhågor när det gäller demokratiska förändringar.

40. Europaparlamentet konstaterar att människorättssituationen i Iran fortsätter att förvärras och att förtrycket mot fredliga demonstranter och dissidenter (däribland studenter, akademiker och människorättsförsvarare), kvinnorättsaktivister, jurister, journalister, bloggare och religionsföreträdare är utbrett i landet. Parlamentet betonar världssamfundets avgörande roll när det gäller att säkerställa freden. Parlamentet är mycket oroat över den konstant försämrade människorättssituationen i Iran, det växande antalet politiska fångar och samvetsfångar och det fortsatt stora antalet avrättningar, bl.a. av minderåriga, och över tortyren, de bristfälliga rättegångarna, de orimliga borgenssummorna och de kraftiga begränsningarna av informationsfriheten, yttrandefriheten, mötesfriheten, religionsfriheten, utbildningsfriheten och rörelsefriheten. Parlamentet välkomnar rådets beslut att förlänga mandatet för den särskilde rapportören för människorättssituationen i Islamiska republiken Iran med ett år.

41. Europaparlamentet erkänner de pågående politiska och civila reformerna av rättigheterna i Myanmar, men uppmanar myndigheterna att öka sina ansträngningar, särskilt genom att frige politiska fångar, och att omedelbart bekämpa våldet mellan olika befolkningsgrupper. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över våldet i delstaten Rakhine, vilket är en följd av den långvariga diskrimineringen mot rohingyas. Parlamentet välkomnar den ettåriga förlängningen av mandatet för den särskilde rapportören för människorättssituationen i Myanmar.

42. Europaparlamentet beklagar att situationen i Latinamerika, särskilt i Honduras och Paraguay, inte har tagits upp i denna diskussion. Parlamentet kräver att människorättssituationen i Honduras och Paraguay efter statskupperna verkligen ska följas upp och att allt ska göras för att återupprätta demokratin och rättsstatsprincipen i dessa båda länder. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att verka för ett fördömande av statskupperna, att inte erkänna ”de facto”-regeringarna och att kräva att de skyldiga ställs inför rätta. Parlamentet kräver också att en utredning om försök till statskupper i andra latinamerikanska länder (såsom Ecuador och Venezuela) ska genomföras och att allas ansvar, inklusive tredjeländers, ska klarläggas.

43. Europaparlamentet beklagar också att frågan om de mänskliga rättigheterna i Mexiko inte behandlas vid detta möte, trots att det sker allt fler försvinnanden och utomrättsliga avrättningar, bland annat många kvinnomord, och trots att myndigheternas ansvar har fastställts. Parlamentet är ytterst oroat över den straffrihet som råder i Mexiko. Mer än 22 000 personer har försvunnit i landet, och mer än hälften av dessa har försvunnit under de senaste åren, men 98 procent av brotten har fortfarande inte bestraffats. Parlamentet protesterar mot att studenter, journalister, samhällsaktivister och bonde- och fackföreningsledare i landet kriminaliseras och förtrycks och fördömer försvinnandena och morden. Parlamentet begär att EU:s och medlemsstaternas delegationer vid det 28:e mötet ska stödja de icke-statliga organisationernas krav om att åklagarmyndigheten vid Internationella brottmålsdomstolen och Haagtribunalen ska ägna särskild uppmärksamhet åt de brott som begåtts i Mexiko och eventuellt tillsätta en internationell utredning.

44. Europaparlamentet beklagar vidare att frågan om de mänskliga rättigheterna i Turkiet inte förts upp på dagordningen. Parlamentet är särskilt bekymrat över den urholkade demokratin i landet och det växande förtrycket mot demokrater, folkvalda och politiska aktivister, fackföreningsmedlemmar, journalister, människorättsförsvarare och kulturarbetare. Parlamentet konstaterar att förtrycket främst riktar sig mot kurderna. Parlamentet begär att EU:s delegation ser till att dessa frågor tas upp under det 28:e mötet i människorättsrådet och att ett uttryckligt stöd ges till återupptagandet av diskussionerna om fredsprocessen.

45. Europaparlamentet begär också att Egyptenfrågan ska ingå bland de situationer som uppmärksammas av rådet. Parlamentet är mycket bekymrat över de allmänna angreppen på de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet är oroat över den lag som inskränker demonstrationsfriheten och uppmanar Egypten att respektera sina internationella människorättsförpliktelser i detta avseende. Parlamentet påminner om att deltagande i fredliga demonstrationer eller kritik mot regeringen inte får ligga till grund för gripanden eller åtal. De egyptiska myndigheterna uppmanas att sätta stopp för alla former av trakasserier och förtryck, bl.a. på rättslig nivå, mot aktivister, journalister, den politiska oppositionen, människorättsförsvarare och fackföreningsmedlemmar. Parlamentet är djupt oroat över statens avsiktliga användning av massdomar och dödsstraff som verktyg för godtyckliga och politiska åtal i syfte att skärpa kontrollen över politiska dissidenter.

46. Europaparlamentet är också mycket oroat över att det kommer att finnas dåliga förutsättningar för de kommande valen, bland annat i Sudan och Burundi. Parlamentet påminner om att det är helt nödvändigt att det ständigt finns en bred samsyn bland regeringarna, oppositionspartierna och det civila samhället om hur valen ska gå till och organiseras. En förutsättning för det internationella stödet till valen ska vara att det finns respekt för de mänskliga rättigheterna, att eventuella strider upphör omedelbart och att de val som genomförs är transparenta och fria och rättvisa.

Människorättssituationen i Palestina och i de andra ockuperade arabiska territorierna

47. Europaparlamentet välkomnar den särskilda uppmärksamhet som under människorättsrådets 28:e möte ska ägnas människorättssituationen i Palestina och i de andra ockuperade arabiska territorierna, särskilt i fråga om det palestinska folkets rätt till självbestämmande och upprättandet av en oberoende och livsduglig stat enligt 1967 års gränser. Parlamentet uppmuntrar enträget EU:s delegation att fördöma all form av kolonialism, särskilt i Palestina, både på Västbanken och i östra Jerusalem.

48. Europaparlamentet kritiserar den politik med utbyggnad av bosättningarna och ockupation som Israel fortsatt bedriver på Västbanken och i östra Jerusalem i strid med folkrätten. Parlamentet fördömer kraftfullt att beduiner fördrivits från sina fäderneärvda jordar i Negev och i utkanterna av östra Jerusalem, och tar bestämt avstånd från den omflyttningspolitik som Israel bedriver mot beduiner. Parlamentet kritiserar de systematiska rivningar av palestinska hem som använts som ett redskap för att genomföra massbestraffningar och förverkliga bosättningspolitiken. Parlamentet understryker att denna politik innebär beslagtagande av palestinsk mark, berövande av nyttjanderätt till jordbruksmark och förstörelse av lokalsamfund. Parlamentet kritiserar denna politik vars syfte är att spoliera möjligheten till en palestinsk stat med östra Jerusalem som huvudstad i enlighet med FN:s resolutioner. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaternas och EU:s delegationer att kritisera denna israeliska politik, att kräva att den upphör omedelbart och att vidta alla nödvändiga åtgärder för detta ändamål.

49. Europaparlamentet erinrar om betydelsen av FN-rapporten om människorättssituationen i de palestinska områdena, i vilken kritik riktas mot att ”Israels politik på Västbanken och i Gazaremsan tycks leda till apartheid på grund av det systematiska förtrycket av det palestinska folket och den faktiska exproprieringen av deras mark”, mot de israeliska styrkornas kränkningar av palestiniernas grundläggande rättigheter och mot den etniska rensningen i östra Jerusalem, där de israeliska myndigheterna försöker judaisera staden för att tillskansa sig den. Parlamentet understryker att utredaren Richard Falk efter sex års utredningar på plats kommit med alarmerande slutsatser om palestiniernas situation och kritiserar den israeliska ockupationen i skarpa ordalag. Han föreslår en lösning för att bestraffa staten för dess agerande: en bojkott av dess produkter.

50.  Europaparlamentet välkomnar publiceringen av Amnesty Internationals rapport för 2014/2015, som fördömer de israeliska soldaternas våldshandlingar på Västbanken och erinrar om den brutala israeliska ockupationen av de palestinska områdena. Parlamentet framhåller att den israeliska arméns behandling av palestinierna kan liknas vid krigsförbrytelser enligt olika rapporter. Parlamentet kritiserar samröret mellan medicinsk personal och den israeliska armén i den misshandeln av palestinska fångar.

51.  Europaparlamentet fördömer situationen för palestinska fångar i israeliska fängelser. Parlamentet uppmanar Staten Israel att omedelbart upphöra med massfängslanden, administrativa frihetsberövanden, överföringar av politiska fångar utanför ockuperade områden (där de inte kan ta emot besök från anhöriga), misshandel och tortyr samt nekande av adekvat och lämplig läkarvård, som utgör flagranta kränkningar av folkrätten. Parlamentet upprepar sitt fördömande av alla former av tortyr och misshandel och uppmanar Israel att omedelbart garantera efterlevnad av FN:s konvention mot tortyr, som landet anslutit sig till. Parlamentet kritiserar frihetsberövandet och misshandeln av barn och kräver ett omedelbart frigivande av fängslade barn och kvinnor. Parlamentet kritiserar de israeliska domstolarnas behandling av barn.

52. Europaparlamentet fördömer situationen för de palestinska fångarna och begär att de ska släppas på fri fot. Parlamentet påminner om sin resolution av den 14 mars 2013 där den israeliska regeringen uppmanas att respektera de palestinska fångarnas rättigheter samt att skydda deras liv och hälsa. Parlamentet oroas över vad som händer med de palestinska fångar som frihetsberövats utan åtal. Parlamentet understryker att dessa fångar antingen bör åtalas och ställas inför rätta med rättsliga garantier i enlighet med internationella standarder eller friges omedelbart. Parlamentet uttrycker djup oro över situationen och hälsotillståndet för de palestinska fångar som deltar i en lång hungerstrejk. Israel uppmanas att ge alla hungerstrejkande obegränsat tillträde till lämplig medicinsk vård.

53.  Europaparlamentet vill se ett vapenembargo mot Staten Israel på grund av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ställa in allt samarbete med Israel inom ramen för Europeiska försvarsbyrån och Horisont 2020. Parlamentet fördömer Israels angrepp i juli och augusti 2014 och de många krigsförbrytelser som begåtts mot befolkningen i Gaza. Parlamentet efterlyser ett omedelbart slut på blockaden av Gaza.

54. Europaparlamentet beklagar djupt att Västsaharafrågan inte förts upp på dagordningen för detta 28:e möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet framhåller på nytt att konflikten i Västsahara är en fråga om avkolonisering och att Konungariket Marocko enligt folkrätten saknar suveränitet över Västsahara och är att betrakta som en ockupationsmakt. Parlamentet fördömer de ihållande överträdelserna av det västsahariska folkets mänskliga rättigheter och kräver att de grundläggande rättigheterna för folket i Västsahara skyddas, däribland föreningsfriheten, yttrandefriheten och demonstrationsrätten. Parlamentet kräver att alla västsahariska politiska fångar ska friges omedelbart och framhåller behovet av internationell övervakning av människorättssituationen i Västsahara. Parlamentet uppmanar Marocko och Polisario att fortsätta sina förhandlingar om en fredlig och varaktig lösning på konflikten i Västsahara och bekräftar det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, som måste fastställas genom en demokratisk folkomröstning i enlighet med FN:s resolutioner 34/37 och 35/19.

Rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans – uppföljning och tillämpning av Durbanförklaringen och dess handlingsprogram

55. Europaparlamentet välkomnar den vikt som tillmäts dessa frågor under det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer återigen rasistiskt, antisemitiskt, homofobiskt och främlingsfientligt våld liksom våld mot invandrare, som har blivit alarmerande vanligt i vissa medlemsstater i avsaknad av kraftfulla åtgärder från myndigheternas sida. Parlamentet är mycket oroat över den ökande förekomsten av hatpropaganda mot och stigmatisering av minoriteter och grupper och dess växande inflytande i medier och i många rörelser och politiska partier, vilket återspeglas på högsta politiska nivå i vissa medlemsstater och har lett till att restriktiva lagar har antagits.

56. Europaparlamentet beklagar att diskrimineringen av kvinnor inte tas upp som en särskild punkt under denna konferens. Parlamentet understryker att allomfattande tillgång till hälsa och till reproduktiv hälso- och sjukvård måste kvarstå som politisk prioritering, däribland fri tillgång till sexuell utbildning, preventivmedel och aborträttigheter. Parlamentet understryker att eliminering av våld mot kvinnor och flickor, liksom bekämpande av sexualupplysning och människohandel, måste vara en prioritering och syfta till jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar därför människorättsrådet och världssamfundet att genomföra processerna ICPD+20, Peking+20 och Rio+20. Parlamentet framhåller vidare vikten av att medlemsstaterna och EU genomför människorättsrådets rekommendationer från 2002 om internationellt skydd mot könsmotiverad förföljelse, särskilt inom ramen för invandringspolitiken.

57. Europaparlamentet beklagar vidare att frågor om hbti-personers rättigheter inte tas upp under denna konferens. Parlamentet fördömer våldet mot och diskrimineringen av hbti-personer över hela världen. Särskilt fördömer parlamentet de tvångssteriliseringar av transpersoner som alltjämt förekommer i flera länder, inklusive i EU, och begär att dessa kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska upphöra omedelbart. Parlamentet uppmanar världssamfundet att överväga hur deras rätt att bilda familj ska anpassas till dagens föränderliga familjeformer, däribland möjligheten att ingå partnerskap och adoptera för personer av samma kön. Parlamentet framhåller att lesbiska kvinnor ofta diskrimineras på flera grunder (som kvinnor och som lesbiska) och att de jämställdhetsfrämjande åtgärderna för hbti-personer måste gå hand i hand med jämställdhetsfrämjande åtgärder för kvinnor och flickor för att jämställdhet och icke-diskriminering ska kunna uppnås.

58. Europaparlamentet är oroat över den senaste tidens ökning av diskriminerande lagar och praxis samt våldsdåd mot personer på grund av deras sexuella läggning eller kön. Parlamentet uppmanar till nära övervakning av situationen i Nigeria och Gambia där nya hbti-lagar hotar friheten för sexuella minoriteter. Parlamentet är mycket oroat över Rysslands och Litauens s.k. antipropagandalagar som begränsar yttrande- och mötesfriheten, och konstaterar att liknande lagar nu även utreds av det kirgiziska parlamentet. Parlamentet välkomnar människorättsrådets resolution om bekämpning av våld och diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, vilken antogs den 26 september 2014. Parlamentet beklagar att människorättsrådet den 26 juni 2014 antog sin resolution om skydd av familjen, vilken riskerar att undergräva principen om universella och odelbara mänskliga rättigheter. Parlamentet stöder alltjämt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dennes insatser för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för hbti-personer, särskilt genom deklarationer, rapporter och kampanjen ”Frihet och jämlikhet”. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uppmuntras att fortsätta sin kamp mot diskriminerande lagar och praxis.

Tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad

59. Europaparlamentet noterar punkten om tekniskt samarbete om de mänskliga rättigheterna i Afghanistan. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att kritisera det faktum att Natos ockupation av Afghanistan bara har förvärrat människorättssituationen i landet. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att verka för en undersökningskommission under FN:s överinseende och för en process om krigsförbrytelserna och de grymheter och mord på civila som begåtts i Irak och Afghanistan, inom ramen för Internationella brottmålsdomstolens behörighet.

60. Europaparlamentet noterar också punkten om tekniskt stöd till Libyen när det gäller de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer på nytt den Natoledda väpnade interventionen i Libyen och betonar att läget inte alls är på väg att stabiliseras, utan tvärtom tycks ha förvärrats efter krigets ”officiella slut”, som medfört en delning av landet, en oförmåga från statens sida att hindra våldet, en ökning av antalet rasistiska brott samt en avsaknad av rättskipning och demokrati. Parlamentet önskar att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska kunna göra en oberoende och opartisk utredning av människorättssituationen i landet och klargöra ansvaret för alla de styrkor som deltagit i konflikten. Parlamentet kräver ett omedelbart slut på samarbetet mellan EU:s gränsövervakningsuppdrag och de libyska myndigheterna, som innebär att militär- och polisstyrkorna får träning och tillgång till högteknologisk utrustning för att kunna hindra migranter och flyktingar från att resa iväg från ett land där gerillan är allestädes närvarande och där skyddet av migranters och flyktingars rättigheter inte kan garanteras. Parlamentet efterlyser brådskande och samordnade åtgärder inom civilsamhället och på myndighetsnivå till stöd för ett nationellt asyl- och mottagningssystem för migranter där rättigheterna för asylsökande, flyktingar och migranter respekteras.

61. Europaparlamentet noterar punkten om tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad när det gäller de mänskliga rättigheterna i Sydsudan. Parlamentet är djupt oroat över den aktuella konflikten, där civila dödsoffer orsakas och barn tvångsrekryteras. Parlamentet efterlyser en omedelbar vapenvila mellan de båda stridande parterna och uttrycker sitt stöd för en neutral medling i syfte att nå en snabb överenskommelse. Parlamentet ställer sig bakom det civila samhällets krav på en fredlig politisk lösning. Parlamentet efterlyser en politisk icke-våldslösning på de interna konflikterna, och en avrustning/avveckling av milisen. Parlamentet efterlyser ökat humanitärt bistånd till den civilbefolkning som hamnat mitt i stridigheterna eller som flyr regionen. Parlamentet uppmanar båda sidorna att ge FN-organ obehindrad tillgång till detta bistånd. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det ekonomiska stödet till grannländerna för att hjälpa dem att hantera de flyktingar som kommer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öppna sina gränser för de flyktingar som flyr krisen i Sydsudan.

62. Europaparlamentet noterar punkten om kapacitetsuppbyggnad och tekniskt samarbete med Elfenbenskusten när det gäller de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser även här att det krävs en objektiv och opartisk bedömning av hur människorättssituationen utvecklats i landet, inte minst sedan det ockuperades av den franska armén.

63. Europaparlamentet välkomnar den särskilda uppmärksamhet som ägnas Haiti under det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar djupt den alltjämt dramatiska humanitära situationen i landet och det faktum att skadorna sedan orkanerna 2010 ännu inte avhjälpts. Parlamentet understryker att den extrema fattigdomen i landet har förvärrat naturkatastrofernas ödeläggande effekter och har lett till den allvarligaste humanitära krisen på decennier. Parlamentet kritiserar på nytt den skuld och de kolossala lånekostnader som pådyvlats landet av Frankrike och av internationella institutioner (i första hand Internationella valutafonden) och som bär ansvaret för dess underutveckling. Parlamentet välkomnar de internationella solidaritetsinsatser som gjorts för att hjälpa Haiti, i första hand den regionala solidariteten, bland annat Kubas utstationering av läkare och specialiserad personal, som har behandlat tiotusentals personer för kolera, det ekonomiska stödet från ALBA:s humanitära fond till Haiti, det fortsatta energistödet genom Petrocaribe och upprättandet av en särskild plan för direktleveranser av bränsle till fordon som används för humanitärt bistånd, jordbruksinitiativ för att få fram livsmedel och produktionsplaner samt kampanjer för återplantering av skog. Parlamentet efterlyser en utredning av misstankarna om att visst bistånd, bland annat från EU, aldrig har kommit fram till Haiti, samt en utredning av effektiviteten i nätverket för biståndsutdelning. Parlamentet begär även en utvärdering av det bistånd som verkligen har betalats ut.

64. Europaparlamentet noterar rådets beslut om att med ett år förlänga mandatet för den oberoende experten i fråga om människorättssituationen i Mali, i syfte att hjälpa Malis regering i dess arbete med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar även uppmaningen till denne oberoende expert att rapportera till människorättsrådet vid dess 28:e möte. Parlamentet begär en fullständig genomlysning av de grymheter och brott som alla de närvarande styrkorna begått i Mali. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer att åta sig att verka för fredliga lösningar på konflikten i stället för ensidiga väpnade insatser liknande dem som genomförts i Mali.

65. Europaparlamentet gläder sig över att mandatet för den oberoende experten i fråga om människorättssituationen i Centralafrikanska republiken förlängts med ett år. Parlamentet beklagar djupt att människorättssituationen i Centralafrikanska republiken förvärrats sedan den franska interventionen inleddes i december 2013. Parlamentet fördömer de oräkneliga övergrepp som drabbar hela befolkningen, inte minst kvinnor och barn, och beklagar djupt folkförflyttningarna och de sanitära förhållandena. Parlamentet uppmanar världssamfundet och givarna att ge mer understöd åt det humanitära biståndet.

 

o

o o

66. Europaparlamentet uppdrar åt sin delegation till det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter att ta upp de ståndpunkter som har påpekats i denna resolution, och uppmanar delegationen att rapportera till underutskottet för mänskliga rättigheter om sitt besök. Parlamentet bör fortsätta att sända delegationer till relevanta möten som anordnas av FN:s råd för mänskliga rättigheter.

67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s sextionionde generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt den EU–FN-arbetsgrupp som inrättats av utskottet för utrikesfrågor.

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy