FÖRSLAG TILL RESOLUTION om mordet på den ryska oppositionsledaren Boris Nemtsov och den demokratiska situationen i Ryssland
9.3.2015 - (2015/2592(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Piernicola Pedicini, Kristina Winberg, Peter Lundgren för EFDD-gruppen
B8‑0251/2015
Europaparlamentets resolution om mordet på den ryska oppositionsledaren Boris Nemtsov och den demokratiska situationen i Ryssland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare betänkanden och resolutioner om Ryssland,
− med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området[1],
− med beaktande av uttalandet av talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 30 december 2014 om Zamoskvoretskij-domstolens dom mot Aleksej Navalnyj och hans bror, Oleg Navalnyj,
− med beaktande av uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 4 mars 2015 om det fortsatta frihetsberövandet av Nadja Savtjenko,
− med beaktande av uttalandet av talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 4 mars 2015 om bortförandet och det fortsatta olagliga frihetsberövandet av den estniske polismannen,
− med beaktande av uttalandet av talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 3 mars 2015 om vägran att tillåta Europaparlamentsledamot Sandra Kalniete inresa på Rysslands territorium,
− med beaktande av uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 28 februari 2015 om mordet på Boris Nemtsov,
− med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FN:s förklaring om människorättsförsvarare och FN:s förklaring om enskildas, gruppers och samhällsorgans rättighet och skyldighet att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,
− med beaktande av människorättssamråden mellan EU och Ryssland av den 28 november 2013,
− med beaktande av resultaten av rådets (utrikes frågor) möten den 19 januari 2015, den 29 januari 2015 och den 9 februari 2015,
− med beaktande av Rysslands författning, särskilt artikel 118, enligt vilken rättskipning i Ryssland endast får utövas av domstolar, och artikel 120, enligt vilken domare är oberoende och endast lyder under den ryska författningen och den federala lagstiftningen,
− med beaktande av Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilka Ryssland ratificerade 1973,
− med beaktande av det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtal som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, och av de avbrutna förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Boris Nemtsov var en rysk liberal politiker och medordförande i Rysslands republikanska parti – Folkets frihetsparti (RPR-Parnas), ett registrerat politiskt parti utan mandat i statsduman och med ett mandat på regional parlamentsnivå.
B. Boris Nemtsov var vice premiärminister i Ryssland mellan 1997 och 1998, under president Boris Jeltsins styre. Han var politisk motståndare till och frispråkig kritiker av Vladimir Putin sedan 1999, då han var med och grundade Unionen av högerkrafter, en liberaldemokratisk koalition som fick nästan sex miljoner röster (8,6 procent av de totala rösterna) i parlamentsvalet i december 1999.
C. Boris Nemtsov var aktiv organisatör och deltagare i de så kallade ”dissidenternas marscher”, medborgarrättsrörelsen ”Strategi 31” och sammankomsterna ”för rättvisa val”, oppositionsprotester som anordnades sedan 2006, och han greps vid demonstrationerna 2007, 2010 och 2011.
D. Boris Nemtsov mördades den 27 februari 2015 när han promenerade med en kvinna på en bro i närheten av Kreml och Röda torget i Moskva av en gärningsman i en vit bil som sköt honom flera gånger i ryggen, enligt polisens officiella version.
E. Mordet skedde dagen före Nemtsovs planerade demonstration mot president Vladimir Putin, vilken i stället omvandlades till en marsch med tusentals deltagare för att hedra den mördade politiske ledarens minne.
F. I en intervju med Financial Times uppgav Nemtsov att han arbetade med en rapport om ryska soldater i Ukraina, och i en annan intervju som publicerades den 10 februari 2015 på den ryska nyhetssajten Sobesednik befarade han att han skulle mördas.
G. De ryska myndigheterna har inrättat en utredningskommitté som ska undersöka mordet på Nemtsov, och denna kommitté har tagit fram en lista över en rad möjliga misstänkta, däribland ultranationalister, islamistiska extremister, personliga fiender och grupper med politisk koppling.
H. Det finns inga tydliga bevis när det gäller ansvaret för eller motivet till mordet.
I. Ett antal män misstänkta för mordet har gripits, enligt chefen för den federala säkerhetstjänsten (FSB), Alexander Bortnikov, och utredningen pågår fortfarande.
J. Utanför Ryssland riktade politiska motståndare till Vladimir Putin misstankar mot honom, men Kreml tillbakavisade alla anklagelser och sa att de var ologiska och oacceptabla eftersom Nemtsov inte utgjorde något hot mot presidenten. Kreml har föreslagit att mordet kan ha varit en ”provokation” vars syfte är att destabilisera regeringen och staten i Ryssland.
K. Det internationella samfundet har fördömt mordet och krävt en öppen och oberoende utredning för att fastställa sanningen.
L. Med största sannolikhet ligger politiska motiv bakom mordet. Yttrandefrihet och rätt till politisk verksamhet bör garanteras alla i Ryssland, utan urskillning eller rädsla, och omfatta samtliga medborgare.
M. Antagandet av ”lagen om utländska agenter”, som innebär att alla icke-statliga organisationer som tar emot utländsk finansiering och deltar i vagt definierad ”politisk verksamhet” är skyldiga att registrera sig som ”organisationer som fungerar som utländska agenter”, har väckt stor kritik.
N. En federal lag om förbud mot ”propaganda för icke-traditionella sexuella förbindelser riktad till minderåriga” infördes i juni 2013.
O. Av Amnesty Internationals rapport om kränkningar av rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet i Ryssland framgår att antalet journalister som attackeras och dödas i Ryssland ökar konstant.
P. Både yttrandefriheten och respekten för lagar och regler bör efterlevas, samtidigt som den ryska regeringen inte vill destabiliseras av externa aktörer såsom tredjeländer.
Q. De spända förbindelserna mellan EU och Ryssland behöver lättas upp och en situation av lugnt och fredligt samarbete återupprättas.
1. Europaparlamentet fördömer mordet på Boris Nemtsov och uttrycker sitt deltagande med hans anhöriga och med alla dem som deltog i marschen efter mordet.
2. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att genomföra sin utredning på ett öppet och tydligt sätt för att snarast möjligt ta reda på vem som bär ansvaret för mordet på Nemtsov och fastställa motiven.
3. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att garantera en oberoende och opartisk utredning för att utesluta all delaktighet av personer med anknytning till staten.
4. Europaparlamentet betonar vikten av att garantera yttrandefrihet och rätten till politisk verksamhet, så att människor fritt kan uttrycka sina idéer och anordna sammankomster, och vid behov protester och andra demonstrationer, utan att organisatörerna eller deltagarna i demonstrationerna utsätts för våld, tvång, trakasserier eller hot.
5. Europaparlamentet betonar vikten av politisk opposition för att säkerställa kontinuerlig debatt och utbyte av åsikter och idéer inom politik och lagstiftningsförfaranden i Ryssland.
6. Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att garantera yttrande-, förenings- och mötesfrihet i Ryssland, med respekt för individens fria val, oavsett nationalitet, sexuell läggning eller politiska åsikter, i enlighet med internationell rätt och internationella normer inom mänskliga rättigheter samt med den ryska författningen.
7. Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att främja mediernas frihet och mångfald och att garantera ocensurerade massmedier.
8. Europaparlamentet fördömer alla former av förföljelse och trakasserier mot journalister samt de otillfredsställande resultaten av utredningarna av tidigare attacker.
9. Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att främja en rättvis och fri politisk debatt där man undviker all sorts intolerans mot offentliga protester.
10. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att garantera respekten för alla minoriteters rättigheter och deras representation i alla samhällssektorer, på politisk, social, kulturell och ekonomisk nivå.
11. Europaparlamentet betonar att EU-institutionerna och Ryssland bör samarbeta för att återupprätta en ömsesidig respekt för rörligheten för personer och varor samt full respekt för alla grundläggande rättigheter.
12. Europaparlamentet uttrycker en förhoppning om att förbindelserna mellan Ryssland och EU kommer att bygga på respekt för de mänskliga rättigheterna och att fred och harmoni ska råda.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament, Europeiska utrikestjänsten, OSSE och Europarådet.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2013)0575.