FÖRSLAG TILL RESOLUTION om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik
27.4.2015 - (2015/2660(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Gianni Pittella, Tanja Fajon, Jörg Leichtfried, Birgit Sippel, Sylvie Guillaume, Viorica Dăncilă, Victor Negrescu, Renato Soru, Péter Niedermüller, Josef Weidenholzer, Demetris Papadakis, Hugues Bayet, Adam Gierek, Louis-Joseph Manscour, Pier Antonio Panzeri, Marc Tarabella, José Blanco López, Flavio Zanonato, Jonás Fernández, Peter Simon, Victor Boștinaru, Andi Cristea, Silvia Costa, Luigi Morgano, Siôn Simon, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Alessia Maria Mosca, Tibor Szanyi, Sergio Gutiérrez Prieto, Krystyna Łybacka, Theresa Griffin, Patrizia Toia, Daniele Viotti, Doru-Claudian Frunzulică, Nikos Androulakis, Soraya Post, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Elly Schlein, Marlene Mizzi, Renata Briano, Elena Gentile, Pina Picierno, Nicola Danti, Claudia Tapardel, Mercedes Bresso, Liisa Jaakonsaari, Eric Andrieu, Michela Giuffrida, Clare Moody, Jutta Steinruck, Roberto Gualtieri, Tonino Picula, Iliana Iotova, Monika Flašíková Beňová, Ana Gomes, Damiano Zoffoli, Biljana Borzan, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Francisco Assis, Enrico Gasbarra, Jakob von Weizsäcker, Zigmantas Balčytis, Udo Bullmann, Pedro Silva Pereira, Miriam Dalli, Sorin Moisă, Neena Gill, Eider Gardiazabal Rubial, Nicola Caputo, Kati Piri, Paul Tang, Elena Valenciano, Isabella De Monte, Caterina Chinnici, Goffredo Maria Bettini, Javi López, Afzal Khan, Simona Bonafè för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0367/2015
B8-0384/2015
Europaparlamentets resolution om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Genèvekonventionen från 1951 och tilläggsprotokollet till denna,
– med beaktande av resultatet av slutsatserna från Europeiska rådet den 23 juni 2015,
– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014[1] om situationen i Medelhavet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU (2014/2907(RSP)),
– med beaktande av det tal som Europaparlamentets talman höll under sitt besök i Lampedusa den 2–3 oktober 2014 för att uppmärksamma årsdagen för den tragedi som inträffade den 3 oktober 2013,
– med beaktande av rapporterna från parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om utskottets delegationsbesök i Lampedusa i november 2011, Jordanien i februari 2013 angående situationen för flyktingar från Syrien, och Bulgarien i januari 2014 angående situationen för asylsökande och flyktingar, särskilt från Syrien,
– med beaktande av de debatter som hölls under parlamentets plenarsammanträde den 9 oktober 2013 om EU:s migrationspolitik i Medelhavsområdet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa,
– med beaktande av de debatter som sedan den innevarande valperioden inleddes har hållits i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: den 22 juli 2014 om genomförande av meddelandet om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet, den 4 september 2014 om Frontex verksamhet i Medelhavsområdet och om arbetsgruppen för Medelhavsområdet, den 24 september 2014 om kommissionens femte årsrapport om invandring och asyl (2013)[2] och om årsrapporten från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) om asylsituationen i Europeiska unionen (2013),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2013 om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet (COM(2013)0869),
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013,
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 maj 2014 om genomförande av meddelandet om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet (SWD(2014)0173),
– med beaktande av de slutsatser som antogs vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni 2014, där Europeiska rådet fastställde de strategiska riktlinjerna för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen för de kommande åren inom området med frihet, säkerhet och rättvisa,
– med beaktande av de politiska riktlinjer för nästa kommission som ordförande Jean‑Claude Juncker lade fram vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 15 juli 2014,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 september 2014 över EU:s invandringspolitik,
– med beaktande av de åtaganden som Dimitris Avramopoulos, kommissionsledamot med ansvar för migration, inrikesfrågor och medborgarskap, gjorde under sin utfrågning den 30 september 2014 inför utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av rådets slutsatser om åtgärder för bättre hantering av migrationsflöden, vilka antogs den 10 oktober 2014,
– med beaktande av rapporten från Europarådets parlamentariska församling Lives lost in the Mediterranean Sea från april 2012,
– med beaktande av årsrapporterna från FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter, särskilt den rapport som offentliggjordes i april 2013 om förvaltningen av EU:s yttre gränser och dess inverkan på migranters mänskliga rättigheter och den rapport som offentliggjordes i april 2014 om arbetskraftsexploatering av migranter,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Under de två senaste veckorna har mer än tusen migranter omkommit. Internationella organisationen för migration beräknar att fler än 30 000 människor riskerar att dö i Medelhavet i år, och betonar än en gång att vi måste göra allt som står i vår makt för att rädda de människor som riskerar livet och att medlemsstaterna måste fullgöra sina internationella sjöräddningsskyldigheter.
B. I februari 2015 hörde Syrien, Afghanistan och Irak till de mest frekventa ursprungsländerna för asylsökande, och mer än två tredjedelar av dessa asylsökande åtnjuter asylrätt eller rätt till subsidiärt skydd[3].
C. Den handlingsplan i tio punkter som aviserades av kommissionen och utrikes- och inrikesministrarna den 20 april 2015 samt slutsatserna från Europeiska rådet den 23 april 2015 är nedslående.
D. Insatsen Mare Nostrum, som enbart var avsedd för sök- och räddningsinsatser på öppet hav för att förbättra sjöräddningen i Medelhavet, räddade 150 810 migranter under en period på 364 dagar[4]. Påståendet att Mare Nostrum verkade som en pullfaktor och att nedläggningen av insatsen således skulle minska antalet migranter som försöker ta sig över Medelhavet – och därmed riskerar att mista livet – har visat sig sakna grund, eftersom antalet ankomster 2015 hittills har varit betydligt högre än antalet under samma period 2014.
E. Den gemensamma insatsen Triton, som samordnas av Frontex, blev fullt operativ den 1 november 2014. Den har en inledande budget på endast 2,9 miljoner euro per månad jämfört med omkring 9 miljoner euro per månad för Mare Nostrum.
1. Europaparlamentet beklagar djupt och uttrycker sin sorg över att liv på ett tragiskt sätt har gått till spillo i Medelhavet.
2. Europaparlamentet välkomnar att vice ordföranden/den höga representanten och det lettiska ordförandeskapet omedelbart sammankallade ett extra gemensamt rådsmöte för utrikesministrarna och inrikesministrarna i Luxemburg, under vilket det fördes en bred inledande debatt om möjligheter att rädda liv, bekämpa människosmugglare och människohandlare samt dela ansvaret för mottagande och skydd mellan medlemsstaterna.
3. Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna omedelbart sammankallade ett extra toppmöte för att finna gemensamma lösningar som svar på krissituationen i Medelhavet. Parlamentet anser dock att det är beklagligt att alla de åtgärder som vidtagits fortfarande i hög grad är otillräckliga, och uppmanar med eftertryck samtliga medlemsstater, EU-institutioner och EU-organ att utan dröjsmål vidta åtgärder som svar på krissituationen i Medelhavet. Dessa åtgärder bör bygga på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, såsom anges i artikel 80 i EUF-fördraget, och på en helhetssyn som tar hänsyn till alla dimensioner av frågan, bland annat säker och laglig migration, fullständig respekt för grundläggande rättigheter och grundläggande värden samt samarbete med tredjeländer.
4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med gällande internationell lagstiftning respektera principen om non-refoulement.
5. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets åtagande att stärka EU:s Tritoninsats genom ökade anslag och medel. Parlamentet kräver att EU ska inrätta ett tydligt mandat för Triton, för att man ska kunna bredda och utöka EU:s sök- och räddningsinsatser på öppet hav utöver gränsen på 30 sjömil, i syfte att rädda livet på migranter i nöd.
6. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet inte lyckades inrätta en trovärdig, bindande solidaritetsmekanism för hela unionen som skulle inbegripa ett obligatoriskt system för vidarebosättning med möjligheter till nödomplacering mellan medlemsstater. I detta sammanhang är det mycket viktigt att man ser över Dublin III-förordningen och inför en rättvis fördelningskvot mellan medlemsstaterna utgående från BNP, storlek och befolkningsmängd, arbetslöshetstal, antalet redan närvarande flyktingar och, i viss mån, deras personliga val. I mellantiden uppmanas medlemsstaterna att till alla delar tillämpa de kriterier som anges i Dublin III-förordningen, såsom ensamkommande barn, familjeåterförening och klausuler om frivilligt ansvar.
7. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt och fullständigt införlivande och effektivt genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet från samtliga deltagande medlemsstaters sida för att därmed säkerställa gemensamma europeiska normer i enlighet med befintlig lagstiftning.
8. Europaparlamentet betonar att nästan hälften av de asylsökande som anlände till Europa 2014 åtnjöt asylrätt eller rätt till subsidiärt skydd, eller tilläts stanna av humanitära skäl. Därför framhåller parlamentet att man alltmer måste tillämpa säkra och lagliga metoder, såsom humanitära visum, och ett trovärdigt och omfattande obligatoriskt system för vidarebosättning för hela unionen, inklusive en bindande fördelningskvot. Parlamentet betonar att medlemsstaterna utöver ett starkt vidarebosättningsprogram bör enas om att tillhandahålla andra lagliga möjligheter, t.ex. stärkt familjeåterförening, privata mentorskap och flexibla viseringsarrangemang, även för studier och arbete.
9. Europaparlamentet uppmanar rådet att i detta sammanhang tillämpa direktivet om tillfälligt skydd från 2001 eller artikel 78.3 i EUF-fördraget, som båda föreskriver en solidaritetsmekanism i samband med en massiv och plötslig tillströmning av fördrivna personer.
10. Europaparlamentet påminner om att asyl är en grundläggande mänsklig rättighet som garanteras genom internationell lagstiftning och förpliktelser som är bindande för alla medlemsstater. Därför betonar parlamentet att medlemsstaterna i högre grad borde utnyttja tillgängliga förfaranden för hantering av brådskande ansökningar om skydd genom att alltmer utnyttja den befintliga rättsliga ramen[5], medräknat granskning av asylansökningar som lämnats in på deras konsulat i tredjeländer.
11. Europaparlamentet påminner om behovet av att stödja tredjeländer – särskilt de som är utsatta för press – genom institutions- och kapacitetsuppbyggnad och, framför allt, genom att stödja hållbara och välfungerande asylsystem.
12. Europaparlamentet påminner om att nära samarbete och partnerskap med tredjeländer som är ursprungs- och transiteringsländer har central betydelse för att man ska kunna fastställa en heltäckande strategi för EU:s migrations- och asylpolitik. Kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att utöka satsningarna på förnyat samarbete med strategiska partner inom den befintliga ramen, i syfte att fastställa gemensamma åtgärder för bekämpning av kriminella nätverk, bygga ut och stärka skydds- och asylkapaciteten för strandade båtflyktingar längs huvudrutterna samt erbjuda säkra alternativ åt människor som är berättigade att få internationellt skydd, i nära samarbete med FN:s högkommissarie för flyktingar (UNHCR).
13. Europaparlamentet välkomnar avsikten att sammankalla ett toppmöte på Malta mellan EU och Afrikanska unionen, där alla de mest centrala, berörda afrikanska länderna deltar. Parlamentet påminner om att toppmötet inte endast bör behandla bekämpning av människosmuggling och människohandel, utan också behovet av att säkerställa tillgång till skydd och asyl och, mer allmänt, ta itu med de underliggande orsakerna till migration, medräknat fattigdom, konflikter och förföljelse.
14. Europarparlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens insatser till stöd för de FN-ledda förhandlingarna om etablering av bestämmanderätt för regeringen i Libyen.
15. Europaparlamentet påminner om att migration är en global och komplicerad företeelse som även kräver en långsiktig metod för att ta itu med dess underliggande orsaker, t.ex. fattigdom, ojämlikhet, orättvisa och väpnade konflikter. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att bidra till att finna hållbara politiska lösningar i konfliktdrabbade länder och stärka den politiska dialogen så att alla människorättsaspekter omfattas, i syfte att stödja inkluderande och demokratiska institutioner, bygga upp lokalbefolkningarnas återhämtningsförmåga samt främja social och demokratisk utveckling i ursprungsländerna och bland folken där.
16. Europaparlamentet välkomnar tanken om att asylansökningar ska hanteras gemensamt i medlemsstater med yttre gränser, med stöd av Easo-grupper. Parlamentet betonar att möjligheterna till ömsesidigt erkännande av asylbeslut bör utredas som ytterligare en form av solidaritet.
17. Europaparlamentet betonar behovet av att utöver ovannämnda punkter utveckla gemensamma åtgärder i nära samarbete med relevanta organ, mot kriminella nätverk av personer som bedriver människohandel med migranter, för att förhindra att de tjänar pengar genom att sätta migranters liv på spel. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att öka samarbetet med tredjeländer som är ursprungs- och transiteringsländer, i samarbete med relevanta EU- och FN-organ och internationella organisationer.
18. Europaparlamentet påminner om att syftet med denna resolution är att ge respons på de tragiska händelserna i Medelhavet, på Europeiska rådets slutsatser av den 23 april 2015 och att föreslå en uppsättning brådskande åtgärder som ska vidtas utan dröjsmål, med tanke på att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – som är ansvarigt utskott för sådana ärenden – för närvarande håller på att utarbeta ett betänkande som kommer att spegla parlamentets medellångsiktiga och mer långsiktiga politiska linjer i fråga om migration.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och ta fram en ambitiös europeisk migrationsagenda utgående från ett helhetsbetonat angreppssätt och solidaritet som tar hänsyn till de åtgärder och förslag som ingår i denna resolution.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2014)0105.
- [2] COM(2014)0288.
- [3] https://easo.europa.eu/wp-content/uploads/EASO-Newsletter-March-2015.pdf
- [4] http://www.marina.difesa.it/EN/operations/Pagine/MareNostrum.aspx
- [5] Redan i slutet av 2013 fastställde EU:s huvuddomstol (Europeiska unionens domstol) i Koushkaki-målet att EU:s nuvarande viseringskodex ålägger medlemsstaterna att utfärda viseringar till sökandena om kriterierna för utfärdandet uppfylls. Enligt den nuvarande viseringskodexen ska en visering med territoriellt begränsad giltighet utfärdas när ”den berörda medlemsstaten finner det nödvändigt (...) av humanitära skäl, av hänsyn till nationella intressen eller på grund av internationella förpliktelser”.