Förfarande : 2015/2977(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1240/2015

Ingivna texter :

B8-1240/2015

Debatter :

PV 25/11/2015 - 21
CRE 25/11/2015 - 21

Omröstningar :

PV 26/11/2015 - 11.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0418

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 152kWORD 83k
20.11.2015
PE571.064v01-00
 
B8-1240/2015

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-1108/2015

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om barns utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (2015/2977(RSP))


Linda McAvan för utskottet för utveckling
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om barns utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (2015/2977(RSP))  
B8-1240/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Genèvekonventionen från 1951 om flyktingars rättsliga ställning,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess fakultativa protokoll om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter från maj 2000, om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi från januari 2002 och om en klagorättsprocedur från december 2011,

–  med beaktande av FN:s principer och riktlinjer avseende barn med anknytning till väpnade styrkor eller väpnade grupper (Parisprinciperna) från februari 2007,

–  med beaktande av allmän kommentar nr 14 (2013) från FN:s kommitté för barnets rättigheter om att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet,

–  med beaktande av FN:s handlingsplan A World Fit for Children,

–  med beaktande av artikel 208 i Lissabonfördraget, i vilken principen om en konsekvent politik för utveckling slås fast, vilken kräver att målen med utvecklingssamarbetet beaktas i politik som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen: Europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd av den 30 januari 2008,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2008 En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder (COM(2008)0055),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt (uppdaterade 2008),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning),

–  med beaktande av Nobels fredspris, som Europeiska unionen mottog den 10 december 2012, och det därpå följande mottagandet av prispengarna som gick till EU:s initiativ Fredens barn,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 64/290 av den 9 juli 2010 om rätten till utbildning i katastrofsituationer och relevanta riktlinjer från bland annat Unicef och Unesco,

–  med beaktande av handlingsramen från Dakar, som antogs vid världsforumet om utbildning den 26–28 april 2000 och FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000,

–  med beaktande av med beaktande av Incheondeklarationen om utbildning 2030 som antogs av världsforumet om utbildning den 19–22 maj 2015,

–  med beaktande av Oslotoppmötet om utbildning och utveckling den 6–7 juli 2015,

–  med beaktande av frågan till kommissionen för muntligt besvarande om barns utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (O-000147/2015 – B8-1108/2015),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  FN beräknar att en miljard barn lever i konfliktdrabbade områden, av vilka 250 miljoner är under fem år och nekas sin grundläggande rätt till utbildning. Uppskattningsvis 65 miljoner barn mellan 3 och 15 år påverkas kraftigt av nödsituationer och utdragna kriser som riskerar att störa deras utbildning, och cirka 37 miljoner låg- och mellanstadieelever går inte i skolan i krisdrabbade länder. Ungefär hälften av världens barn som inte går i skolan bor i konfliktdrabbade områden. I Arabvärlden lever 87 % av de barn som inte går i skolan i konfliktdrabbade områden, och uppskattningsvis 175 miljoner barn kommer sannolikt att drabbas av naturkatastrofer varje år. Vissa grupper, till exempel fattiga barn, flickor och barn med funktionsnedsättningar, har ännu sämre förutsättningar i konfliktdrabbade områden eller instabila situationer.

B.  Nästan 10 miljoner barn är flyktingar och uppskattningsvis 19 miljoner barn över hela världen har tvingats på flykt i sina egna länder på grund av konflikter.

C.  Alla barn är i första hand just barn, vars rättigheter bör respekteras utan åtskillnad, oberoende av deras egen eller deras föräldrars etniska tillhörighet, nationalitet, sociala ställning, invandrarstatus eller status i fråga om uppehållstillstånd.

D  Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och varje barns rätt. Utbildning är avgörande för att man till fullo ska kunna åtnjuta alla andra sociala, ekonomiska, kulturella och politiska rättigheter.

E.  Utbildning utgör grunden för ansvarsfullt medborgarskap och kan omvandla samhällen och bidra till social, ekonomisk och politisk jämlikhet samt jämställdhet. Utbildning är dessutom avgörande för flickors och kvinnors sociala, kulturella och yrkesmässiga frigörelse och för förebyggandet av våld mot kvinnor och flickor.

F.  Utbildning är nödvändigt för att integrera och förbättra levnadsförhållandena för barn med funktionsnedsättning och/eller särskilda undervisningsbehov.

G.  Fri grundskoleutbildning för alla barn är en grundläggande rättighet som regeringarna förband sig att genomföra genom FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989. Målet för 2015 är att säkerställa att alla pojkar och flickor fullgör sin grundskoleutbildning. Trots att vissa framsteg har skett i utvecklingsländerna är detta mål långt ifrån uppfyllt.

H.  Dakarramen och millennieutvecklingsmålen har fått det internationella samfundet att verka för en universell tillgång till grundskoleutbildning, jämställdhet och högkvalitativ utbildning, men inget av dessa mål kommer att uppfyllas till målåret 2015.

I.  I minst 30 länder i världen förekommer attacker mot utbildning av statliga säkerhetsstyrkor och icke-statliga väpnade grupper. Att skydda skolor från attacker och militär användning av statliga och icke-statliga väpnade grupper överensstämmer med riktlinjerna för att skydda skolor och universitet från att användas i militära syften under väpnade konflikter.

J.  Barn, tonåringar och ungdomar ställs inför växande hot och drabbas i oproportionerligt hög grad, särskilt i bräckliga stater. Barn och tonåringar som inte går i skolan löper högre risk att gifta sig och få barn tidigt, rekryteras till väpnade styrkor eller grupper, falla offer för människohandel och utnyttjas för arbetskraftsexploatering. I krigszoner är humanitärt bistånd ofta det enda sättet för barn att fortsätta sina studier och förbättra sina framtidsutsikter, vilket i gengäld skyddar dem mot övergrepp och exploatering.

K.  Tillhandahållandet av högkvalitativ utbildning i nödsituationer ingår inte alltid i humanitära insatser, inriktas framför allt på grundläggande skolutbildning och ses fortfarande som sekundärt jämfört med tillhandahållandet av mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet. Barn som lever i områden som är drabbade av konflikter eller naturkatastrofer missar därför sin utbildning.

L.  Det humanitära biståndet för utbildning är lågt, och mer generöst utvecklingsbistånd kommer antingen för sent eller inte alls. Systemen för tillhandahållandet är dåligt samordnade med höga transaktionskostnader och det saknas partner med tillräcklig hjälpkapacitet.

M.  Kvaliteten på utbildningsprogrammen för flyktingar är i allmänhet låg, med i snitt 70 elever per lärare och en stor andel okvalificerade lärare.

N.  De nya målen för hållbar utveckling och delmålen i dessa fastställer en heltäckande och ambitiös ny agenda för utveckling som ska uppnås till 2030.

O.  Universell tillgång till högkvalitativ offentlig utbildning – inte enbart grundutbildning, utan även gymnasieutbildning och högre utbildning – är nödvändigt för att utplåna ojämlikheter och uppnå målen för hållbar utveckling.

P.  EU kommer att investera 4,7 miljarder i utbildning i utvecklingsländer 2014–2020 – en ökning jämfört med de 4,4 miljarder som investerades 2007–2013.

Q.  I Incheondeklarationen konsteras med oro att konflikter, naturkatastrofer och andra kriser fortsätter att skapa problem för utbildning och utveckling. Vidare åtar man sig att utveckla mer inkluderande, tillgängliga och motståndskraftiga utbildningssystem samt framhåller att utbildningen måste erbjuda säkra, stödjande och trygga utbildningsmiljöer som är fria från våld.

R.  EU:s initiativ Fredens barn ger cirka 1,5 miljoner barn som befinner sig i konflikter och nödsituationer i 26 länder tillgång till skolor där de kan få undervisning i en säker miljö och få psykologiskt stöd.

S.  Flera EU-partner har utvecklat innovativa, inkluderande och helhetsbetonade strategier för utbildning i nödsituationer, t.ex. FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), i syfte att garantera tillgång till högkvalitativ utbildning för flyktingbarn i områden som är drabbade av pågående konflikter. Denna strategi kombinerar barns kortsiktiga humanitära behov och långsiktiga utvecklingsbehov och inbegriper även utveckling av interaktivt material för självlärande, psykosocialt stöd, områden för säkert lärande och rekreation, information om säkerhet och kapacitetsuppbyggande aktiviteter.

T.  Det behövs uppskattningsvis 8 miljarder dollar per år för att ge utbildningsstöd till drabbade barn i nödsituationer, samtidigt som det stöd som de berörda regeringarna ger är otillräckligt, vilket innebär att det på global nivå fattas 4,8 miljarder dollar för utbildning i nödsituationer.

U.  Finansieringen för utveckling och humanitära insatser måste öka för att täppa till denna lucka, samtidigt som även de offentliga utgifterna för utbildning måste öka i instabila stater. Utbildningens andel av de statliga utgifterna i instabila stater har minskat på senare år och ligger långt under det internationellt rekommenderade riktvärdet på 20 %.

V.  I Osloförklaringen framhålls betydelsen av att granska det globala biståndet för att försöka överbrygga gapet mellan humanitära insatser och långsiktiga utvecklingsinsatser på utbildningsområdet och föreslås att man upprättar en ny plattform i detta syfte samt skapar en specifik fond eller ett annat system för utbildning i nödsituationer vid världstoppmötet om humanitärt bistånd 2016.

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen av högkvalitativ offentlig utbildning för alla som en katalysator för utveckling som förbättrar utsikterna för andra insatser inom områdena hälsa, sanitet, katastrofriskreducering, jobbskapande, fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. Parlamentet understryker att utbildning är ett kraftfullt verktyg som är nödvändigt för att förmedla en känsla av normalitet, göra människor medvetna om sina rättigheter och för att hjälpa barn, tonåringar och ungdomar att återintegreras i samhället efter konflikter och förvärva de kunskaper som behövs för att återuppbygga sina samhällen och främja fredsuppbyggande arbete och försoning.

2.  Europaparlamentet betonar att högkvalitativ utbildning på lång sikt kan vara en nyckelingrediens i återuppbyggandet av samhällen som varit drabbade av konflikter, eftersom det kan förbättra barns inkomstpotential och hjälpa dem att hålla sina familjer friskare och förbättra deras förmåga att ta sig ur fattigdomen.

3.  Europaparlamentet understryker att flickor och andra missgynnade barn, inbegripet barn med funktionsnedsättning, aldrig får diskrimineras när det gäller tillgången till god utbildning i nödsituationer.

4.  Europaparlamentet lyfter fram den positiva betydelse som utbildning har för barns utveckling och välbefinnande, och framhåller vikten av att garantera livslångt lärande utan avbrott för ungdomar. Parlamentet anser att detta även minskar risken för att de ska komma i kontakt med väpnade grupper eller delta i extremism.

5.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som har gjorts sedan millennieutvecklingsmålen antogs, men beklagar att de mål som sattes upp inte kommer att uppnås under 2015. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra dessa mål till den viktigaste prioriteringen i sin inrikespolitik och sina förbindelser med tredjeländer. Parlamentet betonar att dessa mål, särskilt fattigdomsutrotning, tillgång till utbildning för alla och jämställdhet mellan könen, endast kommer att kunna uppnås via utveckling av offentliga tjänster som är tillgängliga för alla. Parlamentet välkomnar den nya utbildningsagenda som har fastställts i millennieutvecklingsmålen och fortsätter att understryka betydelsen av lika tillgång till högkvalitativ utbildning för de mest utsatta befolkningsgrupperna.

6.  Europaparlamentet konstaterar med oro att framstegen inom utbildning har varit som långsammast, eller helt obefintliga, i konfliktdrabbade områden och i instabila och konfliktdrabbade stater, samt betonar betydelsen av att bygga upp motståndskraften i utbildningssystemen i dessa länder och säkerställa utbildning utan avbrott när krisen är ett faktum. Parlamentet betonar därför behovet av större engagemang från EU, medlemsstaterna och alla andra berörda parter på alla nivåer, för att kunna tillhandahålla instrument för att säkerställa utveckling och omfattande utbildning i dessa krisdrabbade länder.

7.  Europaparlamentet understryker att miljoner barn har tvingats på flykt och betonar att tillgång till utbildning för flyktingbarn är av yttersta vikt. Parlamentet uppmanar värdländerna att säkerställa att flyktingbarn får full tillgång till utbildning och att så långt som möjligt integrera dem i de nationella utbildningssystemen. Parlamentet efterlyser även större fokus på utbildning av lärare från både ursprungsländerna och värdländerna i det humanitära arbetet och utvecklingsarbetet samt uppmanar internationella givare att prioritera utbildning i sina insatser för att bemöta flyktingkrisen, genom program som syftar till att engagera och ge psykologiskt stöd åt flyktingbarn samt främja undervisning i värdlandets språk för att bättre integrera flyktingbarn.

8.  Europaparlamentet framhåller behovet av att inrikta sig både på gymnasie- och yrkesutbildning och på grundutbildning. Parlamentet betonar att ungdomar mellan 12 och 20 år har väldigt begränsade möjligheter inom flyktingsamhällen, samtidigt som de tillhör den främsta målgruppen för militärtjänstgöring och andra former av inblandning i väpnade konflikter. Parlamentet påminner om Afghanistan, ett land med en enorm förvärvsarbetande befolkning, där endast cirka 30 % av alla människor som är 15 år eller äldre är läs- och skrivkunniga och där årtionden av krig har lett till ett allvarligt kompetensunderskott, enligt Världsbanken.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla särskilda mottagningssystem för ensamkommande barn och ensamstående mödrar med barn.

10.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att skyddet för barn och förebyggandet av övergrepp och människohandel är beroende av att barnen går i skolan och får utbildning, och att det bör finnas tydliga normer för mottagande, integration och språkligt stöd, i enlighet med direktiv 2013/33/EU.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja studenter på flykt genom samarbete med olika internationella organisationer.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta ”utbildningskorridorer” för att se till att studenter från konfliktdrabbade länder, i synnerhet Syrien, Irak och Eritrea, tas emot på universiteten.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess humanitära organisationer att systematiskt inkludera utbildning och skydd för barn i åtgärdsplanen för nödsituationer och att säkerställa flexibel flerårig finansiering till utdragna kriser.

14.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Bekou Trust Fund, Madad Trust Fund och EU:s fond för nödåtgärder i Afrika som effektiva verktyg för att hantera klyftan mellan den humanitära finansieringen och utvecklingsfinansieringen i komplexa och utdragna nödsituationer där politiska, ekonomiska och humanitära frågor är sammanlänkade. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att prioritera utbildning för barn i tilldelningen av medel från EU:s förvaltningsfonder.

15.   Europaparlamentet är medvetet om att det finns oroande luckor när det gäller insatser för utbildning i nödsituationer, i synnerhet eftersom en tidig insats inte bara är till fördel för drabbade barn utan även kan förbättra effektiviteten i den humanitära insatsen som helhet. Parlamentet upprepar sitt stöd för att låta skolor vara säkra platser för barn och betonar i detta sammanhang vikten av att skydda utbildning mot attacker. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja principerna i Comprehensive School Safety Framework och att skydda skolor från attacker och militär användning i enlighet med riktlinjerna för skydd för skolor och universitet mot militär användning under väpnade konflikter.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att arbeta med partnerländer, andra givare, den privata sektorn och det civila samhället för att förbättra utbildningsmöjligheterna för ungdomar i konfliktsituationer och andra nödsituationer, med tanke på den avgörande roll som ungdomar kan spela i att upprätthålla stabiliteten efter en konflikt genom sin förvärvade kompetens när det gäller återuppbyggnaden av infrastruktur, grundläggande tjänster, hälso- och sjukvårdsinrättningar och utbildningssystem. Detta skulle samtidigt minska risken för en ung befolkning som står utanför arbetsmarknaden och orsakar social omstörtning eller riskerar att falla tillbaka i den onda våldsspiralen.

17.  Europaparlamentet lovordar EU:s initiativ Fredens barn som syftar till att finansiera humanitära utbildningsprojekt i nödsituationer, och uppmanar kommissionen att utvidga detta initiativ. Parlamentet välkomnar initiativet ”No Lost Generation”, som har startats av några givare och humanitära organisationer och utvecklingsorganisationer, däribland EU, i syfte att ge tillgång till utbildning för miljoner barn i Syrien och grannländerna.

18.  Europaparlamentet beklagar att mindre än 2 % av allt humanitärt bistånd under 2014 användes till området utbildning i nödsituationer, trots att det är så viktigt. Parlamentet hoppas därför att finansieringen till utbildningsprogram för barn, även i tredjeländer som är drabbade av krig eller andra nödsituationer, kan höjas i och med det nya programmet för att omstrukturera fördelningen av EU-medel.

19.  Europaparlamentet uppmanar alla humanitära aktörer att, med tanke på dagens utdragna kriser, inkludera utbildning i sina humanitära insatser och öka sina åtaganden när det gäller utbildning genom att mobilisera utbildningsväsendet i ett tidigt skede av nödsituationer och genom att säkerställa att tillräckligt med medel avsätts för detta. Parlamentet uppmanar dem att särskilt rikta in sig på utsatta grupper såsom flickor, personer med funktionsnedsättning och fattiga, och att ta i beaktande fördrivna barn och ungdomar som tas emot av värdsamhällen samt att i tillräckligt hög grad ta i beaktande gymnasieutbildning, så att inte tonåringar utestängs från utbildning.

20.  Europaparlamentet välkomnar den ökade internationella fokuseringen på utbildning i nödsituationer, och då i synnerhet beskedet från EU:s kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd om att 4 % av EU:s biståndsbudget kommer att avsättas till utbildning för barn i nödsituationer till 2019.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja kommissionens mål och att öka andelen humanitära medel som avsätts för utbildning i nödsituationer till minst 4 % av EU:s budget för humanitärt bistånd för att säkerställa tillgång till högkvalitativ utbildning för barn i nödsituationer och utdragna kriser, Parlamentet uppmanar dem även att öka fokus på och finansiering till utbildning i sina egna humanitära insatser, men betonar att detta inte bör göras på bekostnad av andra grundläggande behov. Parlamentet uppmanar EU att främja bästa praxis bland de berörda länderna i fråga om beredskaps- och åtgärdsstrategier för att stödja utbildning i nödsituationer, samt att stödja relaterat kapacitetsuppbyggande arbete, till exempel genom program för budgetstöd.

22.  Europaparlamentet betonar att ny informations- och kommunikationsteknik har blivit allt viktigare i utbildningssektorn i nödsituationer och kan förbättra aktörernas arbete i dessa situationer, även genom e-lärande och plattformar för e-lärande.

23.  Europaparlamentet understryker att samtidigt som det behövs en ökning av den humanitära finansieringen, kommer detta inte att vara tillräckligt för att åtgärda finansieringsbristen. Parlamentet uppmanar EU och andra givare att öka utbildningsprofilen inom utvecklingssamarbetet i instabila stater för att öka motståndskraften i de nationella utbildningsystemen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt andra humanitära aktörer att bidra till att främja offentlig utbildning för alla, inbegripet gymnasieutbildning och högre utbildning, som ett sätt att samordna åtgärdsplanen för nödsituationer med långsiktig planering för hållbar utveckling.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja åtagandena från regeringar i tredjeländer när det gäller att utveckla nationella rättsliga ramar för återhämtningsförmåga, förebyggande arbete och katastrof- och riskhantering på grundval av programmet för lagar, regler och principer vid internationella katastrofinsatser och att säkerställa att det finns riskhanteringskapacitet inom den statliga förvaltningen, industrisektorerna och det civila samhället för att se till att barn kan återvända till skolan.

25.  Europaparlamentet framhåller den privata sektorns viktiga roll som en möjlig källa till innovativ finansiering till utbildning, för att överbrygga den potentiella klyftan mellan de utbildningstjänster och den yrkesutbildning som tillhandahålls och efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser nya allianser och nya partnerskap med den privata sektorn i utbildningsprocesserna, eftersom de kan vara användbara källor till innovation och teknisk flexibilitet och kan ta många former, allt från tillhandahållandet av lokaler och elektronisk utrustning till program för e-lärande och transport och logi för lärare.

26.  Europaparlamentet understryker att utbildning i nödsituationer och instabila situationer är ett konkret område där humanitära aktörer och utvecklingsaktörer behöver samarbeta för att sammankoppla nödhjälp, rehabilitering och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla mekanismer för effektiva åtgärder inom sin egen och sina partners verksamhet, samt att engagera sig i en internationell plattform som kommer att skapa specifika instrument för utbildning i nödsituationer vid världstoppmötet 2016. Parlamentet stöder samordningen av befintliga medel och inrättandet av en global finansieringsmekanism för utbildning i nödsituationer.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att lyfta frågan om utbildning för barn i nödsituationer och utdragna kriser vid världstoppmötet om humanitära frågor, och se till att ämnet behandlas tillräckligt i slutdokumentet. Parlamentet uppmanar dem även att främja gemensamma standarder för en utbildningsram och att sprida bästa praxis om alternativa undervisningsformer, till exempel material om själv- och distansstudier. Parlamentet understryker att man bör ta fram mekanismer, verktyg och kapacitet för att anpassa utbildningsplanerna och budgetarna i de humanitära insatserna, återhämtningen/övergången och utvecklingen.

28.  Europaparlamentet understryker att mot bakgrund av ett ökande antal humanitära kriser och det högsta antalet flyktingar sedan andra världskriget, bör det internationella samfundet betrakta utbildning som en central del av sin humanitära insats, eftersom utbildningen är en katalysator som kan bidra till att den övergripande insatsen blir effektivare och även gynna de drabbade befolkningsgruppernas utveckling på medellång och lång sikt.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy