Förfarande : 2015/2747(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0717/2015

Ingivna texter :

B8-0717/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/07/2015 - 12.12
CRE 09/07/2015 - 12.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0276

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 139kWORD 68k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0716/2015
7.7.2015
PE565.695v01-00
 
B8-0717/2015

till följd av ett uttalande av talmannen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om hågkomsten av Srebrenica (2015/2747(RSP))


Charles Tannock, Ryszard Antoni Legutko, Ryszard Czarnecki, Anna Elżbieta Fotyga, Tomasz Piotr Poręba, Ruža Tomašić, Zdzisław Krasnodębski, Raffaele Fitto för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om hågkomsten av Srebrenica (2015/2747(RSP))  
B8-0717/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2005 om Srebrenica(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2009 om Srebrenica(2),

–       med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 16 juni 2008, och av utsikterna för EU-medlemskap som erbjöds alla länder på västra Balkan vid EU:s toppmöte i Thessaloniki 2003,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den 11 juli 1995 intogs den bosniska inlandsstaden Srebrenica, som hade utnämnts till ett säkert område genom FN:s säkerhetsråds resolution 819 av den 16 april 1993, av bosniskserbiska styrkor ledda av general Ratko Mladić, som agerade på order av Radovan Karadžić, Republika Srpskas dåvarande president.

B.     Under flera dagar av massmord efter Srebrenicas fall blev mer än 8 000 muslimska män och pojkar godtyckligt och systematiskt avrättade och begravda i massgravar av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Mladić (Republika Srpskas armé), och av paramilitära enheter, bland dem serbiska irreguljära polisenheter som hade tagit sig in på bosniskt territorium från Serbien, trots att detta område borde ha skyddats av Förenta nationernas skyddsstyrka (UNPROFOR), som representerades på plats av en fredsbevarande styrka på 400 personer. Nästan 25 000 kvinnor, barn och äldre tvångsdeporterades och många kvinnor våldtogs, vilket gör denna händelse till den största krigsmassakern i Europa sedan andra världskrigets slut.

C.     Denna tragedi, som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien har klassificerat som folkmord, ägde rum i en av FN:s säkerhetszoner och blir därför en symbol för det internationella samfundets oförmåga att förhindra massakern och snabbt ingripa för att skydda civilbefolkningen.

D.     De bosnienserbiska trupperna begick en mängd brott enligt Genèvekonventionen mot civilbefolkningen i Srebrenica. Bland annat deporterades tusentals kvinnor, barn och äldre, och ett stort antal kvinnor våldtogs.

E.     Trots enorma ansträngningar för att upptäcka och gräva upp massgravar och enskilda gravar och identifiera offren har man inte lyckats göra en fullständig rekonstruktion av massakern i Srebrenica och dess omgivningar.

F.     Ingen verklig fred kan skapas utan rättvisa, och ett fullständigt och förbehållslöst samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien är fortfarande en grundläggande förutsättning för att länderna på västra Balkan ska kunna gå vidare med processen för integration i EU.

G.     General Radislav Krstić i den bosniska armén var den första personen som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien befann skyldig till medhjälp och medverkan i folkmordet i Srebrenica, och Ratko Mladić greps den 26 maj 2011, och domen i hans rättegång förväntas i slutet av 2015. Rättegångsförfarandet mot Radovan Karadžić pågår fortfarande.

H.     Införandet av en minnesdag är det bästa sättet att hedra minnet av folkmordets offer och sända ett tydligt budskap till kommande generationer.

1.      Europaparlamentet fördömer i kraftfulla ordalag massakern i Srebrenica, hedrar alla offer för grymheterna och uttrycker sitt uppriktiga deltagande med offrens anhöriga, av vilka många ännu inte har fått någon slutlig bekräftelse på vad som hände deras fäder, söner, makar eller bröder. Parlamentet välkomnar gripandet av huvudmännen bakom massakern i Srebrenica, men beklagar att ett antal förövare inte har ställts inför rätta. Parlamentet ger därför sitt fulla stöd till det värdefulla och svåra arbete som utförs av Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, som redan har avkunnat slutliga domar för 147 av de anklagade och fortfarande arbetar med pågående förfaranden för ytterligare 14 personer.

2.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och länderna på västra Balkan att ordentligt uppmärksamma tjugoårsdagen av folkmordet i Srebrenica och Potočari genom att stödja inrättandet av den 11 juli som en dag av hågkomst av folkmordet i Srebrenica för hela EU. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja icke-statliga organisationers initiativ i syfte att säkerställa att minneshögtiderna är av en lämplig omfattning. Parlamentet välkomnar allvaret och innerligheten vid minneshögtiden i Förenade kungariket, som leddes i partnerskap av de nationella myndigheterna och den icke-statliga organisationen Remembering Srebrenica,

3.      Europaparlamentet välkomnar de serbiska myndigheternas erkännande av massakern och deras officiella offentliga ursäkt i form av antagandet av en särskild resolution 2010. Parlamentet understryker att Serbien har ställt de ansvariga för massakern inför rätta, vilket var ett mycket viktigt steg mot fred och stabilitet i regionen. Parlamentet uppmanar de myndigheter i regionen som ännu inte har gjort det att lagligen erkänna folkmordet i syfte att stärka den regionala försoningen, som är en av de viktigaste förutsättningarna för att länderna på västra Balkan ska kunna fortsätta framåt på sin EU-bana.

4.      Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som religiösa samfund, medier och utbildningsystem spelar i försoningsprocessen, och uppmanar därför länderna på västra Balkan att stärka utvecklingsprogram som för samman samhällsgrupper i syfte att övervinna tidigare motsättningar och påbörja en fredlig och uppriktig samexistens för att få till stånd en varaktig fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt.

5.      Europaparlamentet beklagar djupt att den bosniskserbiska ledaren Milorad Dodik begärde Rysslands veto för att undergräva antagandet av en FN-resolution om Srebrenica som Förenade kungariket hade utarbetat, och som tog upp FN:s misslyckande i fråga om att förhindra folkmord och högtidlighållandet av folkmordets offer och av alla de som led på båda sidor i kriget. Parlamentet uppmanar med kraft de bosnienserbiska myndigheterna att undvika en ytterligare upptrappning av spänningarna och att officiellt erkänna massakern i Srebrenica som ett folkmord, eftersom detta illdåd – det värsta sedan andra världskriget – redan betecknas som folkmord av Internationella domstolen och Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.

6.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i medlemsstaterna, regeringen och parlamentet i Bosnien och Hercegovina och dess enheter samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.

 

(1)

EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 468.

(2)

EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 111.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy