Förfarande : 2015/3035(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0056/2016

Ingivna texter :

B8-0056/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 21/01/2016 - 8.5
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 303kWORD 114k
14.1.2016
PE575.958v01-00
 
B8-0056/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))


Marie-Christine Vergiat, Tania González Peñas, Miguel Urbán Crespo, Lola Sánchez Caldentey, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Stefan Eck, Kostas Chrysogonos, Stelios Kouloglou, Takis Hadjigeorgiou, Neoklis Sylikiotis, Paloma López Bermejo, Barbara Spinelli för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för UNHCR-mötena under 2016 (2015/3035(RSP))  
B8-0056/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1953,

–  med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000 (A/Res/55/2) och resolutionerna från FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet),

–  med beaktande av sina brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati,

–  med beaktande av människorättsrådets instundande 31:a möte, som ska hållas mellan den 29 februari och den 24 mars 2016,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, handlingsprogrammet från den internationella konferensen om urbefolkningar och hållbar utveckling (Rio +20) och handlingsplanen från Peking,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det är nu 60 år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs. Arbetet med att bekämpa diskriminering och förverkliga alla mänskliga rättigheter – sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter såväl som medborgerliga och politiska rättigheter – är dock mödosamt och pågår varje dag.

B.  Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är en integrerad del av de mänskliga rättigheterna och respekten för de förstnämnda rättigheterna förutsätter allra minst ett fullständigt förverkligande av de 17 målen för hållbar utveckling. Det handlar då framför allt om att få bort alla former av fattigdom överallt i världen, utrota svält och trygga livsmedelsförsörjningen, garantera god hälsa och utbildning av god kvalitet, verka för att alla ska få anständigt arbete, minska ojämlikheten, uppnå jämställdhet mellan könen, snabbt vidta åtgärder mot klimatförändringarna och främja fred och rättvisa.

C.  På grund av finanskrisen i OECD-länderna står världen inför den allvarligaste ekonomiska nedgången sedan 1930-talet. Enligt WHO:s uppskattningar har de höjda livsmedels- och energipriserna på sista tiden lett till att fler än 100 miljoner människor återfallit i fattigdom. Det man brukar kalla ”finanskrisen och den ekonomiska krisen” är i själva verket en världsomfattande systemkris som berör alla samhällssektorer och får konsekvenser på alla områden, alltså inom politik, sociala frågor, miljö, livsmedel, energi m.m.

D.  EU och dess medlemsstater bör arbeta för att de mänskliga rättigheterna respekteras inom alla områden av den egna politiken – såväl internt som externt – och se till att de olika politikområdena är sinsemellan förenliga. Detta är nödvändigt om EU:s och dess medlemsstaters position i människorättsrådet ska stärkas och bli trovärdig.

E.  En delegation från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter kommer att delta i det 31:a ordinarie mötet i Genève, precis som i tidigare års möten i människorättsrådet och i de möten som hölls av dess föregångare, FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

F.  Åtta medlemsstater sitter för närvarande i människorättsrådet, nämligen Tyskland (till och med 2018), Belgien (till och med 2018), Frankrike (till och med 2016), Lettland (till och med 2017), Nederländerna (till och med 2017), Portugal (till och med 2017), Storbritannien (till och med 2016) och Slovenien (till och med 2018). Vid sitt konstituerande möte den 8 december 2014 valde människorättsrådet dessutom presidiemedlemmar för den nionde perioden, som sträckte sig mellan den 1 januari och den 31 december 2015, och inte minst valdes tysken Joachim Rücker till människorättsrådets ordförande. Från och med den 1 januari 2016 har Rücker ersatts av Choi Kyong-lim från Sydkorea. Två vice ordförande, som är presidiemedlemmar, företräder Europeiska unionens medlemsstater, nämligen Bertrand de Crombrugghe (Belgien) och Janis Karklins (Lettland).

G.  EU:s och dess medlemsstaters arbete med och inom människorättsrådet måste förstärkas, inte bara för att främja en odelbar syn på de mänskliga rättigheterna utan också för att ta större hänsyn till och på ett bättre sätt tillämpa människorättsrådets rekommendationer i EU:s politik för mänskliga rättigheter, såväl internt som externt.

Verksamhet och organisation inom människorättsrådet

1.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU:s medlemsstater att aktivt motsätta sig alla försök att urholka de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, odelbarhet och ömsesidiga beroende. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt uppmuntra människorättsrådet att på samma sätt bekämpa alla former av diskriminering.

2.  Europaparlamentet varnar för en instrumentalisering av människorättsrådet. Parlamentet understryker vikten av dess landsspecifika resolutioner när det gäller att hantera allvarliga människorättsbrott. Parlamentet uppmärksammar vikten av att utvärdera människorättssituationen på ett objektivt, öppet, icke-selektivt, konstruktivt och icke‑konfronterande sätt på grundval av tillförlitliga uppgifter utifrån en interaktiv dialog, under förhållanden som präglas av allmängiltighet och likabehandling av alla stater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i genomförandet av dessa överenskomna principer för människorättsrådet.

3.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att gå på djupet med orsakerna till den politiska instabiliteten i vissa länder med hjälp av utvecklingsstrategier som är förenliga med millennieutvecklingsmålen och med hjälp av andra socioekonomiska, politiska och kulturella åtgärder som kan skapa förutsättningar för att undvika att konflikter blossar upp på nytt och som syftar till att avskaffa fattigdom, uppmuntra till ekonomisk, social och kulturell utveckling, bygga upp institutionell och administrativ kapacitet, förbättra livskvaliteten för befolkningen och stärka rättsstaten – uteslutande med hjälp av fredliga medel.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Saudiarabien är medlem av människorättsrådet fram till 2016. Parlamentet fördömer skarpt de utbredda människorättskränkningarna i Saudiarabien. Parlamentet fördömer framför allt de 47 avrättningar som på senaste tiden verkställts i landet, bland annat avrättningen av shejk Nimr al-Nimr, och oroar sig för att spänningen i regionen ökat till följd av dessa avrättningar. Parlamentet upprepar sitt krav på ett allmänt avskaffande av dödsstraffet och vill se ett omedelbart moratorium för verkställandet av dödsstraff i detta land. Parlamentet fördömer att Saudiarabien har kvar dödsstraffet för en lång rad företeelser som anses vara brott i detta land, däribland homosexualitet, narkotikaförseelser, avfällighet och häxkonst. Parlamentet uppmanar med kraft de saudiska myndigheterna att sätta stopp för alla former av kroppsstraff i landet och att införliva internationella människorättsnormer i sin nationella lagstiftning. Parlamentet uppmanar likaledes de saudiska myndigheterna att omedelbart frige alla samvetsfångar, däribland bloggaren Raif Badawi.

5.  Europaparlamentet välkomnar de årliga rapporterna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att det som sagts om den ekonomiska krisen och dess följder för folken, framför allt i rapporten för 2015, har en grundläggande vikt, nämligen att den växande ojämlikheten och den politiska, ekonomiska och sociala utestängningen av marginaliserade grupper har undergrävt värdigheten och rättigheterna för befolkningarna i flera stater och till stor del ligger bakom de oroligheter och konflikter som nämnts ovan. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samt rätten till utveckling har blivit lidande av åtstramningspolitiken, som har slagit oproportionerligt hårt mot de fattiga och de marginaliserade, precis som korruptionen. Man har underlåtit att prioritera offentliga tjänster och att erkänna folkens rätt att delta i beslut som rör deras liv. Migranter har fortsatt tvingats utstå svårt lidande, och den senaste tidens händelser till havs vittnar om ett cyniskt förakt för människoliv och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga mänskliga, materiella och ekonomiska resurser för operationer vars enda mål är att rädda människor till havs. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öppna lagliga vägar för asylsökande, inte minst genom en betydande ökning av antalet vidarebosättningsplatser för flyktingar och beviljande av viseringar på humanitära grunder, samt att utveckla möjligheterna till laglig ekonomisk invandring.

6.  Europaparlamentet tar avstånd från begreppet ”skyldighet att skydda”, eftersom det är oförenligt med folkrätten och inte ger någon tillräcklig rättslig grund för att motivera ensidig insats av maktmedel, vilket ofta görs i syfte att få till stånd ett regimskifte. Parlamentet kritiserar att mäktiga länder som Förenta staterna eller organisationer som Nato ensidigt försökt spela världspolis. Parlamentet tar även avstånd från vad som föreges vara ”målinriktade flyganfall” och från insats av utländska landstridskrafter. Parlamentet kritiserar Natos försök att ta över sådana freds- och stabiliseringsuppdrag som inte kan genomföras utan ett brett samförstånd inom ramen för FN:s generalförsamling. Parlamentet är mycket bekymrat över det växande antalet rekryteringar av barn och ungdomar och påminner om att man i synnerhet måste skydda barn och kvinnor som drabbas av väpnade konflikter.

7.  Europaparlamentet fördömer på nytt att privata militär- eller säkerhetsföretag i hög grad anlitas inom ramen för så kallad säkerhetspolitik, trots att det rör sig om befogenheter som tillkommer endast de statliga myndigheterna, och uppmanar EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser för att få slut på detta. Parlamentet anser att de privata militära företagen och säkerhetsföretagen på detta område måste tillämpa gällande människorättsnormer och att det är statens ansvar att se till att så sker, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter och respekten för privatlivet. Vid överföring av uppdrag att verka i allmänhetens tjänst måste staterna såväl som företagen hållas ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och humanitär rätt som begåtts av anställda vid deras företag.

8.  Europaparlamentet vidhåller dessutom att bristen på regler för, insyn i och tillsyn över vapenhandeln har orsakat mänskligt lidande, underblåst väpnade konflikter, instabilitet och korruption, torpederat fredsprocessen och lett till att folkvalda regeringar störtats och till att rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt har överträtts. Parlamentet är därför angeläget om att denna fråga ska behandlas vid detta möte.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

9.  Europaparlamentet välkomnar att människorättsrådet lägger stor vikt vid främjande och skydd av de ekonomiska och sociala rättigheterna och vid frågan om de mänskliga rättigheternas ömsesidiga beroende. Parlamentet betonar på nytt nödvändigheten av att ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter behandlas likvärdigt. Parlamentet framhåller att den höga arbetslösheten, den ökade fattigdomen och den ökade sociala utestängningen, den försämrade tillgången till offentliga tjänster till rimliga priser inom hälsa, utbildning, boende, transporter och kultur samt den försämrade kvaliteten på dessa tjänster innebär stora utmaningar. Parlamentet konstaterar att privatiseringarna och liberaliseringen har bidragit till att försämra tillgången till vissa av dessa rättigheter, att denna utveckling måste vändas och att det är viktigt med en jämnare välståndsfördelning, samt med skälig avlöning och arbetstillfällen av hög kvalitet, för att dessa problem ska kunna lösas. Parlamentet konstaterar likaså att de åtstramningsplaner som har införts av såväl EU:s medlemsstater som andra länder, bl.a. efter påtryckningar från EU, enbart har förstärkt ojämlikheterna och fattigdomen.

10.  Europaparlamentet understryker vidare att inskrivandet av demokrati- och människorättsklausuler i frihandelsavtal som EU ingått med tredjeländer har varit ett misslyckande, inte bara för att de knappt har tagits i beaktande utan även för att dessa frihandelsavtal rentav har lett till kränkningar av ekonomiska och sociala rättigheter, till utarmning av berörda befolkningsgrupper och till att multinationella företag fått monopol på resurser. Parlamentet anser att det förutom dessa klausuler även behövs nya samarbetsformer för att underlätta den ekonomiska och sociala utvecklingen i tredjeländer på grundval av befolkningarnas behov. Parlamentet anser att människorättsrådet utöver åtstramningsplanernas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna även bör studera och kritisera konsekvenserna av de nuvarande frihandelsavtalen.

11.  Europaparlamentet påminner inför det möte som varje år i januari hålls i Davos av Världsekonomiskt forum, om vad organisationen Oxfam bekräftat, nämligen att förmögenheten hos de rikaste 1 % i världen under 2016 kommer att överträffa förmögenheten hos de återstående 99 %. Närmare bestämt kommer de rikaste 1 % under 2016 att inneha mer än 50 % av all förmögenhet i världen, jämfört med 48 % under 2015 och 44 % under 2009. Parlamentet understryker att krisen har bekräftat farorna med dagens ekonomiska och sociala system och ökat den sociala ojämlikheten – som redan tidigare var alarmerande – till förmån för de högsta inkomsterna, som rakat i höjden jämfört med medelinkomsterna. Parlamentet anser att frågan om välståndsfördelning i världen bör vara en absolut prioritering vid människorättsrådets möten under 2016, eftersom detta är det främsta hindret för ett förverkligande av de ekonomiska och sociala rättigheterna, och att unionens och medlemsstaternas delegation bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå detta mål.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av rapporten om rätt till anständiga bostäder. Parlamentet uppmanar unionens och medlemsstaternas delegation att arbeta för allas grundläggande rätt att utan diskriminering få en anständig bostad och att utvärdera frågan om bostadstillgången i unionen (särskilt sedan krisen började och åtstramningsåtgärder började genomföras), i syfte att bidra till en lösning på detta ihärdiga problem som förvärrats ytterligare under de senaste åren. Parlamentet bekräftar vidare nödvändigheten av att beslagta lediga bostäder och ställa in avhysningar för att den nuvarande krisen ska kunna bemästras i ett antal medlemsstater.

13.  Europaparlamentet välkomnar också rapporten om rätten till livsmedel. Parlamentet framhåller att FN:s medlemsstater i högre grad bör främja tillgången till naturliga och livsviktiga resurser, tillgången till mark samt livsmedelssuveränitet och livsmedelstrygghet som verktyg för att minska fattigdom och arbetslöshet. Parlamentet beklagar djupt att ett stort antal människor inte (längre) har tillgång till vissa resurser, inbegripet sådana basresurser som vatten, till följd av att privata företag eller organ – som i vissa fall åtnjuter stöd från det berörda landets politiska instanser – lägger beslag på dem, vilket i första hand leder till livsmedelsbrist och höjda livsmedelspriser. Parlamentet uppmanar därför EU:s och medlemsstaternas delegation att vidta de åtgärder som krävs för att sätta stopp för i synnerhet europeiska företags beslagtagande av resurser, särskilt av mark, och att stödja förslag i internationella och regionala forum och konferenser (Världsbanken, Världshandelsorganisationen, FN:s konferens för handel och utveckling, Internationella valutafonden, OECD m.fl.) om att erkänna grundläggande kollektiva nyttigheter och skriva in dem i en särskild FN-konvention. Parlamentet uppmanar dessutom EU och dess medlemsstater att stödja FN:s generalförsamlings resolution 64/292 av den 28 juli 2010 om erkännande av vatten som en grundläggande rättighet, och att göra allt som står i deras makt för att den ska genomföras och få bindande verkan.

14.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av punkten om ”konsekvenserna av staternas utlandsskulder och andra relaterade internationella finansiella åtaganden för ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter”, och är bestört över att betalningar av räntor på statsskulden nu berör de flesta länder och tjänar som förevändning för åtstramningsplaner som kallas ”strukturanpassningsplaner”. Särskilt mot bakgrund av den ekonomiska och sociala krisen upprepar parlamentet sin positiva inställning till en skuldavskrivning för länderna i tredje världen men även för de länder (inte minst i EU) som har det svårast, så att man kan undvika en förvärrad kris och garantera ett faktiskt åtnjutande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

15.  Med tanke på EU:s och vissa medlemsstaters ansvar för den ekonomiska, sociala och politiska situation som ledde till folkresningarna i de länder som omfattades av den arabiska våren anser Europaparlamentet att EU måste hjälpa dessa länders institutioner att gå igenom sina skulder, framför allt skulder till EU, för att ta reda på vilka av dessa fordringar som är orättmätiga och inte har kommit befolkningen till gagn. EU är också skyldigt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att snabbt avskriva dessa orättmätiga fordringar. Parlamentet uppmanar återigen EU och dess medlemsstater att göra en ny kraftansträngning för att tillgångar som förskingrats av de tidigare regimerna lättare ska kunna återbördas till befolkningen i den arabiska vårens länder inom en rimlig tidsram. Parlamentet är bekymrat över kontinuiteten i riktlinjerna för partnerskapen i förhållande till tidigare förda diskussioner.

Medborgerliga och politiska rättigheter

16.  Europaparlamentet uppmanar samtliga stater att bekämpa tortyr, även inom medlemsstaternas territorium. Parlamentet uppmanar unionens och medlemsstaternas delegation att, i diskussionen om tortyr och annan omänsklig och förnedrande bestraffning och behandling, ta upp frågan om förbud mot handel med produkter som kan användas för tortyr, både inom och utanför Europeiska unionen.

17.  Europaparlamentet uppmanar unionens och medlemsstaternas delegation att än en gång bekräfta sin ståndpunkt mot dödsstraffet samt för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet och införandet av ett omedelbart moratorium i de länder som fortfarande tillämpar dödsstraff. Parlamentet oroar sig över att ett visst antal länder som upphört att tillämpa dödsstraffet återupptagit avrättningarna, eller återinfört dödsstraffet, vilket framför allt motiverats med viljan att bekämpa terrorism eller handel med narkotika.

18.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att vid detta möte i människorättsrådet ta upp frågan om föreningsfriheten och kampen mot alla former av förtryck, inklusive mord på fackligt verksamma, politiska aktivister, aktivister inom föreningslivet, konstnärer och människorättsförsvarare.

19.  Europaparlamentet noterar den uppmärksamhet man vid människorättsrådets 31:a möte ägnat åt religions- och trosfriheten och erinrar att denna frihet handlar lika mycket om rätten att tro eller inte tro, som om rätten att arbeta för någon religiös övertygelse eller att övergå från en religion till en annan. Parlamentet framhåller på nytt sitt engagemang till förmån för sekularism, som är ett grundläggande inslag i vissa stater och kulturer. Sekularism innebär strikt åtskillnad mellan de politiska och religiösa myndigheterna samt förbud mot all religiös inblandning i det politiska styret och mot politisk inblandning i religiösa frågor, förutom för att upprätthålla säkerheten och den allmänna ordningen (inklusive respekten för andras frihet). Detta innebär också att alla människor (troende, agnostiker eller ateister) garanteras samma samvetsfrihet och frihet att offentligt uttrycka sina övertygelser.

Terrorismbekämpning och respekt för grundläggande friheter

20.   Europaparlamentet noterar den tonvikt man vid detta 31:a möte lagt vid kopplingen mellan terrorism och mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer på nytt de attentat som förövats av den organisation som kallar sig ”Islamiska staten” och av alla andra terrororganisationer, och riktar sitt djupaste deltagande till offren för dessa brott och till deras anhöriga. Parlamentet understryker att terrorismbekämpning aldrig får tas till förevändning för att begränsa den enskilde individens frihet eller grundläggande rättigheter. Parlamentet anser att det ”krigiska” bemötandet från västerlandets sida, framför allt Europeiska unionen och Förenta staterna, ingalunda minskar hotet från terroristerna, utan bara späder på våldet. Parlamentet understryker på nytt att det inte går att förverkliga någon effektiv plan för terrorismbekämpning förrän man satt stopp för finansieringen av terrororganisationer, framför allt genom att upphäva alla handels- eller partnerskapsavtal med länder som stöder dessa organisationer. Parlamentet understryker dessutom att man måste förstärka de offentliga underrättelse- och säkerhetstjänsterna samt rättsväsendet, men likaså införa program i förebyggande syfte och offentligfinansierade centrum för förhandsupptäckt av terrorsekternas rekryteringsarbete, för att man ska kunna få slut på rekryteringen och för att personer som rekryterats ska kunna återinslussas i samhället. Parlamentet erinrar om att inte bara rätten till säkerhet, utan också rätten till trygghet, har en grundläggande betydelse, och fördömer all offentlig politik som går ut på att någon befolkningsgrupp ska diskrimineras till följd av sitt ursprung eller sin religion.

21.  Europaparlamentet anser att punkten om ”skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen” är ytterst viktig. Parlamentet är mycket oroat över att läget för de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga friheterna har försämrats under förevändning av kampen mot terrorismen och nu i allt större utsträckning även kampen mot den grova brottsligheten, utan att dessa begrepp tydligt definierats. Detta sker även i Europeiska unionen eller inom ramen för speciella avtal med vissa stater som inte tillämpar gällande människorättsnormer. Parlamentet är särskilt oroat över kränkningarna på detta område av normerna om skydd för personuppgifter och om respekt för privatlivet.

22.  Europaparlamentet anser att rapporten om privatlivet i den digitala tidsåldern är särskilt viktig. Parlamentet beklagar djupt att informations- och kommunikationsteknik samt tjänster på detta område, framför allt av europeiskt ursprung, används i tredjeländer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, framför allt i form av censur och massövervakning. Parlamentet fördömer likaledes amerikanska National Security Agencys masspionage mot miljontals människor. Parlamentet uttrycker farhågor över spridningen av övervaknings- och filtreringsteknik, som är ett växande hot mot människorättsaktivister och som ofta kränker rätten till integritet. Parlamentet begär att dessa farhågor ska tas upp under denna punkt på mötet.

23.  Europaparlamentet beklagar att det internationella samfundet fortfarande inte har inlett förhandlingar för att sluta ett internationellt avtal om skydd för personuppgifter, där Europarådets konvention nr 108 skulle kunna tjäna som modell, och uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegation att bidra till utarbetandet av en sådan ram, i samarbete med motsvarande organ utanför EU.

24.  Europaparlamentet framhåller vikten av att fortsätta arbetet med internationell praxis för hemlig internering i kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att se till att de existerande rapporterna följs upp på lämpligt sätt, i enlighet med de ståndpunkter i denna fråga som parlamentet tidigare antagit, särskilt i resolutionerna om CIA:s utnyttjande av europeiska länder för transport, illegal internering och tortyr av fångar. Parlamentet fördömer vidare att Förenta staternas systematiskt använt sig av tortyr på Guantánamobasen. Parlamentet understryker än en gång att denna bas är olaglig. Parlamentet kräver att den omedelbart stängs och att Kubas territoriella integritet återställs.

Kampen mot diskriminering i alla dess former

25.  Europaparlamentet anser det ha en grundläggande betydelse att man under 2016 kommer att uppmärksamma ökad jämlikhet och bekämpande av diskriminering, antingen den föranleds av ras, minoritetstillhörighet, kön, sexuell läggning, sexuell identitet eller funktionsnedsättning. Även inom detta område anser parlamentet att Europeiska unionen och dess medlemsstater måste genomföra rekommendationerna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att vid detta 31:a möte kommer diskussionspanelen om att demokrati inte går att förena med rasism att bli särskilt viktig.

26.  Europaparlamentet välkomnar att det vid människorättsrådets möten under 2016 kommer att ägnas stor vikt åt frågan om rasism och diskriminering. Parlamentet fördömer än en gång rasistiskt, antisemitiskt, homofobiskt och främlingsfientligt våld liksom våld mot invandrare, vilket har blivit alarmerande vanligt i vissa medlemsstater i avsaknad av kraftfulla åtgärder från myndigheternas sida. Parlamentet är oroat över den ökande förekomsten av hatpropaganda mot och stigmatisering av minoriteter och grupper och dess växande inflytande i medier och i många rörelser och politiska partier, vilket återspeglas på högsta politiska nivå i vissa medlemsstater och framför allt har lett till restriktiva lagar.

27.  Europaparlamentet anser det också av grundläggande betydelse att man vid människorättsrådets 32:a möte (mellan den 13 juni och den 1 juli 2016) kommer att uppmärksamma frågan om diskriminering av kvinnor och eliminering av alla former av våld mot kvinnor. Parlamentet understryker att allomfattande tillgång till hälsa och till reproduktiv hälso- och sjukvård måste kvarstå som en politisk prioritering, däribland fri tillgång till sexualupplysning, preventivmedel och aborträttigheter. Parlamentet understryker att eliminering av våld mot kvinnor och flickor, liksom bekämpande av sexuellt utnyttjande och människohandel, måste vara en prioritering och syfta till jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar därför människorättsrådet och det internationella samfundet att genomföra processerna ICPD+20, Peking+20 och Rio+20. Parlamentet framhåller vidare vikten av att unionens medlemsstater genomför människorättsrådets rekommendationer från 2002 om internationellt skydd mot könsmotiverad förföljelse, särskilt inom ramen för invandringspolitiken.

28.  Europaparlamentet välkomnar den betydelse som tillmäts barnets rättigheter vid detta 31:a möte samt föresatsen efter antagandet av resolution 25/6 att noggrant följa upp frågor om barnhandel, barnprostitution och barnpornografi.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i första hand försöka få människorättsrådet att göra konkreta insatser för att stoppa människorättskränkningarna mot civilbefolkningen, särskilt mot kvinnor och barn, i krig och i väpnade konflikter. Parlamentet efterlyser prioriterade åtgärder för att få slut på rekryteringen av barnsoldater och se till att de garanteras skydd.

30.  Europaparlamentet beklagar att frågor om hbti-personers rättigheter inte tas upp vid människorättsrådets konferenser under 2016. Parlamentet fördömer våldet mot och diskrimineringen av hbti-personer över hela världen. Särskilt fördömer parlamentet de tvångssteriliseringar av transpersoner som alltjämt förekommer i flera länder, inklusive i EU, och begär att dessa kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska upphöra omedelbart. Parlamentet uppmanar alla världens länder att överväga hur dessa personers rätt att bilda familj ska anpassas till dagens föränderliga familjeformer, däribland möjligheten för personer av samma kön att ingå partnerskap och adoptera. Parlamentet framhåller att lesbiska kvinnor ofta drabbas av flerfaldig diskriminering (som kvinnor och som lesbiska) och att de jämställdhetsfrämjande åtgärderna för hbti-personer måste gå hand i hand med jämställdhetsfrämjande åtgärder för kvinnor och flickor för att jämställdhet och icke-diskriminering ska kunna uppnås. Parlamentet är oroat över att det på senare tid blivit allt vanligare med diskriminerande lagar och praxis samt våldsdåd mot personer på grund av deras sexuella identitet och läggning eller deras kön. Parlamentet stöder alltjämt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dennes insatser i syfte att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för hbti‑personer, särskilt genom deklarationer, rapporter och kampanjen Free and Equal. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uppmuntras att fortsätta sin kamp mot diskriminerande lagar och praxis.

Mänskliga rättigheter och migration

31.  Europaparlamentet fördömer politiken för externalisering av Europeiska unionens gränser, som leder till allt större risker för de personer som söker skydd i Europa och får som konsekvens att allt fler mister livet till havs eller på land när de befinner sig på väg till Europa. Parlamentet beklagar djupt att över 25 000 personer dött eller försvunnit i Medelhavet, varibland minst 3 771 under 2015, så att Europa, enligt Internationella organisationen för migration, blivit den farligaste resvägen för migranter i hela världen.

32.  Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen måste grunda all sin migrationspolitik, också när det gäller gränskontrollerna, på en sammanhängande och harmoniserad människorättsbaserad strategi som står i överensstämmelse med unionens internationella åtaganden. Parlamentet fördömer här ”Khartoumprocessen”, som innebär samarbete med regimerna framför allt i Eritrea och Sudan i frågor som berör ”migrationshantering”. Parlamentet uppmanar än en gång EU:s medlemsstater att i alla typer av internationella avtal införa demokrati- och människorättsklausuler och att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna i den egna inrikes- och utrikespolitiken, eftersom EU:s ställning i människorättsrådet, och i alla andra internationella forum som behandlar mänskliga rättigheter, i annat fall kommer att försvagas.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegation att förmå det internationella samfundet att utveckla lagliga och säkra inresevägar för migranterna och de asylsökande, framför allt genom beviljande av viseringar på humanitära grunder och vidarebosättningsplatser. Parlamentet uppmanar unionens medlemsstater till brådskande åtgärder i denna fråga.

Mänskliga rättigheter och miljö

34.  Europaparlamentet anser också att punkten om mänskliga rättigheter och miljö är ytterst viktig eftersom den intimt sammanhänger med folkens rätt att råda över sina naturresurser och sin mark och över ett hållbart miljösystem. Parlamentet ser det därför som avgörande att alla ratificerar och genomför Kyotoprocessen liksom andra internationella konventioner som möjliggör ett faktiskt åtnjutande av dessa rättigheter.

35.  Europaparlamentet instämmer med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som jämför de av människan förorsakade klimatförändringarna med vad en mordbrännare gör som tänder eld på sitt eget hus. Parlamentet anser att det fortfarande inte räcker med de avtal som ingåtts vid COP21 i Paris om man vill få slut på klimatförändringarna och garantera folken deras sociala rättigheter och miljörättigheter. Parlamentet uppmanar unionens delegation och medlemsstaternas representanter att i människorättsrådet stödja förslaget om att inrätta en internationell miljödomstol under FN:s överinseende och att arbeta för ett bindande rättsligt instrument för att påföljder ska kunna komma i fråga för de stater och företag som förorenar värst.

36.  Europaparlamentet påminner om att 17,5 miljoner personer fördrevs 2014 på grund av klimatrelaterade katastrofer. Folkomflyttningarna påverkar framför allt de södra regionerna, som är mest utsatta för konsekvenserna av klimatförändringarna. 85 procent av dessa omflyttningar sker i utvecklingsländer, främst inom ett land eller inom delar av länder. Parlamentet påpekar att EU:s medlemsstater enligt millennieutvecklingsmålen åtagit sig att öronmärka 0,7 % av BNI för att finansiera utvecklingsbiståndet. Parlamentet beklagar djupt att flera av Europeiska unionens medlemsstater inte uppnått sitt mål om att ge 0,7 % av sin BNI för detta ändamål och att vissa sänkt sin procentandel till utvecklingsbiståndet. Parlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna inte lika mycket som förr deltar i livsmedelsbiståndsprogrammen, och begär att unionens och medlemsstaternas bistånd ska ges i gåvoform och inte som lån, för att inte skuldbördan ska öka. Parlamentet yrkar på att utvecklingsbiståndet inte ska få bli ett verktyg för gränsstängning och gränskontroll eller för att utverka garantier för återtagande av migranter.

37.  Europaparlamentet understryker att 200 miljoner personer enligt FN:s uppskattningar av klimatrelaterade orsaker kommer att tvingas lämnas sina hem från och med nu och fram till 2050. Parlamentet understryker att det behövs en övergripande strategi för att man ska kunna lösa problemen med klimatförändringar, fattigdom samt utvinning av och tillgång till resurser, och motverka de multinationella företagens markrofferi och tillskansande av resurser, för att det ska bli möjligt med utveckling och för att folken ska få tillgång till grundläggande nyttigheter, rättigheter och tjänster. Parlamentet uppmanar unionens delegation i människorättsrådet och medlemsstaternas representanter att delta aktivt i debatten om begreppet ”klimatflyktingar”, för att vi ska få en folkrättsligt bindande definition av detta begrepp.

Folkens självbestämmanderätt samt situationer i fråga om de mänskliga rättigheterna som kräver människorättsrådets uppmärksamhet

38.  Europaparlamentet betonar på nytt folkens oförytterliga självbestämmanderätt och rätt att välja sin politiska, ekonomiska och sociala inriktning utan extern inblandning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vid människorättsrådets möten under 2016 resolut arbeta för denna rätt i stället för dagspolitiska frågor. Parlamentet avvisar dessutom Europeiska unionens och Förenta staternas införande av sanktioner mot tredjeländer i syfte att skydda sina geopolitiska och ekonomiska intressen oberoende av den humanitära situationen.

39.  Europaparlamentet uttrycker på nytt sin oro över det försämrade läget för människorättsförsvarare, människorättsaktivister, människorättsorganisationer och människorättsinstitutioner samt för journalister, vilket tar sig olika uttryck och visar sig på olika nivåer överallt i världen, även inom Europeiska unionen.

40.  Europaparlamentet understryker vikten av respekt för ursprungsfolkens och stamfolkens grundläggande rättigheter, sådana de definierats i Internationella arbetsorganisationens konvention nr 169.

41.  Europaparlamentet är ytterst oroat över den försämrade humanitära situationen och säkerhetssituationen i Syrien till följd av att en stor del av landets territorium ockuperats av den organisation som kallar sig ”Islamiska staten”. Parlamentet fördömer än en gång skarpt terrororganisationernas systematiska människorättskränkningar, och är särdeles oroat över de människorättskränkningar som förövats av Syriens regering, framför allt mot yttrandefriheten samt i form av godtyckliga frihetsberövanden och repressiva åtgärder mot människorättsförsvarare. Parlamentet understryker att konflikten förvärrats av vapenhandel och vapenleveranser och fördömer skarpt de olika ingripanden som gjorts från västerländsk sida under de senaste åren, med dramatiska konsekvenser i form av radikalisering av enskilda personer, framför allt i Mellanöstern och i grannländerna i söder. Parlamentet fördömer energiskt det direkta eller indirekta stöd som Förenta staterna, Europeiska unionen, Nato och monarkierna vid Persiska viken gett och fortsätter att ge åt olika terroristgrupper och välkomnar arbetet för en politisk dialog under FN:s överinseende för att man ska finna en utväg ur den politiska krisen i landet. Parlamentet påpekar att en effektiv dialog förutsätter att också medlemmar av den fredliga oppositionen mot den syriska regimen får delta.

42.  Europaparlamentet konstaterar att människorättssituationen i Iran fortsätter att inge oro och fördömer att förtrycket mot fredliga demonstranter och oliktänkande (däribland studerande, akademiker och människorättsförsvarare), kvinnorättsaktivister, jurister, journalister, bloggare och religiösa företrädare är utbrett i landet. Parlamentet betonar det internationella samfundets avgörande roll när det gäller att säkerställa freden. Parlamentet uttrycker sin oro över antalet politiska fångar och åsiktsfångar, det fortsatt stora antalet avrättningar, också av minderåriga, samt över tortyren, de partiska rättegångarna och de orimligt höga borgenssummor som krävs, liksom över de allvarliga inskränkningar av informations-, yttrande-, mötes- och religionsfriheten samt av rätten till utbildning och fri rörlighet.

43.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att det hållits fria val i Myanmar/Burma den 8 november 2015, något som innebär ett viktigt steg på väg mot att landet ska bli demokratiskt. Parlamentet är dock fortsatt oroat över statsförfattningens föreskrifter om att 25 % av mandaten i parlamentet ska vara förbehållna militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts inom området mänskliga rättigheter, men understryker samtidigt att ett antal luckor kvarstår, framför allt när det gäller minoriteters rättigheter samt yttrandefriheten, föreningsfriheten och rätten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer diskrimineringen av folkgruppen rohingya, som förvärras både av att den inte har någon rättslig ställning och av att det blir allt vanligare med hatiska uttalanden mot dem som inte är buddister. Parlamentet efterlyser ingående, insynsmedgivande och oberoende undersökningar av alla påståenden om människorättskränkningar mot denna folkgrupp, och anser att de fyra lagar som antogs av landets parlament 2015 till ”skydd för ras och religion”, uppvisar diskriminerande inslag, framför allt när det gäller kön. Parlamentet upprepar sin begäran om att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta en representation i landet.

44.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över vad som avslöjats i kontorets för FN:s högkommissarie rapporter om människorättssituationen i Ukraina. Parlamentet fördömer att alla konfliktparter i kriget i östra delen av landet fortsätter att bryta mot både folkrätten och de mänskliga rättigheterna, bland annat genom påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och misshandel av personer som misstänks för att ha agerat mot landets territoriella integritet eller för att vara terrorister eller anhängare av ”folkrepubliken Donetsk” eller ”folkrepubliken Lugansk”. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att polisens och säkerhetstjänstens personal i hög grad går straffri och tar med skärpa avstånd från att förvaltningsdomstolen i distriktet Kiev förbjudit Ukrainas kommunistiska parti. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över angreppen på yttrandefriheten och mot de demokratiska politiska partierna i Ukraina och begär att Europeiska unionens delegation i människorättsrådet, liksom också medlemsstaternas representationer, skarpt ska fördöma detta allvarliga angrepp på landets demokrati. Parlamentet oroar sig över den sociala situationen i Ukraina där, enligt landets minister för socialpolitik, mellan 20 och 25 % av hushållen drabbats av fattigdom till följd av regeringens aktuella politik.

45.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den aktuella konflikten i Sydsudan. Parlamentet efterlyser ett omedelbart eldupphör mellan de båda stridande parterna och uttrycker sitt stöd för en neutral medling för att en överenskommelse ska kunna uppnås med det snaraste. Parlamentet efterlyser ökat humanitärt bistånd till den civilbefolkning som hamnat mitt i stridigheterna eller som flyr regionen. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att följa principen om ”non-refoulement” genom att öppna sina gränser för dem som flyr undan krisen i Sydsudan. Parlamentet efterlyser likaledes ett internationellt engagemang för att det ska bli slut på alla leveranser av vapen eller militär utrustning till Sydsudan och på all export av vapen i regionen.

46.  Europaparlamentet är bestört över den krissituation som Centralafrikanska republiken genomlevt sedan 2003. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med de anhöriga till offren för dessa sammandrabbningar, och upprepar sitt stöd för Centralafrikanska republikens självständighet, enhet och territoriella okränkbarhet. Parlamentet upprepar sitt stöd till respekt för det i Brazzaville avtalade eldupphöret, samt till att man ska inleda processen för avväpning, demobilisering och försoning och inom kort hålla såväl val till den lagstiftande församlingen som presidentval, präglade av åsiktsmångfald och insyn, vartill parlamentet anser att det behövs konkreta åtgärder till skydd de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om betydelsen av folkens självbestämmanderätt utan inblandning utifrån. Parlamentet yrkar på att de franska trupperna snabbt ska dras tillbaka från Centralafrikanska republiken samt på att de stadigvarande utländska militärbaserna i landet ska stängas. Parlamentet yrkar på skärpt tillsyn över Förenta nationernas styrkor och på en ingående, opartisk och insynsmedgivande undersökning av påståendena om övergrepp eller brott. Parlamentet oroar sig särskilt över vilka avsikter de transnationella företagen har i Centralafrikanska republiken, framför allt de företag som arbetar med ädelstensutvinning och timmeravverkning. Parlamentet erinrar om folkens oförytterliga rätt att råda över sina naturtillgångar samt om att företagen måste åtlyda folkrätten. Parlamentet understryker vikten av att unionen och dess medlemsstater, framför allt inom människorättsrådet, fullt ut engagerar sig i FN:s arbete med ett bindande instrument mot företag som inte bryr sig om mänskliga rättigheter.

47.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda uppmärksamhet som ägnas Haiti vid det 31:a mötet i människorättsrådet. Parlamentet beklagar djupt att den humanitära situationen i landet fortfarande är dramatisk och att skadorna sedan orkanerna 2010 ännu inte reparerats. Parlamentet understryker att den extrema fattigdomen i landet har förvärrat naturkatastrofernas ödeläggande effekter och har lett till den allvarligaste humanitära krisen på decennier. Parlamentet kritiserar på nytt den skuld och de kolossala lånekostnader som pådyvlats landet av Frankrike och av internationella institutioner (i första hand Internationella valutafonden) och som bär ansvaret för dess underutveckling. Parlamentet välkomnar den internationella solidaritet som visats för att hjälpa Haiti, framför allt den regionala solidariteten, bland annat att Kuba sänt läkare och specialutbildad personal som behandlat tiotusentals personer mot kolera, att Haiti fått ekonomiskt stöd genom den humanitära fonden ALBA, liksom fortsatt energistöd via Petrocaribe, att det inrättats en plan för direkt bränsleförsörjning till fordon som används för humanitärt bistånd och tagits jordbruksinitiativ till förmån för livsmedelsförsörjning och produktionsplaner, varjämte parlamentet också välkomnar skogsplanteringskampanjen. Parlamentet efterlyser en utredning av misstankarna om att visst bistånd, bland annat från EU, aldrig har kommit fram till Haiti, samt en utredning av effektiviteten i nätverket för biståndsutdelning. Parlamentet begär även en utvärdering av det bistånd som verkligen har betalats ut.

48.  Europaparlamentet understryker vikten av människorättsrådets diskussioner om krisen i Burundi. Parlamentet är mycket oroat över situationen i Burundi och betonar att den kan få katastrofala konsekvenser för regionen i stort. Parlamentet yrkar på respekt för säkerhets-, stabilitets- och utvecklingspakten för området kring de stora sjöarna liksom protokollet om nonaggression och ömsesidigt försvar. Parlamentet anser att den aktuella krisen endast kan lösas genom en politisk dialog på nationell och regional nivå och att den under inga omständigheter får tas till förevändning för en ny militär intervention i regionen. Parlamentet anser att problemen i Burundi endast kan lösas om man lyckas garantera samma rättigheter för alla medborgare och tar sig an de problem som hänför sig till kontrollen över bördig jordbruksmark, liksom också arbetslösheten och fattigdomen, samt bekämpar korruptionen, fattigdomen, ojämlikheterna och diskrimineringarna och arbetar för sociala, politiska och ekonomiska reformer i syfte att skapa en fri, demokratisk och stabil stat.

49.  Europaparlamentet beklagar att situationen i Latinamerika, särskilt i Honduras och Paraguay, inte har tagits upp i denna diskussion. Parlamentet kräver att människorättssituationen i Honduras och Paraguay efter statskupperna verkligen ska följas upp och att allt ska göras för att återupprätta demokratin och rättsstaten i dessa båda länder. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegation att verka för ett fördömande av statskupperna, att inte erkänna ”de facto”-regeringarna och att kräva att de skyldiga ställs inför rätta. Parlamentet kräver också att en utredning om försök till statskupper och destabilisering i andra latinamerikanska länder (såsom Ecuador och Venezuela) ska genomföras och att allas ansvar, inklusive tredjeländers, ska klarläggas.

50.  Europaparlamentet beklagar också att frågan om de mänskliga rättigheterna i Mexiko inte behandlas vid detta möte, trots att det sker allt fler försvinnanden och utomrättsliga avrättningar, bland annat många kvinnomord, och trots att myndigheternas ansvar har fastställts. Parlamentet är ytterst oroat över den straffrihet som råder i Mexiko. Mer än 22 000 personer har försvunnit i landet, och mer än hälften av dessa har försvunnit under de senaste åren, men 98 % av brotten har fortfarande inte bestraffats. Parlamentet protesterar mot att studenter, journalister, samhällsaktivister och bonde- och fackföreningsledare i landet kriminaliseras och förtrycks och fördömer försvinnandena och morden. Parlamentet begär att EU:s och medlemsstaternas delegation vid människorättsrådets 31:a möte ska stödja de icke-statliga organisationernas krav om att åklagarmyndigheten vid Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen i Haag ska ägna särskild uppmärksamhet åt de brott som begåtts i Mexiko och eventuellt tillsätta en internationell utredning.

51.  Europaparlamentet beklagar vidare att frågan om de mänskliga rättigheterna i Turkiet inte förts upp på dagordningen. Parlamentet fördömer särskilt att situationen för demokratin i landet försämrats och att förtrycket ökar mot demokrater, folkvalda och politiska aktivister, fackföreningsmedlemmar, journalister, människorättsförsvarare och kulturarbetare. Parlamentet konstaterar att detta förtryck framför allt riktar sig mot kurderna, i och med att den turkiska regeringen bedriver en veritabel väpnad offensiv, inte bara mot personer i politisk ansvarsställning, utan också mot civilbefolkningen. Parlamentet begär att unionens delegation ser till att dessa frågor tas upp vid människorättsrådets 31:a möte och att ett uttryckligt stöd ges till återupptagandet av diskussionerna om fredsprocessen.

52.  Europaparlamentet understryker att man vid något av människorättsrådets möten under 2016 måste ta upp frågan om Djibouti, där förtrycket mot politiska aktivister och aktivister inom föreningslivet blir allt värre, med över 300 godtyckliga gripanden mellan oktober och december 2015. Parlamentet ber unionens och dess medlemsstaters delegation att kräva ett omedelbart slut på förtrycket, samt frigivning av alla politiska fångar, framför allt Mohamed Ahmed dit Jabha, som suttit längst, och av Omar Ali Ewado, som var medlem vid grundandet av Djiboutis förbund för mänskliga rättigheter. Parlamentet yrkar på en internationell utredning, under FN:s överinseende, av massmorden i Buldhuqo (i december 2015) och i Arhiba (december 1991), liksom av de andra brotten i massiv skala i landet, så att de skyldiga lagförs och döms.

53.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda uppmärksamhet som människorättsrådet under de senaste åren ägnat åt människorättssituationen i Palestina och i de andra ockuperade arabiska territorierna, särskilt i fråga om det palestinska folkets självbestämmanderätt och upprättandet av en oberoende och livsduglig stat på grundval av 1967 års gränser. Parlamentet uppmanar med eftertryck unionens delegation att fördöma kolonialismen i alla dess former, framför allt i Palestina, och både på Västbanken och i östra Jerusalem, där den hela tiden är på frammarsch. Parlamentet fördömer likaledes bosättarnas våldshandlingar mot den palestinska befolkningen, framför allt i Hebron, tillsammans med planerna på tvångsförflyttningar av beduiner.

54.  Europaparlamentet erinrar om vikten av FN:s rapport om människorättssituationen i de palestinska territorierna, med dess avståndstagande från Israels politik på Västbanken och i Gazaremsan som uppfattas leda till apartheid, i och med att det palestinska folket systematiskt förtrycks och deras mark i själva verket beslagtas. Parlamentet markerar sitt avståndstagande gentemot de israeliska styrkornas kränkningar av palestiniernas grundläggande rättigheter, den etniska rensningen av östra Jerusalem, och från de israeliska myndigheternas försök att göra Jerusalem till en rent judisk stad för att tillägna sig den. Parlamentet beklagar djupt att Israel fortgående vägrar att ge FN:s särskilde rapportör tillträde till de palestinska territorierna, något som föranledde rapportören att avgå i januari 2016, och uppmanar unionens delegation i människorättsrådet och medlemsstaternas representationer att utöva påtryckningar på de israeliska myndigheterna för att FN:s mandat ska kunna omsättas i praktiken.

55.  Europaparlamentet markerar sitt avståndstagande gentemot situationen för palestinska fångar i israeliska fängelser. Parlamentet uppmanar staten Israel att genast upphöra med massgripanden, som ytterligare ökat i omfattning under 2015 så att antalet frihetsberövade personer uppgår till över 6 000, av vilka en stor del är minderåriga. Parlamentet fördömer likaså de utomrättsliga avrättningarna, de administrativa frihetsberövandena, överföringarna av politiska fångar till orter utanför de ockuperade områdena – så att de inte kommer åt att få besök av sina anhöriga – misshandeln, tortyren och tvångsmatningen av fångarna och vägran att låta dem få tillräcklig och lämplig medicinsk behandling, vilket allt utgör flagranta folkrättsbrott. Parlamentet upprepar sitt fördömande av alla former av tortyr och misshandel och uppmanar Israel att omedelbart garantera efterlevnad av FN:s konvention mot tortyr, som landet är part i. Parlamentet kritiserar frihetsberövande och misshandel av barn och kräver ett omedelbart frigivande av fängslade barn och kvinnor. Parlamentet kritiserar de israeliska domstolarnas behandling av barn. Parlamentet yrkar likaså på omedelbar frigivning av fängslade palestinska parlamentsledamöter, framför allt Khalida Jarrar och Marouane Barghouti.

56.  Europaparlamentet är för övrigt ytterligt oroat över inskränkningarna av de medborgerliga och politiska friheterna i Israel, och framför allt över de olika lagarna om icke-statliga organisationer, som kränker förenings-, mötes- och organisationsfriheten. Parlamentet kritiserar likaså den allt hårdare diskrimineringen av minoriteter i landet, framför allt den ”arabiska” minoriteten.

57.  Europaparlamentet beklagar djupt att Västsaharafrågan inte förts upp på dagordningen för människorättsrådets möten under 2016. Parlamentet framhåller på nytt att konflikten i Västsahara är en fråga om avkolonisering och att Konungariket Marocko enligt folkrätten inte har någon suveränitet över Västsahara och är att betrakta som en ockupationsmakt. Parlamentet fördömer de ständiga kränkningarna av det västsahariska folkets grundläggande rättigheter. Parlamentet kräver att det västsahariska folkets grundläggande rättigheter skyddas, däribland föreningsfriheten, yttrandefriheten och demonstrationsrätten. Parlamentet kräver omedelbar frigivning av alla västsahariska politiska fångar och, i brådskande ordning, av medlemmarna av gruppen Gdeim Izik, som dömts av den marockanska militärdomstolen. Parlamentet upprepar sin vädjan till Spanien om att landet ska bevilja asyl åt den unge västsahariern Hassana Aalia, mot vilken rättegången utmynnat i en livstidsdom, och framhåller behovet av internationell övervakning av människorättssituationen i Västsahara. Parlamentet uppmanar Marocko och Polisario att fortsätta sina förhandlingar om en fredlig och varaktig lösning på konflikten i Västsahara och bekräftar det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, som måste göras till föremål för en demokratisk folkomröstning i enlighet med FN:s resolutioner 34/37 och 35/19.

°

° °

58.  Europaparlamentet uppdrar åt sin delegation till människorättsrådets 31:a, 32:a och 33:e möte att förmedla de ståndpunkter som uttrycks i denna resolution. Parlamentet uppmanar delegationen att, efter avslutat uppdrag, avlägga rapport inför parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter och anser att en delegation från Europaparlamentet även i fortsättningen bör utsändas till människorättsrådets relevanta möten.

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt den arbetsgrupp mellan EU och FN som inrättats av utskottet för utrikesfrågor.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy