FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s prioriteringar inför det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter
4.3.2015 - (2015/2572(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Andrzej Grzyb, Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Dubravka Šuica, József Nagy, Lara Comi för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0228/2015
B8‑0230/2015
Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar inför det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och deras fakultativa protokoll, inbegripet konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),
– med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs den 25 juni 2012,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive dess brådskande resolutioner om dessa frågor,
– med beaktande av sin resolution av den … om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2013 och Europeiska unionens politik på området[1],
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 9 februari 2015 om EU:s prioriteringar inom FN:s olika forum för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av det förestående 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som kommer att äga rum den 2–27 mars 2015,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.
B. De mänskliga rättigheterna tillkommer alla människor, oavsett nationalitet, ras, kön, etniskt ursprung, religion eller varje annan status, och respekten för dem finns inskriven i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i senare tillkomna konventioner, förklaringar och resolutioner om de mänskliga rättigheterna.
C. Alla mänskliga rättigheter, antingen de är medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara och står i samband med och är beroende av varandra. Förvägras man någon av dessa rättigheter får detta direkt negativa konsekvenser för de andra rättigheterna.
D. Om mänskliga rättigheter inte respekteras och det inte förekommer någon legitim demokratisk delaktighet blir följden instabilitet, sönderfallande stater, humanitära kriser och väpnade konflikter.
E. I sina förbindelser med tredjeländer styrs unionens handlande av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet bekräftas och det påbjuds respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.
F. Alla stater är skyldiga att respektera sina respektive invånares grundläggande rättigheter och att vidta konkreta åtgärder för att underlätta respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att hinder mot de mänskliga rättigheternas förverkligande ska undanröjas inom alla områden.
G. De ordinarie mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) och det faktum att det utses särskilda rapportörer och att det finns, dels en mekanism för allmän återkommande utvärdering, dels särskilda förfaranden, antingen för situationen i vissa länder eller temainriktade frågor, bidrar till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen främjas och respekteras.
H. Beklagligt nog finns det bland MR-rådets medlemmar i dag somliga som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och har namn om sig för att inte ha velat vare sig samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s konventionsorgan för mänskliga rättigheter.
FN:s råd för mänskliga rättigheter
1. Europaparlamentet välkomnar EU:s prioriteringar för det kommande 28:e ordinarie mötet i MR-rådet, i den form de anges i rådets slutsatser av den 9 februari 2015.
2. Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Joachim Rücker till MR-rådets ordförande under 2015.
3. Europaparlamentet lyckönskar Zeid Ra’ad al-Hussein till hans utnämning som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och upprepar sitt starkaste stöd för hans insatser och hans uppdrag.
4. Europaparlamentet välkomnar närvaron av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, vid mötet på hög nivå i MR-rådet, eftersom detta sänder ut rätt signal om EU:s starka engagemang för det multilaterala systemet för de mänskliga rättigheterna.
5. Europaparlamentet välkomnar den årliga rapporten till FN:s generalförsamling från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, vilken omfattar perioden från december 2013 till november 2014, och uttrycker sitt fulla stöd för högkommissarieämbetets oberoende och integritet. Parlamentet betonar att man måste värna om detta oberoende för att högkommissarien ska kunna fortsätta att utföra sitt uppdrag på ett effektivt och opartiskt sätt, samt upprepar att tillräckliga medel måste ställas till högkommissariens förfogande.
6. Europaparlamentet påminner om sitt och DROI-utskottets (underutskottet för mänskliga rättigheter) åtagande att stödja ett starkt multilateralt människorättssystem under FN:s överinseende, inbegripet generalförsamlingens tredje utskott, MR-rådet, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och det arbete som bedrivs av närbesläktade specialiserade FN-organ som ILO och via FN:s särskilda förfaranden.
7. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att, framför allt genom EU:s delegationer i New York och Genève, med hjälp av meningsfulla samråd i rätt tid öka EU:s samstämdhet och ge ett enhetligt budskap. Parlamentet bekräftar på nytt att det är mycket viktigt att det arbete som bedrivs i New York och Genève inom ramen för FN:s generalförsamling, generalförsamlingens tredje utskott och människorättsrådet integreras i de berörda delarna av EU:s interna och externa verksamhet så att man uppnår följdriktighet.
8. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att MR-rådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin och som gått med på att ge stående inbjudningar till alla särskilda förfaranden, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att arbeta för och anta resultatkriterier inom området mänskliga rättigheter, vilka bör gälla för att en stat ska kunna väljas till medlem av MR-rådet. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att verka för att valet av MR-rådets medlemmar präglas av öppenhet, insyn och konkurrens mellan olika kandidater.
9. Europaparlamentet upprepar sitt stöd till mekanismen för allmän återkommande utvärdering samt sin uppskattning för det värdefulla arbete som görs inom denna mekanism, och uppmanar medlemmarna att aktivt förbereda sina allmänna återkommande utvärderingar, bl.a. genom att låta det civila samhället medverka, att delta i den interaktiva dialogen under utvärderingssessionerna och i diskussionerna om antagande av utvärderingsresultaten, att genomföra rekommendationerna från utvärderingarna och att vidta konkreta åtgärder för att se till att deras skyldigheter på människorättsområdet fortsätter att (på ett bättre sätt) omsättas i praktiken.
10. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsatt följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s alla politiska dialoger med de berörda länderna för att söka finna sätt att stödja länderna i deras genomförande av rekommendationerna.
11. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och för uppdragsinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att helt opartiskt utföra sitt uppdrag. Parlamentet uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden genom att stödja deras fria och obundna samarbete med relevanta parter.
12. Europaparlamentet anser det vara viktigt att det sänds ut parlamentariska delegationer till MR-rådets möten och till andra relevanta möten i FN:s generalförsamling.
13. Europaparlamentet anser det vara viktigt att det finns utrymme för interaktion mellan det civila samhället och MR-rådet. Parlamentet uppmanar med kraft EU och MR-rådet att se till att företrädare för det civila samhället i största möjliga utsträckning tillåts medverka vid MR-rådets 28:e möte och i processen för de allmänna återkommande utvärderingarna och andra människorättsmekanismer i FN, utan rädsla för repressalier när de återvänder till hemlandet.
Medborgerliga och politiska rättigheter
14. Europaparlamentet bekräftar än en gång att yttrandefriheten, som är hörnstenen i varje fritt och demokratiskt samhälle, är en grundläggande rättighet för varje människa. Parlamentet fördömer skarpt morden på tolv människor i Frankrike i januari 2015, bland annat skämttecknare vid tidningen Charlie Hebdo, och på fyra människor i ett judiskt snabbköp, liksom morden på en filmregissör och en synagogevakt i Köpenhamn, begångna av terrorister som riktade in sig på yttrande- och religionsfriheten.
15. Europaparlamentet fördömer att religionen missbrukas av extremistiska och jihadistiska grupper, oavsett i vilka länder detta sker, och framför allt i Syrien, Irak, Libyen, Myanmar/Burma, Nigeria och Centralfrika. Dessa grupper gör sig skyldiga till angrepp med skjutvapen och bomber, självmordsbombningar, människorov och andra våldsdåd som sår skräck bland invånarna. Parlamentet anser att man för att bekämpa terrorismen måste gå till botten med de bakomliggande orsakerna till den, bl.a. social utestängning, politisk marginalisering och bristande jämlikhet. Parlamentet uttrycker sitt stöd för alla dem som fallit offer för religiös intolerans och hat. Parlamentet noterar att rapporten av den 14 november 2014 från FN:s oberoende internationella undersökningskommission om Arabrepubliken Syrien Rule of Terror: Living under ISIS in Syria dokumenterar den brutalitet och indoktrinering som den självutnämnda Islamiska staten utövar offentligt för att säkerställa underkastelse från den befolkning som är i dess våld, bl.a. kristna grupper. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med medlemmarna i de kristna samfund som utsätts för förföljelse och som riskerar att utrotas i sina hemländer Irak och Syrien. Parlamentet efterlyser i detta avseende större ansträngningar för att skydda rättigheterna för personer som tillhör religiösa minoriteter. Parlamentet kräver med kraft att rättsstaten och de mänskliga rättigheterna ska upprätthållas i all verksamhet mot terrorism.
16. Europaparlamentet uttrycker sin oro över alla inskränkningar av mötes- och föreningsfriheten, bland annat i form av förbud mot organisationer i det civila samhället, ett aggressivt bruk av straffrättsliga lagar om förtal och andra frihetsinskränkande lagar, överdrivna krav på registrering och anmälan samt alltför snäva bestämmelser om utländsk finansiering. Parlamentet bekräftar att föreningsfriheten och rätten till fredliga sammankomster är grundläggande inslag i de mänskliga rättigheterna.
17. Europaparlamentet uppmanar samtliga regeringar att främja och stödja organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare och att låta dem verka utan rädsla, förtryck och hot, och att samarbeta med MR-rådet i fråga om mekanismen för allmän återkommande utvärdering. Parlamentet noterar att länder som utövar repressalier mot människorättsaktivister bör ställas till svars.
18. Europaparlamentet fördömer än en gång tillämpningen av dödsstraffet och ger sitt starka stöd till att det införs ett moratorium som ett steg på väg mot dess avskaffande.
19. Europaparlamentet upprepar att tortyr och andra former av misshandel måste bekämpas och att det är viktigt att EU gått in, både för att prioritera denna fråga, även med avseende på barn, och för att underlätta det arbete som utförs av FN:s särskilda rapportör om tortyr. Parlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att visa att de gemensamt förbundit sig att utrota tortyr och stödja offren, framför allt genom att fortsätta – eller i förekommande fall börja – bidra till FN:s frivilliga fond för tortyroffer samt till den särskilda fond som inrättats genom det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr.
20. Europaparlamentet stöder MR-rådets särskilde rapportörs senaste rapport och slutsatser om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och relaterad intolerans. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i sin interna politik genomföra den särskilde rapportörens rekommendationer för att bekämpa spridningen av hat och hets med rasistiska, etniska och främlingsfientliga förtecken via internet och sociala medier genom lämpliga lagstiftningsåtgärder, med full respekt för andra grundläggande rättigheter såsom yttrande- och åsiktsfriheten.
21. Europaparlamentet erkänner att den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har förändrat omständigheterna för utövande av yttrandefriheten runt om i världen, och att denna utveckling medfört både avsevärda fördelar och allvarliga problem. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att rådet i maj 2014 antog EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både på internet och utanför internet, och fördömer alla begränsningar av digital kommunikation, även sådana som riktar sig mot aktörer i det civila samhället. Parlamentet upprepar behovet att ägna särskild uppmärksamhet åt journalisters och bloggares rättigheter.
22. Europaparlamentet uppmanar MR-rådet att fortsätta debatten om rätten till integritet och att i detta syfte utse en särskild FN-rapportör om rätten till integritet, särskilt i samband med digitala kommunikationer.
Sociala och ekonomiska rättigheter
23. Europaparlamentet noterar att FN:s utvecklingsagenda för perioden efter 2015 i fråga om millennieutvecklingsmålen har som mål att utrota fattigdomen senast 2030 genom ett helhetsgrepp på ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. Parlamentet välkomnar FN:s generalsekreterares sammanfattande rapport inför FN:s speciella toppmöte om agendan för hållbara utvecklingsmål för tiden efter 2015. Parlamentet stöder FN:s generalsekreterares vädjanden om en strategi som fokuserar på människors behov och rättigheter i syfte att utrota fattigdomen.
24. Europaparlamentet anser att det är viktigt att hantera de ökande och extrema ojämlikheterna i syfte att bekämpa fattigdomen överlag och verka för sociala och ekonomiska rättigheter genom att underlätta tillgången till i synnerhet mat, vatten, utbildning, hälso- och sjukvård samt lämpliga bostäder. Parlamentet framhåller i detta sammanhang det växande problemet med markrofferi, som måste åtgärdas.
25. Europaparlamentet anser att korruption, skatteflykt, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet bidrar till kränkningar av medborgarnas rättigheter, eftersom det avleder resurser från välbehövliga investeringar i offentliga tjänster såsom utbildning, grundläggande hälso- och sjukvård samt annan social infrastruktur, vilket permanentar människors fattigdom. Parlamentet påminner om att regeringarna enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är skyldiga att respektera medborgarnas rättigheter genom att ställa tillräckliga resurser till deras förfogande. Parlamentet betonar i detta sammanhang att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt skyddet av människorättsförsvarare som arbetar för att främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
26. Europaparlamentet uppmanar på nytt EU och dess medlemsstater att främja inrättandet av en särskild FN-rapportör om ekonomisk brottslighet, korruption och mänskliga rättigheter.
Företag och mänskliga rättigheter
27. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till att FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter sprids och genomförs inom och utanför EU på ett genomslagskraftigt och vittomfattande sätt. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att aktivt delta i det elfte mötet i FN:s arbetsgrupp för mänskliga rättigheter och transnationella företag samt andra företag och att ge sitt stöd till insatserna för att anpassa deras politik till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och till FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att den före slutet av 2015 ska rapportera om genomförandet av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter i EU:s medlemsstater.
28. Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanar EU:s delegationer runtom i världen att inleda dialoger med EU-företag för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna samt att se till att ”företag och mänskliga rättigheter” inkluderas bland de ämnen som står i fokus i lokala förslagsinfordringar inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att delta i den framväxande debatten om ett juridiskt bindande internationellt instrument avseende företagande och mänskliga rättigheter inom ramen för FN-systemet.
Kvinnors rättigheter
29. Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt delta i FN:s kvinnokommissions 59:e session och att fortsätta motverka alla försök att undergräva FN:s Pekingplattform, som kommer att göras till föremål för översyn i samband med tjugoårsminnet av den fjärde kvinnokonferensen,
30. Europaparlamentet ställer sig kritiskt till att många länder har kvar lagar som innebär diskriminering, framför allt inom områdena familj och tillträde till egendom, trots alla framsteg som hittills gjort med att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor. Parlamentet påpekar att kvinnor fortfarande är enormt underrepresenterade på beslutsfattarposter och att våldet mot kvinnor fortfarande är utbrett, medan tillgången till rättslig prövning fortfarande är begränsad, trots det antal kvinnor som varje dag dör till följd av våld i hemmet.
31. Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av sexuellt våld mot kvinnor, vilket omfattar brott som massvåldtäkter, sexuellt slaveri, tvångsprostitution, könsrelaterad förföljelse, inklusive kvinnlig könsstympning, människohandel, äktenskap för minderåriga och tvångsäktenskap, hedersmord och alla andra former av sexuellt våld av samma allvarliga art, också när det används som taktik vid krigföring. Parlamentet uppmanar på nytt EU och samtliga dess medlemsstater att underteckna och ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.
32. Europaparlamentet påminner om att EU åtagit sig att integrera mänskliga rättigheter och könsrelaterade aspekter i GSFP-uppdragen i enlighet med FN:s säkerhetsråds banbrytande resolutioner nr 1325 och nr 1820 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang på nytt EU och dess medlemsstater att i arbetet med att skapa varaktig försoning stödja ett systematiskt deltagande från kvinnors sida som en absolut nödvändig del av fredsprocessen, och att erkänna vikten av att integrera jämställdhetsperspektivet i konfliktförebyggande åtgärder, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och återuppbyggnad efter konflikter samt demokratiska övergångsprocesser.
Barns rättigheter
33. Europaparlamentet uttrycker oro över att, trots att framsteg visserligen gjorts sedan konventionen om barnets rättigheter antogs 1989, minst 58 miljoner barn, framför allt flickor, barn från fattiga familjer, barn med funktionsnedsättningar och barn i konfliktområden, inte går i skola, samt över att många barn fortfarande lider av sjukdomar som lätt kan förebyggas, medan andra utför barnarbete.
34. Europaparlamentet uppmanar alla stater att förbinda sig att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, sådant det definieras i artikel 3 i ILO-konvention nr 182, där det ingår barnslaveri, handel med barn, prostitution och farligt arbete som påverkar ett barns fysiska och psykiska hälsa.
35. Europaparlamentet erinrar om att staten har som en av sina primära skyldigheter att ordna med utbildning för alla barn genom att öka utbildningsutbudet, inrätta adekvata institutioner och åtgärda de strukturella orsakerna bakom hindren för allmän primärutbildning, inberäknat antalet elever som lämnar skolan i förtid, vilka fortfarande är ett stort hinder mot allmän primärutbildning.
36. Europaparlamentet yrkar på tillräckliga EU-anslag till program för demobilisering och återintegrering av barn som haft anknytning till väpnade konflikter samt f.d. barnsoldater. Parlamentet erinrar om sitt starka stöd till kampanjen Barn, inte soldater, såsom det framhållits vid den utfrågning om samma ämne som hölls i underutskottet för mänskliga rättigheter den 3 december 2014. Parlamentet välkomnar de årliga rapporterna från FN:s särskilda representant för barn och väpnade konflikter och från FN:s särskilda representant för våld mot barn, tillsammans med rapporten från den särskilda rapportören för handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.
Klimatförändringar och mänskliga rättigheter
37. Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna starkt påverkar utsatta grupper och enskilda personer, framför allt i låginkomstländer och i kuststater och lågt belägna östater som saknar ekonomiska resurser för att anpassa sig till genomgripande förändringar av miljön.
38. Europaparlamentet välkomnar MR-rådets erkännande att miljöförändringar har en negativ inverkan på befolkningars försörjning och står i vägen för förverkligandet av de grundläggande internationellt erkända mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck de stater som är parter att vidta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder vid den kommande klimatkonferensen i Paris 2015.
Kampen mot straffrihet samt Internationella brottmålsdomstolen
39. Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt helhjärtade stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete för att sätta stopp för den straffrihet som åtnjuts av personer som begår de allvarligaste av de brott som oroar det internationella samfundet, och för att ge rättvisa till offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet förblir vaksamt när det gäller alla försök att undergräva denna domstols legitimitet eller oberoende. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att samarbeta med domstolen och ge den ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd, inklusive i FN. Parlamentet uppmanar också EU, dess medlemsstater och dess särskilda representanter att aktivt stödja brottmålsdomstolen, verkställandet av dess beslut samt kampen mot straffrihet för brott som omfattas av Romstadgan.
Urbefolkningar
40. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att stödja översynen av mandatet för expertmekanismen om urbefolkningars rättigheter, i linje med resultatdokumentet från världskonferensen om urbefolkningar (FN:s generalförsamlings resolution 69/2) för att övervaka, utvärdera och förbättra genomförandet av förklaringen om urbefolkningars rättigheter. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att begära att alla innehavare av mandat för särskilda förfaranden ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnor och flickor i urbefolkningar, och att systematiskt rapportera om sådana frågor till MR-rådet. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att aktivt stödja utvecklingen av den systemomfattande handlingsplanen för urbefolkningar, i enlighet med begäran i FN:s generalförsamlings resolution från september 2014, framför allt genom att ordna med regelbundet samråd med urbefolkningarna såsom ett led i denna process.
Internationella kultur- och idrottsevenemang och de mänskliga rättigheterna
41. Europaparlamentet fördömer det faktum att auktoritära stater allt oftare står värdar för stora idrotts- eller kulturevenemang för att stärka sin internationella legitimitet samtidigt som de i allt större utsträckning kväver det inhemska missnöjet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt ta upp denna fråga, även inom MR-rådet, och att samarbeta med de nationella idrottsförbunden, näringslivsaktörer och det civila samhällets organisationer om de praktiska arrangemangen för deras deltagande i sådana evenemang, bland annat med avseende på de första europeiska spelen i Baku 2015 och fotbolls-VM i Ryssland 2018.
EU:s integrering av mänskliga rättigheter
42. Europaparlamentet uppmanar EU att verka för de mänskliga rättigheternas universella och odelbara karaktär, också vad gäller medborgerliga och politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i Lissabonfördraget och EUF-fördragets allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder.
43. Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att integrera mänskliga rättigheter i all extern politik med tredjeländer. Parlamentet betonar också att EU i sin politik för mänskliga rättigheter måste se till att dess interna och externa politik stämmer överens med varandra, såsom det förutsätts i EU-fördraget, och undvika dubbla måttstockar när det gäller respekten för mänskliga rättigheter.
44. Europaparlamentet uppmanar EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i sin handels-, investerings- och utvecklingssamarbetspolitik samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
EU:s prioriteringar i landsrelaterade frågor
Ukraina
45. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över att våldet och den väpnade konflikten i utbrytarregionerna i sydöst ytterligare trappats upp. Parlamentet fördömer de omfattande människorättskränkningarna i konflikten och stöder helt och fullt FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag för Ukraina. Parlamentet är fortsatt oroat över att lokalbefolkningen på Krim, i synnerhet krimtatarerna, utsätts för diskriminering och utbredda människorättskränkningar och uppmanar EU:s medlemsstater att stödja alla eventuella insatser på FN-nivå för att bekämpa straffriheten och utföra opartiska utredningar av våldshandlingarna och människorättskränkningarna i samband med demonstrationerna på Majdan, annekteringen av Krim och den väpnade konflikten i östra Ukraina. Parlamentet yrkar på respekt för internationell humanitär rätt med tillhörande principer för att skydda civilpersoner i östra Ukraina.
Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea)
46. Europaparlamentet välkomnar att mandatet för den särskilda rapportören om människorättssituationen i Demokratiska folkrepubliken Korea förlängts. Parlamentet välkomnar också FN:s generalförsamlings resolution där FN:s säkerhetsråd uppmanas vidta lämpliga åtgärder för att utkräva ansvarsskyldighet, också genom att överväga att hänskjuta situationen i Nordkorea till Internationella brottmålsdomstolen.
Iran
47. Europaparlamentet välkomnar MR-rådets resolution från mars 2014 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran, tillsammans med förlängningen av den särskilda rapportörens mandat och uppmanar Iran att låta FN:s särskilda rapportör resa in i landet, eftersom detta skulle ge en tydlig antydan om landets villighet att vidta åtgärder för att inleda en dialog om mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer än en gång dödsstraffet i Iran och det stora antalet avrättningar och stöder det gemensamma uttalandet från innehavarna av mandat för FN:s särskilda förfaranden, med dess fördömande av det stora antalet fall där aktörer inom det civila samhället i Iran gripits och dömts. Parlamentet uppmanar EU och MR-rådet att fortsätta att noggrant bevaka situationen för de mänskliga rättigheterna och att se till att de mänskliga rättigheterna fortsätter att högprioriteras i alla kontakter med den iranska regeringen. Parlamentet uppmanar Irans myndigheter att följa internationell humanitär rätt, där det föreskrivs att det är ett brott mot internationella miniminormer att avrätta ungdomsbrottslingar, och att inte verkställa dödsstraffet mot någon ungdomsbrottsling.
Burma/Myanmar
48. Europaparlamentet stöder FN:s särskilda rapportörs rapport om människorättssituationen i Myanmar inför FN:s generalförsamlings 69:e session, i vilken det erkänns vilka framsteg som hittills gjort och samtidigt påtalas vilka områden som fortfarande inger allvarliga betänkligheter. Parlamentet uppmanar Myanmars regering att låta mänskliga rättigheter bli ett genomgående inslag i landets institutioner och rättsväsen och inom samtliga områden av politiken, samt att respektera yttrande- och mötesfriheten så att människor fritt kan uttrycka sin åsikt om regeringens politik, utan fruktan, skrämseltaktik eller trakasserier. Parlamentet uttrycker sin oro över den föreslagna lagstiftningen om ”skydd av ras och religion”, där det ingår fyra lagförslag om äktenskap över religionsgränser, religiös omvändelse, engifte och födelsekontroll, vilka inte verkar stämma överens med internationella avtal om mänskliga rättigheter.
Vitryssland
49. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortgående människorättskränkningarna i Vitryssland. Parlamentet fördömer de tre avrättningarna som verkställdes 2014, tillsammans med trakasserierna mot människorättsförsvarare, förföljelsen av oberoende journalister, censuren av alla internetbaserade kommunikationer och lagstiftningen med sina inskränkningar av de icke-statliga organisationernas handlingsfrihet. Parlamentet yrkar på att mandatet för FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter ska förlängas och uppmanar regeringen att bevilja fullt tillträde för innehavarna av mandat för FN:s särskilda förfaranden, bland dem också den särskilda rapportören. Parlamentet yrkar på villkorslös frigivning och rehabilitering av alla återstående politiska fångar.
Bahrain
50. Europaparlamentet uttrycker sin fortsatta oro över missnöjet bland befolkningen i Bahrain och situationen för människorättsförsvarare och aktivister inom landets politiska opposition. Parlamentet uppmanar alla berörda parter i Bahrain att inleda konstruktiva diskussioner där alla får medverka för att uppnå en verklig försoning och respekt för de mänskliga rättigheterna för alla befolkningsgrupper i Bahrain. Parlamentet yrkar på omedelbar och villkorslös frigivning av alla samvetsfångar, journalister, människorättsförsvarare och personer som deltagit i fredliga protester, samt uttrycker sitt stöd för det gemensamma uttalandet den 4 februari 2015 från innehavarna av mandat för FN:s särskilda förfaranden om att en ledande oppositionspolitiker gripits och de därpå följande demonstrationerna skingrats. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och andra medlemmar av MR-rådet att fortsätta att noggrant följa situationen för de mänskliga rättigheterna i Bahrain, med fokus på genomförandet av de åtaganden som gjordes av landet vid den allmänna återkommande utvärderingen samt rekommendationerna i den bahrainska oberoende undersökningskommissionen, som har välkomnats av kungen av Bahrain.
Egypten
51. Europaparlamentet välkomnar den allmänna återkommande utvärderingen av Egypten i november 2014, och ser fram emot dess antagande vid MR-rådets kommande session. Parlamentet uppmanar med kraft Egypten att omedelbart och villkorslöst frige alla dem som gripits för att de fredlig utövat sin rätt till yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet och kräver dessutom att Egyptens regering antar lagstiftning som följer internationella normer, värnar om föreningsfriheten som finns inskriven i Egyptens konstitution, inklusive rätten att motta och ge finansiering, samt upphäver lagen om demonstrationer från november 2013 och inför ny lagstiftning med garantier för mötesfriheten. Parlamentet uppmanar med kraft Egyptens regering att inleda en rättslig undersökning för att fastställa vilka som bär ansvaret för att ha beordrat och verkställt utomrättsliga dödanden i samband med insatserna för att slå ned de huvudsakligen fredliga demonstrationer som utspelat sig sedan den 3 juli 2013, bland annat den 14 augusti 2013 på torgen Raba’a och Nahda, då minst 1 000 demonstranter dödades.
Mali
52. Europaparlamentet välkomnar det arbete som FN:s oberoende expert om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mali utfört, och uppmanar MR-rådet att förlänga hans uppdrag. Parlamentet välkomnar de framsteg som Malis regering gjort för att återupprätta rättsväsendet i vissa delar av landet samt med undersökningarna av händelserna 2012, då 21 elitsoldater torterades och dödades, tillsammans med inrättandet av kommissionen för sanning, rättvisa och försoning. Parlamentet är fortsatt oroat över att säkerhetssituationen blir allt sämre och att barnsoldater fortfarande används och rekryteras, och uppmanar Malis regering att bland alla krigförande parter utreda vilka som gjort sig skyldiga till våldshandlingarna under den väpnade konflikten 2012–2013 och ställa dem till svars, samt att se till att en eventuell fredsuppgörelse innefattar krav på ansvarsskyldighet, en starkare ställning för sanningskommissionen och säkerhetsprövning av personalen inom säkerhetsstyrkorna.
Sydsudan
53. Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen att offentliggöra sin undersökningskommissions rapport om människorättskränkningar och övergrepp som förövats av alla parter i Sydsudan, som ett steg på väg mot främjande av rättvisa med avseende på de människorättskränkningar som förövats alltsedan konflikten bröt ut. Parlamentet fördömer att en grupp små barn i Wau Shilluk bortrövades i februari 2015 för att användas som barnsoldater.
Sri Lanka
54. Europaparlamentet noterar de utfästelser som den nyvalda regeringen i Sri Lanka gjort, och uppmanar den att ta konkreta steg mot ansvarsskyldighet, däribland allvarligt menade utredningar och åtal, tillsammans med andra åtgärder för att bekämpa det bredare problemet med straffrihet och brott mot de mänskliga rättigheterna, samt att fullt ut samarbeta med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dess internationella utredning om Sri Lanka.
Kuba och Venezuela
55. Europaparlamentet uttrycker sin fortsatta oro över att regeringsstyrkor alltmer kränker de mänskliga rättigheterna, framför allt med avseende på människorättsförsvarare och aktivister inom den politiska oppositionen i dessa länder. Parlamentet erinrar om hur många politiska fångar som sitter fängslade och yrkar på att de omedelbart och villkorslöst ska friges. Parlamentet uppmanar myndigheterna på Kuba och i Venezuela att inleda konstruktiva diskussioner med alla politiska partier och det civila samhället, i vilka alla får medverka för att säkerställa respekten för yttrandefriheten och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet hoppas på ett framgångsrikt resultat av den tredje förhandlingsrundan mellan EU och Kuba om ett avtal om politisk dialog och samarbete, vilken ska äga rum den 4 och 5 mars 2015.
56. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter samt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2015)....