FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2016
1.7.2015 - (2015/2729(RSP))
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen
Bas Eickhout, Igor Šoltes för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0656/2015
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram för 2015 (COM(2014)0910),
– med beaktande av kommissionens meddelande Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda COM(2015)0215),
– med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,
– med beaktande av det nuvarande ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen, särskilt bilaga 4,
– med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I dagens kris behöver Europa djärva förslag om ökad politisk legitimitet, starkare förtroende bland medborgarna och närmare samarbete om socialpolitik, ekonomisk politik och monetär politik.
B. Kommissionens ordförande hade rätt när han ansåg att resultatet av det senaste valet till Europaparlamentet innebar ett krav på ändring från medborgarhåll och att en ny start behövs.
C. Meddelandet om kommissionens arbetsprogram 2015 var upplagt som ett genuint politiskt program kring ett antal riktade politiska mål. Detta gör utformningen av EU:s politik förståelig och bidrar till en mer politisk granskning av kommissionens åtgärder.
D. Av detta program, liksom av kommissionskollegiets åtgärder under det första året, framgår klart en nyliberal vinkling inom många centrala områden inom politiken (handel, sysselsättning, jordbruk etc.), fastän programmet uppvisar en del värdefulla första steg inom viktiga områden där det akut behövs åtgärder (registrering av lobbyister, beskattning, resurseffektivitet m.fl.).
E. När det gäller kommissionens prioriteringar tas det i strukturen, rubriksättningen och lydelsen ingen hänsyn till åtstramningspolitikens förödande effekter, och sociala och miljömässiga frågor kommer uppenbart i andra hand och blir mindre problem, som alla får träda i bakgrunden till förmån för den återgång till tillväxt som man förmodar ska ske, samtidigt som man är blind för de skador som åsamkats samhället och medborgarna till följd av de ökande orättvisorna och miljökrisen.
F. Denna fokusering, nästan uteslutande på förlegade politiska och ekonomiska strategier, överskuggar hänvisningarna till social rättvisa och ojämlikhet, folkhälsa, utbildning, kultur och många områden som är lika viktiga, såväl för att verksamheten ska komma i gång på nytt, som för de europeiska samhällenas grundvalar.
G. Kommissionen är EU-fördragens väktare, och i dessa fördrag fastställs hållbar utveckling, social rättvisa, solidaritet och de europeiska medborgarnas grundläggande rättigheter till en ren miljö och en hög nivå på miljöskyddet.
H. Kommissionens ståndpunkter, särskilt de som framförts av dess vice ordförande Timmermans, gör det befogat med farhågor om andan i kommissionens agenda för ”bättre lagstiftning”, särskilt när det gäller väsentliga delar av miljö- och sociallagstiftningen.
I. Viljan att minska den börda som onödig eller föråldrad lagstiftning innebär delas på bred bas, men av ett flertal rekommendationer framgår det att det i själva verket handlar om en avreglering som är ödeläggande för viktiga europeiska rättigheter och/eller standarder.
J. Minskningen av de totala kostnaderna för företagens regelbörda får inte ske på bekostnad av det hälso-, säkerhets- och miljöskydd som denna reglering tryggar för de europeiska medborgarna, arbetstagarna och konsumenterna.
Prioriteringar för 2016: hållbarhet, social och ekonomisk rättvisa, grundläggande och medborgerliga rättigheter, och ökade möjligheter för EU att agera
1. Europaparlamentet delar kommissionens farhågor när det gäller dagens besvärliga läge i EU och det brådskande behovet av att investera på allvar för att bryta det rådande stagnationsmönstret. Parlamentet beklagar emellertid att kommissionens ”nya start” främst återspeglar prioriteringarna i Europa före krisen och att man väljer att bibehålla den renläriga ramen för ekonomisk politik som orsakade krisen och inte har förmåga att till fullo ta hänsyn till vad tjugohundratalets Europa verkligen behöver och vad européerna faktiskt efterfrågar. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att det behövs en ny industristrategi såsom En industriell renässans för ett hållbart Europa (Rise), där hållbarhet och konkurrenskraft förenas, bland annat med hjälp av energi- och resurseffektivitet.
Hållbarhet
2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att hållbarhet utgör kärnan i all sund, framtidsinriktad och krislösande ekonomisk politik och att hållbarheten konkret får komma till synes i detta och i framtida arbetsprogram under en särskild rubrik som fokuserar på ett omfattande och snabbt genomförande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet och förberedelserna inför en ny EU-strategi för hållbar utveckling. Parlamentet anser att de projekt som utvalts av den garantifond som utgör grunden för den så kallade Junckerplanen måste motsvara sådana prioriteringar. Parlamentet anser att det behövs en ny ambitiös och heltäckande strategi för en hållbar industri, i och med att detta viktiga politikområde ägnats alltför lite uppmärksamhet, särskilt i paketet för kretsloppsekonomin, och håller fast vid att offentliga investeringar måste riktas in på energiomställning, miljöinnovativa små och medelstora företag, forskning och utbildning. Parlamentet motsätter sig att redan planerade medel för EU-program, såsom forsknings- och innovationsanslagen inom Horisont 2020, flyttas över till projekt som har lägre kvalitet eller som inte är hållbara.
3. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen under 2015 ska föreslå lagstiftning enligt det ordinarie förfarandet för att genomföra ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, och uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningen i form av ett paket (utsläppshandelsystemet, ansvarsfördelningsbeslutet, bränslekvalitetsdirektivet) och lagstiftning om utsläpp från jord- och skogsbruk och andra utsläpp som betingas av markanvändningen. Parlamentet betonar att det måste utredas hur de olika sätten att använda skogsbiomassa för energiändamål bidrar till växthuseffekten, och kartläggas vilka användningssätt som mest kan bidra till en minskning av klimatförändringarna inom för politiken relevanta tidsramar samt läggas fram förslag till hållbarhetskriterier för användning av biomassa för energiändamål.
4. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen i god tid ska föreslå lagstiftning enligt det ordinarie förfarandet för att upprätta energiunionen, och att där också ska ingå genomförandet av en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Parlamentet upprepar sitt motstånd mot stöd till fossila bränslen och kärnkraft.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att direktivet om förnybar energi 2009/28/EG fullständigt genomförs och att lägga fram förslag för effektiv lagstiftning, också från parlamentet, för att de ambitiösa och bindande målen för förnybar energi fram till 2030 ska kunna uppnås.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter mönster från åtagandena i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, lägga fram förslag om utökade krav på inspektioner och att utvidga de bindande kriterierna för effektiva inspektioner och effektiv övervakning från medlemsstaternas sida så att de kommer att gälla för unionens miljölagstiftning i dess helhet, samt att säkerställa effektiv tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, för att Århuskonventionen fullständigt ska genomföras.
7. Europaparlamentet vill att utvärderingen av energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda ska slutföras så snart som möjligt, för att kommissionen ska kunna se till att denna lagstiftning genomförs fullständigt och lägga fram förslag om ändring av den genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet före utgången av 2016. Parlamentet erinrar sig här vad Juncker utlovat, nämligen ett bindande minimimål på 30 procent energieffektivitet fram till 2030, och håller fast vid att kommissionen vid sin översyn av dessa direktiv ska ta fullständig hänsyn, både till parlamentets ståndpunkter i denna fråga och till principen att energieffektiviteten ska komma först.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt lägga fram en särskild ram för åtgärder mot trafikens inverkan på klimatförändringarna, att slutföra sin översyn av förordningen om bilars koldioxidutsläpp och att lägga fram ett ambitiöst förslag med ett mål för 2025. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att åtgärda utsläppen från tunga fordon.
9. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, utgående från sitt samrådsmeddelande 2015, ska föreslå ny lagstiftning enligt det ordinarie förfarandet om hur energimarknaden överlag ska vara utformad, samt om detaljhandelsmarknad och egen förbrukning.
10. Europaparlamentet är djupt besviket över förslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 när det gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användningen av genetiskt modifierade livsmedel eller foder, i och med att där inte görs något åt det demokratiunderskott som förfarandet för godkännande av genetiskt modifierade organismer erkänts vara behäftat med, fastän kommissionen i sitt arbetsprogram för 2015 hade föreskrivit en översyn av beslutsprocessen i samband med detta förfarande. Parlamentet förväntar sig att kommissionen konstruktivt ska samarbeta med medlagstiftarna för att få till stånd en verklig demokratisering av godkännandeprocessen, också när det gäller ansökningar om tillstånd att odla genetiskt modifierade organismer.
11. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen konstruktivt ska samarbeta med parlamentet om förslaget om kloning från 2013, för att man ska nå fram till en överenskommelse där det tas hänsyn till både konsumenternas önskemål och djurens välbefinnande, så att vi får strikta regler för livsmedel från klonade djurs avkommor.
12. Europaparlamentet vill att produktlagstiftningens krav i fråga om ekodesign ska skärpas och utvidgas, såsom en del av ett nytt och mera ambitiöst förslag om en kretsloppsekonomi, för att öka resurseffektiviteten inom produktdelen av kretsloppet.
Social och ekonomisk rättvisa
13. Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som ägnas gröna jobb, miljöinnovation, miljöindustrin, paketet om arbetskraftens rörlighet och paketet om anställbarhet med en uppföljning av ungdomsgarantin, men kräver konkreta åtgärder utgående från detta. Parlamentet är oroat över att den uttalade ”prioriteringen” av sysselsättningsskapande inte ingår i GD Sysselsättnings ansvarsområde, utan utformas av aktörer inom kommissionen som saknar styrkta meriter när det gäller sysselsättning och sysselsättningsskapande, i och med att sysselsättningsskapandet faktiskt utgör grunden för sysselsättningspolitiken. Parlamentet betvivlar därför kommissionens åtagande att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet som verkligen kommer medborgarna till godo, och befarar tvärtom en investeringsaktivism utan sysselsättningspotential.
14. Europaparlamentet beklagar att det hela tiden saknas särskilda förslag för att hantera den växande ojämlikheten och den sociala nödsituation som uppstått till följd av åtstramningspolitiken, i synnerhet i trojkans programländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för ett ”socialt grundskydd” för att tillförsäkra unionsmedborgarna en miniminivå av livslångt socialt skydd (tillgång till överkomligt prissatta bostäder, tillgång till adekvat hälso- och sjukvård, rätt till barnomsorg, miniminormer för inkomstskyddet, också när det gäller pensionerna, eller en likvärdig miniminorm för socialt skydd, etc.).
15. Europaparlamentet tar del av förslaget till en djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union (EMU), men förväntar sig dock mera ambitiösa och omfattande förslag, bland annat en färdplan i riktning mot att EMU ska få en meningsfull och konjunkturdämpande finanspolitisk kapacitet, som också skulle kunna användas mot asymmetriska chocker, liksom ytterligare förslag för att EU:s miljömål och sociala mål ska bli bindande budgetmål som görs till föremål för översyn och inbjuder till hållbara investeringar.
16. Europaparlamentet konstaterar att Europeiska centralbanken och rådet för finansiell stabilitet alltmer uppmärksammar det begrepp som kallas koldioxidbubblan och uppmanar kommissionen att ta med det här i sin kapitalmarknadsunion, samt beklagar att detta inte tagits med i respektive grönbok. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla krav på insyn i finansiella investeringars koldioxidavtryck, till exempel i direktivet om icke-finansiell rapportering.
17. Europaparlamentet välkomnar det första steget mot en mer rättvis beskattning för att bekämpa den ihållande aggressiva skatteplanering som berövar Europa dess legitima och nödvändiga budgetresurser, genom en skyldighet för medlemsstaterna att utbyta information om skatteavtal (tax rulings). Parlamentet anser dock att det absolut måste föreslås ändringar i direktivet om moderbolag och dotterbolag och i direktivet om betalning av räntor och royalties, för att nuvarande kryphål ska täppas till.
18. Europaparlamentet välkomnar att man åter tagit upp frågan om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och samtidigt, som en första snabbinsats, täppt till de största kryphålen i direktivet om moderbolag och dotterbolag och i direktivet om betalning av räntor och royalties.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda EU:s bolagslagstiftning för att ålägga alla multinationella företag öppenhet i skattefrågor och att belägga skalbolag med strikta krav för att det i själva verket ska bli förbjudet med sådana bolag.
20. Europaparlamentet ser fram emot att bidra till en ”strategi för ett nytt helhetsbegrepp på den inre marknaden för varor och tjänster”, särskilt med en fokusering på sektorerna med största ekonomiska potential. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga denna strategi på höga nivåer av säkerhet och konsumentskydd, och att sörja för att befintlig lagstiftning genomförs i tid och korrekt innan man förhastat föreslår ny eller omarbetad lagstiftning.
21. Europaparlamentet ser fram emot hur kommissionen ska följa upp de utfästelser som gjorts i strategin för en inre digital marknad i Europa, framför allt reformer av upphovsrättslagstiftningen, geografisk blockering och översynen av direktivet om samhällsomfattande tjänster och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Parlamentet påpekar att insatserna för att minska kostnaderna för paketleveranser inte får bli ett hot mot de sociala förhållandena och arbetsförhållandena och erinrar om att kostnadseffektiva leveranstjänster måste innefatta kvalitet både för dem som erbjuder tjänsterna och för dem som tar emot dem. Parlamentet framhåller att man i samband med åtgärderna mot olagligt innehåll på internet måste skapa en balans mellan å ena sidan yttrandefriheten och å andra sidan kraven på rättslig tillsyn och ansvar, och samtidigt tillämpa principen om att spåra ursprunget till pengarna, i samband med att efterlevnaden av bestämmelserna genomdrivs.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna mer seriös eftertanke åt hur digitaliseringen kan driva på en omställning av ekonomin i ekologisk och social riktning och vilka konsekvenser detta kan få.
23. Europaparlamentet är djupt oroat över att regionerna i Europa blir alltmer ojämlika och beklagar därför att Efsi inte kommer att inrikta sig på de regioner inom EU som drabbats hårdast av investeringsklyftan och den höga arbetslösheten. Parlamentet väntar sig att kommissionen ska klarlägga hur den förhåller sig till de urbana aspekterna och till den territoriella agendan/den territoriella sammanhållningen, samt undersöka förhållandet mellan Efsi och sammanhållningspolitiken genom att i ett tidigt skede utvärdera hur EU:s garanti fungerar och används.
Grundläggande rättigheter och medborgardeltagande
24. Europaparlamentet välkomnar den europeiska migrationsagendan som antogs den 13 maj 2015 och som fokuserar på en rad initiativ för att utveckla ett mer helhetsbetonat perspektiv på migrationsfrågor. Parlamentet motsätter sig bestämt att migrations- och säkerhetsfrågor på ett tvivelaktigt och vilseledande sätt förknippats med varandra, till exempel i den höga representantens initiativ om att vidta militära åtgärder mot människosmugglingen.
25. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att omplacera flyktingar från Italien och Grekland, men uppmanar med kraft kommissionen att vidareutveckla bindande instrument för en människorättsbaserad syn på människor som söker skydd i EU från krig och förföljelser genom att skapa effektiva möjligheter till laglig inresa för flyktingar. Parlamentet uppmanar kommissonen att främja bördefördelning och solidaritet mellan medlemsstaterna och uppmanar kommissionen att skyndsamt lägga fram, såsom ytterligare en del av den europeiska migrationsagendan, en plan för utveckling av lagliga färdvägar för arbetskraftsmigration.
26. Europaparlamentet konstaterar att det inte räcker med den rättsstatsmekanism som kommissionen föreslog i maj 2014 för att man ska kunna åtgärda brott mot rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om att upprätta en effektiv EU-mekanism för demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter, som ska bygga på gemensamma och objektiva indikatorer, samt att årligen göra en opartisk bedömning av situationen i alla medlemsstater, där det ska ingå en utvärdering gjord av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, tillsammans med lämpliga bindande och korrigerande mekanismer, för att minska de skillnader som finns och möjliggöra en automatisk och successiv reaktion på brotten mot rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna på medlemsstatsnivå.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsinitiativ för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda EU:s anslutning till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), såsom parlamentet upprepade gånger efterlyst.
28. Europaparlamentet stöder med kraft initiativet om ett obligatoriskt öppenhetsregister, men uttrycker stor oro över att det skulle komma att baseras på ett interinstitutionellt avtal, eftersom ett sådant register inte är bindande för lobbyister och sålunda inte obligatoriskt. Parlamentet upprepar därför sitt krav på ett lagstiftningsförslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att med ännu större kraft bekämpa korruptionen och närmare bestämt koncentrera sig på att få bukt med missbruk av EU-anslag och skattefusk inom unionen.
29. Europaparlamentet välkomnar kommissionens öppenhetsinitiativ som innebär offentliggörande av kontakter mellan kommissionsledamöter, kanslier, generaldirektörer och lobbyister. Parlamentet är dock oroat över det stora antalet undantag från offentliggörande. Parlamentet föreslår att kommissionen börjar offentliggöra dessa möten på en centraliserad plats i stället för på 89 olika webbplatser.
30. Europaparlamentet anser att förordningarna om det europeiska medborgarinitiativet snabbt måste ses över för att de administrativa och tekniska kraven ska bli mindre betungande, för att systemet för insamling av underskrifter på internet ska bli mer användarvänligt och tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar, för att mekanismen för bekräftande av stöd ska harmoniseras i alla medlemsstater, för att medborgarkommittéerna ska få utökat rättsligt skydd, för att det ska tas i övervägande om europeiska medborgarinitiativ skulle kunna finansieras via EU:s budget, för att framgångsrika medborgarinitiativ vederbörligen ska följas upp och för att unionsmedborgare som inte är medborgare i den stat de är bosatta i ska kunna rösta i värdlandet, eftersom de administrativa förfarandena håller på att bli så tungrodda och svårbegripliga att de bara ökar fientligheten mot Europaprojektet.
31. Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd till initiativet från medlemsstaternas utbildningsministrar (den 17 mars 2015 i Paris) om delning av bästa praxis om utbildning, medborgarskap och förhindrande av radikalisering. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att följa upp och vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra denna förklaring genom att övervaka vilka åtgärder som vidtas på medlemsstatsnivå och ägna särskild uppmärksamhet åt de europeiska skolprojekten inom Erasmus+, vilka hittills försummats inom den nya ramen.
32. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bättre stödja programmet ”Ett Europa för medborgarna” med utökade anslag, eftersom detta är det enda programmet för upprätthållande av direkt kontakt med icke-statliga organisationer och medborgare som medverkar i samhällsrelaterade frågor och teman inom EU.
Ökade möjligheter för EU att agera
33. Europaparlamentet yrkar på en genomgående översyn av den fleråriga budgetramen efter Europaparlamentsvalet och inte bara en teknisk översyn, eftersom man på så sätt kan uppbåda EU:s budget och således bidra till Europas ekonomiska återhämtning, trygga framgången för Europa 2020-strategin, stödja EU:s internationella åtaganden för perioden efter 2015 och strukturellt hantera det växande betalningsproblemet.
34. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anta alla operativa program för finansieringsperioden 2014–2020 och, ifall att programmen väntar på att antas, uppbåda alla sina resurser för att hjälpa de berörda medlemsstaterna.
Återtagande, Refit och ”agendan för bättre lagstiftning”
35. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro, vad gäller Refit i allmänhet, över att arbetet med att förenkla lagstiftningen tas till förevändning för att sänka ambitionsnivån när det gäller frågor av avgörande vikt för arbetstagarnas eller konsumenternas säkerhet och välbefinnande, eller för miljöskyddet. Parlamentet anser att förenkling är en fråga om kvalitet och motsätter sig alla kvantitativa mål på det här området.
36. Europaparlamentet anser att konsekvensbedömningar aldrig bör ersätta politiska beslut eller försena lagstiftningsarbetet och att de inte bara bör fokusera på kostnads- och priskonkurrenskraft och potentiella förlorare på marknaden, utan även på offentliga fördelar, innovation, potentiella marknadsvinnare och grundläggande rättigheter.
37. Europaparlamentet motsätter sig skarpt att man inom lagstiftningsarbetet prioriterar arbetet med att förenkla och minska lagstiftningsbördan, eftersom det som bör prioriteras är lagar som syftar till att utöka medborgarnas sociala och politiska rättigheter och till att förbättra hälsan och miljön.
38. Europaparlamentet konstaterar att fågeldirektivet och habitatdirektivet finns med i den kontroll av ändamålsenligheten som ska slutföras under 2016. Parlamentet framhåller överlag att detta arbete inte får tas till förevändning för ambitionssänkning i frågor som är mycket viktiga för skyddet av miljön, och betonar framför allt att dessa direktiv utgör hörnstenen i Europas arbete för att hejda förlusten av biologisk mångfald och återställa skadade ekosystem och att den lagstiftningsram de erbjuder är både flexibel och modern och ger företagen möjlighet att anpassa sig och bedriva framgångsrik verksamhet. Parlamentet motsätter sig därför att dessa direktiv ska tas upp till översyn.
39. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen varit öppen för att behandla frågan om hur klimat- och energipaketet för 2030 påverkar direktivet om nationella utsläppstak. Parlamentet anser dock att det inte behövs något ändrat förslag utan att frågan om en sammanjämkning av klimat- och energipolitiken bör tas upp vid framtida interinstitutionella förhandlingar. Parlamentet påminner om att översynen av direktivet om nationella utsläppstak borde ha gjorts för över tio år sedan och att ytterligare förseningar endast skulle undergräva skyddsnivån för medborgarna och miljön.
40. Europaparlamentet begär att utvärderingen av bränslekvalitetsdirektivet och minskningen av koldioxidutsläpp från lätta fordon slutförs snarast möjligt, så att kommissionen kan lägga fram förslag om att ändra dem under 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre integrera EU:s klimatskydds- och energiförbrukningsmål i sin transportpolitik, framför allt inom sektorerna vägtransporter, luftfart och sjöfart.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen till mer energiska insatser för bättre lagstiftning och genomdrivande av passagerares rättigheter, utgående från lojal konkurrens mellan olika transportsätt, och att i sitt förslag till vägpaketet ta med en konsekvent ram av kriterier för att prissättningen ska bli riktig, samt att vidta intensivare åtgärder för att minska antalet personer som omkommer eller skadas allvarligt, i enlighet med EU:s trafiksäkerhetsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med förberedelserna av översynen av vitboken om transporter utvärdera sitt arbete med målen och de 40 initiativen i vitboken från 2011.
42. Europaparlamentet kritiserar skarpt kommissionens meddelande om att återkalla sitt förslag till en översyn av direktiv 92/85/EEG om gravida arbetstagare och mödraledighet och kommissionens avsikt att ge efter för näringslivets krav. Parlamentet understryker att det måste göras en översyn av rådets direktiv 92/85/EEG för att vi ska få lämpliga miniminormer för rätten till mammaledigt och pappaledigt över hela EU och således bättre hälsa och säkerhet för gravida kvinnor och arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar, så att man på det sättet kan klara av de demografiska utmaningarna samtidigt som ojämlikheten mellan män och kvinnor minskas. Parlamentet noterar Europeiska unionens domstols dom av den 14 april 2015 om kommissionens rätt att återkalla ett förslag (mål C-409/13), i vilken de särskilda villkor som kommissionen ska uppfylla bekräftas, bland annat att den ska iaktta skyldigheten att delge parlamentet och rådet skälen till återkallandet och respektera principerna om tilldelade befogenheter, institutionell jämvikt och lojalt samarbete i enlighet med EU-fördraget. Parlamentet väntar sig mot bakgrund av detta att parlamentet ska väcka talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 i EUF-fördraget.
43. Europaparlamentet stöder energiskt kommissionen i dess mål om att se över rådets förordning (EG) nr 428/2009 om export av produkter med dubbla användningsområden och välkomnar kommissionens pågående arbete med detta samt dess avsikt att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag under första halvåret 2016. Parlamentet erinrar om att man ofrånkomligen måste få lagstiftning om kommersiell export av produkter med dubbla användningsområden och åtgärda frågan om eventuellt skadlig export av IKT-produkter och tjänster till tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva skyddsåtgärder för att förhindra alla eventuella negativa effekter av dessa exportkontroller på forskningen, medräknat vetenskaplig forskning och IT-säkerhetsrelaterad forskning utan brottsligt uppsåt.
44. Europaparlamentet anser att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet har nått sina gränser och måste uppdateras, såsom jämställdhetsutskottet nyligen bekräftat i betänkandet från Záborská. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta det lagstiftningsförslag som skulle ersätta den nuvarande lagstiftningen, som är ineffektiv och omöjlig att genomdriva, vilket framgår av att lönegapet mellan könen, trots otaliga kampanjer, mål och åtgärder under de senaste åren, fortfarande är stort.
45. Europaparlamentet yrkar på att förslaget om företagshemligheter som för närvarande förhandlas i utskottet för rättsliga frågor ska återkallas, eftersom dess inverkan på grundläggande rättigheter och dess eventuella negativa inverkan på konkurrenskraften, särskilt för små och medelstora företag, inte har analyserats. Parlamentet framhåller dessutom att det aktuella förslaget skapar rättslig osäkerhet när det gäller rätten att få tillgång till information och arbetstagares rörlighet, och att kryphål och vaga formuleringar kan komma att missbrukas för att införa ett överdrivet skydd av kommersiell information i strid med allmänintresset.
46. Europaparlamentet anser att man vid en heltäckande översyn av EU:s handelspolitiska strategi bör beakta vilket faktiskt nettobidrag den ger till sysselsättning och tillväxt och göra den mera konsekvent med EU:s utvecklingsmål, klimatmål, miljöprioriteringar och standarder för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att ändra sin praxis när det gäller fullständig redovisning i demokratisk anda av den dokumentation som ligger till grund för förhandlingsprocessen.
47. Europaparlamentet välkomnar den incitamentbaserade strategin gentemot grannskapsländerna, vilken bygger på meriter och differentiering, och uppmanar här kommissionen att inrätta genomförandemekanismer för principen om ”mer för mer”, vilket även innebär ”mindre för mindre” för länder som inte visar konstruktiv samarbetsvilja med EU. Parlamentet uppmanar även kommissionen att tydligt fastställa relevanta riktmärken, indikatorer och kriterier.
48. Europaparlamentet anser det beklagligt att kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har förespråkat tanken att ingen ytterligare utvidgning ska ske de närmaste fem åren. Ett sådant uttalande skulle kunna undergräva EU:s trovärdighet på västra Balkan, bli ett farligt prejudikat och strategiskt försämra intrycket av unionen i ett alltmer instabilt grannskap i öster. Parlamentet erinrar om det beslut som fattades av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003, där man uppgav att alla länder på västra Balkan har fortsatta utsikter att bli medlemmar av EU. Parlamentet påminner om att sådana utsikter är det enda som kan motivera de berörda länderna, som geografiskt är omgivna av EU-medlemsstater, att genomföra nödvändiga reformer och anpassa sig till EU:s regelverk.
49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera insatserna för bistånd till, samordning med och utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan Georgien, Moldavien och Ukraina, för att påskynda det faktiska genomförandet av associeringsavtalen och bättre integrera dessa länder i EU:s politik.
50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhindra att budgetmedel från EU används för försvarsforskning eller forskning kring produkter med dubbla användningsområden, såsom det för närvarande planeras i ett pilotprojekt för forskning med anknytning till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att försvara en renodlat civil definition av relevanta EU-medel, såsom Horisont 2020 och de sociala och regionala fonderna samt strukturfonderna. Parlamentet erinrar om att man avsevärt måste minska överkapaciteterna, vanstyret, korruptionen, uppsplittringen och den dåliga insynen inom de europeiska försvarssektorerna, och uppmanar kommissionen att utöva påtryckningar på medlemsstaterna för att de ska genomföra direktiv 2009/81/EG om offentlig upphandling ordentligt, samt efterlyser ytterligare åtgärder när det gäller införandet av strikta regler för den inre marknaden.
Initiativ som fattas
51. Europaparlamentet noterar att det inte finns något klart definierat meddelande om arbetsprogrammet för 2016. Som det nu ser ut befarar emellertid parlamentet starkt att vissa nyckelområden och viktiga initiativ skulle komma att åsidosättas och uppmanar därför kommissionen att tänka om och ta med följande förslag:
– En ”social vetorätt” eller en mekanism som kan hindra att EU-lagstiftning träder i kraft om den skulle skada de svagaste, öka ojämlikheten eller minska de sociala rättigheterna.
– En översyn av arbetstidsdirektivet för att avskaffa undantagsklausulen i fråga om en arbetsvecka på i genomsnitt 48 timmar.
– Ett förslag till direktiv om tillgång till offentlig information i medlemsstaterna.
– Ett förslag till förordning om säkerhet för informationsteknikprodukter och informationstekniktjänster på EU-marknaden.
– En anpassning av EU:s regler för offentlig upphandling så att respektive myndigheter får tillgång till källkoderna för varje informationsteknikprodukt eller informationstekniktjänst.
– Ett förslag till slutförande av bankunionen, med en färdplan på väg mot en gemensam ram för insättningsgarantier.
– Ett lagstiftningsförslag för att resurseffektivitet och enhetskapitalkostnader ska tas med i ett förbättrat och reviderat förfarande vid makroekonomiska obalanser som är mera symmetriskt och effektivt.
– En översyn av revisionsdirektivet för att revisionsbyråer inte ska få tillhandahålla skatterådgivning.
– En översyn av redovisningsdirektivet för att utvidga företagens skattskyldighet per land till att omfatta alla sektorer, och vidare för att ålägga företag att offentliggöra de skatteavtal som medlemsstater eller tredjeländer ingått med dem.
– Ett nytt lagstiftningsförslag för tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, i syfte att säkra genomförandet av Århuskonventionen inom unionen.
– Ett lagstiftningsförslag om miljöinspektioner som ett centralt instrument för att bidra till att miljölagstiftningen genomförs fullt ut i unionen.
– En harmoniserad och bindande rättslig ram om forskning kring och exploatering av okonventionella bränslen med hjälp av hydraulisk spräckning, såsom uppföljning av utvärderingen av kommissionens respektive rekommendationer.
– Meddelandet Building a Sustainable European Food System enligt överenskommelsen mellan kommissionsledamöterna för GD Jordbruk, GD Miljö och GD Hälso- och konsumentfrågor i april 2014.
– Vetenskapligt baserade övergripande kriterier för hormonstörande ämnen, för att på detta sätt utan ytterligare dröjsmål uppfylla de rättsliga skyldigheter som kommissionen redan borde ha uppfyllt.
– En ny ramlagstiftning om djurskydd, i vilken minimistandarder för djurens välbefinnande på EU-nivå fastställs för alla djurkategorier.
– En EU-färdplan för cykelåkning, åtföljd av stödjande och främjande åtgärder.
– Ett lagstiftningsförslag för olika former av ledighet (pappaledighet, adoptionsledighet, ledighet för vård av anhörig och vård av föräldrar) för att bidra till bättre möjligheter att kombinera arbete, familj och privatliv, vilket samtidigt skulle kunna innebära ett slut på blockeringen av direktivet om mödraledighet i rådet.
– En översyn av gällande lagstiftning om lika lön för kvinnor och män, i och med att den nuvarande lagstiftningen är ineffektiv och omöjlig att genomdriva och att lönegapet mellan könen, trots otaliga kampanjer, mål och åtgärder under de senaste åren, fortfarande är stort.
– Omfattande EU-åtgärder för att åtgärda problem med de grundläggande rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella, i form av en EU-strategi/färdplan mot homofobi och diskriminering grundad på sexuell läggning och könsidentitet, såsom parlamentet och icke-statliga organisationer upprepade gånger har krävt.
– Ett lagstiftningsförslag där det införs bindande bestämmelser om ansvarsfullt företagande för EU-företag med verksamhet i tredjeländer, med inriktning på fullständig insyn i leveranskedjorna och särskild uppmärksamhet ägnad åt textilsektorn.
– En uppföljningsåtgärd för att handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) ska förbli relevant och leda till att åtgärder vidtas mot de nya drivkrafterna bakom olaglig skogsavverkning, som härrör från att skogar förvandlas till plantager, varvid uppföljningsåtgärden också ska innefatta ett förslag till en EU-handlingsplan mot avskogning.
– En omvandling av den nuvarande europeiska kodexen för god förvaltningssed till en bindande förordning för att stärka den grundläggande rätten inom EU till att EU:s institutioner, organ och byråer ska utöva sin offentliga förvaltning korrekt.
– Ett initiativ för att fastställa öppningsriktmärkena för kapitlen 23 och 24, som ett led i förberedelserna för att öppna dessa kapitel inom anslutningsförhandlingarna med Turkiet.
– Ett förslag till gemensam ståndpunkt om alla medlemsstaters snabba ratificering av Kampalaändringarna från 2010 av Internationella brottsmålsdomstolens stadgar, med definition av aggressionsbrott.
– Ett lagstiftningsförslag om skydd inom hela EU för person som slår larm om missförhållanden som påverkar unionslagstiftningen och/eller unionsmedborgarna.
Några ord om arbetsmetoden
52. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tydligt ange sin avsikt att respektera att de båda medlagstiftande institutionerna har samma status, i synnerhet som parlamentet bidrar till att minska lagstiftningsbördan, såsom i fallet med växtförökningsmaterial (COM(2013)0262–2013/0137/COD). Parlamentet avråder kommissionen från att använda eventuell förhalningstaktik från rådets sida till att förbigå parlamentet.
53. Europaparlamentet framhåller att det motsätter sig varje nytt interinstitutionellt avtal som skulle innebära avkall på parlamentets fördragsfästa roll, påtvinga parlamentet och rådet kommissionens agenda, leda till att lagstiftarna i alla skeden av sitt arbete kom att underordnas bedömning från olika ”experters” sida och få till följd att politiska beslut som fattats i demokratisk ordning fick träda i andra hand till förmån för sådana prioriteringar som administrativ förenkling eller minskning av lagstiftningsbördan.
54. Europaparlamentet anser att kommissionens politiska riktlinjer inte kan utgöra den enda grunden för fastställandet av de fleråriga prioriteringarna, om inte den lagstiftande myndigheten vill att dess agenda ska dikteras av kommissionen.
55. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att intensifiera sina insatser för att övervaka medlemsstaternas införlivande och efterlevnad av unionslagstiftningen, i synnerhet inom ramen för en nedbantad lagstiftningsagenda. Parlamentet efterlyser bättre och mer systematisk medverkan av de nationella parlamenten.
56. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.