FÖRSLAG TILL RESOLUTION om klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU-fördraget)
14.1.2016 - (2015/3034(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Sabine Lösing, Neoklis Sylikiotis, Rina Ronja Kari, Fabio De Masi, Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson, Sofia Sakorafa, Lynn Boylan, Matt Carthy, Liadh Ní Riada, Kostas Chrysogonos, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva, Dimitrios Papadimoulis, Javier Couso Permuy för GUE/NGL-gruppen
B8-0057/2016
Europaparlamentets resolution om klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU‑fördraget)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
– med beaktande av FN-stadgan,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 13 november 2015 blev Paris skådeplats för flera av Islamiska statens/Daish terroristattacker där 130 människor miste livet och 352 skadades, varav många för livet. Många av de drabbade behöver psykologiskt stöd.
B. I efterdyningarna av dessa attacker, under rådets (utrikes frågor) sammanträde den 17 november 2015, efterfrågade Frankrike aktiveringen av artikel 42.7. Det var första gången som artikel 42.7 aktiverades.
C. EU:s försvarsministrar uttryckte sitt enhälliga och fullständiga stöd för Frankrike liksom viljan att bistå med nödvändig hjälp och stöd under artikel 42.7, och konstaterade att inga formella beslut eller slutsatser från rådet var juridiskt nödvändiga för att aktivera ömsesidigt bistånd.
D. Uppföljningen gjordes på bilateral, mellanstatlig nivå vilket varken krävde rådets eller kommissionens inblandning. Vissa medlemsstater har åtagit sig att bistå Frankrike, andra kräver parlamentariskt godkännande för att gå vidare medan ytterligare andra inte har följt efter i denna riktning.
E. Det så kallade ”kriget mot terrorismen” som förts av USA, Nato och deras allierade sedan 2001 har visat att krigföring enbart leder till mer terrorism, staters förstörelse och förlorade människoliv.
F. Europaparlamentet har ingen rättslig möjlighet att utöva parlamentarisk kontroll över aktiveringsprocessen av artikel 42.7.
G. Frankrike har å ena sidan efterfrågat sammanslagning och gemensamt utnyttjande av kapacitet för sina verksamheter i Irak och Syrien, och å andra sidan bett om hjälp i ytterligare områden där franska trupper finns utplacerade, för att möjliggöra omplacering.
H. Artikel 42.7 i EU-fördraget föreskriver att medlemsstater är skyldiga att bistå en medlemsstat som utsatts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. Detta samarbete bedrivs på bilateral, mellanstatlig nivå och bör ske i överensstämmelse med FN-stadgan.
I. Artikel 42.7 i EU-fördraget har ingen rubrik och termen ”klausulen om ömsesidigt bistånd” är inte en juridisk term.
J. Artikel 42.7 har sitt ursprung i artikel 5 i Västeuropeiska unionens Brysselfördrag och införlivades i EU-fördraget 2009 i och med Lissabonfördraget.
1. Europaparlamentet förkastar aktiveringen av artikel 42.7 i EU-fördraget och fördömer det faktum att den förvandlar Europeiska unionen till en militärallians. Parlamentet varnar för att detta agerande kan tas efter i framtiden.
2. Europaparlamentet tar bestämt avstånd från tolkningen av artikeln som ett krav att bistå Frankrike militärt i militära insatser, eller som en förevändning för att motivera eller rättfärdiga pågående eller redan planerade militära insatser. Parlamentet avvisar också framställningen av attackerna i Paris som krigshandlingar, i syfte att legitimera militära insatser, och understryker att den så kallade Islamiska staten/Daish inte är en stat enligt internationell lag.
3. Europaparlamentet understryker att militära insatser aldrig har hindrat eller stoppat terrorism utan snarare skördat fler offer och störningar och försämrat situationen för de drabbade. Parlamentet kräver att det så kallade ”kriget mot terrorism” upphör och att terroristaktiviteter hanteras inom ramen för rättsstatsprincipen genom polisiär brottsbekämpning. Parlamentet betonar att kampen mot terrorism aldrig bör användas som en förevändning för att begränsa individens friheter och grundläggande rättigheter, och fördömer all politik som diskriminerar delar av befolkningen på grund av deras ursprung eller religion.
4. Europaparlamentet uppmanar till strikt efterlevnad av internationell rätt, till fredliga lösningar på konflikter och tar avstånd från all inblandning, militär eller inte, i andra staters inre angelägenheter.
5. Europaparlamentet efterfrågar en övergripande översyn av EU:s politik för yttre förbindelser, vilken helt borde utesluta militära ingripanden och insatser och istället enbart riktas mot civila åtgärder, bekämpning av fattigdom och dess grundorsaker, social och ekonomisk utveckling och symmetriskt samarbete.
6. Europaparlamentet uppmanar till ett stopp för EU:s vapenhandel och export av vapen och militär utrustning till konfliktområden.
7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaternas regeringar och parlament samt till rådet och kommissionen.