FÖRSLAG TILL RESOLUTION om larmet om Xylella fastidiosa
13.5.2015 - (2015/2652(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Rosa D’Amato för EFDD-gruppen
Eleonora Forenza, Marisa Matias, Curzio Maltese, Kateřina Konečná, Lidia Senra Rodríguez, Ángela Vallina, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Takis Hadjigeorgiou, Jean-Luc Mélenchon, Emmanouil Glezos, Kostadinka Kuneva, Dimitrios Papadimoulis, Miguel Viegas, João Ferreira, Inês Cristina Zuber för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut från 2015 om åtgärder för att förhindra att Xylella fastidiosa förs in i och sprids inom unionen,
– med beaktande av rådets direktiv 2002/89/EG om ändring av direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen[1],
– med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen[2],
– med beaktande av de diagnostiska protokollen för reglerade skadegörare som offentliggjorts av Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO),
– med beaktande av riktlinjerna från 2014 för att förhindra spridning inom unionen av komplexa stammar av Xylella fastidiosa, underarten pauca, som orsakar snabb tillbakagång för olivträd,
– med beaktande av kommissionsledamot Sillettis plan för hanteringen av utbrottet av Xylella som offentliggjordes den 16 mars 2015,
– med beaktande av regionen Apuliens genomförandebeslut nr 10 om åtgärder för att utrota bakterien Xylella fastidiosa, med bland annat en massiv och storskalig användning av bekämpningsmedel samt en lista över bekämpningsmedel som ska användas,
– med beaktande av direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel[3],
– med beaktande av frågan till kommissionen om larmet om Xylella fastidiosa (O‑000038/2015 – B8-0117/2015),
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I enlighet med artikel 5 i ovannämnda genomförandebeslut bör plantering av värdväxter i angripna zoner förbjudas.
B. I enlighet med artikel 6 i ovannämnda genomförandebeslut ska den berörda medlemsstaten, inom det avgränsade området, som består av den angripna zonen och en buffertzon, inom en radie av 100 m runt de växter som har testats och konstaterats angripna av den berörda organismen, omedelbart avlägsna
a) värdväxter, oavsett deras hälsotillstånd,
b) växter som med säkerhet är angripna av den berörda organismen,
c) växter som visar symptom på möjlig smitta av den berörda organismen eller som misstänks vara angripna av den organismen.
C. Det hänvisas i flera delar av genomförandebeslutet till obligatoriska fytosanitära behandlingar, även innan växterna avlägsnas.
D. I ett aktuellt vetenskapligt yttrande om riskbedömningen för Xylella fastidiosa visade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) att utrotning var opraktiskt av flera olika anledningar. Efsa betonade i synnerhet att det inte finns något som tyder på att sjukdomen med framgång kan utrotas när den väl har etablerats i ett område, och att åtgärder för att förhindra att sjukdomen förs in därför bör prioriteras. Man tillade att åtgärder för att begränsa spridningen, vilka inte längre kan vidtas när sjukdomen är utbredd, ger effekter som antigen kan betecknas som försumliga eller begränsade.
E. I ett vetenskapligt yttrande om riskbedömningen av Xylella fastidiosa visade Efsa[4] nyligen att den intensiva användningen av insektsmedel för att begränsa spridningen av sjukdomen och kontrollera insektsvektorn kan få direkta och indirekta konsekvenser för miljön genom att rubba hela näringsvävar, vilket får kaskadeffekter och påverkar olika näringsnivåer. Till exempel är bekämpningsmedlens indirekta effekter för pollineringen för närvarande en stor källa till oro (Efsa 2013). Dessutom medför storskalig användning av insektsmedel risker för människors och djurs hälsa.
F. EU:s jordbruksmodell baseras i allt högre grad på ohälsosamma jordbrukssystem som inte är motståndskraftiga och lägger mycket begränsad vikt vid biologisk mångfald och växelbruk i förbindelse med säsongsmässiga monokulturer, brist på nyttoorganismer och generellt sett minskad biologisk mångfald, vilket gör det relativt enkelt för exotiska växter och djur att etablera sig.
G. Motståndskraften mot bekämpningsmedel som används som insektsbekämpningsmedel ökar till följd av den överdrivna och okontrollerade användningen av dessa produkter, vilket äventyrar alla fytosanitära framgångar som uppnåtts.
H. Olämplig och irrationell användning av bekämpningsmedel skapar gynnsamma villkor för att resistenta bakterier ska uppstå, spridas och bestå på grund av de antimikrobiella egenskaperna, och lämnar efter sig jordbruk och ekosystem som är mottagliga för nästa våg av invasiva skadedjursangrepp.
I. Resistens mot insektsmedel, som är ett fenomen som helt tydligt får gränsöverskridande konsekvenser, vilka sannolikt inte kommer att kunna hanteras med nuvarande resurser och vetenskapliga kunskaper, kan inte uteslutas och kan medföra oanade medicinska, sociala och ekonomiska bakslag.
J. Användningen av bekämpningsmedel, även i små mängder, hotar den miljömärkning som kännetecknar många italienska och europeiska producenter av olivolja.
K. Stor oro över utrotningen av träd och den storskaliga användningen av bekämpningsmedel har uttryckts av ett antal italienska och europeiska miljöorganisationer och branschorganisationer.
L. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 9, som citeras i ovannämnda genomförandebeslut, anger att en av de första åtgärder som måste vidtas är att ta fram en lista över de mest genomförbara utrotningsmetoderna. De totala kostnaderna och kostnads–nyttoförhållandet för varje strategi bör beräknas på kort och på lång sikt. Alternativet att inte vidta några åtgärder, eller att införa en strategi för skadedjursbekämpning, bör beaktas liksom utrotningsalternativen. Alla genomförbara alternativ bör beskrivas och diskuteras med beslutsfattarna. Förväntade för- och nackdelar, även kostnader i förhållande till nytta, bör beskrivas i den mån det är möjligt. Ett eller flera alternativ bör rekommenderas, men de slutliga besluten måste ta hänsyn till de tekniska möjligheter som finns, kostnader i förhållande till nytta, disponibla resurser och politiska och socioekonomiska faktorer.
M. Enligt Krugner et al., Evaluation of pathogenity and insect transmission of X. fastidiosa strains to olive plants (California Olive Committee), visade RAPD-analyser att den population av Xylella fastidiosa som angriper olivträd tillhör genotypgrupp A, som är känd för att orsaka bladbränna på mandelträd men inte orsakar Pierces sjukdom hos vinrankor.
N. Jordbrukets livsmedelsgren i Apulien är en av de viktigaste branscherna i regionen. Enligt fackföreningarna riskerar 8 000 arbetstagare inom olivsektorn att förlora sina jobb.
O. Det är oerhört viktigt att finna lösningar som skyddar konkurrenskraften och olivsektorns spetskompetens i Apulien, och att stödja sysselsättningsnivåerna och de berörda arbetstagarnas inkomster.
P. En polisutredning pågår om hanteringen av utbrottet av Xylella, och därför har dokument samt datorer från CNR (nationella forskningsrådet) och Aldo Moro-universitetet konfiskerats. Den regionala administrativa domstolen i Lazio accepterade det klagomål som lämnades in av ett kooperativt företag mot genomförandet av regionala åtgärder för att bekämpa utbrottet av Xylella.
1. Europaparlamentet är bekymrat över det aktuella mycket omfattande utrotningsprogram som kommissionen har antagit, på grund av riskerna för ökenspridning och ödeläggelse av jordbruksarvet, utan klara och tydliga vetenskapliga bevis för dess effektivitet att förebygga spridningen av smittämnet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga alternativa lösningar som samtidigt skyddar jordbrukets livsmedelsindustri och miljön i regionen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka kostnads–nyttoförhållandet för utrotningsstrategin på kort och på lång sikt.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över ovannämnda genomförandebeslut, i synnerhet artikel 6 om radien på 100 m runt de angripna växterna, där övervakning och isolering bör prioriteras i stället för utrotning, och även artikel 5 för att möjliggöra plantering av potentiella värdväxter som måste testas för att garantera att de är fria från smitta och övervakas – detta bör kompletteras med lämpliga jordbruksmetoder (t.ex. ogräsrensning, beskärning och korrekt markförvaltning med full respekt för markens biologiska balans) samt lämpligt och hållbart växtskydd.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga olika åtgärder beroende på omfattningen av bakteriens spridning, de angripna växterna och bakteriestammen.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begränsa den storskaliga användningen av bekämpningsmedel och att genomföra direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även inbegripa i genomförandebeslutet vetenskapliga publikationer och analyser som visar att den berörda stammen av Xylella fastidiosa inte orsakar Pierce sjukdom i vinrankor och därmed utesluta Vitis från listan över växter som är känsliga för europeiska och utomeuropeiska isolat av Xylella fastidiosa (bilaga 1).
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att tillräckliga finansiella och mänskliga resurser ställs till förfogande för genomförandet av de relevanta åtgärderna, däribland ekonomiskt stöd till jordbrukare så att de kan tillämpa de jordbruksmetoder som krävs för att bekämpa Xylella fastidiosa och dess vektorer, och att garantera lämplig kompensation för förlust av träd, levebröd och inkomster när olivträd och andra potentiella värdväxter tas bort.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och den italienska regeringen att stödja inkomst- och sysselsättningsnivåerna i de små och medelstora företag som drabbas av utbrottet av Xylella fastidiosa.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, t.ex. inom ramen för Horisont 2020-programmet, tillhandahålla tillräcklig finansiering till forskning, analys och botmedel mot Xylella fastidiosa och dess vektorer.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.