FÖRSLAG TILL RESOLUTION till stöd för fredsprocessen i Colombia
11.1.2016 - (2015/3033(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Ernest Urtasun, Barbara Lochbihler, Ulrike Lunacek, Tamás Meszerics, Molly Scott Cato, Jordi Sebastià, Igor Šoltes, Josep-Maria Terricabras, Bodil Valero för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0041/2016
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina många resolutioner om situationen i Colombia, bland annat på människorättsområdet, och av resolutionerna till stöd för tidigare fredsprocesser,
_ med beaktande av de speciella politiska och handelsmässiga banden och samarbetsbanden mellan EU och Colombia,
_ med beaktande av de avtal som hittills ingåtts i Havanna om en genomgripande landsbygdsreform, om politiskt deltagande och demokratisering i fredsbyggande syfte och om en lösning på problemet med den olagliga narkotikahandeln samt om offrens rättigheter och ett heltäckande rättssystem,
_ med beaktande av punkt 44 i meddelandet från Europaparlamentets delegation i den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (Eurolat) vid det andra toppmötet mellan Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och EU i Bryssel om ett slut på de interna striderna mellan Colombias regering och Farc och av den Brysseldeklaration som antogs i slutet av toppmötet den 11 juni 2015,
_ med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om avtalet av den 24 september 2015 om övergångsrättvisa i Colombia, och hennes uttalande av den 1 oktober 2015 om utnämningen av Eamon Gilmore till unionens särskilda representant för fredsprocessen i Colombia,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU och Colombia har en politisk dialog som bygger på ömsesidig respekt inom ramen för samförståndsavtalet av den 28 november 2009 och på den särskilda människorättsdialog som inleddes 2009.
B. Sedan 2013 bedriver EU och Colombia ett nära ekonomiskt och handelsmässigt samarbete som fastställts i handelsavtalet mellan å ena sidan Colombia och Peru och å andra sidan EU och dess medlemsstater. I det avtalet ingår en människorättsklausul (artikel 1) och framför allt ett kapitel om handel och hållbar utveckling.
C. Rundabordssamtalen mellan Colombias regering och Farc inleddes i Havanna på Kuba den 19 november 2012, sedan man undertecknat ett allmänt avtal om en lösning på konflikten och upprättande av en stabil och varaktig fred. Avtalet uppfyllde det colombianska folkets önskan om att få leva i fred och slog framför allt fast att det fredsskapande arbetet är en angelägenhet för hela folket, att staten är skyldig att främja de mänskliga rättigheterna på hela sitt territorium och att en rättvis ekonomisk och social utveckling är en garanti för fred och samtidigt en nödvändig förutsättning för en inkluderande och hållbar tillväxt i landet.
D. Förhandlarna i Havanna har ingått avtal om en ny colombiansk landsbygd och en genomgripande landsbygdsreform, om politiskt deltagande och demokratisering i fredsbyggande syfte, och om en lösning på problemet med den olagliga narkotikahandeln.
E. Den 15 december 2015 tillkännagav den colombianska regeringen och Farc att de ingått ett avtal om konfliktens offer. Detta avtal – som betecknas som ett integrerat system för sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning – inbegriper en särskild fredsdomstol och åtaganden på människorättsområdet och innebär att det inrättas en kommission för sanning, samexistens och icke-upprepning och en särskild enhet för eftersökning av personer som anmälts som försvunna i samband med eller på grund av konflikten samt en enhet för utredning och avveckling av brottsliga organisationer, inklusive de organisationer som pekats ut som de paramilitära gruppernas efterträdare.
F. Detta avtal är ett mycket viktigt steg på vägen mot uppbyggnaden av en stabil och varaktig fred. I avtalet erkänns alla offer i konflikten, inte bara i deras egenskap av offer, utan också och framför allt i deras egenskap av medborgare med rättigheter. Framför allt erkänns att de har rätt att delta i insatserna för att uppdaga sanningen och att få ersättning för den skada som de åsamkats under den väpnade, sociala och politiska konflikten.
G. I Colombia finns det inte några garantier för arbetet för mänskliga rättigheter, särskilt inte för dem som försvarar territorier mot projekt utförda av agro- och utvinningsindustrin.
H. Det organiserade civila samhället har en mycket viktig fredsfrämjande roll eftersom det omfattar människorättsorganisationer, kvinnoorganisationer, landsbygdssamhällen och afro-colombianska och inhemska befolkningsgrupper som har utarbetat många initiativ och förslag på lokal, regional och nationell nivå.
I. För att uppnå en stabil och varaktig fred i Colombia räcker det inte att få ett slut på den interna väpnade konflikt som har pågått i över 50 år och som har drabbat miljontals människor. Det behövs också mer långtgående insatser. Sådana insatser har hög prioritet främst för Colombia, men även för EU och världssamfundet, vilket framgår av de många uttalanden till stöd för fredsprocessen som gjorts av olika länder och internationella och regionala organisationer, däribland EU.
1. Europaparlamentet välkomnar de avtal som hittills ingåtts och anser att de utgör avgörande steg på vägen mot ett slutgiltigt fredsavtal.
2. Europaparlamentet fördömer allt det lidande som orsakats av konflikten och anser att dessa avtal är avgörande steg på vägen mot att få till stånd ett stabilt och varaktigt fredsavtal som innebär slutet på den halvsekellånga interna väpnade konflikten och framför allt tar hänsyn till att konfliktens offer har rätt till fullständig, verklig och rättvis gottgörelse för den fysiska, ideella och materiella skada som de åsamkats. Det är också viktigt att fredsavtalet säkerställer att händelserna inte kommer att upprepas.
3. Europaparlamentet erkänner den stora politiska ansträngning, den realistiska inställning och den beslutsamhet som både Colombias regering och Farc visat prov på för att jämka samman sina motstridiga ståndpunkter och gradvis skapa utrymme för kompromisser, vilket har gjort det möjligt att göra framsteg i förhandlingarna.
4. Europaparlamentet uttrycker sitt kraftfulla stöd för de samtal som pågår för att nå ett slutligt avtal om vapenvila och ett totalt stopp för fientligheterna så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar därför alla politiska krafter i Colombia att anstränga sig för att försöka nå samförstånd kring detta avtal.
5. Europaparlamentet begär att den pågående processen ska utvidgas till att även omfatta Nationella befrielsearmén (ELN) eller att det i förekommande fall ska anordnas parallella förhandlingar på liknande villkor, eftersom det inte är möjligt att uppnå en varaktig fred om inte alla parter i konflikten görs delaktiga.
6. Europaparlamentet välkomnar särskilt det avtal som ingåtts om punkt 5 (Offer) i agendan för det allmänna avtalet mellan Colombias regering och Organisationen Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc). I den punkten ingår inrättandet av kommissionen för sanning, samexistens och icke-upprepning, den särskilda enheten för eftersökning av personer som anmälts som försvunna i samband med och på grund av konflikten, den särskilda fredsdomstolen och de särskilda åtgärderna för gottgörelse och garantier för icke-upprepning samt enheten för utredning och avveckling av brottsliga organisationer, inklusive de organisationer som pekats ut som de paramilitära gruppernas efterträdare.
7. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att ingen amnesti eller benådning kommer att beviljas för brott mot mänskligheten, folkmord och grova krigsförbrytelser, i linje med internationella straffrättsliga och humanitärrättsliga bestämmelser och tillämpliga internationella instrument och standarder på människorättsområdet. Parlamentet påminner om att multilaterala människorättsorgan och Internationella brottmålsdomstolen enligt internationell rätt är behöriga att övervaka att de internationella standarderna efterlevs.
8. Europaparlamentet betonar att det behöver inrättas effektiva system som gör det möjligt att bedöma förhållandet mellan brott och den väpnade konflikten, så att man förhindrar att vanliga brott som inte har något med den väpnade konflikten att göra omfattas av den särskilda domstolens behörighet.
9. Europaparlamentet gläder sig över överenskommelsen om att inrätta en kommission för sanning, samexistens och icke-upprepning som en oberoende, opartisk och utomrättslig mekanism, som utifrån offrens vittnesmål ska ge en vederhäftig historisk redogörelse för det som skett, eftersom man endast med stöd av en sannfärdig beskrivning av det förflutna och ett fullständigt ansvarstagande kan skapa en framtid baserad på försoning, tillgodose alla offrens rättigheter och fastställa tydliga garantier för att historien inte återupprepar sig.
10. Europaparlamentet erkänner också att Kuba och Norge hittills har spelat en viktig roll som garanter i fredsprocessen och att Chile och Venezuela gett sitt stöd till denna process.
11. Europaparlamentet gläder sig över beslutet av den 1 oktober 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, att utnämna Eamon Gilmore, före detta vice premiärminister och utrikes- och handelsminister i Irland, till unionens särskilda representant för fredsprocessen i Colombia. Parlamentet lovar att göra allt som krävs för att så snart som möjligt förse den nya särskilda representanten med de budgetmedel som är nödvändiga för att hans viktiga uppdrag ska lyckas. Parlamentet begär att den särskilda representanten ska sammanträffa med de båda parterna och med det organiserade civila samhället i Colombia.
12. Europaparlamentet upprepar att det på alla sätt kommer att stödja tillämpningen av det slutgiltiga fredsavtalet, och förnyar därför sin uppmaning till EU:s medlemsstater att inrätta en förvaltningsfond till stöd för perioden efter konflikten. Parlamentet anser att denna fond bör förvaltas i samförstånd med de båda parterna och att lokalsamhällena och organisationerna i det civila samhället bör ha direkt tillgång till den. Det bör finnas garantier för att offrens prioriteringar avspeglas när det gäller sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning, så att en stabil och varaktig fred uppnås.
13. Europaparlamentet förklarar än en gång att våld inte är en legitim metod för den politiska kampen, och uppmanar alla dem som levt i den föreställningen att ta till sig demokratin med alla dess konsekvenser och krav, där det först och främst handlar om att slutgiltigt lägga ned vapnen. Parlamentet begär i detta sammanhang att man ska respektera oppositionens rätt att utöva sin politiska verksamhet utan att utsättas för de systematiska trakasserier som tidigare förekommit.
14. Europaparlamentet kräver än en gång att det colombianska politiska systemet och dess institutioner ska ge fullständiga och ständiga garantier för de mänskliga rättigheterna överallt i hela landet. Våldet måste helt undanröjas i detta land, där femtio år av konflikt ibland lett till utomrättsliga reaktioner och, inom vissa statliga institutioner, till sedvänjor och beteenden som inte är förenliga med rättsstaten och den erforderliga respekten för mänskliga rättigheter. Parlamentet begär därför att människorättsförsvararna i Colombia ska skyddas och kräver garantier för rätten till föreningsfrihet och för friheten att delta i fredliga sammankomster. Enligt flera rapportörer från FN är rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och kollektiv yttrandefrihet en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle[1].
15. Europaparlamentet framhåller det viktiga arbete som kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter kommer att kunna utföra i Colombia för att följa upp människorättssituationen efter det att fredsavtalen har ingåtts.
16. Europaparlamentet uppmanar den colombianska staten att avveckla de paramilitära grupperna och följa rekommendationen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter på detta område: ”För att bemöta våldet från post-demobiliseringsgrupper med koppling till organiserad brottslighet bör staten tillämpa en helhetsstrategi som tar hänsyn till den polisövervakade allmänna säkerheten, rättsväsendets kamp mot straffrihet, de offentliga tjänstemännens ansvar för att förhindra korruption och åtgärderna för att bekämpa fattigdom och utslagning”.
17. Europaparlamentet uppmanar den colombianska staten att avstå från att stifta lagar som strider mot syftena med förhandlingarna i Havanna och att anpassa den nationella utvecklingsplanen till de ingångna avtalen och fredsbyggandet på territoriell nivå. Den colombianska staten uppmanas också att i detta sammanhang respektera rätten till förhandssamråd och säkerställa villkoren för återsändande av internflyktingar och andra flyktingar samt återbördandet av mark.
18. Europaparlamentet åtar sig att tillsätta en blandad parlamentsgrupp för att följa upp tillämpningen av de ingångna avtalen och människorättssituationen i Colombia i denna viktiga fas efter konflikten.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s roterande ordförandeskap, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och till regeringen och kongressen i Colombia.