Förfarande : 2015/2979(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1363/2015

Ingivna texter :

B8-1363/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/12/2015 - 9.10
CRE 17/12/2015 - 9.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0471

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 335kWORD 69k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1362/2015
9.12.2015
PE574.432v01-00
 
B8-1363/2015

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om 20-årsdagen för Daytonavtalet (2015/2979(RSP))


Jozo Radoš, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Filiz Hyusmenova, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Alexander Graf Lambsdorff, Urmas Paet, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om 20-årsdagen för Daytonavtalet (2015/2979(RSP))  
B8-1363/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av slutsatserna från Daytonavtalet (det allmänna ramavtalet för fred i Bosnien och Hercegovina), som förhandlades fram i november 1995 och undertecknades av Republiken Bosnien och Hercegovina, Republiken Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien i Paris den 14 december 1995,

–  med beaktande av domen från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Sejdić-Finci från december 2009,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003 och bilagan med titeln ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration” och det fortsatta engagemanget från Europeiska unionens sida för att främja stabilitet och välstånd i Bosnien och Hercegovina, med det långsiktiga syftet att säkra ett EU-medlemskap,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 16 juni 2008 och som ratificerats av samtliga EU-medlemsstater och Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av slutsatserna om Bosnien och Hercegovina från rådets (utrikes frågor) möte i Bryssel den 15 december 2014, där man fastställde ett nytt förhållningssätt från EU:s sida gentemot Bosnien och Hercegovina, slutsatserna om Bosnien och Hercegovina från rådets (allmänna frågor) möte i Bryssel den 16 december 2016, kommissionens meddelande av den 10 november 2015 EU:s utvidgningsstrategi (COM(2015)0611), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Bosnia and Herzegovina 2015 Report (SWD(2015)0214) samt det vägledande strategidokument om Bosnien och Hercegovina (2014–2017) som antogs den 15 december 2014,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det sjuttonde interparlamentariska sammanträdet mellan Europaparlamentet och Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling, som hölls i Strasbourg den 20–21 maj,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Daytonavtalet, som förhandlades fram i november 1995 och undertecknades i Paris den 14 december 1995, innebar ett slut på det tragiska fyra år långa kriget och gav tillfälle till en politisk och ekonomisk återuppbyggnad av landet.

B.  Bosnien och Hercegovinas genom Dayton framtvingade konstitution har befäst en fragmenterad och dysfunktionell institutionell ram som berövat de centrala myndigheterna de befogenheter som är väsentliga för att en modern stat ska kunna fungera.

C.  Försök att ge externt stöd genom betydande närvaro och verksamhet från världssamfundets sida (FN, EU och Nato) har inte lyckats åstadkomma ett välorganiserat, mer funktionellt och välmående land.

D.  Domen i målet Sejdić-Finci från 2009 är endast ett tecken på behovet av avsevärda konstitutionella reformer i Bosnien och Hercegovina, tillsammans med andra tydliga tecken på förnyade etniska spänningar, politisk stagnering och administrativ fragmentering. Det politiska dödläget har lett till en ihållande hög arbetslöshet och svag ekonomisk tillväxt.

E.  Ett antal etniskt baserade politiska partier och ledare blomstrar i det klimat som skapats av det rådande institutionella och politiska dödläget. Vissa politiska partier och politiker har behållit en kritisk hållning mot Bosnien och Hercegovinas enhet, och då och då har det hörts krav på en upplösning av landet eller större autonomi för de konstituerande entiteterna.

F.  EU och världssamfundet står orubbligt bakom Bosnien och Hercegovinas suveränitet och territoriella integritet.

G.  Stabiliserings- och associeringsavtalet utgör ramen för förbindelserna mellan EU och Bosnien och Hercegovina, och genom avtalet inrättas gradvis ett frihandelsområde mellan de båda parterna. I avtalet fastställs också gemensamma politiska och ekonomiska mål, och regionalt samarbete uppmuntras. Stabiliserings- och associeringsavtalet kommer också att bidra till en successiv anpassning av Bosnien och Hercegovinas normer och lagstiftning till EU:s lagstiftning och därmed gynna de bosniska medborgarna genom hälsosammare och säkrare varor av bättre kvalitet.

1.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med familjerna till de många offren och saknade personerna från kriget i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar de bosniska myndigheterna att fortsätta sitt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och att intensifiera sina ansträngningar för att på ett effektivt sätt ta itu med anhopningen av inhemska krigsförbrytarrättegångar i syfte att ställa förövare av illdåd och kränkningar av de mänskliga rättigheterna inför rätta.

2.  Europaparlamentet understryker att Daytonavtalet var en välbehövlig överenskommelse för att få ett omedelbart slut på striderna, men att det nu är väsentligt att inleda en omfattande konstitutionell översyn och reformprocess i landet, även när det gäller socioekonomiska, rättsliga och andra frågor. Detta är nödvändigt för att få landets institutionella ramar att fungera ändamålsenligt och effektivt och för att uppfylla Bosnien och Hercegovinas åtaganden som medlem av Europarådet. Parlamentet betonar att reformerna kommer att behövas för att genomföra anslutningsförhandlingar med EU.

3.  Europaparlamentet betonar att en av de nyckelfrågor som man måste hantera i de konstitutionella reformerna är Europadomstolens dom i målet Sejdić-Finci, som måste bemötas genom lämpliga lagändringar och konstitutionella förändringar i Bosnien och Hercegovina.

4.  Europaparlamentet noterar ett antal initiativ – vissa grundade på ett internationellt engagemang, andra med en inhemsk bas – för att börja arbetet med att ändra den Daytonbaserade konstitutionen i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet beklagar att dessa ansträngningar hittills inte har gett tillfredsställande resultat, på grund av den etnocentriska politik som bosniska ledare bedriver och ett otillräckligt engagemang från de internationella aktörernas sida. Parlamentet betonar att man i alla framtida initiativ måste samarbeta med aktörer från det civila samhället och ta med deras överväganden för att bygga upp ett inkluderande och öppet samhälle i Bosnien och Hercegovina.

5.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, tillsammans med kommissionens ledamot med ansvar för utvidgningen, att ge Europeiska utrikestjänsten i uppdrag att utarbeta en övergripande plan för hur EU, medlemsstaterna och andra internationella aktörer kan samarbeta med alla berörda parter i Bosnien och Hercegovina, med målet att göra betydande framsteg med konstitutionella förändringar och en ändring av Daytonavtalet.

6.  Europaparlamentet anser att det internationella samfundet behöver engagera Bosnien och Hercegovinas grannländer och garanterna för Daytonavtalet, vilka bör bidra proaktivt till den konstitutionella reformprocessen, som kommer att stärka den centrala myndigheten och rationalisera och minska fragmenteringen i landets institutioners verksamhet. Parlamentet understryker att alla länder på västra Balkan har ett ansvar för att bidra till stabiliteten i regionen.

7.  Europaparlamentet påpekar att EU:s och världssamfundets deltagande i denna process bör bestå i att de agerar för att ta politiska initiativ, driva på och underlätta, samtidigt som de bosniska aktörerna måste ta ansvar och visa ägarskap för den konstitutionella reformagendan, med målet att skapa en ny konstitutionell struktur i Bosnien och Hercegovina som garanterar folkgruppernas legitima behov och samtidigt tryggar enhet och effektivitet. Parlamentet betonar att samtliga bosniska medborgare måste ha lika tillgång till alla nivåer av politiskt beslutsfattande.

8.  Europaparlamentet understryker att den konstitutionella reformprocessen måste omfatta den övergripande statliga strukturen med dess politiska, administrativa och rättsliga beståndsdelar. Venedigkommissionen och Europarådet uppmanas att ge sitt fulla stöd till dessa ansträngningar, så att reformerna överensstämmer med Bosnien och Hercegovinas internationella åtaganden.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i medlemsstaterna, regeringarna och parlamenten i Bosnien och Hercegovina och dess entiteter samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy