FÖRSLAG TILL RESOLUTION om dödsstraffet
5.10.2015 - (2015/2879(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Cristian Dan Preda, Therese Comodini Cachia, Andrej Plenković, László Tőkés, Davor Ivo Stier, Miroslav Mikolášik, David McAllister, Dubravka Šuica, Michael Gahler, Patricija Šulin, Luděk Niedermayer, Adam Szejnfeld, Tomáš Zdechovský, Pavel Svoboda, Ivana Maletić, Jaromír Štětina, Roberta Metsola, Michaela Šojdrová, Anna Maria Corazza Bildt, Milan Zver, Francisco José Millán Mon, Jiří Pospíšil, Ramón Luis Valcárcel Siso, Lara Comi för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0998/2015
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om avskaffande av dödsstraffet och särskilt sin resolution av den 7 oktober 2010 om Världsdagen mot dödsstraffet[1],
– med beaktande av protokollen 6 och 13 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artikel 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraffet,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och det andra fakultativa protokollet,
– med beaktande av slutdeklarationen från den femte världskongressen mot dödsstraff som hölls i Madrid den 12–15 juni 2013,
– med beaktande av studien om hur narkotikaproblemet i världen påverkar åtnjutandet av mänskliga rättigheter, vilken offentliggjordes i september 2015 av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Dödsstraffet är ett ytterst grymt, omänskligt och förnedrande straff som kränker rätten till liv enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och det är en form av tortyr som inte kan accepteras i länder som respekterar de mänskliga rättigheterna.
B. EU har en bestämd och principiell ståndpunkt mot dödsstraffet, vilken innebär att ett allmänt moratorium med sikte på det globala avskaffandet av dödsstraffet är ett centralt mål för EU:s människorättspolitik.
C. Fokuset för Världsdagen mot dödsstraffet den 10 oktober 2015 ligger på att öka medvetenheten när det gäller tillämpningen av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott.
D. Dödsstraffet har ingen avskräckande effekt när det gäller brott eller narkotikahandel. Det stora flertalet av de individer som döms till döden på grund av narkotikabrott befinner sig längst ner i hierarkin för narkotikahandeln.
E. Enligt FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter har fler än 160 FN-medlemsstater, med varierande rättssystem, traditioner, kulturer och religiösa miljöer, antingen avskaffat dödsstraffet eller tillämpar det inte.
F. De senaste siffrorna visar att, såvitt veterligt, minst 2 466 personer i 55 länder dömdes till döden under 2014, vilket är en ökning med nästan 23 procent jämfört med 2013. 33 länder tillämpar dödsstraffet för narkotikarelaterade brott, vilket leder till uppskattningsvis 1 000 avrättningar varje år. Under 2015 har man i alarmerande takt fortsatt att avkunna dödsdomar och genomföra avrättningar.
G. Det finns dussintals europeiska medborgare som hotas av avrättning i tredjeländer. Av dessa har flera dömts för narkotikarelaterade brott.
1. Europaparlamentet fördömer än en gång tillämpningen av dödsstraffet och ger sitt starka stöd till att det införs ett moratorium som ett steg på väg mot dess avskaffande. Parlamentet betonar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka mänsklig värdighet. Parlamentet uttrycker sin djupa övertygelse om att avskaffandet av dödsstraffet utgör en etablerad etisk norm.
2. Europaparlamentet fördömer alla avrättningar, oavsett var de äger rum. Parlamentet är fortsatt allvarligt oroat över att dödsstraff utdöms för minderåriga och människor med psykiska funktionshinder och kräver att man omedelbart och definitivt upphör med denna praxis som utgör ett brott mot internationella människorättsnormer. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de massrättegångar som nyligen lett till ett mycket stort antal dödsdomar.
3. Europaparlamentet är fortfarande fast övertygat om att dödsdomarna inte hindrar individer från att begå brott eller falla offer för narkotikamissbruk. Parlamentet uppmanar de länder som har kvar dödsstraffet att införa alternativ till dödsstraffet vid narkotikabrott, vilka framför allt är inriktade på narkotikaförebyggande program.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta kampen mot tillämpningen av dödsstraffet och att kraftfullt uppmana länder som fortfarande tillämpar dödsstraffet att följa internationella miniminormer och begränsa omfattningen för och tillämpningen av dödsstraff. Utrikestjänsten uppmanas eftertryckligen att förbli vaksam när det gäller händelseutvecklingen i alla världens länder, och att använda alla tillgängliga medel för att utöva inflytande.
5. Europaparlamentet upprepar sin rekommendation till kommissionen och medlemsstaterna att avskaffandet av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott bör göras till ett villkor för narkotikastrategin.
6. Europaparlamentet stöder alla FN-organ, mellanstatliga regionala organ och icke-statliga organisationer i deras fortsatta ansträngningar att stödja stater i arbetet med att avskaffa dödsstraffet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta finansiera projekt inom detta område via det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.
7. Europaparlamentet välkomnar att 81 stater nu är parter i det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter syftande till dödsstraffets avskaffande, tack vare de ratificeringar som gjorts på senare tid, och uppmanar alla stater som inte är parter i protokollet att omedelbart ratificera det.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när det gäller bistånd och politiskt stöd särskilt uppmärksamma länder som gör framsteg avseende dödsstraffets avskaffande eller stöder ett allmänt moratorium för dödsstraff.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s generalförsamlings ordförande och regeringarna i FN:s medlemsstater.
- [1] EUT C 371 E, 20.12.2011, s. 5.