FÖRSLAG TILL RESOLUTION om utsläppsmätningar i bilindustrin
21.10.2015 - (2015/2865(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Françoise Grossetête, Andreas Schwab, Peter Liese, Krišjānis Kariņš, Wim van de Camp, Pablo Zalba Bidegain, Burkhard Balz för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1075/2015
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av frågan till kommissionen om utsläppsmätningar i bilindustrin (O-000xxx/2015 – B8-0764/2015),
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Förordningen om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp (Euro 5 och Euro 6) (förordning (EG) nr 715/2007) ålägger tillverkarna att säkerställa att fordon ”vid normal användning” överensstämmer med utsläppskraven (artikel 5.1) samt omfattar uttryckligen ett förbud mot användning av manipulationsanordningar (artikel 5.2), som definieras som ”del av konstruktion vilken mäter temperatur, fordonshastighet, motorns varvtal, växel, insugningsundertryck eller andra parametrar i syfte att aktivera, modulera, fördröja eller inaktivera funktionen hos någon del i systemet för kontroll av utsläpp, och vilken försämrar effekten hos systemet för kontroll av utsläpp under förhållanden som rimligen kan förväntas vid normal användning av fordonet”. I förordningen uppmanas även kommissionen uttryckligen att införa tester, samt att anta åtgärder rörande användningen av manipulationsanordningar. Bedrägerier i detta avseende måste hanteras av brottsbekämpande myndigheter och tillsyns- och kontrollmyndigheter, och det måste säkerställas att full transparens råder under utredningarna.
B. Rättvis konkurrens, även mellan biltillverkare, innebär att kunden kan välja produkt med utgångspunkt i de övergripande och objektiva tekniska detaljer som tillhandahålls.
C. Bilindustrin går i bräschen för innovation, och är den näring som investerar mest i forskning och utveckling jämfört med andra ekonomiska sektorer. Bilindustrin är en av de största arbetsgivarna i EU och erbjuder relativt stadiga tillverkningsjobb som kräver hög kompetens och är bra betalda. Bilindustrin bidrar stort till återhämtningen av den europeiska ekonomin.
D. Underleverantörerna till bilindustrin utgörs i de allra flesta fall av små och medelstora företag som bidrar med 50 procent till näringsspecifik forskning och utveckling. Den ekonomiska styrkan i många regioner i södra, centrala och östra Europa bygger på bilindustrin och underleverantörer till denna.
E. Det inträffade måste utredas och klargöras, och det får inte råda någon tvekan om att endast de personer som är ansvariga ska ställas till svars. Man måste undvika att tusentals anställda och deras familjer betraktas med misstänksamhet och ställs till svars för de fel som begåtts av ett fåtal specifika personer.
F. Euro 5-gränsvärdet för utsläpp av kväveoxider (NOx) från dieselfordon är 180 mg/km. Detta gränsvärde är tillämpligt på fordon som typgodkändes under perioden från den 1 september 2009 till den 1 september 2014 samt alla fordon som såldes under perioden från den 1 januari 2011 till den 1 september 2015. Motsvarande värde för Euro 6 är 80 mg/km. Detta värde är tillämpligt på nya fordonstyper sedan den 1 september 2014 samt alla fordon som sålts sedan den 1 september 2015.
G. I 2011 års analys från kommissionens gemensamma forskningscentrum drog man slutsatsen att NOx-utsläpp från dieselfordon som mätts med ombordsystem för utsläppsmätning (Pems) i betydande utsträckning överskrider Euro 3–5-standardernas respektive utsläppsgränser, med 2–4 gånger högre värden för genomsnittliga NOx-utsläpp under fullständiga testkörningar och med upp till 14 gånger högre värden under enskilda testavsnitt. Enligt analyser som ICCT gjorde i oktober 2014 är NOx-utsläppen vid körning på väg från testade dieselfordon i genomsnitt ca sju gånger högre än de gränsvärden som fastställs i Euro 6-standarden.
H. Testerna av produktionsöverensstämmelse och överensstämmelse hos fordon i drift omfattas inte av gemensamma standarder på EU-nivå, och det finns inga krav på att lämna ut uppgifter till kommissionen, övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter eller andra berörda parter gällande vare sig tester som tillämpats av de behöriga godkännandemyndigheterna eller resultaten av sådana tester.
I. EU:s nuvarande system för typgodkännande medger inte att kommissionen eller andra medlemsstaters myndigheter gör en omprövning av fordons typgodkännande eller intyg om överensstämmelse, återkallar fordon eller avbryter utsläppandet på marknaden av fordon som typgodkänts av en annan medlemsstat. Fordonstillverkarna har rätt att fritt välja provningsmyndighet inom EU. Det sker ingen tillsyn av godkännandemyndigheternas provningsarbete.
J. Kommissionen arbetar med att se över ramen för typgodkännande. Detta är oerhört viktigt för att återställa konsumenternas förtroende för utsläpps- och bränsleförbrukningstest.
K. Enligt direktiv 1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier har konsumenterna rätt till en garantiperiod av minst två år från och med köpet av varan, och säljaren ska leverera varor som är avtalsenliga till konsumenten. I fall av bristande avtalsenlighet ska konsumenten ha rätt att utan kostnad få varan reparerad eller utbytt, eller att få ett prisavdrag.
L. Enligt direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter ska information om en varas huvudsakliga egenskaper tillhandahållas innan det ingås avtal i affärslokaler, avtal utanför fasta affärslokaler och distansavtal, och medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i nämnda direktiv.
M. Direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder omfattar i synnerhet ett förbud mot varje affärsmetod som ”innebär, eller sannolikt kommer att innebära, avsevärd snedvridning av det ekonomiska beteendet i förhållande till produkten hos den genomsnittskonsument som affärsmetoden riktar sig till eller som nås av metoden”, och det föreskrivs att affärsmetoder som under alla omständigheter ska betraktas som otillbörliga ska inbegripa att ”påstå att en näringsidkare (inklusive dennes affärsmetoder) eller en produkt har godkänts, rekommenderats eller sanktionerats av ett offentligt eller privat organ när så inte är fallet eller påstå detta utan att villkoren för godkännandet, rekommendationen eller sanktioneringen iakttas”. Enligt samma direktiv ska medlemsstaterna fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.
N. Enligt kommissionens uppskattningar leder partiklar och ozonkoncentrationer till mer än 400 000 förtida dödsfall per år i EU, och de sammanlagda hälsorelaterade kostnaderna för luftföroreningar i EU uppgår till mellan 330 och 940 miljarder euro per år.
O. Luftföroreningar står fortfarande för en stor del av fallen av lungcancer och luftrörs- och hjärt- och kärlsjukdomar i Europa, och de förstör ekosystemen genom alltför stora kväveföroreningar (eutrofiering) och surt regn.
P. Upp till en tredjedel av tätortsbefolkningen i EU utsätts fortsatt för nivåer som överskrider gränsvärdena eller de målvärden som fastställts av EU. Transportsektorn är fortfarande en av de sektorer som i störst utsträckning bidrar till dålig luftkvalitet i städer och till de hälsorelaterade problem detta orsakar.
Q. Koncentrationerna av NOx i Europa överskrider regelbundet luftkvalitetsnormerna, och sex medlemsstater har inte uppnått 2010 års nationella mål med avseende på utsläppstak för NOx.
R. Dagens system för att kontrollera NOx-utsläppen från dieselpersonbilar bygger huvudsakligen på tre tekniker: ändringar inne i motorn i kombination med avgasåterföring (EGR), NOx-fällor och selektiv katalytisk reduktion.
S. Avvikelserna mellan testresultaten och fordonsprestandan vid normal användning gäller inte bara NOx, utan även andra föroreningar och koldioxid. Enligt ICCT (september 2015) var avvikelsen mellan de officiella och faktiska koldioxidutsläppen från personbilar i Europa 40 procent 2014.
T. EU:s övergång till det harmoniserade världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (WLTP) innebär att de mål för genomsnittliga koldioxidutsläpp från den befintliga fordonsparken som tillverkarna har att hålla sig till måste anpassas till det nya provningsförfarandet.
1. Europaparlamentet välkomnar att flera länder både i och utanför Europa har inlett utredningar rörande manipulationer av resultaten från tester av utsläpp från fordon. Parlamentet ställer sig bakom kommissionens uppmaning till nationella tillsyns- och kontrollmyndigheter om att fortsätta med de omfattande kontrollerna av ett stort antal olika fordonsmärken och fordonsmodeller. Parlamentet anser att en sådan utredning bör göras under kommissionens överinseende och på grundval av uppgifter som samlas in och överlämnas av medlemsstaternas godkännandemyndigheter för fordon på marknaden, med användning av tester under faktiska körförhållanden. Parlamentet kräver att en sådan utredning ska vara helt öppen och alla uppgifter offentliga.
2. Europaparlamentet påminner om att dieselbilar släpper ut mindre koldioxid per kilometer än likvärdiga bensindrivna bilar, och att de är viktiga för att tillverkarna ska kunna nå EU:s mål för 2021 för genomsnittliga koldioxidutsläpp från fordonsparken. Parlamentet påminner om att dieselbilar även framöver kommer att vara en väsentlig bidragande faktor till att målen för tiden efter 2021 uppnås, men betonar att tillverkarna måste tillämpa den rena teknik som finns att tillgå för att minska förekomsten av NOx, partiklar och andra förorenande ämnen.
3. Europaparlamentet påminner om att de europeiska biltillverkarna är världsledande på utveckling av dieselteknik som kombinerar bränsleeffektivitet med låga koldioxidutsläpp, och betonar att detta tekniska ledarskap bör stödjas för framtiden.
4. Europaparlamentet framhåller betydelsen av Deß-betänkandet (om minskning av förorenande utsläpp från vägfordon), som antogs av parlamentets miljöutskott den 23 september 2015 med 66 röster för och 2 röster emot, och i synnerhet parlamentets uppmaning till kommissionen om att ”införa ett test av utsläpp under faktiska körförhållanden för alla fordon som typgodkänns eller registreras från och med 2015 för att se till att systemen för kontroll av utsläpp är effektiva och gör det möjligt för fordonet att uppfylla bestämmelserna i denna förordning och dess genomförandebestämmelser, med en efterlevnadsfaktor som återspeglar endast de toleranser som kan komma i fråga vid förfarandet för utsläppsmätning som ska införas senast 2017”. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet och kommissionen att skyndsamt nå en överenskommelse om en ram för ett test av utsläpp under faktiska körförhållanden på grundval av det som nämnts ovan, och efterlyser ett snabbt antagande inom ramen för kommittéförfarandet efter det att man kommit överens om lagstiftningsförslaget.
5. Europaparlamentet betonar att EU:s nuvarande system för typgodkännande avsevärt måste stärkas, liksom att tillsynen på EU-nivå måste utvidgas, särskilt vad gäller systemet för marknadsövervakning, samordning och uppföljning av fordon som säljs i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att omarbeta dagens system för typgodkännande för att säkerställa att likvärdiga villkor gäller i hela EU och garantera att den på ett oberoende sätt kan kontrollera och eventuellt ompröva typgodkännanden och intyg som utfärdas av nationella behöriga myndigheter, samt garantera att EU:s bestämmelser effektivt kan genomföras och brister i genomförandeåtgärder korrigeras, utan att den administrativa bördan ökas.
6. Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att utveckla test av utsläpp under faktiska körförhållanden, och begär att arbetet på detta område ska påskyndas och att en ambitiös flexibilitetsfaktor ska fastställas för att göra det möjligt att ta de ovan nämnda testen i bruk. Parlamentet påminner dock om att sådan flexibilitet inte ska användas för att ändra innehållet i den befintliga förordningen. Parlamentet efterlyser en snabb översyn av godkännandeförfarandet för att göra det representativt och minska omotiverad flexibilitet, såsom test vid maximitemperaturer eller däcktest vid höga trycknivåer. Parlamentet efterlyser en skyndsam infasning av WLTP, som utvecklats under beskydd av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece).
7. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen och alla medlemsstaters behöriga myndigheter ges rätten att ompröva typgodkännanden och intyg om överensstämmelse för att begära återkallelse av fordon och att avbryta utsläppandet på marknaden av fordon där det finns bevis för att de inte överensstämmer med EU:s utsläppsgränsvärden enligt förordningen om Euro 5 och Euro 6 eller andra krav som föreskrivs inom ramen för systemet för typgodkännande av motorfordon.
8. Europaparlamentet anser att den kommande översynen av ramdirektivet om typgodkännande måste utvidga och specificera vilka krav som gäller för produktionsöverensstämmelse. På så sätt ska det säkerställas att ett tillräckligt stort och representativt urval av nya modeller, som slumpvis tas från produktionslinjer, årligen testas under faktiska körförhållanden för att kontrollera att de följer EU:s utsläppsgränser. Parlamentet vill dessutom se att man gör bättre tester av fordon som redan är i drift genom ett förfarande som bygger på utsläpp under faktiska körförhållanden, för att kontrollera överensstämmelsen hos fordonen vid olika mätarställningar, i enlighet med kraven i förordningen. Parlamentet vill se en förbättrad övervakning på vägarna genom periodiska tekniska inspektioner för att identifiera och reparera fordon som inte uppfyller EU-lagstiftningen.
9. Europaparlamentet betonar att konsumenterna måste kunna utöva sina rättigheter utan svårigheter, i enlighet med direktiven 1999/44/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU. Medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter uppmanas att ge klara och tydliga råd till konsumenter som frågar om sådana rättigheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas dessutom att se till att sådana rättigheter respekteras.
10. Europaparlamentet efterlyser en översyn av direktiv 1999/94/EG om märkning av bilar så att informationen till konsumenterna blir mer korrekt. Märkningen bör bygga på de utsläppsvärden som erhålls vid tester av utsläpp under faktiska körförhållanden. Parlamentet betonar att folkhälsan måste skyddas och konsumenternas rättigheter respekteras.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, som är ansvarig för konkurrensen på EU:s inre marknad, att i samarbete med nationella tillsyns- och kontrollmyndigheter se till att likvärdiga konkurrensvillkor råder på marknaden. Parlamentet betonar att upp till en tredjedel av tätortsbefolkningen i EU fortsatt utsätts för nivåer som överskrider gränsvärdena eller de målvärden som fastställts av EU. Transportsektorn är fortfarande en av de sektorer som mest bidrar till dålig luftkvalitet i städer och till hälsorelaterade problem. Parlamentet betonar att framtida lagstiftning om utsläppsmål måste undanröja de kvarstående luftkvalitetsproblemen i EU och att lagstiftningen rörande utsläpp under faktiska körförhållanden måste bidra till detta luftkvalitetsmål, för att därmed göra det möjligt för kommuner som redan dras med problem på detta område att fullgöra de skyldigheter som fastställs i direktivet om luftkvalitet. Parlamentet betonar att konsumenternas förtroende för EU:s bilindustri måste återställas. Parlamentet framhåller sin solidaritet inte bara med tillverkningsföretagens anställda utan även med leverantörer och bilindustrin längs leverantörskedjan, som i dagsläget helt oförskyllt brottas med stora problem till följd av de bedrägerier som några av tillverkningsföretagens chefer har gjort sig skyldiga till. Parlamentet påminner om att EU:s bestämmelser om den inre marknadens funktionssätt noggrant och sin helhet måste införlivas i samtliga medlemsstater, och uppmanar marknadsövervakningsmyndigheterna på EU-nivå och i medlemsstaterna att ingående utreda alla påståenden om bedrägerier.
12. Europaparlamentet efterlyser en skyndsam överenskommelse om att målen för genomsnittliga koldioxidutsläpp från fordonsparken ska avstämmas efter WLTP, i fråga om att de ska vara motsvarande strikt formulerade men utan att medge en oskälig flexibilitet inom ramen för det nuvarande provningsförfarandet, så att ambitionsnivån med avseende på målet för 2021 inte sänks.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.