FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2016
1.7.2015 - (2015/2729(RSP))
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen
Vicky Ford för ECR-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av uttalandet av den 16 december 2014 från kommissionens ordförande och förste vice ordförande om kommissionens arbetsprogram för 2015,
– med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU:s medlemsstater befinner sig i en djup konkurrenskraftskris i en världsekonomisk situation som blir allt svårare. Endast konkurrenskraftiga ekonomier kommer att kunna skapa arbetstillfällen, höja invånarnas levnadsstandard och generera det välstånd som finansierar framtida investeringar och tillhandahåller offentliga tjänster. Det behövs ett förstärkt fokus på främjandet av fri och rättvis konkurrens om man ska nå de ambitiöst satta målen för sysselsättning, tillväxt, investeringar och den europeiska ekonomins internationella konkurrenskraft.
B. Andra regioner i världen växer snabbare och har allt högre produktivitets- och innovationsnivåer.
C. Euroområdets statsskuldskris har allvarligt skadat den europeiska ekonomin och har inneburit betydande påfrestningar för miljontals människor.
D. Europa måste satsa på en ekonomi som kan säkerställa hållbar tillväxt för att se till att nästa generation får jobb i stället för skulder.
E. De politiska prioriteringarna bör motsvaras av tillgängliga budgetresurser.
F. EU:s politik och verksamhet måste stödja och underlätta medlemsstaternas insatser, i syfte att hantera konkurrenskraftskrisen genom att respektera de grundläggande subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
G. EU:s medborgare är utan tvekan ute efter en union som är sparsam med att ingripa, som underlättar samarbete mellan medlemsstaterna på områden där detta kan skapa ett mervärde, men som för övrigt avstår från att vidta sådana åtgärder som hellre bör vidtas av medlemsstaterna, regionala och lokala regeringar, familjer och enskilda individer.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens inledande insatser för att prioritera åtgärder som kommer att bidra till nya arbetstillfällen, tillväxt och investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att behålla fokus på dessa mål och att vara ambitiös i sin reformagenda i sitt arbetsprogram för 2016. Parlamentet välkomnar huvuddragen i kommissionens paket om bättre lagstiftning, vilket inkluderar åtgärder för att minska byråkratin, främja konkurrenskraften och tillmötesgå småföretagens behov. Parlamentet betonar hur viktigt det är att skapa ett klimat där företagare och företag kan skapa nya arbetstillfällen, behålla arbetstillfällen i EU och flytta tillbaka arbetstillfällen till EU. Parlamentet betonar att det är viktigt att skapa ett klimat där innovation och investeringar från den privata sektorn kan blomstra. Parlamentet anser att beslutsfattarna måste säkerställa att lagstiftningen uppmuntrar innovation genom att bedöma hur riskhanteringslagstiftning påverkar innovationen.
2. Europaparlamentet betonar att enda sättet att avsevärt minska den administrativa bördan för medborgare och företag är att minska antalet lagstiftningsförslag och i stället fokusera på viktiga prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta utifrån detta förhållningssätt under 2016 och att hålla antalet lagstiftningsförslag på ett minimum. Parlamentet uppmanar kommissionen att under 2016 vidta ytterligare åtgärder för att minska kostnaden för byråkratiska hinder med målet att senast 2030 minska den byråkratiska bördan med 50 % och att fastställa ett mål för minskningen av fullgörandekostnaden. Parlamentet efterlyser att det ska fastställas oberoende bedömningar för att mäta den administrativa bördan och den tillhörande kostnaden för nya förslag.
3. Europaparlamentet är fast övertygat om att insatserna måste koncentreras på ett fåtal huvudprioriteringar, och uppmanar kommissionen att avstå från att ta initiativ som inte är absolut nödvändiga. Parlamentet betonar hur viktigt det är att fokusera på områden som ger ett betydande europeiskt mervärde i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Kommissionen uppmanas att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att kartlägga hur dessa principer kan genomföras mer verkningsfullt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ett tydligt åtagande om att noggrant utvärdera yttrandena från de nationella och, i förekommande fall, regionala parlamenten då problem uppstår. I detta avseende stöder parlamentet de insatser som kommissionen har gjort för att föra en dialog med de nationella och, i förekommande fall, regionala parlamenten i ett tidigare skede i lagstiftningsförfarandet, liksom ett kraftfullare förfarande med rött kort för att garantera full respekt för subsidiaritetsprincipen.
4. Europaparlamentet betonar vikten av ett obligatoriskt test för små och medelstora företag för samtliga framtida lagstiftningsförslag för att garantera att denna sektor, som är så viktig för den framtida utvecklingen av och det framtida välståndet i EU:s ekonomier, hjälps och inte stjälps. Parlamentet begär att mikroföretag så långt det är möjligt ska undantas från all tungrodd lagstiftning, särskilt för att främja nyetableringar och företagare.
5. Europaparlamentet efterlyser ett obligatoriskt konkurrenskraftstest för alla framtida lagstiftningsförslag för att säkerställa att det centrala målet att se till att EU:s ekonomier förblir konkurrenskraftiga på de globala marknaderna är ett huvudkriterium vid bedömningen av alla föreslagna initiativ.
6. Europaparlamentet upprepar vikten av att i större utsträckning använda konsekvensbedömningar, som bör genomföras under hela beslutscykeln och som bör vara föränderliga dokument som uppdateras när nya viktiga ändringar införs under lagstiftningsförfarandet. Parlamentet betonar att grundliga konsekvensbedömningar bör omfatta en fullständig utvärdering av förenligheten med subsidiaritetsprincipen eftersom detta är viktigt för att öka förtroendet bland medborgarna, som anser att subsidiaritetsprincipen är en nyckelaspekt i den demokratiska processen. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att säkerställa att det sker en effektiv oberoende kontroll av konsekvensbedömningarna, och efterlyser särskilt att nämnden för lagstiftningskontroll ska vara åtskild från kommissionen om den ska vara verkligt oberoende, i syfte att uppnå målet att säkerställa oberoende konsekvensbedömningar och förbättra kvaliteten på EU:s lagstiftning.
7. Europaparlamentet begär att nuvarande politik regelbundet ska utvärderas, ses över och vid behov anpassas för att säkerställa att den är i linje med framtida behov och en snabbt föränderlig teknisk och ekonomisk miljö.
8. Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till åtgärder för att bekämpa skatteundandragande och skattebedrägerier. Parlamentet betonar att skattebetalarnas pengar måste användas mer effektivt, vilket innebär att medlemsstaterna ska vara fullt delaktiga i arbetet med att tackla bristande förvaltning och bedrägerier, och framhåller vikten av systematiska, regelbundna och oberoende utvärderingar som ska säkerställa att alla utgifter ger önskat resultat på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en grönbok 2016 om huruvida något som bygger på den brittiska Office of Budgetary Responsibility, den franska Haut Conseil des finances publiques eller den amerikanska Government Accountability Office bör införas i EU, utöver det arbete som redan görs av revisionsrätten. Parlamentet beklagar att den nya kommissionen inte har en kommissionär som på heltid ägnar sig åt budgetkontroll, vilket parlamentet vid upprepade tillfällen har begärt, och uppmanar kommissionen att se över denna situation 2016.
9. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att sluta nya handelsavtal för att utveckla en utåtblickande, konkurrenskraftig europeisk ekonomisk ram som ger konsumenterna konkreta fördelar och lägre priser och skapar nya arbetstillfällen. Parlamentet anser att snabba framsteg för ett ambitiöst, balanserat och heltäckande transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar som respekterar EU:s sociala standarder och miljö- och konsumentstandarder är avgörande för att skapa nya tillväxtmöjligheter. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg i andra handelsförhandlingar under 2016.
DEL 2: SÄRSKILDA FÖRSLAG TILL ARBETSPROGRAMMET
”En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar”
10. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som genomdrivandet av konkurrenslagstiftningen spelar för att åstadkomma lika villkor som främjar innovation, produktivitet, skapandet av arbetstillfällen och investeringar hos alla aktörer på hela den inre marknaden och för alla affärsmodeller, inklusive små och medelstora företag, med full respekt för nationella skillnader. Kommissionen uppmanas att strikt driva igenom bestämmelser om antitruståtgärder, statligt stöd och kontroll av sammanslagningar med syftet att uppnå en väl fungerande inre marknad.
11. Europaparlamentet påminner om att icke-lagstiftningsåtgärder, bl.a. främjande av marknadsdrivna lösningar och effektivt genomförande av konkurrens- och inremarknadslagstiftningen, på många områden kan vara det bästa alternativet.
12. Europaparlamentet betonar subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att artikel 9 i EUF-fördraget tolkas strikt och att undvika att använda artikeln som en förevändning för att harmonisera arbetsmarknads- och sociallagstiftningen på EU-nivå.
13. Europaparlamentet betonar att kriterierna för utnyttjande av Europeiska fonden för strategiska investeringar i förekommande fall måste anpassas till befintlig unionslagstiftning om TEN-T, FSE och struktur- och investeringsfonderna.
14. Europaparlamentet välkomnar det nya paketet för bättre lagstiftning och anser att det är ett viktigt steg på vägen mot att minska regleringsbördan, och efterlyser en högre ambitionsnivå på detta område för att avskaffa hinder för företag att växa och skapa arbetstillfällen. Parlamentet stöder åtgärder i kommissionens paket om bättre lagstiftning som går ut på att minska byråkratin, främja konkurrenskraften – bl.a. ett konkurrenskraftstest – och tillmötesgå småföretagens behov.
15. Europaparlamentet efterlyser emellertid att nämnden för lagstiftningskontroll ska vara åtskild från kommissionen om den ska vara verkligt oberoende, i syfte att uppnå målet att säkerställa oberoende konsekvensbedömningar och förbättra kvaliteten på EU:s lagstiftning.
16. Europaparlamentet betonar vikten av att det genomförs noggranna konsekvensbedömningar för delegerade akter och genomförandeakter för att bedöma eventuella följder.
17. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att införa en digital dimension i sina konsekvensbedömningar och i befintlig unionslagstiftning för att garantera att de är anpassade till den digitala eran, teknikneutrala och framtidssäkrade, samtidigt som de också stöder innovation och små och medelstora företag.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ett mål för en minskning av fullgörandekostnaderna.
19. Europaparlamentet anser att principerna om bättre lagstiftning bör tillämpas på både sekundärrättsliga och primärrättsliga bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen, och i tillämpliga fall dess byråer, att se till att delegerade akter och genomförandeakter åtföljs av en obligatorisk konsekvensbedömning, inklusive offentliggörande av ett förslag till åtgärd och ett transparent samråd med berörda parter. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om transparens vad gäller samråd med berörda parter, och uppmuntrar den att se till att så sker under hela lagstiftningsförfarandet.
20. Europaparlamentet stöder införandet av Refit-panelen, som kan lämna ett starkt och positivt bidrag till en bättre tillämpning i praktiken av EU:s lagstiftning och övervaka och reagera på administrativa och lagstiftningsmässiga bördor eller oavsiktliga konsekvenser som kan uppstå när skyldigheter som uppkommer på EU-nivå ska tillämpas.
21. Europaparlamentet betonar att Refit-panelen bör vara effektiv och generera snabba svar och stimulera möjligheter inom olika sektorer i EU. Parlamentet betonar att panelens förslag aktivt bör övervägas av kommissionen och att kommissionen bör ta itu med förslagen i enlighet med ”följ eller förklara”-principen.
22. Europaparlamentet betonar att panelen skulle kunna fungera som en plattform där företag eller kollektiv som arbetar både nationellt eller över hela Europa kan lämna synpunkter som främjar principerna om bättre lagstiftning eller bidrar till att minska byråkratin i den lagstiftning som gäller deras respektive sektorer.
23. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att inte genomföra ett samråd med övriga tjänsteenheter utan ett positivt besked från nämnden för lagstiftningskontroll. Parlamentet noterar emellertid vikten av konsekvens och att det slutliga förslaget och konsekvensbedömningen måste vara följdriktiga och därmed återspegla eventuella ändringar som gjorts under samråden med de övriga tjänsteenheterna. Parlamentet anser därför att det positiva utlåtandet från nämnden för lagstiftningskontroll är viktigt för att åtfölja det slutliga lagstiftningsförslag som läggs fram för kommissionen, och inte bara för de utkast som lagts fram i ett tidigare skede.
24. Europaparlamentet anser att fördelarna med nämnden för lagstiftningskontroll skulle förstärkas ytterligare om den kunde delas mellan de tre institutionerna och bidra inte bara till kommissionens förberedande arbete utan också till utvecklingen av en konsekvensbedömningsanalys genom hela lagstiftningsförfarandet.
25. Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen närvarar vid sammanträdena i Europaparlamentets utskott för att presentera varje förslag och åtföljande konsekvensbedömning. Parlamentet betonar att detta bör inkludera en debatt om utvärdering med parlamentets enhet för konsekvensbedömningar om meningsskiljaktigheter föreligger.
26. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som parlamentets enhet för konsekvensbedömningar spelar när det gäller att utvärdera större ändringar till kommissionens ursprungliga förslag.
27. Europaparlamentet konstaterar att karenstiden efter slutförandet av förhandlingarna men före slutomröstningen även skulle kunna användas för att göra en konsekvensbedömning och subsidiaritetskontroll.
28. Europaparlamentet befarar att förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter inte har hållit jämna steg med EU:s program för bättre lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med arbetsmarknadens parter ta till sig bättre regleringsverktyg, öka användningen av konsekvensbedömningar i sina förhandlingar och hänvisa alla avtal med förslag till lagstiftningsåtgärder till kommissionens konsekvensbedömningsnämnd.
29. Europaparlamentet betonar att det måste säkerställas att framtida initiativ eller omarbetningar som kommissionen föreslår på området för hälsa och säkerhet är baserade på tillförlitliga vetenskapliga rön. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de långsiktiga vinsterna med ett tillvägagångssätt utan lagstiftning som är inriktat på förbättrad vägledning, utbildning av arbetsgivare och arbetstagares delaktighet för att åstadkomma hållbara förändringar.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera åtgärder inom de områden som identifierats som de tio mest betungande lagarna för små och medelstora företag, bland annat arbetstidsdirektivet och direktivet om bemanningsföretag.
31. Europaparlamentet belyser kommissionens kvartalsrapport om sysselsättning och sociala frågor (mars 2015), och uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att undanröja befintliga stelbenta strukturer på arbetsmarknaden i EU, att stödja och utveckla förutsättningar för flexiblare arbetsformer och att främja möjligheter att förena arbete och familj.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram sin detaljerade konsekvensbedömning om arbetstidsdirektivet.
33. Europaparlamentet uppmärksammar den senaste tidens trend att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta innebär för jobbskapandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur EU kan hjälpa företagen att ta till vara de möjligheter som denna trend erbjuder.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt arbete med att dra tillbaka lagstiftningsförslag som inte får stöd i rådet, och anser med tanke på detta att det är på sin plats att dra tillbaka direktivet om mammaledighet och samtidigt erkänna medlemsstaternas rätt att anta bestämmelser som går utöver unionslagstiftningens minimikrav. Parlamentet beklagar att förslaget till direktiv för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar inte fokuserade mer på aspekter som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det var snarare uteslutande inriktat på obligatorisk mammaledighet.
35. Europaparlamentet välkomnar den föreslagna Refit-metoden att kontrollera om direktivet om audiovisuella medietjänster är ändamålsenligt för den digitala eran, och uppmanar kommissionen att se till att översynsförfarandet genomförs grundligt, i linje med principerna om bättre lagstiftning, och att avsätta tillräckligt med tid och utrymme för offentliga samråd så att konsumenternas och industriföreträdarnas åsikter tas i beaktande på lämpligt sätt.
En gemensam europeisk köplag
36. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att dra tillbaka förslaget till en gemensam europeisk köplag. Parlamentet välkomnar avsikten att föreslå riktade gemensamma regler för digitalt innehåll, och noterar förslaget att införa ”hemmaalternativet” plus riktad harmonisering som en mekanism för att minska hinder för gränsöverskridande handel, men framhåller behovet av ett evidensbaserat tillvägagångssätt och samråd med berörda parter, särskilt vad gäller påverkan på det befintliga konsumentskyddet enligt nationell lagstiftning, och av rättsmedel om internetförsäljningsavtal inte följer gällande bestämmelser.
Finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion
37. Europaparlamentet understryker vikten av en konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster som tillhandahåller konsumenterna förmånliga produkter och transparent information. Parlamentet betonar att detta kommer att öka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster och produkter.
38. Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att bedöma den övergripande effekten av finansiell reglering. Parlamentet uppmanar kommissionen att som en del av Refit undanröja onödig och/eller förlegad lagstiftning från författningssamlingen.
39. Europaparlamentet välkomnar idén om en kapitalmarknadsunion, och förväntar sig att samråden kommer att avslutas i tid och utmynna i samstämda slutsatser. Parlamentet betonar att det måste göras en samlad konsekvensbedömning av ekonomisk lagstiftning för att kartlägga inkonsekvenser i lagstiftningen som skulle fungera som hinder för en kapitalmarknadsunion, med särskild hänsyn tagen till små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. Parlamentet förespråkar att alla förslag om ytterligare lagstiftning ska genomgå en noggrann konsekvensbedömning och kostnads- och nyttoanalys så att man säkerställer att förslag endast läggs fram om det avsedda syftet inte kan uppnås med icke-lagstiftningsåtgärder.
40. Europaparlamentet vill att tyngdpunkten också fortsatt ska ligga på tillväxtvänlig finanspolitisk konsolidering och anser att investeringsstöd inte bör betraktas som ett alternativ till nödvändiga strukturreformer.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att skilda affärsmodeller och skillnader i medlemsstaternas finansmarknader kan vara en styrka värd att skydda för hela EU. Parlamentet betonar att all finansiell reglering måste respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
42. Europaparlamentet avvaktar förslaget om återhämtning och resolution av kritiska marknadsinfrastrukturer för att de som investerat där ska erbjudas ett adekvat skydd för sina tillgångar. Parlamentet konstaterar att de globala åtagandena om att övergå från bilateral handel med derivatinstrument till handel inom multilaterala marknadsinfrastrukturer ökar belastningen på dessa institut. Parlamentet håller därför med om att systemviktiga finansinstitut måste visa prov på ordentlig styrning och handfast riskhantering till nytta för hela systemet.
43. Europaparlamentet anser att det för att förenkla gränsöverskridande investeringsflöden är nödvändigt att särskilt beakta mikroföretag och småföretag, i synnerhet vad gäller avskaffandet av administrativa hinder.
Bekämpning av skattebedrägerier och skatteundandragande
44. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas arbete med att aktivt främja kampen mot skattebedrägerier, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och utnyttjandet av skatteparadis, och att i detta arbete utnyttja OECD:s expertis för att främja god styrning i skattefrågor i alla relevanta internationella fora.
45. Europaparlamentet anser att skattepolitiken faller inom medlemsstaternas behörighetsområde och välkomnar därför kommissionens erkännande att medlemsstaterna är ansvariga för sina skattesystem. Parlamentet betonar att eventuella framtida förslag måste mätas och vara i linje med åtgärder på skatteområdet som vidtagits på global nivå.
46. Europaparlamentet konstaterar att det är önskvärt att skattemyndigheter utbyter relevant information, och uppmanar medlemsstaterna att engagera sig i ett sådant utbyte så att nödvändig transparens och lika villkor för alla säkerställs.
47. Europaparlamentet anser att effektivare användning av befintliga EU-strukturer för bättre bekämpning av momsbedrägerier, t.ex. genom att öka antalet enheter som har tillgång till de momsuppgifter som utbyts av Eurofisc på Europol, skulle kunna förbättra kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande.
Forskningspolitik och rymdpolitik
48. Europaparlamentet betonar att Horisont 2020 måste fortsätta att tillämpas, särskilt dess insatser för att se till att större fokus läggs på att omvandla forskning i världsklass till produkter och tjänster som kan bidra till att återskapa konkurrenskraften i EU:s ekonomier.
49. Europaparlamentet konstaterar att Galileo och Copernicus är flaggskeppsprogram med ett EU-mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt använda de medel som tilldelats genom den fleråriga budgetramen för att se till att infrastrukturen för dessa program slutförs ordentligt och att genomslaget hos användarna/marknadspenetrationen blir framgångsrik.
50. Europaparlamentet är bekymrat över direktivet om spridning av jordobservationsdata från satelliter för kommersiella ändamål på grund av dess otillräckliga motivering och risken för att det skapar en börda för den europeiska marknaden för satellitdata med hög upplösning. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nytt överväga om inte detta direktiv bör dras tillbaka.
Transportinfrastruktur
51. Europaparlamentet betonar att det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och stomnätskorridorerna måste behandlas som prioriteringar, i syfte att sammanlänka samtliga EU-regioners transportnät och lösa sådana problem som brist på lämplig infrastruktur, tillgänglighet och låg driftskompatibilitet mellan EU:s östra och västra delar. Parlamentet betonar vikten av att åtgärdsprogrammet Naiades II genomförs fullt ut, med inriktning på infrastrukturförbättring, innovation och marknadsliberalisering, eftersom det är viktigt att vidareutveckla de inre vattenvägarna och inlandssjöfarten i EU.
52. Europaparlamentet väntar på ett förtydligande om förslagen om luftfartspaketet, och betonar att denna lagstiftning bör vara ändamålsenlig för att gynna luftfartssektorn genom att göra det möjligt att skapa arbetstillfällen, minska miljöpåverkan, minska bränsleförbrukningen och sänka biljettpriserna. I samband med detta bör den göra det möjligt för EU:s luftfartsindustri att konkurrera på lika villkor. Parlamentet betonar den stora betydelsen av att påskynda genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (inbegripet vidareutveckling av Sesar och inrättande av funktionella luftrumsblock).
53. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att dra tillbaka förslaget om marktjänster, och betonar att de monopol som fortfarande förekommer på vissa storflygplatser i EU bör hanteras med vederbörlig hänsyn till de medlemsstater där marktjänster redan har liberaliserats. Parlamentet efterlyser ett mått av liberalisering och konkurrens genom en ökning av antalet tjänsteleverantörer vid storflygplatser i EU, eftersom detta kommer att få flygplatserna att fungera effektivare och bättre och minska priserna för flygplatsanvändare och passagerare, men betonar att nya förslag inte bör ta upp sociala frågor och inte heller bör fastställa lägsta kvalitetsstandarder för marktjänster.
54. Europaparlamentet stöder att det föråldrade förslaget om avgifter för luftfartsskydd dragits tillbaka. Parlamentet är skeptiskt till detta förslags framtid, även om det håller med om att avgifter för luftfartsskydd måste vara rättvisa och proportionella. Förslaget har nämligen många svårigheter, bl.a. i fråga om direktivets räckvidd, kostnadssamband och statlig finansiering. Parlamentet anser att de gemensamma principerna för uttag av avgifter för luftfartsskydd vid gemenskapens flygplatser bör sammanjämkas med direktivet om flygplatsavgifter. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken, som tar över en tredjedel av EU:s budget i anspråk, för närvarande är EU:s största investeringsinstrument, och konstaterar att den bidrar till att minska de regionala skillnaderna i EU när den samtidigt åtföljs av politiska och institutionella reformer samt infrastrukturreformer.
Regional utveckling
55. Europaparlamentet anser att de medel för regional utveckling som ingår i kommissionens arbetsprogram för denna period bör hjälpa medlemsstaterna att genomföra de svåra men viktiga ekonomiska reformer som är nödvändiga för att uppnå större konkurrenskraft.
56. Europaparlamentet noterar att kommissionen har åtagit sig att förbättra genomförandet och utnyttjandet av strukturfonderna och deras effektivitet, samt att genomföra de nya bestämmelserna för strukturfonderna för perioden 2014–2020 så snabbt och smidigt som möjligt. Parlamentet påpekar att en förenkling behövs för att medel ur dessa fonder ska bli mer lättåtkomliga, samt att regelstridigheter och bedrägerier måste bort.
57. Europaparlamentet betonar att utövandet av kommissionens nya befogenhet att begära omfördelning eller innehållande av betalning avseende strukturfonder skulle kunna få negativa finansiella konsekvenser för regionala och lokala myndigheter. I detta sammanhang påminner parlamentet om att de myndigheter som ansvarar för genomförandet av EU:s sammanhållningspolitiska program inte kan ställas till svars för nationella underskott och att de inte bör få klä skott för detta.
58. Europaparlamentet stöder genomförandet av lämpligen riktade makroregionala strategier som ett instrument, godkänt av Europeiska rådet, för att bättre utnyttja befintliga finansiella resurser och effektivisera de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet konstaterar att sådana strategier kan hjälpa vissa geografiska områden att hantera gemensamma utmaningar, utan att man behöver skapa nya storskaliga institutioner.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaterna i deras insatser för att bekämpa den digitala klyftan och ge tillgång till höghastighetsbredband i städer och på landsbygden för att därmed skapa ett gynnsammare klimat för företagande, små och medelstora företag, skapande av arbetstillfällen och tillgång på distans till bastjänster, bl.a. utbildning, i områden där kollektivtrafikinfrastrukturen är begränsad.
”En sammankopplad digital inre marknad”
60. Europaparlamentet noterar den strategi för den digitala inre marknaden i Europa som nyligen lades fram och den åtföljande färdplanen för initiativ. Parlamentet stöder prioriteringen av den digitala inre marknaden eftersom digital verksamhet kan skapa många möjligheter för sysselsättningen, etablering av nya företag och innovation, och konstaterar betydelsen av en digital omvandling av EU:s industri för att skapa arbetstillfällen, främja produktiviteten och stärka konkurrenskraften och därmed skapa tillväxt.
61. Europaparlamentet påminner om att nya lagstiftningsinitiativ ofta har hamnat i stå under den senaste tiden. Parlamentet rekommenderar att kommissionen, innan den utarbetar nya lagstiftningsinitiativ, undersöker bästa praxis på medlemsstatsnivå, är öppen för industriledda åtgärder, fokuserar på genomförandet av befintlig lagstiftning, moderniserar befintlig nationell lagstiftning och EU-lagstiftning där så behövs, undanröjer kvarstående klyftor på ett målinriktat sätt och använder ny lagstiftning endast om detta är absolut nödvändigt.
62. Europaparlamentet anser det måste vara en prioritering för strategin för den digitala inre marknaden att avskaffa byråkrati och omotiverade eller oproportionerliga lagstiftnings- eller icke-lagstiftningsåtgärder, för att man till fullo ska kunna utnyttja potentialen i en digital omvandling av industrin och den gränsöverskridande näthandeln. Parlamentet anser att man borde överväga mer målinriktade åtgärder för att bygga upp konsumenternas förtroende för att köpa digitala varor och tjänster i hela EU.
63. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har åtagit sig att ta tillvara den digitala ekonomins potential genom att fokusera dess tillvägagångssätt på tre pelare i syfte att åstadkomma bättre åtkomst för konsumenter och företag, ett bättre klimat för utveckling av digitala tjänster och ett e-samhälle och e-styrning. Samtidigt betonar parlamentet att lagstiftarna måste sträva efter att fastställa en grundläggande ram på EU-nivå i stället för att föreslå en universell plan för hela EU:s ekonomi. Parlamentet betonar de digitala marknadernas internationella dimension och behovet av att samarbeta med globala lagstiftare vad gäller konkurrens, skydd och säkerhet.
64. Europaparlamentet rekommenderar att europeiska IKT-standarder fastställs i överensstämmelse med internationella standarder och globalt erkända tekniska specifikationer och att de där så är möjligt marknadsförs som internationella standarder.
65. Europaparlamentet stöder kommissionens arbete för att slutföra EU:s uppgiftsskyddsförordning, och efterlyser i anslutning till detta att alla reformer av uppgiftsskyddslagstiftningen ska vara proportionella och välfungerande och skydda både konsumenternas rättigheter och rätten till integritet, samtidigt som de ska hjälpa företagen, ekonomin och innovationen att blomstra. Parlamentet betonar att man måste se till att kommersiell användning av digitala kommersiella uppgifter är förenlig med skyddet av både industri- och personuppgifter och den personliga integriteten.
66. Europaparlamentet stöder ett fritt, öppet och transparent internet, och konstaterar att det behövs åtgärder som stöder tekniska krav. Parlamentet väntar på den emotsedda översynen av telekomlagstiftningsramen och påpekar att det snarast behövs en översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster. Parlamentet konstaterar att en hörnsten i konkurrenspolitiken är att säkerställa att det råder lika villkor för alla operatörer och att dominerande ställningar inte missbrukas till förfång för konsumenter eller konkurrenter. Parlamentet noterar även medlemsstaternas befogenheter vad gäller spektrum, och uppmanar därför med kraft kommissionen att undersöka produktiva icke-lagstiftningsåtgärder som förbättrar samarbetet och effektiviserar spektrumtilldelningen i hela EU.
67. Europaparlamentet betonar att det föreligger stora farhågor vad gäller skatteåtgärder inom den digitala ekonomin, särskilt mervärdeskatt (moms). Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att införa en gemensam EU-täckande förenklingsåtgärd (momströskel) för att hjälpa små näthandelsföretag.
Upphovsrätt
68. Europaparlamentet välkomnar insatserna för att utveckla och modernisera EU:s immaterialrätt, särskilt inom upphovsrätten, för att anpassa den till den digitala eran. Parlamentet betonar att man måste bekämpa den digitala piratkopieringens negativa följder för värdet och sysselsättningen inom de kreativa och kulturella sektorerna.
69. Europaparlamentet understryker att konsumenterna bör ha tillgång, på rättvisa och rimliga villkor, till innehåll som är tillgängligt på laglig väg i hela EU och att upphovsmän bör få lämplig ersättning, men anser att obligatoriska EU-täckande licenser inte är en lämplig lösning för konsumenternas valfrihet eller rättighetsinnehavare och att marknadsbaserade lösningar också bör utredas. Parlamentet anser att upphovsrätten bör behålla sin primära funktion, nämligen att göra det möjligt för upphovsmän att få ersättning för sitt arbete genom att andra utnyttjar deras verk.
70. Europaparlamentet efterlyser ett målinriktat tillvägagångssätt som bygger på tillförlitliga bevis, bl.a. en grundlig rättslig och ekonomisk analys, inbegripet en dialog med berörda parter som upprätthåller en balans mellan konsumenters, användares, upphovsmäns och rättighetsinnehavares intressen och som uppmuntrar kreativitet och företagande, något som är viktigt för de kulturella och kreativa näringarna och kommissionens agenda för sysselsättning och tillväxt. Parlamentet understryker behovet av att respektera subsidiariteten och den kulturella mångfalden. Parlamentet betonar i detta avseende att traditionella metoder för att marknadsföra regional och europeisk kultur, vilka är viktiga i sammanhanget, inte får hämmas av moderniserings- eller reformförslag och att utvecklingen ska vara förenlig med internationell rätt, som ligger till grund för upphovsrätten.
71. Europaparlamentet betonar att tillämpning av upphovsrätten kommer att vara viktigt för att stödja tillväxten, och fokus måste därför läggas på intrång i kommersiell skala. I detta sammanhang får man inte bortse från samtliga aktörers roll, däribland IP- och betalningstillhandahållare, för att bekämpa upphovsrättsbrott.
72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att Marrakechfördraget snabbt ratificeras för att förenkla synskadades tillgång till böcker. Parlamentet noterar emellertid att det krävs ytterligare framsteg för att personer med funktionsnedsättning, utöver synskadade personer, ska få tillgång till innehåll.
73. Europaparlamentet efterlyser en översyn av det så kallade integritetsskyddskonceptet, som för närvarande undantar passiva värdföretag från upphovsrättslagstiftning och ansvar. I den avancerade internetåldern noterar parlamentet att detta kan skada rättighetsinnehavarna genom att deras förmåga att förhandla om licenser med digitala plattformar minskar, vilket därmed minskar konstnärernas inkomster och påverkar hållbarheten och tillväxten i näringen.
”En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik”
74. Europaparlamentet välkomnar ambitionen bakom energiunionen och anser att större samordning av energipolitiken på EU-nivå gör det möjligt att komma tillrätta med det splittrade tillvägagångssätt som tidigare har utmynnat i en rad motstridiga strategier.
75. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med en rimligt prissatt, hållbar och säker energiförsörjning. Konkurrenspolitiken är mycket viktig för att uppmuntra uppdelning mellan distribution och produktion och för att ta itu med den nuvarande marknadsfragmenteringen. Parlamentet betonar att regleringen av statligt stöd inom detta område måste genomföras i samma anda som inom varje annat område.
76. Europaparlamentet välkomnar de insatser som har gjorts för att införa program för hållbar energieffektivitet, och betonar betydelsen av parlamentets betänkande om genomförandet av energieffektivitetsdirektivet, som kommer att öka förståelsen för de vidtagna åtgärderna i medlemsstaterna och måste betona betydelsen av att energieffektivitetskraven är kostnadseffektiva för slutkonsumenterna.
77. Europaparlamentet väntar på ytterligare uppgifter och specifika förslag om energiunionen, och anser att slutförandet av den inre energimarknaden måste betraktas som energiunionens centrala pelare i syfte att främja försöjningstrygghet, diversifiering och konkurrenskraftiga priser genom förbättringar av gränsöverskridande infrastruktur och förbindelseledningar.
78. Europaparlamentet anser att marknadsbaserade mekanismer måste kompletteras med konkreta och ambitiösa solidaritetsmekanismer, såsom effektivare EU-krishantering och gränsöverskridande krishantering, bättre användning av flytande naturgas och gaslagring och mekanismer för en virtuell kapacitetsreserv, bland annat förordningen om en tryggad naturgasförsörjning, som ska ses över i slutet av 2015.
79. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta för att kartlägga var man skulle kunna få till stånd större transparens i mellanstatliga avtal, och konstaterar att tidigare förslag på detta område har varit mycket känsliga. Parlamentet konstaterar emellertid att kommissionen på inbjudan redan får delta i energirelaterade förhandlingar med en eller flera medlemsstater och tredjeländer. Kommissionen uppmanas att ta fram både en positiv och en negativ förteckning över avtalsklausuler, såsom klausuler om exportförbud och destination.
80. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att se till att utvecklingen av inhemska energikällor bildar ett nyckelinslag i energiunionen, men påminner dock kommissionen om att det är medlemsstaterna själva som ska avgöra vilken energimix de ska ha och att all fortsatt politik för att minska såväl andelen koldioxidtunga energikällor som utsläppen måste ta hänsyn till behovet att trygga energiförsörjningen och diversifieringen (vilket ju inte går att göra ensamt för sig, såsom fallet varit tidigare).
81. Europaparlamentet tar de aktuella händelserna i Ukraina till utgångspunkt för att framhålla att energiförsörjningen måste tryggas bättre med hjälp av en rad åtgärder som omspänner ett spektrum av olika alternativ, såsom diversifiering av leverantörer, bättre energieffektivitet för att minska förbrukningen, ökad användning av inhemska energikällor och omfattande investeringar i infrastruktur.
82. Europaparlamentet noterar, som ett led i den strategiska ramen för energiunionen, att man nyligen, vid Europeiska rådets möte i oktober 2014, ingått ett avtal om klimat- och energipolitiken för 2030, och särskilt att det inte fastställts några bindande mål för de enskilda medlemsstaterna i fråga om förnybar energi, eftersom de nuvarande målen har visat sig vara osmidiga och kostsamma och har hämmat investeringarna i andra former av energiteknik med låga koldioxidutsläpp, såsom infångning och lagring av koldioxid. Parlamentet vidhåller dock, inom ramen för detta, att man ovillkorligen måste ha kvar bestämmelser som skyddar industrisektorer som löper risk för koldioxidläckage.
83. Europaparlamentet konstaterar att inhemska energikällor avsevärt kan bidra till EU:s energitrygghet och till skapandet av en ekonomi med låga utsläpp. Parlamentet anser i detta hänseende att energiunionen måste återspegla behovet för EU att använda alla energikällor med låga och lägre utsläpp som medlemsstaterna har till sitt förfogande, med respekt för medlemsstaternas rätt att besluta om sin egen energimix och om utnyttjandet av sina inhemska resurser, oavsett om det rör sig om fossila eller förnybara energikällor eller om kärnkraft.
”En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas”
84. Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att åstadkomma ett gynnsammare klimat för skapandet av arbetstillfällen i EU. Parlamentet betonar betydelsen av strukturreformer för att hantera följande faktorer: felmatchningar mellan lediga platser och kompetens, entreprenörskap, befolkningsutveckling, marknadstillträde, tillgång till finansiering, stelbenta strukturer på arbetsmarknaden, administrativa kostnader och minskning av byråkratiska förfaranden.
85. Europaparlamentet upprepar vikten av en fördjupad inre marknad för att undanröja hinder för frihandeln, och uppmanar kommissionen att, genom sin fokusering på ”bättre lagstiftning” åstadkomma en sund europeisk företagsmiljö, få bort byråkratiskt krångel, regelbördor och investeringshinder och arbeta för att ny lagstiftning ska begränsas till minsta möjliga.
86. Europaparlamentet betonar att det behövs fler åtgärder för att främja den privata sektorns investeringar, och anser att man måste göra mer för att undanröja hinder för investeringar i EU, särskilt investeringar för små och medelstora företag.
87. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har bekräftat alla de Refit-åtgärder som ska genomföras, i syfte att minska regleringsbördan. Kommissionen uppmanas att stå fast vid de åtaganden den gjort i sitt meddelande.
88. Europaparlamentet betonar vikten av att alla reglerings- och lagstiftningsförslag bygger på bevis från företag och andra experter och berörda parter. Parlamentet förväntar sig att kommissionens ordförande ska lämna klargöranden om hur kommissionens nya vetenskapliga rådgivande panel på hög nivå framskrider. Parlamentet upprepar att vetenskapliga rön måste vara oberoende och tillräckligt underbyggda för att hålla lagstiftare och tjänstemän till svars för beslut och förslag.
89. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att inrätta en Refit-plattform för att föra en kontinuerlig dialog med medlemsstaterna och berörda parter om att förbättra EU:s lagstiftning inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. Parlamentet uppmuntras av kommissionens fasta föresats att minska medlemsstaternas och småföretagens regelbörda genom bekräftelsen att dra tillbaka 73 lagstiftningsförslag som är under behandling. Parlamentet anser att en nystart är just vad som krävs inom många politikområden. Parlamentet uppmärksammar att då förslag dras tillbaka för att ersättas med nya förslag ska dessa nya initiativ inte lägga större bördor på de personer och företag som berörs av dem.
”En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union”
90. Europaparlamentet noterar att färska ekonomiska studier har påpekat att långsamma tillväxtnivåer och låg inflation är ett utdraget problem i euroområdet jämfört med medlemsstater utanför euroområdet. Parlamentet efterlyser en grundlig analys av den ekonomiska situationen i euroområdet, och anser att det bör göras jämförelser mellan återhämtningen i medlemsstater som ingår i respektive står utanför euroområdet, liksom med länder och regioner utanför EU.
91. Europaparlamentet efterlyser strikt tillämpning av regeln om ”no bail-out”. Parlamentet påminner ECB om räckvidden på dess mandat, som är begränsat till penningpolitik.
92. Europaparlamentet noterar att i enlighet med principerna om nationell suveränitet och subsidiaritet ska ESM och finanspakten inte införlivas i gemenskapsmetoden.
93. Europaparlamentet betonar vikten av att övervaka genomförandet av den befintliga bankunionslagstiftningen och stärka dialogen med experter i sektorn för att utvärdera den antagna lagstiftningens effekt och ändamålsenlighet. Parlamentet betonar att det måste genomföras en detaljerad konsekvensbedömning och kostnads- och nyttoanalys innan man överväger ytterligare lagstiftning.
94. Europaparlamentet understryker vikten av en konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster som tillhandahåller konsumenterna förmånliga produkter och transparent information. Parlamentet betonar att detta kommer att öka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster och produkter.
”Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA”
95. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anslå tillräckligt med resurser för att främja sin ambitiösa handelsagenda med alla handelspartner runtom i världen, och även arbeta för ett djupgående, omfattande och balanserat transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar. Parlamentet konstaterar samtidigt att handelspolitiken inte bör inskränka sig till detta område utan innefatta alla multilaterala, plurilaterala och bilaterala handels- och investeringsavtal som kommissionen förhandlar om i nuläget.
96. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att se över EU:s handels- och investeringspolitik och välkomnar förslaget att tyngdpunkten ska läggas vid hur politiken bidrar till arbetstillfällen och tillväxt runtom i EU. Parlamentet begär att översynen ska vara brett upplagd, strategisk och framåtblickande och omfatta alla aspekter av handels- och investeringspolitiken, bland annat bilaterala, plurilaterala och multilaterala förhandlingar och självständiga åtgärder, med särskild inriktning på att ta upp frågan om handelsförbindelser, inte bara med stora framväxande nationer och viktiga strategiska partner runtom i världen, utan också med de länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling med vilka EU för närvarande inte har några djupgående och omfattande frihandelsavtal.
97. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att för medlemsstaterna lägga fram förslag till direktiv om en modernisering av de nuvarande avtalen med Mexiko, Chile och Turkiet och efterlyser att dessa direktiv ska innehålla ambitiösa bestämmelser om ömsesidigt marknadsöppnande, där det tas upp frågor om tullar, icke-tariffära hinder och tekniska handelshinder i ett stort antal sektorer som ska omfatta, men inte begränsa sig till, finansiella tjänster, tjänster inom de fria yrkena, försäkringsverksamhet, offentlig upphandling, kemikalier, förädlade livsmedel, handel med energi, immateriella rättigheter och fordonsindustrin.
98. Europaparlamentet anser det vara beklagligt att kommissionen inte utfäst sig att dra tillbaka sitt förslag till en förordning med bestämmelser om tillträde till EU:s inre marknad för varor och tjänster från tredjeländer i samband med offentlig upphandling, trots det starka motståndet från ett stort antal medlemsstater mot vad många upplever som en protektionistisk åtgärd som skulle kunna medföra avsevärda svårigheter för handeln med vissa handelspartner, inklusive repressalieåtgärder i form av att marknader stängs, inte bara inom offentlig upphandling utan också inom andra nyckelsektorer. Parlamentet anser att de frågor som kommissionen tagit upp med större fördel skulle kunna behandlas vid bilaterala förhandlingar om djupgående och omfattande frihandelsavtal eller genom att uppmuntra flera länder att ansluta sig till Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling.
99. Europaparlamentet noterar bekymrat att det inte har skett några framsteg på vägen mot ett frihandelsavtal mellan EU och Indien och uppmanar kommissionen att göra ytterligare insatser för att lösa de hinder som ligger i vägen för förhandlingarna.
100. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till medlemsstaternas undertecknande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel.
101. Europaparlamentet betonar att en överenskommelse i Världshandelsorganisationen (WTO) förblir ett viktigt mål för EU:s handelspolitik, och uppmanar kommissionen att arbeta för en överenskommelse vid det tionde ministermötet i WTO i Nairobi i december 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt avsluta de pågående plurilaterala förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster, avtalet om handel med informationsteknikprodukter och överenskommelsen om miljöanpassade varor, vilka, om de slutförs framgångsrikt, kommer att fungera som nödvändiga steg för att ge ytterligare skjuts till pågående handelsliberaliseringsinsatser i WTO.
102. Europaparlamentet är bekymrat över kommissionens begäran om ett yttrande från domstolen om EU:s överenskommelse med Singapore och den betydande försening detta kommer att innebära innan överenskommelsen kan träda i kraft. Parlamentet motsätter sig alla försök att begränsa de befogenheter som medlemsstaternas parlament har i EU:s beslutsförfaranden.
103. Europaparlamentet påpekar att oavsett vilken form det transatlantiska partnerskapsavtalet om handel och investeringar får måste det till fullo vara förenligt med Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar och att parterna måste ha rätt att vidta eller behålla rimliga åtgärder som gäller skyddet eller främjandet av kulturell och språklig mångfald i enlighet med vad som fastställs i relevanta fördragsartiklar. Parlamentet anser att det kulturella undantaget har ett fundamentalt värde, men är oroat över att all urvattning av dess verkliga mening och värde, orsakad av att det felaktigt sammanflätas med kreativa industrier som helhet, skulle kunna hindra EU:s kreativa sektor från att få tillträde till nya marknader samt från att dra fördel av tydligare regler, t.ex. vad gäller ordentligt skydd av europeiska producenters immaterialrätt i USA.
”Ett område med rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende”
104. Europaparlamentet stöder helhjärtat kampen mot gränsöverskridande brottslighet och korruption, men beklagar att kommissionen inte dragit tillbaka förslaget om en europeisk åklagarmyndighet, trots att det mött avsevärt motstånd inom rådet och trots de allvarliga farhågor som förslaget föranlett med avseende på proportionalitet, rättslig grund, subsidiaritet och de grundläggande rättigheterna.
105. Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens åtagande inom EU:s strategi för inre säkerhet om att bistå med åtgärder mot sådant som hotar EU-medlemsstaternas inre säkerhet i frågor som berör utländska kombattanter och terrorism. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang eftertryckligen kommissionen att prioritera ett snabbt antagande av EU:s direktiv om passageraruppgifter. Parlamentet betonar att EU står inför ett växande inhemskt terroristhot från ”utländska kombattanter”, det vill säga individer som reser till länder som de varken är bosatta eller medborgare i, för att utföra, planera eller förbereda terrordåd eller erbjuda eller genomgå terroristutbildning, även i samband med väpnade konflikter.
106. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder för att skydda barn på internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att betona att EU måste samarbeta internationellt med sina strategiska partner och med rättsvårdande myndigheter i hela världen för att bekämpa barnpornografi. Parlamentet betonar att det internationella samarbetet och de transnationella utredningarna på detta område måste förbättras genom samarbetsavtal och underlättande av internationella utbyten av uppgifter om dessa brott och förövare, inklusive genom Europol. Kommissionen uppmanas att göra en djupanalys av den nuvarande politiska ramen för bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, i form av en genomföranderapport om direktiv 2011/93/EU.
107. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag inom EU:s strategi för inre säkerhet om bekämpningen av it-brottslighet. Parlamentet noterar att terroristorganisationer i större utsträckning använder internet och kommunikationsteknik för att planera attacker, sprida propaganda och samla in pengar. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmana internetföretag och företag inom sociala medier att samarbeta med regeringarna och de rättsvårdande myndigheterna för att motarbeta detta problem, samtidigt som man ser till att de allmänna principerna om yttrandefrihet och integritet alltid respekteras.
108. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om bekämpning och förebyggande av radikalisering i EU. Parlamentet efterlyser en terrorismbekämpningsstrategi som bygger på ett tillvägagångssätt i flera nivåer som på ett övergripande sätt tacklar bakomliggande faktorer såsom radikalisering, skapar social sammanhållning och inkludering, främjar politisk och religiös tolerans, analyserar och motverkar incitament på nätet för att genomföra terrorattacker, förbygger resor för att ansluta sig till terroristorganisationer, förebygger och motverkar rekryteringen och inblandningen i en konflikt, förhindrar ekonomiskt stöd till terroristorganisationer och individer som vill ansluta sig till dem, säkerställer rättsliga åtgärder i tillämpliga fall och ger de rättsvårdande myndigheterna lämpliga verktyg för att kunna utföra sina uppgifter, med full respekt för de grundläggande rättigheterna.
109. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) och att utarbeta initiativ för att ta upp frågor om radikalisering på gräsrotsnivå och uppmuntra samhällsintegrering, tolerans, utbildning, avradikaliseringsprogram och sociala insatser, parallellt med brottsbekämpande och rättsliga åtgärder, och att uppmana medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i denna fråga.
110. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hindra terrorister från att röra sig fritt genom att stärka kontrollerna vid de yttre gränserna, genomföra mer systematiska och effektiva kontroller av resehandlingar och bekämpa den illegala vapenhandeln och den bedrägliga användningen av identitetshandlingar, samt att identifiera riskområden. Parlamentet inväntar kommissionens nya förslag om paketet om smarta gränser.
111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder vad gäller bättre informationsutbyte mellan medlemsstaternas rättsvårdande myndigheter och EU:s organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att förbättra, stärka och snabba upp det internationella utbytet av uppgifter som rör brottsbekämpning, och efterlyser ett effektivare operativt samarbete mellan medlemsstaterna genom större användning av sådana värdefulla befintliga instrument som gemensamma utredningsgrupper, programmet för att spåra finansiering av terrorism och avtal om passageraruppgifter, såväl som snabbare och effektivare utbyte av relevanta uppgifter och relevant information, med fullt iakttagande av de grundläggande rättigheterna och uppgiftsskyddsprinciperna.
112. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa EU att aktivt främja dialog med ett globalt partnerskap mot terrorism och att ha ett nära samarbete både med regionala aktörer såsom Afrikanska unionen, Gulfstaternas samarbetsråd och Arabförbundet – i synnerhet de länder som gränsar till Syrien och Irak och de länder som har drabbats hårt av konflikten, till exempel Jordanien, Libanon och Turkiet – och med FN, framför allt dess antiterrorismkommitté.
113. Parlamentet uppmanar med starkt eftertryck kommissionen att prioritera och utforma konkreta åtgärder för att hantera den skändliga hantering som heter modernt slaveri, särskilt där barn är inblandade.
114. Europaparlamentet stöder kraftfullt åtgärder som går ut på att sätta stopp för alla former av diskriminering, och strategier som erkänner familjens betydelse som samhällets grundpelare, vilket inkluderar att barnets bästa alltid ska sättas främst i enlighet med de villkor som fastställs i konventionen om barnets rättigheter från 1989. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att stödja kvinnors deltagande i arbetslivet.
115. Europaparlamentet betonar betydelsen av översynen av Bryssel II-förordningen.
”Mot en ny migrationspolitik”
116. Europaparlamentet uttalar sitt stöd för ett fast men rättvist grepp på EU:s migrationspolitik och stöder helhjärtat kommissionens maning om att missförhållanden inom EU:s migrationssystem måste bekämpas.
117. Europaparlamentet påminner kommissionen om den starka oro som råder i vissa medlemsstater över att personer från andra EU-länder som är bosatta där missbrukar deras sociala förmåner. Parlamentet understryker att medlemsstaterna helt och hållet beslutar om de sociala systemen och betalningarna från dem. Parlamentet påminner dock om principen att medlemsstaterna ska behandla alla lika.
118. Europaparlamentet stöder att migrationen måste kopplas till EU:s externa politik. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att prioritera samarbete med tredjeländer, bland annat i regionerna Afrika söder om Sahara, Nordafrika och Mellanöstern, med hjälp av återvändandeavtal, vidarebosättningsprogram och avtal om migrationshantering med ursprungs- och transitländerna. Parlamentet stöder också kommissionens förslag att ge ytterligare stöd i form av humanitärt och politiskt bistånd och bistånd till yrkesutbildning.
119. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda brister i kvaliteten, både i förhållandena i mottagningsanläggningarna och i asylförfarandena inom EU, eftersom båda dessa faktorer avsevärt påverkar möjligheterna att effektivt och ändamålsenligt hantera migrationstrycket. Parlamentet stöder kommissionens förslag att erbjuda förstärkt stöd till medlemsstater som är första mottagandeland för migranter från Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för att uppnå detta.
120. Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens upprop om handfasta åtgärder mot människohandlare och människosmugglare, både inom EU och i tredjeländer, liksom om stöd till tredjeländer via allmän utbildning och yrkesinriktad utbildning för att framhålla riskerna med människohandel.
121. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att se efter hur de framtida rollerna för Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor kan förbättras, för att åtgärda det migrationstryck och de utmaningar som EU står inför, både i fråga om att upprätthålla säkerheten vid de yttre gränserna och förhindra förluster av människoliv till sjöss.
122. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en fullständig analys av hur effektivt EU:s resurser och anslag används inom områdena migration och asyl, särskilt användningen av medlen för inrikespolitiken, i synnerhet i anslutning till asyl, integration, gränskontroller och återvändanden.
123. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att effektivisera återvändandesystemen för asylsökande som har fått sina ansökningar avslagna. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att lägga fram ett förslag om en strategi för snabba återvändanden efter en utvärdering och översyn av befintliga åtgärder, t.ex. att inom denna ram ta med det förstärkta stödet från Frontex.
124. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram två separata strategier om migration, i syfte att ta upp de tydligt separata och unika lagstiftningskraven och åtgärderna för laglig och ekonomisk migration respektive för asyl och flyktingar.
125. Europaparlamentet är oroat över kommissionens förslag om omplacering och vidarebosättning, och uppmanar kommissionen att ompröva förslag som bygger på obligatoriska åtgärder och obligatorisk fördelning vid sidan av befintliga förfaranden inom EU:s asyllagstiftning.
”En starkare global aktör”
126. Europaparlamentet erkänner medlemsstaternas rätt att själva fatta beslut om utrikes frågor, säkerhets- och försvarspolitik och uppmuntrar att det vid behov via Europeiska rådet ska utvecklas gemensamma svar på gemensamma befintliga och framväxande hot och utmaningar, förutsatt att sådana svar inte överlappar åtgärder som vidtas av andra organisationer. Parlamentet noterar även att där ett gemensamt EU-svar föreslås måste det råda samförstånd om det mellan medlemsstaterna.
127. Europaparlamentet upprepar sin föresats att komplettera och samarbeta och inte konkurrera med organisationer som FN, Nato och G20 för att EU och dess medlemsstater effektivt ska kunna stå emot befintliga och framväxande utmaningar på utrikes- och säkerhetspolitikens område, särskilt i sitt östra och södra grannskap. Parlamentet upprepar sitt ställningstagande för Nato och den transatlantiska alliansen som säkerhets- och försvarspolitikens hörnsten i Europa. Parlamentet förkastar förslag från kommissionens ordförande om skapandet av en ”europeisk armé”, och upprepar sin föresats att stärka Nato och se till att försvarspolitiken fortsatt är en nationell angelägenhet.
128. Europaparlamentet efterlyser större samarbete mellan medlemsstaterna och internationella partner för att bekämpa hotet från extremistgrupper, säkra varaktig fred och stabilitet i konfliktområden och skydda säkerheten på hemmaplan.
129. Europaparlamentet anser att försvar och främjande av frihet, stöd för våra allierade och förebyggande av grymheter måste fortsätta att vara i centrum för utrikespolitikens mål, inbegripet skyddet av rättigheterna för förföljda religiösa grupper eller andra minoritetsgrupper.
130. Europaparlamentet fortsätter att stödja det arbete som görs av internationella partner för att säkra varaktig stabilitet, fred och politisk reform i länderna i det södra och östra grannskapet, och stöder dessa länders aspirationer att stärka banden med EU, inbegripet de ansökningsländer som arbetar med att uppfylla villkoren för EU-medlemskap, inklusive ekonomiska, politiska och sociala reformer, och respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
131. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta med medlemsstaterna och tredjeländer för att vidta olika mätbara åtgärder för att utrota seder och bruk som är skadliga för kvinnor och flickor, bland annat barnäktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, hedersmord, påtvingad sterilisering, våldtäkt i konfliktsituationer, stening och alla andra former av brutalitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med Europeiska utrikestjänsten för att förbättra det stöd som finns att tillgå för dem som fallit offer för sådan brutalitet.
Utvecklingspolitiken
132. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina insatser för att främja god styrning och rättsstatsprincipen och att öka transparensen och ansvarsskyldigheten för alla de berörda parter som deltar i utvecklingspartnerskap. Kommissionen uppmanas att som överordnad prioritering vid utvecklingsfinansieringen ta fram en övergripande strategi och åtgärdsplaner för att bekämpa olagliga kapitalflöden, penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande samt endemisk korruption i utvecklingsländerna.
133. Europaparlamentet påminner om att mikroföretag och små och medelstora företag företag är den drivande kraften bakom skapandet av välstånd och ekonomisk tillväxt i samtliga marknadsekonomier, och att de står för 90 % av arbetstillfällena och inkomsterna i utvecklingsländerna och har kapacitet att tillhandahålla en hållbar bas för inhemsk resursmobilisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram konkreta åtgärder för stöd till mikroföretag och små och medelstora företag och att fokusera på att arbeta med partnerregeringar för att genomföra reformer av företagsklimatet, minska alltför tunga regleringsbördor, införa åtgärder för bekämpning av korruption och skatteundandragande och utveckla offentlig finansiell förvaltning och effektiva offentliga institutioner, då allt detta är mycket viktigt för investeringar, innovation och utveckling av den privata sektorn.
134. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på bräckliga stater och att utveckla strategier för fredsbyggande och statsbyggande. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att engagera sig i strukturella och långsiktiga partnerskap som prioriterar införandet av rättsstatsprincipen och demokratiska institutioner i dessa länder.
”En union i demokratisk förändring”
Budgetfrågor
135. Europaparlamentet påminner kommissionen om dess budgetöversyn 2010, där EU-mervärde nämndes som en av budgetens grundprinciper. Parlamentet framhåller att denna princip bör utgöra hörnstenen i alla utgifter, som också måste styras av effektivitet, ändamålsenlighet och valuta för pengarna och samtidigt respektera subsidiaritetsprincipen, som definierats i artikel 5 i EU-fördraget och förankrats i protokoll 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.
136. Europaparlamentet anser att EU:s budget måste inriktas på att hjälpa medlemsstaterna att komma till rätta med strukturella utmaningar, framför allt förlusten av konkurrenskraft med åtföljande högre arbetslöshet. Parlamentet håller fast vid att utgifterna för EU:s förvaltning måste minskas för att få till stånd verkliga nedskärningar i EU:s budget.
137. Europaparlamentet är fast övertygat om att beslutsfattandet kring det årliga budgetförfarandet måste ses över, förenklas och göras mer transparent, och anser att parlamentets roll inte bör vara att fastställa budgetens storlek, utan att den bör vara inriktad på att kontrollera genom vilka budgetposter, och hur, EU:s medel används.
Institutionella frågor
138. Europaparlamentet påminner kommissionen om vad dess ordförande Juncker lovat, nämligen att gå med på en ”rättvis uppgörelse” med Storbritannien och andra länder som önskar ta tillbaka ett visst mått av suveränitet. Parlamentet ber kommissionen inleda förhandlingarna genom att ta upp detta vid nästa regeringskonferens och låta ämnet förbli aktuellt till dess förhandlingarna kan slutföras. Parlamentet anser att inga verkliga demokratiska förändringar kan komma till stånd om man inte beaktar den analys och de slutsatser som ingår domen från den tyska författningsdomstolen av den 30 juni 2009.
139. Europaparlamentet oroar sig över bristen på insyn i Europeiska unionens domstol. Parlamentet uppmanar därför domstolen att låta dess domare anmäla avvikande åsikter, såsom fallet ju är vid andra internationella och utländska domstolar, exempelvis Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg eller Förenta staternas högsta domstol.
140. Europaparlamentet tar del av yttrandet från EU-domstolen om avtalet om EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ifrågasätter värdet av att gå vidare med anslutning av EU till konventionen och likaså den ytterligare komplexitet och osäkerhet som kommer att bli följden av att vi får två konkurrerande jurisdiktioner inom området konventionsrättigheter och stadgerättigheter. Parlamentet anser fortsatt att anslutningen inte bör vara en prioritering för EU och att en reform av konventionen bör eftersträvas av de fördragsslutande parterna, för att ett förbättrat beslutsfattande från domstolens sida i stället ska bli en prioritering på de mänskliga rättigheternas område, och att de grundläggande rättigheterna under alla omständigheter skyddas väl av de domstolar som tillämpar våra nationella författningar, som står högst i laghierarkin.
141. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medborgarinitiativen inte godtyckligt eller kategoriskt avvisas, utan att de i stället följs upp systematiskt med deltagande av parlamentet.
142. Europaparlamentet påpekar att då nationella parlament använder sig av förfarandet med gult kort skulle det vara bra om kommissionen drog tillbaka den rättsakt som invändningen gäller.
Miljöfrågor
143. Europaparlamentet anser att investeringar i och främjande av en kretsloppsekonomi är fullt förenligt med kommissionens agenda för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft och, genom att minska EU:s beroende av importerade råvaror, har potential att skapa en situation som alla medverkande vinner på. Parlamentet beklagar att lagstiftningsförslaget om avfall nyligen dragits tillbaka, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att stå fast vid sitt åtagande att lägga fram ett långtgående nytt förslag före slutet av 2015, som respekterar skillnaderna i medlemsstaternas avfallshanteringskapacitet, i syfte att främja övergången till en kretsloppsekonomi genom tillverkning i slutna system, hållbar produktutveckling, strikt tillämpning av avfallshierarkin och skapandet av en marknad för returråvaror.
144. Europaparlamentet noterar halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald 2020 och inkluderingen av en hälsokontroll av fågel- och livsmiljödirektiven inom ramen för Refit-programmet. Parlamentet noterar bekymrat resultaten i kommissionens rapport The State of Nature in the European Union och Europeiska miljöbyråns sammanfattande rapport The European Environment — State and Outlook 2015’ (SOER 2015), som kommer fram till att en stor andel skyddade arter och livsmiljötyper har en negativ bevarandestatus, och att EU inte är på rätt väg för att nå upp till sitt samlade mål att bromsa förlusten av biologisk mångfald till 2020. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra en övergripande och transparent utvärdering och att främja ett bättre genomförande av all befintlig lagstiftning om biologisk mångfald. På grundval av resultaten av halvtidsöversynen och hälsokontrollen uppmanar parlamentet kommissionen, för den händelse det är nödvändigt, att modernisera och förbättra befintlig lagstiftning och att se till att dagens skyddsnivåer för den biologiska mångfalden inte försvagas.
145. Europaparlamentet noterar kommissionens arbete med ett förslag till forskningsbaserade kriterier för hormonstörande ämnen, vilket är ett krav i växtskyddsförordningen och biocidförordningen, och betonar den avgörande betydelsen av ett sådant forskningsbaserat tillvägagångssätt. Parlamentet anser att grundkriterierna för identifiering av hormonstörande ämnen bör bygga på en demonstration av såväl endokrin aktivitet som en skadlig effekt till följd av en hormonrelaterad verkningsmekanism. Parlamentet anser att alla lagstiftningsåtgärder som föreslås måste vara proportionella, evidensbaserade, erbjuda större klargörande och konsekvens vad gäller tillvägagångssätt i riskhanteringsförfaranden, vara föremål för strikt konsekvensanalys och säkerställa ett brett partsdeltagande.
146. Europaparlamentet stöder kraftfullt första vice ordförande Timmermans föresats att ha kvar förslaget om nationella utsläppstak och lägga fram ändrade förslag för att samverkansfördelarna med klimat- och energipaketet för 2030 bättre ska komma till synes och de administrativa bördorna minska, mot bakgrund av att luftkvaliteten måste åtgärdas i och med att den utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan och att de internationellt överenskomna gränsvärdena för 2020 ovillkorligen måste uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla ytterligare ändringar strikt följer agendan för smart lagstiftning och underlättar ett bättre genomförande, och begär att beslutet om att ändra det ursprungliga förslaget inte ska leda till några onödiga dröjsmål.
Kulturpolitik
147. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt se över behovet av programmet Kreativa Europa i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, och att göra en grundlig bedömning av programmet och att i detalj ange vilket värde det har för samtliga unionsmedborgare.
148. Europaparlamentet stöder främjandet av möjligheten att jämföra standarderna för och kvaliteten på kvalifikationer inom högre utbildning genom Bolognaprocessen. Parlamentet betonar att man ytterligare måste överväga samarbete och utbyte av bästa praxis inom vidareutbildning, och att man måste utveckla länkar till företag och högre utbildningsinstitut för att säkerställa att yrkesutbildning för personer över 16 år utvecklar de färdigheter som behövs för tillväxt och sysselsättning.
Den gemensamma fiskeripolitiken
149. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur genomförandet av den skyldighet att landa fångster som fastställs i artikel 5 i den gemensamma fiskeripolitiken framskrider. Parlamentet noterar att den första årliga rapport som ska läggas fram enligt samlingsförordningen ska föreläggas parlamentet senast den 31 maj 2016.
150. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna, framför allt för att stödja småskaligt fiske och bevara traditionella fiskemetoder, samt för att åstadkomma ökad nationell och regional kontroll över fiskbestånd och fiskemetoder.
151. Europaparlamentet anser att det behövs en grundläggande översyn av förordningen om tekniska åtgärder. Kommissionen uppmanas med eftertryck att föreslå en sådan förordning så snart som möjligt, och att överväga att häva förbudet mot elfiske vid denna översyn.
152. Europaparlamentet betonar att det är oroat över att kommissionen fortsätter att ta initiativ till lagstiftning som inte följer ett regional tillvägagångssätt i enlighet med vad man kommit överens om i artikel 3 i den gemensamma fiskeripolitiken.
153. Europaparlamentet beklagar att det har skett en ökning på 8 % av Färöarnas andel av den totala fångsten av makrill. Parlamentet betonar att flera färöiska fartyg har anhållits för att att ha kränkt vissa medlemsstaters kustgräns på tolv sjömil.
Den gemensamma jordbrukspolitiken
154. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen gått in för att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, men upprepar dock att denna förenkling bör handla om något mera än en uppsnyggning av lagstiftningen och att man i samband med den bör ta sikte på att minska de många regelbördor som drabbar jordbrukarna runtom i EU. Parlamentet konstaterar att den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i själva verket gjort den åtskilligt mer komplicerad.
155. Europaparlamentet noterar att kommissionen gått in för att se över miljöåtgärderna i anslutning till direktbetalningarna efter det första året under vilket de tillämpats, men uppmanar kommissionen att göra detta till en fullständig halvtidsöversyn som omfattar alla aspekter av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet anser att denna fullständiga halvtidsöversyn bör genomföras i syfte att göra den gemensamma jordbrukspolitiken mindre tungrodd för jordbrukare och nationella förvaltningar och i syfte att hjälpa EU:s jordbrukare att bli konkurrenskraftiga på de globala marknaderna.
156. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa tillämpningen av proportionalitet och flexibilitet i samband med förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive kontroller av tvärvillkor, att ge jordbrukarna tid att anpassa sig och att ta upp de avsevärda svårigheter som många nationella förvaltningar har när de försöker genomföra dessa reformer.
157. Europaparlamentet betonar möjligheterna att stimulera exporttillväxt inom EU:s jordbruksbaserade livsmedelsindustri genom att utveckla nya marknader, säkra rättvist tillträde för exportörer och öka EU:s globala marknadsandel. Parlamentet betonar emellertid att EU:s mycket strikta normer för livsmedelssäkerhet och hälsa, vilka är livsviktiga för att säkerställa konsumenternas förtroende i EU, inte får äventyras eller förhandlas bort. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det råder lika villkor för alla i de handelsuppgörelser med tredjeländer som EU försöker ingå och att kartlägga och behandla som känsliga alla produkter som inte tål en alltför stor press, t.ex. i fall där regleringsvillkor och relaterade produktionskostnader i EU skiljer sig avsevärt från de i potentiella handelspartner.
158. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa jordbrukarna att förutse marknadskriser genom att meddela ändrade marknadsförhållanden, där så är möjligt med hjälp av korrekta uppgifter i realtid.
159. Europaparlamentet betonar behovet av att hantera obalanser i livsmedelsförsörjningskedjan, särskilt för att säkerställa rättvisa och öppenhet i förhållandet mellan primärproducenter, förädlare, leverantörer och distributörer, och uppmanar kommissionen att undersöka obalansen i denna försörjningskedja och primärproducenternas hållbara roll inom kedjan.
160. Europaparlamentet betonar behovet av förnyelse inom EU:s jordbruk och av att förbättra den praktiska tillämpningen av forskning från laboratoriet till gården och genom hela livsmedelsförsörjningskedjan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fullgöra sitt ekonomiska anslag på 3,8 miljarder euro i Horisont 2020 för samhällsutmaning 2: livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs-, sjöfarts- och inlandsvattenforskning samt bioekonomi.
161. Europaparlamentet betonar behovet av fortsatta insatser från kommissionens sida för att hantera de aktuella konsekvenserna av det ryska embargot mot europeiska jordbrukare. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en övergripande strategi så att den kan agera tidigare och effektivare och mer ändamålsenligt vid eventuella kriser i framtiden.
162. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska sockerbets- och sockerrörsmarknaderna efter avskaffandet av sockerkvoten 2017, och att bl.a. titta på hur detta påverkar konsumenterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga att införa åtgärder för att ta upp frågan om EU:s sockerbets- och sockerrörsmarknaders ställning efter det att sockerkvoterna avskaffats. Parlamentet konstaterar att grundforskning och tillämpad forskning i sockersektorn, med stöd av kunskapsöverföring, utgör en viktig komponent för att driva fram en marknadsbaserad sockersektor i hela EU.
o
o o
163. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.