Förfarande : 2015/2589(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0364/2015

Ingivna texter :

B8-0364/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 29/04/2015 - 10.66
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0175

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 145kWORD 72k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0363/2015
27.4.2015
PE555.138v01-00
 
B8-0364/2015

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet (Sustainability Compact)  (2015/2589(RSP))


Gabriele Zimmer, Anne-Marie Mineur, Paloma López Bermejo, Patrick Le Hyaric, Marie-Christine Vergiat, Pablo Iglesias, Lola Sánchez Caldentey, Malin Björk, Eleonora Forenza, Kateřina Konečná, Rina Ronja Kari, Younous Omarjee, Curzio Maltese, Marisa Matias, Stefan Eck, Fabio De Masi, Josu Juaristi Abaunz, Marina Albiol Guzmán, Lidia Senra Rodríguez, Javier Couso Permuy, Ángela Vallina, Sofia Sakorafa, Kostas Chrysogonos, Helmut Scholz, Martina Michels för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet (Sustainability Compact)  (2015/2589(RSP))  
B8-0364/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet om fortsatt engagemang och kontinuerlig förbättring av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh, som undertecknades av representanter för Bangladeshs regering, Europeiska unionen (EU) och Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Genève den 8 juli 2013,

–       med beaktande av kommissionens tekniska framstegsrapport av den 8 juli 2014 om det fortsatta engagemanget och den kontinuerliga förbättringen av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh,

–       med beaktande av den Internationella fackliga samorganisationen översyn över Bangladeshs arbetstagarlagstiftning från 2013,

–       med beaktande av överenskommelsen om godtagbarhet för Bangladesh efter ett uppföljande sammanträde som ägde rum i Bryssel den 20 oktober 2014,

–       med beaktande av Internationella fackliga samorganisationens, UNI Global Unions och IndustriALLs gemensamma publikation med en utvärdering av överenskommelsen om godtagbarhet för Bangladesh, som uppdaterades i mars 2015,

–       med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention nr 81 om arbetsinspektion, konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och konvention 98 om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, som Bangladesh har anslutit sig till,

–       med beaktande av överenskommelsen från november 2013 om ett praktiskt arrangemang av utbetalningar till offren för Rana Plaza-olyckan och deras anhöriga, nedan kallad arrangemanget,

–       med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention 121 om förmåner vid yrkesskada,

–       med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag,

–       med beaktande av avtalet om brand- och byggnadssäkerhet i Bangladesh, som undertecknades i maj 2013,

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet från regeringarna i Nederländerna, Frankrike, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Italien och Spanien av den 26 juni 2014 vid OECD-mötet i Paris, i vilket de krävde större kompensation för offren för Rana Plaza-byggnadens kollaps,

–       med beaktande av Europaåret för utveckling och flaggskeppsinitiativet om ansvarstagande förvaltning inom leveranskedjan för konfektionsvaror,

–       med beaktande av EU:s allmänna preferenssystem, enligt vilket Bangladesh, som ett av de minst utvecklade länderna, ges tull- och kvotfritt tillträde till den europeiska marknaden genom ”Allt utom vapen-initiativet”,

–       med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Bangladesh om partnerskap och utveckling,

–       med beaktande av FN:s råd för mänskliga rättigheters resolution av den 26 juni 2014 i vilken man upprättar en mellanstatlig arbetsgrupp med mandat att ta fram ett internationellt, rättsligt bindande instrument för att reglera de transnationella företagens verksamhet,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh, särskilt resolutionerna av den 17 januari 2013(1), 14 mars 2013(2), 21 november 2013(3), 16 januari 2014(4) och 18 september 2014(5),

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den 24 april 2015 inföll den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps i Sayar, Bangladesh, då 1 134 personer dödades och ytterligare cirka 2 500 skadades, varav många fick permanenta eller övergående handikapp. Rana Plaza-byggnadens kollaps utgör en av världens största industrikatastrofer men är samtidigt inte den första dödliga industrikatastrof som inträffat i Bangladesh på grund av en konsekvent och systematisk bristande respekt för hälso- och säkerhetsstandarder och bristande respekt för arbetstar- och fackföreningsrättigheter.

B.     Den 31 januari 2015 dödades minst 13 arbetare vid en brand i en plastfabrik i Dhaka. Den 8 oktober 2014 dog sju personer vid en brand i Aswad Composite Mills fabrik, som levererade tyger till andra fabriker i Bangladesh som syr kläder åt kunder i Nordamerika och Europa, däribland Walmart, Gap, H&M och Carrefour. Den 24 november 2013 dödades 112 människor vid en brand i Tazreen Fashions fabrik utanför Dhaka, som bland annat har C&A som en av sina kunder. Enligt en rapport från Clean Clothes Campaign och SOMO dog nästa 600 arbetare i 245 bränder i textilfabriker i Bangladesh mellan 2006 och början av 2013.

C.     Totalt 29 globala varumärken hade innestående eller nyligen genomförda beställningar vid de textil- och konfektionsvaruförestag som fanns i Rana Plaza-byggnaden när katastrofen inträffade. Enligt UNI Global Union hade man upptäckt sprickor i Rana Plaza-byggnaden strax innan den 24 april 2013, vilket ledde till att området tillfälligt stängdes. De konfektionsarbetare som var anställda i byggnaden tvingades dock att återuppta arbetet följande dag.

D.     Inga pengar i värden kan ersätta lidandet hos de som har förlorat sina nära och kära. Ekonomisk kompensation till de dödas familjer och till de som har skadats och invalidiserats i katastrofen är dock avgörande i deras kamp för ekonomisk överlevnad. Två år efter katastrofen är kompensation fortfarande en het fråga. Det belopp som fastställts för att täcka kostnaderna för alla anspråk uppgick till mellan 30 och 40 miljoner amerikanska dollar. I februari 2015 hade det kommit in 21,5 miljoner amerikanska dollar till detta, så det återstår alltså minst 8,5 miljoner.

E.     I augusti 2014 inledde konfektionsarbetarna inom Tubagruppen en hungerstrejk eftersom de inte hade fått betalt på tre månader. Tubagruppen är samma företag som äger Tazreen Fashion, i vars fabrik över 100 arbetare dog i en brand 2012. Dessa arbetare har fortfarande inte fått någon rimlig kompensation.

F.     Rana Plaza-katastrofen visade på de befintliga bristerna när det gäller insyn och spårbarhet genom hela leveranskedjan.

G.     Konfektionsindustrin i Bangladesh sysselsätter cirka 4 miljoner människor, av vilka 80 procent är kvinnor. EU är Bangladeshs största exportdestination för konfektionsvaror, följt av USA.

H.     Till följd av Rana Plaza-katastrofen och de allmänna protester som följde så togs olika initiativ för att förbättra situationen inom konfektionsindustrin i Bangladesh. Dessa initiativ inkluderar överenskommelsen om godtagbarhet som EU, tillsammans med Bangladesh, undertecknade i juli 2013, avtalet om brand- och byggnadssäkerhet mellan varumärken och fackföreningar, som undertecknades i maj 2013, och överenskommelsen om ett praktiskt arrangemang av utbetalningar till offren för Rana Plaza-olyckan och deras anhöriga, som undertecknades i november 2013.

I.      Överenskommelsen om godtagbarhet bygger på befintliga åtaganden om respekt för arbetstagares rättigheter, arbetsmiljöfrågor och stöd och främjande av ett ansvarsfullt företagande. Avtalet om brand- och byggnadssäkerhet är ett femårigt oberoende, juridiskt bindande avtal mellan globala varumärken, detaljhandel och fackföreningar och har som mål att bygga upp en säker och välmående konfektionsindustri i Bangladesh. Rana Plaza-arrangemanget, som leds av Internationella arbetsorganisationen, har undertecknats av representanter för alla ledande intressenter och utgör grunden för att upprätta ett trovärdigt, öppet och oberoende system för att ge stöd till Rana Plaza-offren samt deras familjer och anhöriga, i enlighet med de standarder som fastställs i organisationens konvention 121 om förmåner vid yrkesskada. Kompensation ska betalas genom kompensationsfonden.

J.      Trots att vissa framsteg har gjorts är det allmänt känt av alla internationella aktörer att arbetstagar- och fackföreningsrättigheter fortsätter att allvarligt och systematiskt kränkas i Bangladesh. De ändringar som gjordes i Bangladeshs arbetstagarlag från 2013 var mycket begränsade och man uppfyller fortfarande inte internationella standarder när det gäller föreningsfrihet och strejkrätt eller rätten till kollektiva förhandlingar eller att ansluta sig till en fackförening, i synnerhet inte i de industriella frizonerna för bearbetning på export. Bangladeshs regering har hittills underlåtit att införa genomförandebestämmelser och genomförandeförordningar för dessa ändringar, trots upprepade löften om detta. Att dessa bestämmelser och förordningar införs är en förutsättning för att kunna genomföra program som Internationella arbetsorganisationens ”Better Work-program” och utbildningsprogramet inom avtalet om brand- och byggnadssäkerhet.

K.     Torts att nya arbetsplatsinspektörer anställdes så misslyckades regeringen med att nå sitt mål på 200 inspektörer till slutet av 2013, vilket man fortfarande inte har uppnått. Yrkesinspektionerna är fortfarande sällsynta och ofullständiga.

L.     Internationella fackliga samorganisationen uttrycker en tilltagande oro för att arbetsgivare fortsätter att uppmuntra bildandet av så kallade företags- eller chefsledda fackföreningar snare än arbetarledda fackföreningar. Kravet på 30 % för att bilda en fackförening gäller fortfarande. Fackföreningar är i praktiken fortfarande förbjudna i de industriella frizonerna för bearbetning på export, där cirka 400 000 arbetare är anställda. I det förslag till lagstiftning som nu har lagts fram för dessa zoner behålls detta förbud och zonerna ligger utanför den nationella yrkesinspektionens behörighetsområde.

M.    Trots att minimilönen per månad höjdes från 3000 taka (35 euro) till 5300 taka (62 euro) i november 2013 så får fortfarande inte Bangladeshs konfektionsarbetare en lön som de kan leva på, utan de tillhör världens sämst betalda arbetare och kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Man beräknar att det behövs 8 900 taka (104 euro) för att täcka de grundläggande behoven. Det finns olika rapporter som anger att mellan 40 % och 80 % av konfektionsvarufabrikerna inte betalar den gällande, lagstadgade minimilönen.

N.     2015 är det Europeiska året för utveckling och Bangladesh omfattas av EU:s allmänna preferenssystem, vilket ger landet, som ett av de minst utvecklade länderna, tull- och kvotfritt tillträde till den europeiska marknaden genom ”Allt utom vapen-initiativet”,

O.     Bangladesh rankas som nummer 136 av 177 länder i indexet för transparens, och korruptionen är utbredd i den globala leveranskedjan för konfektionsvaror och omfattar såväl det politiska etablissemanget som lokala och multinationella företag.

P.     Enligt en rapport från Världsbanken rapport har antalet människor som lever i fattigdom i Bangladesh minskat under de senaste 10 åren. Trots denna officiella minskning lever dock 53 miljoner ur en befolkning på 160 miljoner människor fortfarande i fattigdom. Bangladesh är rankad på plats 142 av 187 länder på FN:s index för mänsklig utveckling.

Q.     Fackförenings- och arbetstagarrättigheter utgör en integrerad del av de mänskliga rättigheterna. Ledande människorättsorganisationer pekar på allvarliga försämringar för de mänskliga rättigheterna i Bangladesh, i synnerhet efter valet i januari 2014. Bangladesh gavs lägsta möjliga poäng på Internationella fackliga samorganisationens index över globala index över rättigheter, vilket i princip visar att det inte finns några garanterade rättigheter.

R.     Fabriksbränder, kollapsande byggnader och andra händelser som påverkar hälsan och säkerheten på arbetsplatserna inträffar inte bara inom konfektionsindustrin i Bangladesh, utan utgör allvarliga hot i andra utvecklingsländer och länder som tillhör de minst utvecklade länderna och som har en stor exportinriktad konfektionsindustri.

1.      Europaparlamentet uppskattar att de steg i rätt riktning som borde ha tagits för länge sedan nu har tagits för att förbättra arbetsförhållandena och säkerheten på arbetsplatserna. Parlamentet beklagar djupt att det tydligen krävdes en katastrof av den omfattning som inträffade på Rana Plaza, och de allmänna protester som följde, för att de första stegen skulle tas mot att ändra förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare inom konfektionsindustrin i Bangladesh.

2.      Europaparlamentet påminner om att samordningskommittén för Rana Plaza upprättade en kompensationsfond för att samla in frivilliga donationer från företag och andra för att kompensera offer och anhöriga från Rana Plaza-katastrofen, samt att den beräknade summa som krävs för att täcka kostnaderna för alla anspråk beräknades till mellan 30 miljoner och 40 miljoner amerikanska dollar. Parlamentet är bestört över att till februari 2015 uppgick det belopp som uppbringats genom frivilliga företagsdonationer till kompensationsfonden till endast 21,5 miljoner dollar, vilket innebär att det fortfarande saknades minst 8,5 miljoner.

3.      Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt, som antogs i sin resolution av den 18 september 2014, om att man genom principen om frivillighet för företagens donationer till kompensationsfonden har svikit offren för Rana Plaza-katastrofen och att det omedelbart behövs en obligatorisk mekanism.

4.      Europaparlamentet uppmanar alla varumärken som beställde konfektionsvaror från Rana Plaza eller som har betydande kontakter med Bangladesh, samt Bangladeshs regering och Bangladesh tillverknings- och exportförening för konfektionsvaror (BGMEA), att se till att kompensationsfonden har åtminstone den beräknade summan på 30 miljoner dollar till sitt förfogande vid den andra årsdagen av Rana Plaza-katastrofen, så att den överenskomna kompensationen kan betalas ut.

5.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att göra kompensation till en integrerad del av överenskommelsen om godtagbarhet och att använda tvåårsdagen av Rana Plaza-raset för att inleda en offentlig kampanj för att hänga ut de företag som har beställt konfektionsvaror från Rana Plaza, men som inte har uppfyllt sina åtaganden om att betala till kompensationsfonden så att den ska kunna betala ut den rimliga kompensation till familjer och offer för Rana Plaza-katastrofen som borde ha betalats ut för länge sedan.

6.      Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att utesluta företag och deras dotterbolag från offentliga upphandlingskontrakt om de bryter mot mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter i Bangladesh. Parlamentet anser att detta även bör gälla för företag som beställde konfektionsvaror från Rana Plaza när katastrofen inträffade, men som inte har bidragit till kompensationsfonden.

7.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sina åtaganden om att kontrollera att Bangladesh respekterar de mänskliga rättigheterna och arbetstagar- och miljökonventionerna inom det allmänna preferenssystemet, samt att återrapportera till parlamentet innan tvåårsdagen av överenskommelsen om godtagbarhet för att kunna vidta lämpliga åtgärder vid allvarliga och systematiska brott mot de principer som anges i del III i bilaga A i förordningen om det allmänna preferenssystemet.

8.      Europaparlamentet erkänner att hittills har 200 mode- och detaljhandelsvarumärken undertecknat det juridiskt bindande avtalet om brand- och byggnadssäkerhet och välkomnar detta som ett första viktigt steg, men riktar samtidigt en skarp uppmaning till alla de, i synnerhet EU-baserade, varumärken som ännu inte har skrivit under avtalet att snarast göra detta.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram trovärdiga och grundliga förslag och verktyg för att förbättra insynen och spårbarheten genom hela leveranskedjan. Parlamentet anser att ett krav på obligatoriskt tillhandahållande av alla leverantörsuppgifter för att få tillträde till EU-marknaden skulle utgöra ett viktigt steg i denna riktning.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram juridiskt bindande och genomförbara förslag för respekt av mänskliga rättigheter så att man kan identifiera verkliga och potentiella brott inom leveranskedjorna till EU-baserade företag samt vidta effektiva åtgärder inom flaggskeppsinitiativet för ansvarsfull förvaltning av leveranskedjan i konfektionsindustrin.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att införa ett lagförslag för att ta fram bindande och genomförbara mekanismer för EU-baserade företags sociala ansvar, samt för deras dotterbolag som verkar i tredjeländer, för att kunna göra det obligatoriskt för EU-baserade företag och deras dotterbolag att upprätthålla sociala, arbetsmässiga och miljömässiga standarder genom hela leveranskedjan. Parlamentet fördömer att medlemsstaterna röstade emot FN:s råd för mänskliga rättigheters resolution av den 26 juni 2014, i vilken man upprättar en mellanstatlig arbetsgrupp med mandat att ta fram ett internationellt, rättsligt bindande instrument för att reglera de transnationella företagens verksamhet, samt uppmanar EU-insitutionerna och medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med FN för att uppnå detta mål.

12.    Europaparlamentet konstaterar att Bangladeshs arbetstagarlagstiftning ändrades efter Rana Plaza-katastrofen. Parlamentet uttycker dock sitt djupa missnöje med Bangladeshs regering, som inte har infört de genomförandebestämmelser och genomförandeordningar som följer av denna lag, trots åtskilliga löften om att göra detta. Parlamentet uppmanar med kraft Bangladeshs regering att snarast införa dessa bestämmelser och förordningar samt att omedelbart ta bort kravet på ett medlemskap på minst 30 % för fackföreningar. Parlamentet betonar att alla ytterligare fördröjningar kommer att tolkas som en uppenbar ovilja hos regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att skapa ett bättre system för förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

13.    Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att fullt ut uppfylla sina åtaganden enligt avsnitt I och II i överenskommelsen om godtagbarhet innan tvåårsdagen av överenskommelsen i juli 2015, samt betonar att det krävs ytterligare ändringar till Bangladeshs arbetstagarlagstiftning. Parlamentet kräver att Internationella arbetsorganisationens konventioner 87 och 98 uppfylls fullt ut och omfattar alla arbetstagare, även de som arbetar i frizonerna för bearbetning på export, där fackföreningar fortfarande är förbjudna och arbetsförhållandena och hälso- och säkerhetsstandarderna är kända för att vara extremt dåliga.

14.    Europaparlamentet uttycker sin besvikelse över att Bangladeshs regering inte bara underlät att hålla den överenskomna tidfristen för att anställa ytterligare 200 inspektörer innan slutet av 2013, utan dessutom fortfarande inte har uppnått detta mål. Parlamentet noterar att det finns allvarliga brister i rapporteringen och den regelbundna uppföljningen av inspektioner, vilket är avgörande för att göra framsteg och förhindra framtida katastrofer. Parlamentet instämmer i de internationella fackföreningarnas åsikter om att det är mycket viktigt att ytterligare arbetsinspektörer anställs och utbildas samt att deras självständighet och oberoende garanteras. Parlamentet uppmanar därför Bangladeshs regering att göra vad som krävs för att uppfylla dessa mål.

15.    Europaparlamentet erkänner och välkomnar det ökande antal fackföreningar som har erkänts inom konfektionsindustrin (275 stycken sedan 2013) men påpekar att dessa endast representerar en mycket liten del av arbetskraften på över 4 miljoner, huvudsakligen kvinnliga, arbetare som är anställda i mer än 5 000 konfektionsvarufabriker, samt understryker att de flesta av dessa fackföreningar förvägras rätten till kollektiva förhandlingar. Parlamentet påpekar dessutom att under 2014 minskade antalet erkännanden och 26 % av alla ansökningar avslogs på vad som verkar vara godtyckliga grunder.

16.    Europaparlamentet uppmanar med kraft Bangladesh tillverknings- och exportförening för konfektionsvaror (BGMEA) att uppfylla och betala ut åtminstone den avtalade minimilönen inom branschen. Parlamentet är av den bestämda åsikten att den avtalade minimilönen fortfarande är för låg för att uppfylla de grundläggande behoven för arbetstagarna i branschen och anser att den måste höjas ytterligare i enlighet med fackföreningarnas krav. Parlamentet uppmanar Bangladeshs regering att se till att arbetsgivarna inom konfektionsindustrin betalar ut alla löner utan fördröjningar.

17.    Europaparlamentet är bestört över den utbredda diskriminering och upplösning av fackföreningar som sker i Bangladesh och som framgår av väldokumenterade hämndaktioner mot fackligt anslutna och av det fysiska våld som används mot fackföreningsledare och fackliga aktivister, inbegripet mordet på fackföreningsledaren Aminul Islam. Parlamentet försvarar rätten för arbetstagare i Bangladesh att utan fruktan för repressalier grunda och låta registrera oberoende fackföreningar, även i frizonerna för bearbetning på export, och gå med i dem. Parlamentet uppmanar Bangladeshs regering att garantera dessa grundläggande rättigheter och ställa utövarna av mordet på Aminul Islam inför rätta.

18.    Europaparlamentet understryker att det fortsatta föraktet för arbetstagar- och fackföreningsrättigheter i Bangladesh återspeglar den pågående och tilltagande försämringen av grundläggande och demokratiska rättigheter som har skett under den nuvarande regeringen i Bangladesh, som leds av Sheikh Hasina. Parlamentet upprepar sitt fördömande av regeringens kontinuerliga attacker mot medlemmar av den politiska oppositionen, fackföreningsaktivister, människorättsförsvarare och journalister. Parlamentet insisterar på att grundläggande demokratiska rättigheter, såsom församlingsfriheten och yttrandefriheten, alltid måste respekteras.

19.    Europaparlamentet anser att demokratiska fackföreningsstrukturer är viktiga i kampen för bättre hälso- och säkerhetsnormer och arbetsförhållanden i hela världen, också i kampen för högre löner, Parlamentet anser att de arrangemang som har gjorts utgör grundläggande, viktiga steg för att undvika nya Rana Plaza-katastrofer och de följder dessa får. Parlamentet understryker att detta inte bara gäller för Bangladesh utan även för andra länder som ställs inför liknande, betänkliga situationer, i synnerhet inom konfektionsindustrin.

20.    Europaparlamentet drar slutsatsen att det nuvarande produktionssättet och det sätt på vilket multinationella detaljhandelskedjor och varumärken dominerar inom konfektionsvaruindustrin i Bangladesh och andra länder ger anledning att ifrågasätta hållbarheten och rättvisan i ett ekonomiskt system som bygger på en uppenbar brist på respekt för arbetstagar- och fackföreningsrättigheter, låga löner och utnyttjande, så att man kan nå den omsättning som behövs för att skapa tillräckliga vinster för att överleva i en globaliserad, kapitalistisk ekonomi. Parlamentet påpekar att det behövs globala lösningar inom konfektionsindustrin för att förhindra att arbetstagare spelas ut mot varandra.

21.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Bangladeshs regering och parlament, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterare och Internationella arbetsorganisationens generaldirektör.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2013)0026.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0100.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2013)0516.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0045.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2014)0024.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy