FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2016
1.7.2015 - (2015/2729(RSP))
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen
József Szájer för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0656/2015
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start (COM(2014)0910) och bilagorna 1–4 till det,
– med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. De politiska prioriteringarna bör motsvaras av tillgängliga budgetresurser.
B. EU-politik och EU-insatser som i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna genomförs i samarbete med medlemsstaterna kan och måste få ett verkligt inflytande på medborgarnas möjligheter att förutse och reagera på ett samhälle i snabb förändring.
C. Europa måste följa modellen för en social marknadsekonomi som säkerställer en hållbar tillväxt, i syfte att förse nästa generation med arbete i stället för skulder.
DEL 1
1. Europaparlamentet betonar att enda sättet att avsevärt minska den administrativa bördan för medborgare och företag är att minska antalet lagstiftningsförslag och i stället fokusera på viktiga prioriteringar.
2. Europaparlamentet erinrar om EU:s skyldighet att lagstifta endast om och i den mån det är nödvändigt, i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet är därför övertygat om att åtgärder måste koncentreras till några få viktiga prioriteringar, och uppmanar kommissionen att avstå från att ta initiativ som inte är mycket viktiga, så att EU:s insatser alltid är inriktade på viktiga prioriteringar som har direkt fördel för dess medborgare.
3. Europaparlamentet bekräftar den betydelse det fäster vid gemenskapsmetoden, insynen och öppenheten i lagstiftningsprocessen, demokratisk legitimitet och nationella parlaments roll och ansvar.
4. Europaparlamentet stöder det metodskifte som syftar till att ”rensa i rabatterna” för att undvika att slösa resurser på förlegade eller otillräckliga lagstiftningsförslag som inte längre kan bemöta EU-medborgarnas prioriteringar och angelägenheter.
5. Europaparlamentet begär därför att kostnaden för byråkratiska bördor ska minskas med 25 procent, och att ett externt oberoende tillsynsorgan bestående av oberoende experter används gemensamt av alla tre institutioner under hela policycykeln för att övervaka institutionernas respektive konsekvensbedömningar i syfte att mäta den administrativa bördan och tillhörande kostnader i samband med nya förslag, inklusive ett obligatoriskt test för små och medelstora företag. Båda dessa åtgärder kommer att bidra till att minska byråkratin på alla nivåer – på EU-nivå och på nationell och regional nivå – och för alla ekonomiska aktörer och medborgare i deras dagliga liv, och därmed bidra till att främja skapande av sysselsättning.
6. Europaparlamentet insisterar på behovet av ett fullständigt, snabbt och effektivt genomförande och tillämpning av befintlig lagstiftning på områden som den inre marknaden, miljölagstiftning, den reviderade gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken samt i finans- och banksektorerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrannare övervaka hur medlemsstaternas genomförande fortskrider.
7. Europaparlamentet anser att all ytterligare utveckling av den ekonomiska och monetära unionen måste utgå från och bygga vidare på befintlig lagstiftning, såsom lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning, lagstiftningspaketet för budgetövervakning och bankunionen, så att den kan tillämpas till fullo och på ett enhetligt sätt av alla medlemsstater, att ägaransvaret och den demokratiska legitimiteten för den ekonomiska styrningen och den europeiska planeringsterminen ytterligare behöver förbättras, och att parlamentarisk kontroll måste utövas på den nivå där beslut fattas eller genomförs, så att nationella parlament granskar nationella regeringar.
8. Europaparlamentet begär att en konvergenskod ska antas, som fastställer huvudmål för strukturella reformer för en period av fem år. Enligt parlamentet ska denna kod antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och bör tillsammans med den årliga tillväxtundersökningen ligga till grund för de landsspecifika rekommendationerna.
9. Europaparlamentet anser att revisionen av skattepolitiken måste ses som en integrerad del av medlemsstaternas strukturreformer, och att skattepolitiken och konkurrenspolitiken bör ses som två sidor av samma mynt, till fördel för alla EU:s konsumenter och medborgare med syftet att ytterligare bidra till sysselsättningsskapandet. Parlamentet stöder en förflyttning av skattebördan från arbetskraften till andra former av hållbar beskattning.
10. Europaparlamentet anser att EU:s regler för kontroll av statligt stöd är ett viktigt verktyg för att bekämpa skattemetoder som snedvrider den inre marknaden.
11. Europaparlamentet välkomnar skattebeslut och betonar att när skattebeslut används för ett berättigat ändamål för att underlätta skatteinbetalningar i de medlemsstater där den faktiska ekonomiska verksamheten och värdeskapandet äger rum utgör dessa beslut ett viktigt verktyg för att säkerställa rättslig förutsebarhet för ekonomiska aktörer och företag, men framhåller samtidigt att missbruk av skattebeslut som förhandlingsmedel är oacceptabelt.
12. Europaparlamentet ger sitt helhjärtade stöd till åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt och betonar att skattebetalarnas pengar måste användas effektivare och att ytterligare åtgärder behövs för att skydda unionens finansiella intressen, vilket bör vara en nyckelprioritering, i syfte att garantera legitimiteten i EU:s utbetalningar. Parlamentet anser därför att åtgärder för att bekämpa bedrägerier bör betonas i kommissionens arbete.
13. Europaparlamentet väntar med spänning på resultatet från arbetet i högnivågruppen för egna medel, som ska presenteras vid en interinstitutionell konferens 2016. Parlamentet framhåller att kommissionen har åtagit sig att utifrån detta resultat bedöma huruvida nya egna medel är lämpliga, och att denna bedömning bör utföras parallellt med översynen eller revisionen av den fleråriga budgetramen under 2016. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för en reform av EU:s system för egna medel innan den nya fleråriga budgetramen börjar gälla, i syfte att göra systemet enklare och mer rättvist och insynsvänligt.
14. Europaparlamentet framhåller att man behöver hitta en slutgiltig och otvetydig lösning på det återkommande problemet med obetalda fakturor vid årets slut, vilket har skadat EU:s trovärdighet. Parlamentet förväntar sig att antalet obetalda fakturor minskar till en hållbar nivå i slutet av 2016 tack vare genomförandet av betalningsplanen 2015–2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av denna betalningsplan och att snarast föreslå ändringsbudgetar om det belopp som beviljats för betalning under 2016 inte räcker till.
15. Europaparlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att ta itu med det ökande trycket på EU:s yttre gränser, inklusive kraftfulla åtgärder mot olaglig migration och handel med och smuggling av människor, och påpekar att en förbättrad migrationshantering betyder en starkare koppling mellan EU:s migrationspolitik och dess yttre åtgärder.
16. Europaparlamentet stöder översynen av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning och den föreslagna gemensamma programplaneringen med kommissionen och rådet för att göra lagstiftningsprocessen mer effektiv.
17. Europaparlamentet påminner om att kommissionen allra senast i slutet av 2016 ska lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen 2014–2020 fungerar, tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att en obligatorisk översyn av lagstiftningen om den fleråriga budgetramen var ett av Europaparlamentets huvudkrav i förhandlingarna om budgetramen. Parlamentet fäster därför mycket stor vikt vid denna process och ger uttryck för sin vilja att arbeta konstruktivt för att finna lösningar på ett antal ännu obesvarade frågor, inklusive frågorna om finansieringen av garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar.
DEL 2
En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutföra lagstiftningspaketet om arbetstagares rörlighet för att främja europeiska arbetstagares integration och anställbarhet och för att åtgärda problemen med långtidsarbetslösa. Parlamentet avvisar alla initiativ som skulle strida mot subsidiaritetsprincipen, såsom europeiska arbetslöshetskassor, bindande sociala indikatorer för medlemsstaterna och en europeisk minimilön eller minimiinkomst.
19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att koppla samman den nya satsningen på sysselsättning med tillväxt och investeringar. Parlamentet erinrar om att man i alla nya lagstiftningsförslag bör säkerställa en ordentlig balans mellan flexibilitet och säkerhet för arbetsgivare, å ena sidan, och för arbetstagare, å andra sidan.
20. Europaparlamentet begär konkreta åtgärder för att avskaffa ihållande diskriminering på arbetsmarknaden, särskilt med avseende på äldre arbetstagare, kvinnor, arbetstagare med funktionsnedsättning och unga.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsolidera EU:s utbildnings- och fortbildningssystem och göra dem bättre, effektivare och tillgängligare. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt livslångt lärande, varvad utbildning, erkännande av examensbevis och stöd till åtgärder för att minska andelen barn som slutar skolan i förtid, i syfte att säkerställa att studenter erhåller grundläggande läskunskaper enligt definitionen av OECD:s program för internationell utvärdering av studentprestationer (Pisa).
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla fortsätta sina insatser för att skapa sysselsättning genom att tillämpa begreppet cirkulärekonomi samt genom att skapa synergieffekter inom havs- och sjöfartssektorerna som helhet (blå tillväxt).
23. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram de fleråriga förvaltningsplanerna, som är ett av de viktigaste verktygen för genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och som syftar till hållbart utnyttjande av fiskeresurser, såväl som lagstiftningsramen för tekniska åtgärder, som förväntas redan 2015, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
24. Europaparlamentet betonar att målet med Europas gemensamma miljömärkning för fiskeri- och vattenbruksprodukter, som föreskrivs i förordningen om en samlad marknadsordning, måste eftersträvas med hjälp av en rapport och ett förslag från kommissionen.
25. Europaparlamentet erinrar om kommissionens åtagande att med hjälp av alla tillgängliga verktyg, inklusive EU:s budget, stimulera sysselsättning och tillväxt genom smarta investeringar i ett närmare samarbete med medlemsstaterna, nationella parlament, regioner och städer för att se till att befintlig politik genomförs bättre och för att effektivisera insatser på plats, särskilt vid användning av EU:s struktur- och investeringsfonder. Den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitik, som är fast förankrad i den europeiska planeringsterminen och processen för ekonomisk styrning, kvarstår som den viktigaste källan för sådana offentliga investeringar.
26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens engagemang för ”Bättre lagstiftning” och den föreslagna kontrollen av ändamålsenligheten och utvärderingen av den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att skära ner på byråkrati och avskaffa regleringsmässiga bördor. Parlamentet efterfrågar ett förslag som underlättar genomförandet av reformen i syfte att garantera att den administrativa bördan för jordbrukare och medlemsstaternas myndigheter är så liten som möjligt och att den gemensamma jordbrukspolitikens mycket viktiga roll när det gäller att trygga livsmedelsförsörjningen bevaras.
27. Europaparlamentet vill se att EU:s budget används på ett ändamålsenligt sätt genom att man fokuserar på ett bättre genomförande av befintliga kontroller, utvärdering av kontroller, åtgärder för att lätta den byråkratiska bördan när så är möjligt och sätt för att garantera att användningen av EU:s skattebetalares pengar ger resultat och mervärde, och parlamentet framhåller att resultat behöver värderas högre än maximalt utnyttjande av budgetmedel.
28. Europaparlamentet stöder kommissionens strävan under 2016 att i alla pågående bilaterala och multilaterala handelsförhandlingar nå ett positivt resultat med avseende på övergripande handelsavtal som gynnar båda parter, något som avsevärt skulle förbättra EU:s handelsutsikter och EU-företagens möjligheter runtom i världen. Parlamentet anser dock att fortsatta insatser behövs från EU:s sida för att man ska kunna ta vara på fördelarna med den process som inleddes 2013 i och med Balipaketet, som man kom överens om i de multilaterala förhandlingarna i Doharundan, och som bör bana väg för global ekonomisk stabilitet.
29. Europaparlamentet anser att avskaffandet av handels- och investeringshinder i hela världen kvarstår som en viktig prioritering för EU:s handelsstrategi. Parlamentet noterar i detta hänseende att kommissionens rapport för 2014 om handels- och investeringshinder identifierar allvarliga och omotiverade hinder i EU:s handelsförbindelser med viktiga tredjeländer. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att fortsätta arbeta med dessa frågor och att bekämpa omotiverade protektionistiska åtgärder.
En sammankopplad digital inre marknad
30. Europaparlamentet betonar att kommissionens nya förslag som ersätter förslaget om en gemensam europeisk köplag – enligt meddelandet om den digitala inre marknaden – måste baseras på parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta pågående tekniska konvergens i revisionen av direktivet om audiovisuella medietjänster genom att komma med lämpliga rekommendationer för att justera och framtidssäkra regleringsramen.
32. Europaparlamentet räknar med en ambitiös översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster, så att slutanvändarnas rättigheter kan uppdateras.
En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik
33. Europaparlamentet begär att översynen av förordningen om en tryggad naturgasförsörjning och av beslutet att utarbeta en mekanism för informationsutbyte med avseende på mellanstatliga avtal på energiområdet ska genomföras i god tid.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett antal lagstiftningsinitiativ och initiativ som inte berör lagstiftning i syfte att upprätta en ambitiös klimat- och energiram till 2030 som EU:s bidrag till ingåendet av ett globalt klimatavtal inför FN:s toppmöte om ramkonventionen om klimatförändringar i Paris.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo engagera parlamentet i gemensamma insatser för att bekämpa den globala uppvärmningen och se till att klimatåtgärder beaktas i samtliga EU:s politiska strategier genom att anpassa dem till den verkliga situationen för klimatförändringar, och parlamentet efterfrågar lagstiftningsförslag om genomförande av lagstiftningspaketet om klimatinsatser och förnybar energi 2030 inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
36. Europaparlamentet efterlyser en omfattande strukturreform för tiden efter 2020 av EU:s utsläppshandelssystem som bör omfatta konkreta och harmoniserade åtgärder med avseende på koldioxidläckage i syfte att skydda EU:s industri genom att säkerställa att de som presterar bäst inte drabbas av direkta eller indirekta kostnader för systemet, samt beakta föränderliga produktionsnivåer.
37. Europaparlamentet begär ett lagstiftningsförslag om fördelningen av mål för utsläpp av växthusgaser i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet, och en revision av lagstiftningsramen för energieffektivitet, inklusive direktivet om byggnaders energiprestanda, direktivet om energieffektivitet och andra styrningsrelaterade aspekter i ramen för 2030, samt en översyn av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, i syfte att inrätta ett system för EU-stöd till förnybara energikällor för att rätta till den rådande situationen som karaktäriseras av många olika nationella stödordningar, vilket har visat sig vara kostsamt och ineffektivt med avseende på en inre energimarknad.
38. Europaparlamentet begär rättvis och effektiv prissättning för hållbara transporter genom en översyn av eurovinjettdirektivet och ramen för att främja det europeiska systemet för elektroniska vägtullar, och utarbetandet av en översiktsplan för införandet av kooperativa intelligenta transportsystem.
39. Europaparlamentet begär en granskning av direktivet om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon och av reglerna för tillträde till marknaden för vägtransporter i syfte att förbättra energieffektiviteten.
40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om paketet för ren luft och det pågående genomförandet av Reachförordningen.
41. Europaparlamentet begär ett mer försiktigt och välavvägt angreppssätt för ekodesignåtgärder, som tidigare har bidragit till en allt större skepsis hos allmänheten i fråga om reglering på EU-nivå, och anser att detta angreppssätt bör baseras på sådana åtgärders potential för energibesparingar och marknadsrelevans, utan att man lägger sig i allmänhetens beteende och vanor. Parlamentet ger sitt starka stöd till tydlig energimärkning som ger konsumenter valmöjligheter, och begär ett nytt förslag om lagstiftningspaketet för cirkulärekonomin.
42. Europaparlamentet betonar att man snabbt behöver se över direktivet om mänskliga vävnader och celler för att anpassa det till stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt i fråga om principen om donation utan ersättning. Parlamentet anser att samma sak gäller för förordningen om avancerad terapi, som också behöver göras mer tillämplig på små och medelstora företag. Parlamentet betonar att kommissionen behöver lägga fram ett förslag till ett mer allmänt synsätt på utvärderingar av medicinska metoder (HTA) för läkemedelsföretag som inte innebär ytterligare administrativa bördor, utan som i stället lättar på bördan för företagen och medlemsstaternas myndigheter genom att ålägga dem att genomföra sådana utvärderingar endast en gång, på EU-nivå, snarare än i de 28 medlemsstaterna. Parlamentet förväntar sig att sekundärlagstiftningen som föreskrivs i tobaksdirektivet antas i god tid. Parlamentet betonar att kommissionen bör prioritera kampen mot antimikrobiell resistens, och efterfrågar konkreta lagstiftningsförslag för att åtgärda dessa allvarliga problem, utöver de befintliga förslagen på veterinärområdet. Parlamentet önskar också se att större uppmärksamhet ägnas åt humanmedicin, till exempel i form av ett instrument som reglerar antibiotika för mänskligt bruk liknande det som redan föreslås för antibiotika på veterinärområdet.
43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på de graverande och ihållande problemen i samband med genomförandet av förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, inklusive konkurrenssnedvridande problem, att granska den vetenskapliga grunden för denna förordning och vid behov avskaffa konceptet ”näringsprofiler” eller upphäva hela förordningen. Parlamentet anser att målen med denna förordning, exempelvis att se till att påståenden om livsmedel är sanna och att särskilda uppgifter ges om fett-, socker- och saltinnehåll, nu har uppnåtts genom förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.
44. Europaparlamentet förväntar sig att lagstiftningsförslagen om djurskydd, växtskydd, offentliga kontroller, nya livsmedel, kloning, veterinärmedicinska läkemedel och foder som innehåller läkemedel slutgiltigt antas.
En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
45. Europaparlamentet begär en djupgående analys av marknaderna, inklusive den aktuella utvecklingen, för att ta reda på huruvida och i vilken form dessa tjänster kan komma att behöva behandlas, och huruvida tillämpningen och den nya tolkningen av befintlig lagstiftning (inklusive tjänstedirektivet och koncessionsdirektivet) är proportionella.
46. Europaparlamentet begär en granskning av prospektdirektivet, ett förslag om högkvalitativ värdepapperisering och ett förslag om återhämtning och rekonstruktion av finansmarknadsinfrastrukturer.
Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA
47. Europaparlamentet betonar den geopolitiska och strategiska betydelsen av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, som är den senaste tidens viktigaste projekt mellan USA och EU och som, om det ingås, kommer att, förutom handelsaspekterna, ge nytt liv åt hela det transatlantiska partnerskapet och göra det till referenspunkt för institutionalisering av starkare partnerskap i världen genom att inrätta globala handelsregler för en framtida nylansering av en ändamålsenlig multilateral liberaliseringsprocess. Parlamentet stöder i detta sammanhang EU-förhandlarens ansträngningar för att uppnå ett ambitiöst avtal som båda parter vinner på och som avsevärt minskar tullar och icke-tariffära hinder, samtidigt som det till fullo respekterar EU:s sociala standarder och konsumentskydds- och miljöstandarder.
Ett område med rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende
48. Europaparlamentet betonar att kommissionen behöver lägga fram ett förslag om gemensamma miniminormer för civilrättsliga förfaranden och om en översyn av Bryssel II-förordningen, med särskild inriktning på gränsöverskridande föräldraansvar.
49. Europaparlamentet noterar i detta sammanhang det avsevärda antalet framställningar om påstådda överträdelser av Bryssel II-förordningen. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att förhindra bortföranden av barn med hjälp av ett medlingsförfarande och att främja särskild utbildning för medlare och domare som handlägger transnationella förfaranden som rör barn, och uppmuntrar medlemsstaterna att centralisera fall där barn har förts bort vid specialiserade domstolar.
50. Europaparlamentet begär att den europeiska tillgänglighetslagen ska slutföras.
51. Europaparlamentet upprepar att kommissionen bör se till att EU-lagstiftningen till fullo genomförs inom tidsfristen för införlivande, och uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder mot de medlemsstater som inte har införlivat direktivet om sexuella övergrepp på barn ordentligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare lagstiftningsåtgärder i samband med sexuella övergrepp på barn på internet.
52. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att säkerställa att EU-lagstiftningen på området för rättsliga frågor genomförs ordentligt och att arbeta mer systematiskt för rättsligt samarbete i civil- och straffrättsliga frågor och för en vidareutveckling av det europeiska området med rättvisa.
53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med såväl den ihållande löneklyftan mellan könen som det allt större pensionsgapet mellan kvinnor och män, som 2014 uppgick till i genomsnitt 39 procent i EU.
54. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen gör 2017 till det år då våld mot kvinnor stoppas och ökar sina ansträngningar för att förhindra och bekämpa människohandel och skydda offer för sådan människohandel. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang inleda förfarandet för EU:s anslutning till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen).
55. Europaparlamentet insisterar på att man ytterligare behöver sträva efter en balans mellan könen med avseende på engagemang inom den ekonomiska beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de faktorer som avskräcker kvinnor från att bli entreprenörer, att göra finansiering, utbildning och stödtjänster för kvinnlig företagsamhet mer tillgängliga, samt att uppmuntra och stödja rådet för att få till stånd ett antagande av en gemensam ståndpunkt om förslaget till direktiv om kvinnor i styrelser.
På väg mot en ny migrationspolitik
56. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag om ett lagstiftningspaket om smarta gränser så snart pilotprojektet har avslutats, i syfte att påskynda, underlätta och stärka gränskontrollförfaranden för utlänningar som reser till EU. Parlamentet betonar att EU behöver övergå till en mer modern och effektiv gränsförvaltning genom att använda spjutspetsteknik, samtidigt som medborgarna ges tillräckligt skydd.
57. Europaparlamentet understryker att man ytterligare behöver stärka EU:s insatser mot bakgrund av den senaste tidens tragedier i Medelhavet, inklusive kraftfullare åtgärder för att förhindra dödsfall till havs, stödja dem som söker internationellt skydd, garantera skyddet av EU:s gränser, bekämpa människohandel och utöka samarbetet med tredjeländer.
En starkare global aktör
58. Europaparlamentet begär att den europeiska grannskapspolitiken ska granskas, och att följande punkter då beaktas:
a) En tydlig åtskillnad mellan utvidgningspolitik och grannskapspolitik.
b) Differentiering och ”mer för mer”.
c) Engagemang även utanför grannskapet.
d) Demokratistöd, reform av rättsväsendet, rättsstaten och det institutionella kapacitetsbyggandet.
e) Ett diversifierat utbud: prioriterade sektorer.
f) Säkerhetsdimensionen.
g) Främjande av regional integration.
59. Europaparlamentet belyser vikten av att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) underbyggs med en verklig inre marknad för försvar och säkerhet, ett fördjupat samarbete mellan europeiska försvarsindustrier, en konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas och en mer samarbetsinriktad hållning till F&U och upphandling på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet betonar att kommissionen behöver utarbeta ett förslag om inrättande av ett unionsomfattande system för försörjningstrygghet, vilket är dels avgörande för att man ska kunna utveckla, underhålla och överföra kritisk försvarskapacitet, dels ett uttryck för solidaritet och förtroende medlemsstaterna emellan. Parlamentet ger sitt fulla stöd till lanseringen av den förberedande åtgärden för GSFP-relaterad försvarsforskning och det pilotprojekt som parlamentet hade föreslagit.
60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019) Hålla de mänskliga rättigheterna högt på EU:s dagordning genomförs ordentligt.
61. Europaparlamentet begär att större tonvikt läggs vid den interreligiösa dialog som syftar till att analysera och förstå den religiösa utvecklingen för att främja tolerans och aktivt engagemang i EU:s yttre åtgärder mot våld och extrem radikalisering.
62. Europaparlamentet understryker att det måste säkerställas att stödet till demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet främjas aktivt av alla EU:s delegationer, samtidigt som hänsyn tas till de landsspecifika människorättsstrategierna.
63. Europaparlamentet betonar, när det gäller luftfartspaketet, att en konkurrenskraftsstrategi, en revision av förordning (EG) nr 868/2004, som rör illojal prissättning i luftfarten, och en revision av förordning (EG) nr 216/2008 om inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet är viktiga prioriteringar.
64. Europaparlamentet betonar att förordningen om bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) har varit framgångsrik och bör fortsätta att genomföras under 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla EU:s politikområden, inklusive den gemensamma fiskeripolitiken och handelspolitiken, är samstämd.
65. Europaparlamentet noterar att olagliga kapitalflöden från utvecklingsländer uppgår till 1 biljon USD per år, vilket är nästan 10 gånger mer än det totala beviljade offentliga utvecklingsbiståndet. Parlamentet anser att utvecklingsbiståndet följaktligen måste inriktas på insatser för att främja goda styrelseformer, upprätta rättsstatlighet, bekämpa korruption och öka möjligheterna till insyn och ansvarsskyldigheten för alla aktörer, även nationella regeringar i utvecklingsländer och den privata sektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en övergripande strategi och handlingsplan för att ta itu med detta problem i utvecklingsländerna.
66. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra den första utvärderingen av den ”verktygslåda” som har utvecklats inom ramen för en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete, inklusive dess genomförande, konkreta åtgärder vidtagna på detta område och effekten av tillämpningen av det rättighetsbaserade angreppssättet. Parlamentet erinrar om att syftet med detta angreppssätt är att integrera alla principer avseende de mänskliga rättigheterna i EU:s operativa verksamhet för utveckling genom att omfatta planer för synkronisering av verksamheten avseende mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete både i huvudkontoret och på fältet, och användningen av människorättsdialoger och villkorsklausuler om mänskliga rättigheter som påtryckningsmedel, såväl positivt som negativt (i främjande eller avskräckande syfte), för att uppmuntra till respekt för principerna och standarderna avseende de mänskliga rättigheterna genom att koppla tillhandahållandet av bistånd till denna respekt.
67. Europaparlamentet beklagar djupt att utbildning, som är ett sätt att skydda barn i nöd- och krissituationer, bland annat vid naturkatastrofer, fortfarande är den mest underfinansierade sektorn, trots att det uppskattas att 101 miljoner barn i låg- och mellanstadieåldern inte går i skolan, och att nästan 60 miljoner av dessa lever i de 33 länder där det för närvarande råder väpnade konflikter. Parlamentet kräver därför att det säkerställs att EU:s olika politikområden blir mer samstämda, och att klyftan mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd överbryggas genom att man knyter samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd.
68. Europaparlamentet framhåller att små och medelstora företag är drivkraften bakom sysselsättning och välfärd i utvecklingsländerna, och att de står för ungefär 90 procent av arbetstillfällena. Parlamentet uppmuntrar till åtgärder för att lätta på den alltför tunga regleringsmässiga börda som små och medelstora företag i utvecklingsländer lider av, i syfte att i detta sammanhang främja entreprenörs- och innovationsandan och ytterligare förbättra tillgången till mikrokrediter och mikrofinansiering.
69. Europaparlamentet stöder införandet av funktionshinder i utvecklingssamarbetet, i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med beaktande av att ett oproportionellt antal människor med funktionsnedsättning lever i utvecklingsländerna och att många är marginaliserade, lever i extrem fattigdom och inte har möjlighet att åtnjuta alla mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att Europaåret för utvecklingssamarbete är ett mycket sällsynt tillfälle att förespråka rättigheterna och behoven för alla människor, inklusive de mest sårbara och marginaliserade, och särskilt personer med funktionsnedsättning, inklusive barn, ungdomar och kvinnor med funktionsnedsättning.
En union i demokratisk förändring
70. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anpassa lagstiftningen i alla ärenden som inleddes före Lissabonfördraget och som fortfarande är under behandling (inom ramen för det föreskrivande förfarandet för kontroll) till Lissabonfördraget med avseende på delegerade akter och genomförandeakter.
71. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att på grundval av artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förelägga parlamentet ett förslag till förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag.
72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera varför så få europeiska medborgarinitiativ är framgångsrika, eftersom detta leder till en låg acceptans bland medborgarna av detta instrument för transnationell deltagandedemokrati, och att säkerställa att beslut om initiativens tillåtlighet motsvarar EU:s rättsliga behörighet, och parlamentet förväntar sig att kommissionen noggrant följer upp alla framgångsrika initiativ när det har lovat att göra det, och att mer allmänt åtgärda instrumentets svagheter och begränsningar genom att snabbt se över förordningen om det europeiska medborgarinitiativet i syfte att omvandla det till ett trovärdigt verktyg för att påverka dagordningen.
73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer noggrant analysera sådana påstådda överträdelser av EU-lagstiftningen som uppmärksammas i framställningar, och att samtidigt stärka parlamentets och kommissionens gemensamma befogenhet att granska medlemsstaternas införlivande och genomförande av EU-lagstiftningen, att föra ett nära samarbete i god tid i fråga om relevanta undersökningar, att vid behov inleda överträdelseförfaranden och att samtidigt samarbeta med parlamentet i full öppenhet. Parlamentet anser dessutom att det interinstitutionella avtalet bör ålägga myndigheter att inom tre månader grundligt och ansvarsfullt reagera på parlamentets undersökningar i samband med framställningar från EU-medborgare.
74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) lägga fram en ambitiös förteckning över lagstiftning och förslag som ska granskas eller upphävas om de inte längre anses vara lämpliga eller ger något europeiskt mervärde.
75. Europaparlamentet noterar att det politiska löfte som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gav om att föra ett nära samarbete med parlamentet, och särskilt med utskottet för utrikesfrågor (t.ex. före och efter rådets möten (utrikes frågor)), nu konkretiseras.
76. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.