FÖRSLAG TILL RESOLUTION om skydd av Virunga nationalpark i Demokratiska republiken Kongo
9.12.2015 - 2015/2728(RSP)
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Linda McAvan för utskottet för utveckling
B8-1346/2015
Europaparlamentets resolution om skydd av Virunga nationalpark i Demokratiska republiken Kongo
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, som antogs av Unescos generalförsamling i Paris den 16 november 1972,
– med beaktande av att Unesco utsåg Virunga nationalpark till ett världsarv 1979 och till ett hotat världsarv 1994,
– med beaktande av konventionen om biologisk mångfald, som antogs vid världstoppmötet i Rio de Janeiro den 5 juni 1992,
– med beaktande av konventionen om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (Ramsarkonventionen), som antogs i Ramsar 1971,
– med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som antogs 1976, (och dess uppdateringar), och av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som antogs 1971,
– med beaktande av det slutgiltiga uttalandet efter att en överenskommelse uppnåtts med anledning av klagomålet från WWF Internatonal mot SOCO Internatonal plc från juli 2014,
– med beaktande av den rättsliga och avtalsmässiga ramen för oljesektorn i Demokratiska republiken Kongo, bland annat Ordonnance-Loi n° 81-013 portant législation générale sur les mines et les hydrocarbures, Code minier och den eventuella framtida Code Congolais des Hydrocarbures liksom Contrats de Partage et de Production des Hydrocarbures,
– med beaktande av frågan till kommissionen om skydd av Virunga nationalpark i Demokratiska republiken Kongo (O-0001082015 – B8-1111/2015),
– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för utveckling,
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Virunga nationalpark ligger i provinserna Norra Kivu och Orientale i Demokratiska republiken Kongo, på gränsen till Rwanda och Uganda. Den är Afrikas äldsta nationalpark, ett av Unescos världsarv och är världskänd för sina unika livsmiljöer och sin rika biologiska mångfald, vilket gör den till den nationalpark i Afrika som har störst biologisk mångfald. Parken är framför allt känd för sina bergsgorillor, en akut hotad art som finns uppförd i bilaga I till konventionen från 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites).
B. I enlighet med konventionen om biologisk mångfald, som har undertecknats och ratificerats av Demokratiska republiken Kongo, är bevarandet av den biologiska mångfalden en gemensam angelägenhet för mänskligheten och en integrerad del av utvecklingsprocessen. Konventionen är rättsligt bindande, och de länder som har undertecknat den är skyldiga att genomföra bestämmelserna.
C. Virunga nationalpark är också skyddad genom Ramsarkonventionen och Demokratiska republiken Kongos nationella lagstiftning. Kommissionen och vissa EU‑medlemsstater har under de senaste 25 åren stött bevarandet av nationalparken.
D. Virunga nationalpark är ett av Demokratiska republiken Kongos tre Ramsarområden (nr 787). Enligt Ramsarkonventionen har landet ett antal skyldigheter när det gäller de områden som har införts på konventionens lista, t.ex. att utarbeta och genomföra sin planering så att de främjar bevarandet av de våtmarker som införts på listan och så långt det är möjligt ett rationellt nyttjande av våtmarkerna inom sitt territorium (artikel 3.1 i Ramsarkonventionen).
E. Enligt WWF:s rapport från 2013 The economic value of Virunga park har parken i dag ett årligt ekonomiskt värde på 48,9 miljoner US-dollar. Om läget vore stabilt skulle parken kunna bidra till tillväxt för ekonomi och turism, ha ett värde på 1 miljard US‑dollar per år och skapa 45 000 arbetstillfällen.
F. Trots att parken är ett skyddat vildmarksområde har den under flera årtionden varit utsatt för ett hot från väpnade grupper som sysslar med tjuvskytte, skogsskövling och andra ohållbara och olagliga former av resursutvinning. Följden har blivit att Virunga uppförts på förteckningen över hotade världsarv. En oljerush i en situation som kännetecknas av massiv fattigdom, svag stat, vanstyre och regional instabilitet skulle allvarligt rubba stabiliteten för både samhälle och miljö.
G. I december 2007 beviljade Demokratiska republiken Kongos regering oljekoncessioner som omfattar 85 procent av parken. Hittills är SOCO International Plc (nedan kallat Soco) det enda bolag som bedrivit prospektering i parken.
H. Trots att Demokratiska republiken Kongos lag förbjuder miljöskadlig verksamhet i skyddade områden utnyttjar sig Socos prospekteringstillstånd av att lagen medger undantag för ”vetenskaplig verksamhet” i dessa områden.
I. Ansvaret för att respektera mänskliga rättigheter är en global norm som alla företag förväntas följa, oavsett var de bedriver sin verksamhet, något som upprepas i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och i OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
J. Det har pågått en våldsam konflikt i och omkring Virunga nationalpark i över två decennier. Framför allt olaglig gruvdrift, olaglig utvinning av parkens naturtillgångar (timmer, träkol etc) och tjuvjakt på hotade djur, liksom annan olaglig handel med naturtillgångar har finansierat både rebeller och den officiella försvarsmakten, samtidigt som prospektering efter och utvinning av potentiella oljereserver högst sannolikt kommer att ge näring åt ytterligare våld och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, och leda till att området förorenas.
K. I områden där god samhällsstyrning saknas märks följande bland de mest kritiska riskerna mot miljön: vegetationsröjning i stor skala, införandet av invasiva växter, fragmentering av livsmiljöer, ökad risk för tjuvjakt och förorening från oljeutsläpp, avfackling av gas och tippning av avfall. Risken för en ”oljans förbannelse” kan leda till att indikatorerna på fattigdom och bristande jämlikhet försämras, vilket framgått av fallstudier om t. ex. Nigerdeltat.
L. En hållbar skötsel av mark, vatten samt vilda djur och växter i Virunga kommer att bli till direkt och indirekt ekonomisk nytta för lokalsamhällen som är starkt beroende av parkens naturtillgångar. Enligt WWF skulle enbart den turism som inriktar sig på bergsgorillor kunna avkasta 30 miljoner US-dollar per år och skapa tusentals arbetstillfällen.
1. Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att förhindra bestående skador i Virunga nationalpark, som Unesco utsåg till ett världsarv 1979 och till ett hotat världsarv 1994.
2. Europaparlamentet beklagar att Virunga nationalpark också har blivit en av de farligaste platserna i världen när det gäller bevarandet av vilda djur. Parlamentet konstaterar med djup oro att väpnade grupper varit inblandade i olaglig utvinning av parkens naturtillgångar genom gruvdrift och träkolsproduktion som används både för att bekosta deras militära verksamhet och för personliga vinständamål. Parlamentet beklagar tillika djupt, att väpnade grupper har varit inblandade i omfattande tjuvjakt för att få livsmedel och för att kunna driva elfenbenshandel och handel med kött från vilda djur (s.k. bush meat) för krigsfinansieringsändamål. Parlamentet konstaterar vidare med oro att dålig disciplin, oregelbundna löneutbetalningar och brist på livsmedel har lett till att militärpersonal alltmer deltar i olaglig verksamhet, bland annat hantverksmässig gruvdrift, träkolsproduktion och tjuvjakt. Parlamentet konstaterar att eftersom parken har mycket vildmark och består av två miljoner tunnland (790 000 hektar) är det oerhört svårt att kontrollera den effektivt, särskilt med begränsad statlig finansiering. Parlamentet konstaterar att den 15 april 2014 blev parkens chefsförvaltare, den belgiske prinsen Emmanuel de Merode, allvarligt skadad när tre män med skjutvapen öppnade eld mot honom, och fler än 140 parkvakter har dödats i parken i aktiv tjänst under det senaste decenniet.
3. Europaparlamentet betonar att irreversibla skador på Virunga nationalpark kan uppstå som en följd av prospektering och utvinning av olja eller annan olaglig verksamhet. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att regeringen 2007 beviljade oljekoncessioner i Virunga nationalpark till det franska oljebolaget Total och det brittiska oljebolaget Soco, i strid med Pariskonventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, 1992 års konvention om biologisk mångfald, Ramsarkonventionen och kongolesisk lagstiftning. Parlamentet påminner om att Total visserligen gått med på att aldrig prospektera i Virunga nationalpark (även om Kongos regering beslutar att ändra naturparkens gränser), men att Soco däremot utfört oljeprospektering i Virunga nationalpark, och i juli 2014 genomfört en seismisk undersökning. Resultatet väntas inom kort att överlämnas till Kongos regering, som sedan kommer att besluta om det kan ske någon ytterligare prospektering.
4. Europaparlamentet noterar den överenskommelse som i juni 2014 uppnåtts mellan Soco och naturvårdsgruppen WWF med avseende på WWF:s klagomål till Storbritanniens nationella kontaktpunkt om att Soco inte följde OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I överenskommelsen utfäster sig Soco att inte genomföra några borrningar i prospekteringssyfte eller annat syfte i Virunga nationalpark, om inte Unesco och Demokratiska republiken Kongos regering enas om att sådan verksamhet inte strider mot nationalparkens ställning som världsarv. Parlamentet konstaterar att en sådan villkorad överenskommelse inte ger garantier för att eventuell oljerelaterad verksamhet i parken kommer att upphöra, och påpekar att Socos tvetydiga ståndpunkt kan resultera i att parken helt eller delvis släpps fri för oljeborrning. Parlamentet påpekar att koncessionen där Soco har prospekterat befinner sig i ett område i och runt Edwardsjön, som är hem för dussintals ikoniska (och vissa utrotningshotade) arter, bland annat schimpanser, elefanter, krokodiler och lejon, och uppmanar därför Soco och dess i Demokratiska republiken Kongo registrerade bolag att för alltid upphöra med all prospektering och utvinning i Virunga och respektera parkens nuvarande gränser. Parlamentet uppmanar dessutom Demokratiska republiken Kongos regering att, såsom Världsarvskommittén begärt, dra in de oljeprospekteringstillstånd som beviljats på Virunga nationalparks område.
5. Europaparlamentet betonar att fisket i Edwardsjön avkastar uppskattningsvis 30 miljoner US-dollar per år, som blir till nytta för lokalsamhället i närheten av Virunga nationalpark, samt dessutom att, enligt en oberoende studie på uppdrag av WWF, över 50 000 familjer är beroende av sjön för sin försörjning med sötvatten.
6. Europaparlamentet påpekade att Der Spiegel, The Telegraph och The New York Times i september 2014 offentliggjorde en rapport från Global Witness, där det hävdades att Soco och dess entreprenörer gjort olagliga betalningar, förefaller ha mutat väpnade rebeller och dragit nytta av den fruktan och det våld som regeringens säkerhetsstyrkor uppammat i östra delen av Demokratiska republiken Kongo, i samband med att de velat få bedriva oljeutvinning i Afrikas äldsta nationalpark.
7. Europaparlamentet berömmer den strategiska miljökonsekvensbedömningen av oljeprospekteringen och oljeutvinningen i den del av det östafrikanska gravsänkesystemet som heter Northern Albertine Rift, också i Virunga nationalpark. På grundval av denna bedömning bör de berörda regeringarna, däribland Demokratiska republiken Kongos regering, kunna fatta välgrundade beslut som bygger på en ordentlig analys av konsekvenserna av oljeprospektering och oljeutvinning. Parlamentet beklagar emellertid att processen avseende den strategiska miljöbedömningen avsevärt fördröjts och att oljeprospektering redan har påbörjats i Virunga nationalpark, trots att processen ännu inte har slutförts.
8. Europaparlamentet understryker att frågan om oljeutvinning i Demokratiska republiken Kongo präglas av ett otillräckligt och ineffektivt lagstiftnings- och regleringssystem, och uppmanar Demokratiska republiken Kongos regering att upprätthålla och följa sina nationella lagar och andra författningar som förbjuder miljöskadlig verksamhet såsom oljeprospektering och oljeutvinning i skyddade områden, såsom i Virunga, samt att täppa till de återstående kryphålen i förslagen till kolvätelag och naturskyddslag, som möjliggör prospektering efter och utvinning av naturtillgångar i nationalparker och i världsarvsområden.
9. Europaparlamentet berömmer parkens förvaltningsmyndigheter för deras strävan att tillförsäkra hållbara intäkter från naturlig solkrafts- och vattenkraftsproduktion, vilket ger många lokalinvånare bättre inkomster, utan att naturområdet förstörs och vilket är tillåtet enligt bestämmelserna om utveckling av ett världsarvsområde.
10. Europaparlamentet påpekar att konflikter med beväpnade gerillasoldater som bor i och omkring parken har lett till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och en stor del av våldet sedan början av 1990-talet. Parlamentet påpekar att de demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (FDLR), en gerillagrupp som anklagas för att ha begått grymheter under det folkmord som ägde rum i Rwanda under våren 1994 och som också spred sig till östra Demokratiska republiken Kongo, har bott i parken sedan 1996 och fortfarande gömmer sig på andra sidan gränsen i Virunga. Samtidigt rapporteras också mai-mai-milisen ha dödat, våldtagit och skadat många människor och förstört byar i parkområdet. Parlamentet uppmanar med kraft Demokratiska republiken Kongos regering att avväpna rebellerna och återställa säkerheten i parkregionen, och beklagar vidare att förföljelserna av människorättsaktivister och journalister i Demokratiska republiken Kongo har ökat. Parlamentet uppmanar än en gång Demokratiska republiken Kongos regering att erkänna och respektera pressfriheten och mediefriheten och att upprätthålla rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
11. Europaparlamentet påminner om att det enligt Pariskonventionen om skydd för världens kultur- och naturarv inte är förenligt med världsarvsstatus att bedriva oljeprospektering och oljeutvinning. Parlamentet betonar dessutom att Virunga nationalpark är hem för många hotade arter, t.ex. de ikoniska bergsgorillorna, som är bland de sista i världen, och okapier, och att livsmiljöerna för hotade arter bör vara strikt skyddade. Parlamentet välkomnar Demokratiska republiken Kongos regerings beslut att inrätta en särskilt brigad mot tjuvjakt men uppmanar regeringen att, i samråd med sekretariatet för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites-konventionen), arbeta med identifiering och rättsliga åtgärder för att bekämpa de kriminella nätverk som är inblandade i den olagliga handeln, och, i bredare perspektiv, uppmanar med kraft regeringen att stärka parkvakternas roll och beivra olagliga verksamheter som bedrivs i parken.
12. Europaparlamentet betonar att frågan om att ändra gränsdragningen för Virunga nationalpark sägs ha tagits upp till behandling mellan den kongolesiska regeringen och Soco i syfte att upphäva världsarvsstatusen för delar av Virunga nationalpark, eller Virunga som helhet, för att lagligen tillåta borrning efter oljekällor, trots att det inte verkar som om regeringen officiellt har begärt en sådan förändring av Unesco i detta skede.
13. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att samordna ett diplomatiskt svar från EU:s medlemsstater och andra potentiella givare som är verksamma i Demokratiska republiken Kongo i syfte att hjälpa landets regering att avstå från oljeprospektering och oljeutvinning i såväl parkområdet som de övriga kongolesiska Unescovärldsarven, och att avstå från förändringar och inskränkningar av parkområdets gränser.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätthålla parkens integritet, till exempel genom att i högre grad åta sig att stödja hållbar naturvård och ekonomisk utveckling samt diversifiering av den omgivande regionen. Parlamentet uppmanar framför allt EU att stödja Demokratiska republiken Kongos regering med utvecklingen av hållbar energi och ekonomiska alternativ till utvinningsindustrin, samt med att bättre mobilisera de inhemska resurserna, framför allt genom rättvisa och progressiva beskattningssystem, samhällsstyrning och kamp mot tjuvjakt, olaglig avverkning, olaglig gruvdrift och korruption, som är ihållande problem som riskerar att orsaka bestående skador på parken.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att göra projektet avseende den strategiska miljöbedömningen till ett verkligt verktyg för beslutsfattande.
16. Europaparlamentet betonar att EU:s medlemsstater enligt internationell och europeisk människorättslagstiftning är skyldiga att se till att de bolag som arbetar inom deras jurisdiktion inte genom sin företagsverksamhet ger upphov till eller bidrar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vare sig direkt eller indirekt, samt att de agerar i överensstämmelse med antagna uppförandekoder med ingående normer för social prestanda och miljöprestanda, samt med sådana instrument som ILO‑konventionen nr 169, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta rättsligt bindande åtgärder för att sådana företag som bevisligen kringgått nationell lagstiftning och internationella fördrag ska ställas till svars.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att effektivt fortsätta att åtgärda de bakomliggande orsakerna till väpnade konflikter och korruption, för att stödja strategier och projekt för hållbar utveckling och fredsbyggande i Virunga nationalpark och i den omgivande regionen.
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna, Demokratiska republiken Kongo och de oljebolag som har intresse av att borra efter olja att skydda de nuvarande gränserna och de områden som gränsar till Virunga nationalpark mot utvinning av fossila bränslen.
19. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att ta alla nödvändiga initiativ för att förmå Demokratiska republiken Kongos regering att utreda våldshandlingar mot människorättsförsvarare som verkar i Demokratiska republiken Kongo, framför allt i Virunga nationalpark, också när de riktar sig mot parkvakter, samt att uppmana regeringen att göra sitt yttersta för att sådana grymheter inte ska upprepas.
20. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att Soco och dess i Demokratiska republiken Kongo registrerade bolag Soco Exploration and Production DRC SPRL (SOCO) offentligen ska åta sig att för alltid lägga ned all prospektering efter och utvinning av naturtillgångar i Virunga nationalpark.
21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Demokratiska republiken Kongo, Republiken Uganda och Republiken Rwanda, Unescos världsarvskommitté, FN:s miljöprogram och Ramsarkonventionens sekretariat.