FÖRSLAG TILL RESOLUTION om migration och situationen för flyktingarna
7.9.2015 - (2015/2833(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Marina Albiol Guzmán, Cornelia Ernst, Martina Anderson, Malin Björk, Kostas Chrysogonos, Marie-Christine Vergiat, Barbara Spinelli, Lynn Boylan, Matt Carthy, Javier Couso Permuy, Stefan Eck, Tania González Peñas, Takis Hadjigeorgiou, Josu Juaristi Abaunz, Stelios Kouloglou, Merja Kyllönen, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo, Liadh Ní Riada, Marisa Matias, Martina Michels, Younous Omarjee, Pablo Iglesias, Sofia Sakorafa, Lola Sánchez Caldentey, Lidia Senra Rodríguez, Neoklis Sylikiotis, Miguel Urbán Crespo, Ángela Vallina, Eleonora Forenza för GUE/NGL-gruppen
B8-0835/2015
Europaparlamentets resolution om migration och situationen för flyktingarna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Genèvekonventionen från 1951 och tilläggsprotokollet till denna,
– med beaktande av sin resolution av den 30 april 2015 om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik[1],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 april 2015,
– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU[2],
– med beaktande av det tal som Europaparlamentets talman höll under sitt besök i Lampedusa den 2–3 oktober 2014 för att uppmärksamma årsdagen för den tragedi som inträffade den 3 oktober 2013,
– med beaktande av betänkandena från parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om utskottets delegationsbesök i Lampedusa i november 2011, i Jordanien i februari 2013 för att bedöma situationen för flyktingar från Syrien och i Bulgarien i januari 2014 för att bedöma situationen för asylsökande och flyktingar, särskilt från Syrien,
– med beaktande av de debatter som hölls under parlamentets plenarsammanträde den 9 oktober 2013 om EU:s migrationspolitik i Medelhavsområdet, med särskild tonvikt på de tragiska händelserna utanför Lampedusa,
– med beaktande av de debatter som sedan den innevarande valperioden inleddes har hållits i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: den 22 juli 2014 om genomförande av meddelandet om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet, den 4 september 2014 om Frontex verksamhet i Medelhavsområdet och om arbetsgruppen för Medelhavsområdet och den 24 september 2014 om kommissionens femte årsrapport om invandring och asyl (2013) (COM(2014)0288) och om årsrapporten från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) om asylsituationen i Europeiska unionen (2013),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2013 om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet (COM(2013)0869),
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013,
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 maj 2014 om genomförande av meddelandet om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet (SWD(2014)0173),
– med beaktande av de slutsatser som antogs vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni 2014, där Europeiska rådet fastställde de strategiska riktlinjerna för lagstiftningsprogrammet och den operativa planeringen för de kommande åren inom området med frihet, säkerhet och rättvisa,
– med beaktande av de politiska riktlinjer för nästa kommission som ordförande Jean-Claude Juncker lade fram vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 15 juli 2014,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 september 2014 över EU:s invandringspolitik,
– med beaktande av de åtaganden som Dimitris Avramopoulos, kommissionsledamot med ansvar för migration, inrikes frågor och medborgarskap, gjorde under sin utfrågning den 30 september 2014 inför utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 10 oktober 2014 om åtgärder för bättre hantering av migrationsströmmar,
– med beaktande av rapporten från Europarådets parlamentariska församling (Pace) från april 2012, Lives lost in the Mediterranean Sea: who is responsible?,
– med beaktande av årsrapporterna från FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter, särskilt rapporterna från april 2013 om förvaltningen av EU:s yttre gränser och dess inverkan på migranters mänskliga rättigheter och från april 2014 om arbetskraftsexploatering av migranter,
– med beaktande av det arbete som har bedrivits av icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället i Medelhavsområdet, vilket utgör ett exempel på icke-militära, civila räddningsinsatser som bygger på mänskliga rättigheter och solidaritet,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Regional instabilitet och fortgående konflikter har skapat en humanitär kris utan motstycke i modern historia, vilket resulterade i att över 60 miljoner människor fördrevs 2014. Varje dag under 2014 blev ca 42 500 människor flyktingar, asylsökande eller internflyktingar. Dessa förflyttningar sker i huvudsak i utvecklingsländer; endast 13 procent av dem sker i utvecklade länder.
B. De flesta medlemsstaterna har minskat sina bidrag till livsmedelsbiståndsprogram, vilket har lett till livsmedelsbrist i de länder dit flyktingarna först tar sig, särskilt Jordanien och Libanon.
C. Konflikterna i Syrien och Libyen, där medlemsstaterna har finansierat och försett olika aktörer med vapen, har lett till en dramatisk ökning av antalet flyktingar, vilket åter belyser att medlemsstaterna måste följa sina internationella skyldigheter att ta emot flyktingar och rädda dem till sjöss.
D. EU och dess medlemsstater bidrar till att föda den brottsliga och farliga människosmugglingsverksamheten genom att bygga stängsel och i ökad utsträckning stänga sina yttre gränser för migranter och flyktingar, utan att erbjuda möjligheter att på ett säkert och lagligt sätt ta sig till EU. EU och dess medlemsstater har således misslyckats med att på lämpligt sätt bemöta dödsfallen på Medelhavet och flyktingkrisen i vårt grannskap.
E. 2 778 kvinnor, män och barn har enligt uppgifter från UNHCR rapporterats döda eller saknade under 2015 i sina försök att nå en fristad i Europa. I stället för att inrätta en proaktiv sök- och räddningsinsats har EU ökat Frontex budget. I ett uttalande av den 5 augusti 2015 påtalade Läkare utan gränser den allvarliga bristen på tillräckliga sök- och räddningsinsatser.
F. Enligt uppgifter från UNHCR tog Grekland mellan januari och augusti 2015 emot 229 460 människor som kommit sjö- och landvägen, och Italien tog mellan januari och juli 2015 emot 115 500 människor som kommit sjövägen. Grekland har ansträngt sig för att förbättra flyktingarnas situation trots avsaknaden av stöd från EU, inbegripet finansiellt stöd.
G. Tyskland och Österrike beviljade den 5 september 2015 tillträde för tusentals flyktingar som av den ungerska regeringen hindrats från att gå ombord på tåg i Budapest. Det är beklagligt att samma regeringar har meddelat att de kommer att återinföra stickprovskontroller vid gränsen trots den humanitära situationen.
H. Enskilda medborgare och lokala myndigheter runtom i EU har tagit många initiativ för att kräva en annorlunda migrations- och asylpolitik.
I. Enligt uppgifter från Frontex kommer de flesta asylsökandena hittills under 2015 från Syrien, Afghanistan, Eritrea och Irak.
J. Enligt 1951 års Genèvekonvention kan människor söka asyl i ett annat land oavsett vilket deras ursprungsland är, förutsatt att det föreligger en välgrundad risk för att de ska förföljas på grund av sin ras, religion, nationalitet, socialgruppstillhörighet eller politiska åskådning.
K. Vid det senaste mötet i Europeiska rådet den 25–26 juni i Bryssel misslyckades ledarna med att komma överens om tillräckliga siffror för frivilliga omplacerings- och vidarebosättningsmekanismer för asylsökande.
L. I stället för dagens ad hoc-beslut krävs det en mer långsiktig strategi för proaktiva och icke-militära sök- och räddningsinsatser oberoende av gränskontroller.
M. Den aktuella situationen i Grekland, Italien och Ungern visar att Dublinförordningen utan dröjsmål måste hävas och att alternativ måste tas fram.
1. Europaparlamentet hedrar de män, kvinnor och barn som under årens lopp har dött då de försökt nå en fristad i Europa, och uttrycker sitt uppriktiga deltagande och sin solidaritet med liksom sitt stöd för offrens anhöriga. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att identifiera kropparna och de saknade personerna, och att informera de anhöriga.
2. Europaparlamentet fördömer medlemsstaternas bristande solidaritet och ansvarstagande liksom den omänskliga och förnedrande behandling som migranter och flyktingar utsätts för runtom i EU, inbegripet brottsbekämpande myndigheters våldsanvändning. Parlamentet efterlyser därför en omedelbar och radikal ändring av migrations- och asylpolitiken.
3. Europaparlamentet uttrycker sin djupa solidaritet med de många flyktingar och migranter som flyr ändlösa konflikter, grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, de ödesdigra konsekvenserna av klimatförändringar, fattigdom och svårt förtryck. Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater bär ett ansvar för de krig, det kaos, den ekonomiska misär, den svält och den död som flyktingar och invandrare flyr från, bl.a. till följd av en global nyliberal ekonomisk politik, deras koloniala förflutna och den nykoloniala politik som förs i dag.
4. Europaparlamentet hedrar de många initiativ som har tagits av enskilda medborgare och lokala myndigheter runtom i EU för att hjälpa flyktingar eftersom EU:s och de nationella regeringarnas stöd och ledarskap är obefintligt. Parlamentet konstaterar att dessa initiativ visar att medborgarna vill leva i ett solidariskt EU där flyktingar och migranter är välkomna. Parlamentet välkomnar särskilt inrättandet av ett nätverk av ”flyktingstäder” i Spanien, och uppmuntrar lokala myndigheter att följa detta exempel.
5. Europaparlamentet konstaterar att det behövs stöd från FN. Därför uppmanas FN att spela en aktiv roll i hanteringen av flyktingkrisen, bl.a. genom att säkerhetsrådet utfärdar en resolution om att ge asylsökande möjlighet att snabbt och säkert ta sig till EU.
6. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck alla medlemsstater och alla EU-institutioner att omedelbart vidta åtgärder för att komma tillrätta med krisen i på Medelhavet. Dessa åtgärder bör bygga på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, såsom anges i artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och på en helhetssyn som tar hänsyn till säker och laglig migration samt fullständig respekt för grundläggande rättigheter och grundläggande värden. Om man inte lyckas komma fram till en enhetlig ståndpunkt som följer denna tankegång i rådet uppmanar parlamentet kommissionen och rådet att inrätta en koalition av medlemsstater för att få till stånd en mer framstegsvänlig och human EU-flykting- och migrationspolitik. Omfattande finansiering måste avsättas för detta som en del av det förstärkta samarbetet.
7. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utan dröjsmål organisera en ny permanent civil sök- och räddningsinsats till sjöss i Medelhavet som ska utformas i nära samarbete med organisationer i det civila samhället och som ska ta hänsyn till värdefulla erfarenheter från andra liknande insatser, bl.a. de som utförts av Migrant Offshore Aid Station (MOAS) och Läkare utan gränser.
8. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet inte har lyckats genomföra en trovärdig, bindande solidaritetsmekanism för hela unionen som skulle inbegripa ett obligatoriskt system för vidarebosättning med möjligheter till nödomplacering mellan medlemsstater, samtidigt den skulle beakta migranters och flyktingars rätt att välja var de vill bo. Parlamentet uppmanar kommissionen att för det permanenta omplaceringssystemet föreslå en rad omplaceringsorter som tillgodoser de befintliga behoven i de länder som är första inreseland, grundat på antalet ankomster land- och sjövägen hittills under 2015.
9. Europaparlamentet begär att Dublinförordningen omedelbart ska hävas eftersom den inte är i stånd att säkerställa effektiv tillgång till asyl.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart aktivera direktivet om tillfälligt skydd (direktiv 2001/55/EG) mot bakgrund av dagens tillströmning av flyktingar.
11. Europaparlamentet betonar att säkra och lagliga möjligheter måste användas i större utsträckning, och att utfärdandet av visum av humanitära skäl enligt viseringskodexen måste öka genom att medlemsstaterna uppmanas att öka användningen av sådana visum eller att häva kravet på sådana visum för människor som reser från ett konfliktområde.
12. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna utöver ett starkt vidarebosättningsprogram bör enas om att tillhandahålla andra lagliga möjligheter, t.ex. stärkt familjeåterförening, privata mentorskap och flexibla viseringsarrangemang, även för studier och arbete och av hälsoskäl.
13. Europaparlamentet fördömer rådets beslut att koncentrera alla effektiva insatser, även militära, på en kamp som inte bara är misslyckad utan också missriktad eftersom smugglarna utnyttjar bristen på lagliga vägar för migranter och flyktingar. Parlamentet fördömer planerna på att förstöra båtar längs Libyens och andra nordafrikanska länders kust, och uppmanar EU och medlemsstaterna att avbryta Eunavfor MED-insatsen.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt inrätta lämplig mottagningsinfrastruktur för migranter och asylsökande, och att erkänna människor som flyr från pågående konflikter som prima facie-flyktingar.
15. Europaparlamentet beklagar att många människor som flyr från kränkningar av de mänskliga rättigheterna i instabila eller sönderfallande stater inte kommer att beviljas flyktingstatus utan kommer att bli papperslösa trots deras välgrundade fruktan för förföljelse.
16. Europaparlamentet fördömer påskyndandet och genomförandet av planerade återvändanden från de områden som betecknas som ”hotspots” utifrån en förteckning över ”säkra” länder. Parlamentet befarar att detta skulle hindra människor som är medborgare och bosatta i dessa tredjeländer från att lämna in asylansökningar. Parlamentet påpekar att den strategi som bygger på begreppet ”säkra länder” undergräver de mänskliga rättigheterna för människor som tillhör utsatta grupper, exempelvis kvinnor som utsätts för könsrelaterat våld eller hbti-personer. Parlamentet fördömer särskilt ordförande Junckers avisering att alla EU-kandidatländer – inbegripet Turkiet och Balkanländerna – ska betraktas som säkra länder.
17. Europaparlamentet fördömer kommissionens ståndpunkt att upptagning av fingeravtryck med hjälp av tvång eller kvarhållande är att betrakta som en ”bästa praxis” om den är proportionell. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna uppgifter om hur denna praxis respekterar människors rätt till mänsklig värdighet, och fördömer medlemsstaternas genomförande av denna kriminaliserande praxis.
18. Europaparlamentet fördömer gripandet av migranter och efterlyser att förvarsenheter ska stängas. Parlamentet stöder de insatser som görs i detta avseende i vissa medlemsstater.
19. Europaparlamentet begär att alla återtagandeavtal med länder som inte respekterar grundläggande mänskliga rättigheter ska upphävas.
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera den internationella principen om non-refoulement, i handling och inte bara i ord. Parlamentet påminner om att kollektiv utvisning är förbjudet.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart stoppa samarbetet med tredjeländer vars politik går ut på att hindra migranter och flyktingar från att nå en fristad i Europa och på att förbättra gränskontrollerna. Parlamentet kräver att förhandlingarna om alla sådana avtal ska avbrytas med tredjeländer som inte garanterar flyktingskydd och respekt för de mänskliga rättigheterna, såsom Eritrea, Sudan, Somalia, Etiopien och Egypten, som alla är länder som flyktingar flyr ifrån, och att Khartoumprocessen och Rabatprocessen ska ställas in. Parlamentet begär även att allt finansiellt bistånd till de egyptiska och eritreanska regimerna ska ställas in mot bakgrund av FN:s och olika icke-statliga organisationers rapporter om människorättskränkningar i dessa länder.
22. Europaparlamentet förkastar förslagen från medlemsstaterna om att inrätta europeiska asyl- eller förvarscentrum i tredjeländer och att involvera nordafrikanska länder och Turkiet i europeiska sök- och räddningsinsatser med syftet att fånga upp flyktingar och föra tillbaka dem till den afrikanska eller turkiska kusten. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte presentera en utvärdering för parlamentet om dessa förslags förenlighet med internationell rätt, särskilt Genèvekonventionen, och om andra praktiska och rättsliga hinder för genomförandet av dem.
23. Europaparlamentet påminner om att asyl är en grundläggande mänsklig rättighet som garanteras genom internationell lagstiftning och förpliktelser som är bindande för alla medlemsstater. Därför betonar parlamentet att medlemsstaterna i högre grad bör utnyttja tillgängliga förfaranden för hantering av brådskande ansökningar om skydd, genom att i högre grad utnyttja den befintliga rättsliga ramen, däribland behandling av asylansökningar som lämnats in på deras konsulat i tredjeländer och som behandlas när den sökande har anlänt till EU. Parlamentet påminner om att skillnaden är stor mellan medlemsstaterna i fråga om hur många asylansökningar som godkänns. I detta avseende är parlamentet bekymrat över den kvarhållnings- och återvändandepolitik som vissa medlemsstater bedriver gentemot asylsökande som har fått avslag.
24. Mot bakgrund av tidigare militära insatsers dramatiska påverkan på ökningen av flyktingtalen uppmanar Europaparlamentet EU och dess medlemsstater att inte delta i konflikter i tredjeländer och att inte stödja eller förse parterna i konflikten med vapen, och att främja fred och inte basera sin utrikespolitik på insatser som inbegriper våld. Parlamentet uppmanar särskilt EU och dess medlemsstater att inte genomföra några militära insatser i Syrien och Libyen.
25. Europaparlamentet påminner om att EU:s medlemsstater som en del av millennieutvecklingsmålen har åtagit sig att avsätta 0,7 procent av BNP för att finansiera utvecklingsbiståndet. Parlamentet beklagar att de flesta medlemsstaterna har svikit detta åtagande. Parlamentet fördömer att vissa medlemsstater till och med har sänkt sitt bidrag. I detta sammanhang begär parlamentet att EU:s stöd till organisationer i det civila samhället och lokala myndigheter på alla nivåer ska utökas.
26. Europaparlamentet fördömer de främlingsfientliga uttalanden och attityder som ledarna i vissa medlemsstaterna svänger sig med, och extremhögerns utnyttjande av krisen för att sprida sitt våldsamma budskap. Parlamentet fördömer också att vissa ledare i medlemsstaterna fortsätter att hävda att det råder förvirring och oförenlighet mellan begreppen flyktingar, asylsökande och ”ekonomiska” migranter. Parlamentet fördömer i synnerhet alla de åtgärder som den sittande ungerska regeringen vidtar och som strider mot internationell asylrätt, bl.a. förändringar av den nationella lagstiftningen om asyl, uppförandet av ett nytt stängsel och den våldsamma utrymningen av ett tåg fullt av flyktingar, liksom premiärminister Viktor Orbáns senaste uttalanden.
27. Europaparlamentet förespråkar en avsevärd höjning av budgeten för asyl-, migrations- och integrationsfonden för 2016. Parlamentet begär att alla anslag i denna fond i första hand ska avsättas för asyl och integration, särskilt avseende utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder, i syfte att främja ett jämlikt deltagande i samhällslivet.
28. Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att genomföra de initiativ som kommissionen redan har aviserat om och som syftar till att stärka solidariteten och ansvarsdelningen mellan medlemsstaterna, inbegripet det nya förslaget om en permanent omplaceringsmekanism som omfattar en avsevärd ytterligare ökning av antalet omplaceringsorter som ett första steg i rätt riktning, med tanke på att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – som är ansvarigt utskott för sådana ärenden – för närvarande utarbetar ett betänkande som kommer att spegla parlamentets politiska linjer på medellång och längre sikt i fråga om migration.
29. Europaparlamentet förespråkar att det utan dröjsmål ska hållas ett toppmöte i Europeiska rådet för att behandla behovet av en radikalt förnyad migrations- och asylpolitik.
30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2015)0176.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2014)0105.