Förfarande : 2015/3035(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0063/2016

Ingivna texter :

B8-0063/2016

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 315kWORD 118k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0050/2016
14.1.2016
PE575.965v01-00
 
B8-0063/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))


Barbara Lochbihler, Judith Sargentini, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))  
B8-0063/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner med tillhörande fakultativa protokoll,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015‑2019,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sina brådskande resolutioner,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för inrättandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt 40‑årsdagen respektive 20-årsdagen för förklaringen om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), liksom 15-årsdagen för den banbrytande resolutionen i FN:s säkerhetsråd om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000). Dessa årsdagar sammanfaller med den allvarligaste humanitära krisen sedan andra världskriget, vilken uppstått till följd av ett ständigt ökande antal människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar, förföljelse, väpnade konflikter och ett våld som blivit allmänt.

B.  Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, klass, kast, kön, sexuell läggning eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna, antingen de är politiska, medborgerliga, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara samt förbundna med och beroende av varandra. Förvägras man någon av dessa rättigheter får det direkt negativa konsekvenser för de andra rättigheterna.

C.  Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

D.  Respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten. Situationen för de mänskliga rättigheterna i medlemsstaterna har en direkt inverkan på trovärdigheten för EU:s politik för mänskliga rättigheter utomlands.

E.  I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionens åtgärder av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och skyldigheten för EU att i sina åtgärder på den internationella arenan respektera människans värdighet, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i FN-stadgan och i folkrätten stadgas.

F.  Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden som rör fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, migration, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar samt kampen mot terrorism, eftersom sådan politik inte kan föras frikopplat från respekten för mänskliga rättigheter.

G.  De ordinarie mötena i människorättsrådet, utnämningen av särskilda rapportörer, mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar samt de särskilda förfaranden som avser antingen specifika situationer i vissa länder eller temainriktade frågor bidrar alla till det internationella arbetet för att främja och respektera de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.

H.  Bland medlemmarna i människorättsrådet finns det vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som varit dåliga på att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s konventionsorgan för mänskliga rättigheter.

Människorättsrådet

1.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller de högst ställda normerna när det gäller främjandet av och respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin. EU:s medlemsstater uppmanas eftertryckligen att främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter när en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet uttrycker sin oro över de utbredda och systematiska människorättskränkningarna i flera av människorättsrådets medlemsstater, bland annat Ryssland, Kina och Saudiarabien. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att inte rösta för medlemskap för stater som begår sådana omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att offentliggöra sina röster.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för oberoendet och integriteten för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (nedan kallat kontoret), och betonar att det är viktigt att försvara detta oberoende, så att kontoret kan fortsätta att utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt och opartiskt sätt. Parlamentet upprepar att kontoret måste få tillräcklig finansiering och behöver fullt stöd.

3.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och mandatinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag på ett fullständigt opartiskt sätt. Parlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater, såsom Venezuela, Saudiarabien och Etiopien, och observatörsstater, såsom Vietnam, Zimbabwe, Uzbekistan och Turkmenistan, inte medverkar till de tematiska särskilda förfarandena samt att de berörda länderna, däribland Israel, inte medverkar till de landsspecifika särskilda förfarandena. Parlamentet uppmanar alla stater att fullt ut medverka till dessa förfaranden.

4.  Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN:s medlemsstater. Parlamentet upprepar sitt stöd för den andra utvärderingsomgången, och begär än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

5.  Europaparlamentet betonar behovet att se till att många olika intressenter, särskilt det civila samhället, fullt ut deltar i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna. Det är djupt oroande att allvarliga begränsningar och ständigt ökande restriktioner och trakasserier har hämmat det civila samhällets deltagande i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

6.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s samtliga politiska dialoger med de berörda länderna i syfte att hitta medel och metoder för att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.

7.  Europaparlamentet efterlyser, med anledning av människorättsrådets tioårsdag, en bedömning av detta råds inverkan och i vilken utsträckning det uppfyller sitt uppdrag, liksom av behovet av större uppmärksamhet åt genomförandet av dess resolutioner och andra beslut. Det finns en oroande praxis att stater som är ansvariga för människorättskränkningar utarbetar sina egna resolutioner, ofta inte med avsikten att faktiskt göra något åt situationen, utan i syfte att dölja sina egna gärningar och underlåtelser för internationell granskning. Parlamentet framhåller att alla situationer i enskilda länder måste behandlas utifrån sina egna förutsättningar, utan mannamån, och betonar vikten av att integrera det civila samhällets deltagande i alla aspekter av rådets arbete samt främja samordnade åtgärder för att förhindra och bekämpa repressalier.

8.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som är avsett att förbättra och stärka FN:s människorättskontors globala närvaro genom inrättandet av åtta regionala nav som ska skydda och främja respekten för de mänskliga rättigheterna genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats.

EU:s medlemsstater i människorättsrådet

9.  Europaparlamentet beklagar djupt splittringen och den bristande enheten bland EU:s medlemsstater i förhållande till ett antal landssituationer under det senaste året, bland annat i fråga om Azerbajdzjan, Bahrain, Egypten och Jemen, där flera EU‑medlemsstater vägrade att underteckna EU:s gemensamma uttalande eller till och med aktivt motarbetade initiativ från andra EU-medlemsstater.

10.  Europaparlamentet beklagar vissa EU-medlemsstaters passivitet i människorättsrådet och att Vitryssland är den enda nya landsspecifika resolution som EU har beslutat att föra fram som en grupp sedan människorättsrådet inrättades. Alla EU:s medlemsstater i människorättsrådet uppmanas att visa starkare ledarskap när det gäller landssituationer och att mobilisera insatser när det gäller situationer som ännu inte har tagits upp av rådet.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt EU-medlemsstaternas röstningsbeteende i ett antal frågor av avgörande betydelse för södra halvklotet, där EU:s medlemsstater avstod från att rösta eller till största delen röstade ned resolutioner som i slutänden antogs, till exempel om hemtagning av penningmedel av olagligt ursprung, privata militära företag och säkerhetsföretag, bestyckade drönare, utlandsskuld, rätten till utbildning, mänskliga rättigheter och internationell solidaritet, ensidiga tvångsåtgärder, legosoldater, rätten till fred, mänskliga rättigheter för bönder, rasism, människor av afrikanskt ursprung, rätten till utveckling samt främjandet av en demokratisk och rättvis världsordning. Parlamentet beklagar också den fortsatta splittringen bland EU:s medlemsstater i människorättsrådet beträffande ett antal banbrytande tematiska resolutioner, bland annat om bestyckade drönare, om rätten till fred, om kampen mot rasism och om rätten till utveckling.

12.  Europaparlamentet anser att EU:s medlemsstaters röstningshistorik i människorättsrådet står i skarp kontrast till EU:s uttalade åtagande i fråga om rättigheternas odelbarhet, särskilt när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och återspeglar EU:s kollektiva misslyckande att framgångsrikt bidra till utvecklandet av globala normer på dessa områden. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att rapportera tillbaka till parlamentet om denna situation och att uppmuntra en djupgående översyn av EU:s och medlemsstaternas strategi gentemot ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den så kallade nya generationen av rättigheter i människorättsrådet. Parlamentet efterlyser ett mer principbaserat och icke-selektivt engagemang från EU:s medlemsstater i människorättsrådet, och uppmanar EU och dess medlemsstater att integrera mänskliga rättigheter i all sin verksamhet och i alla sina ståndpunkter inom det bredare FN-systemet.

Medborgerliga och politiska rättigheter

13.  Europaparlamentet upprepar att frihet att välja politiska ledare, i regelbundet återkommande och verkliga val på grundval av allmän och lika rösträtt, är en grundläggande rättighet som bör tillkomma alla medborgare i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

14.  Europaparlamentet bekräftar att yttrandefrihet och ett dynamiskt och gynnsamt klimat för ett oberoende och mångfaldspräglat civilt samhälle är förutsättningar för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna.

15.  Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik erbjuder fördelar och medför utmaningar för skyddet av rätten till personlig integritet och utövandet av yttrandefriheten på nätet i hela världen. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av en särskild FN-rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervaknings- och integritetsfrågor som påverkar människor på eller utanför nätet.

16.  Europaparlamentet upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraffet, tortyr samt grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka människans värdighet.

17.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts hittills, då många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot ett avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över återinförandet av avrättningar i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de länder som har avskaffat dödsstraffet eller under lång tid haft ett moratorium för dödsstraff att inte återinföra det, och de länder som fortfarande har kvar dödsstraffet att anta ett moratorium som ett första steg mot ett avskaffande.

18.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de inte på något sätt direkt eller indirekt bidrar till utfärdandet eller verkställandet av dödsdomar i stater som har kvar dödsstraffet, till exempel genom stöd till brottsbekämpning eller bistånd till åklagarmyndigheter vilket kan bidra till en dödsdom.

Sociala och ekonomiska rättigheter

19.  Europaparlamentet beklagar att EU och dess medlemsstater, 20 år efter antagandet av Wiendeklarationen om att samtliga mänskliga rättigheter är allmängiltiga och odelbara samt beroende av och förbundna med varandra, inte behandlar den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på samma sätt och med samma vikt som den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilket visas av EU:s röstningsbeteende i människorättsrådet. Parlamentet erkänner människorättsrådet ansträngningar för att få samtliga mänskliga rättigheter att behandlas lika och ge dem samma tyngd genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden rörande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet insisterar på att särskilda insatser bör göras, bland annat av EU:s medlemsstater, för att säkerställa en omfattande ratificering av det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive inrättande av klagomåls- och utredningsmekanismer.

20.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över ökningen av extrem fattigdom, som äventyrar ett fullständigt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilde rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om en eliminering av extrem fattigdom, som omfattar att ge ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samma betydelse och prioritet som medborgerliga och politiska rättigheter, att erkänna rätten till socialt skydd, att föra en finanspolitik som är särskilt inriktad på att minska orättvisor, att återuppliva och ge substans åt rätten till jämlikhet och att sätta frågor om omfördelning av resurser i centrum för debatter om mänskliga rättigheter.

21.  Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet bidrar till kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter, eftersom det tar resurser från statsbudgetar som borde avsättas för främjande av mänskliga rättigheter i välbehövliga offentliga tjänster, såsom utbildning, grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster samt annan social infrastruktur. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, yttrande- och mötesfrihet, ett oberoende rättsväsen och demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.

22.  Europaparlamentet framhåller att minoritetsbefolkningar i tredjeländer har särskilda behov och att man bör arbeta för deras fullkomliga likställdhet inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

Urbefolkningar

23.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att aktivt stödja ett fullständigt och verkningsfullt deltagande av urbefolkningarna i alla människorättsrådets möten. Utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas vidare att ta hänsyn till att urbefolkningar är särskilt sårbara för klimatförändringar och att aktivt stödja deras deltagande i tillämpningen av Parisavtalet. EU:s medlemsstater uppmanas med eftertryck att begära att alla innehavare av mandat för särskilda förfaranden ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar i urbefolkningar, och att systematiskt rapportera om sådana frågor till människorättsrådet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten och medlemsstaterna att aktivt stödja utvecklingen av den systemomfattande handlingsplanen för urbefolkningar, i enlighet med begäran i FN:s generalförsamlings resolution från september 2014, särskilt i fråga om att anordna regelbundna samråd med urbefolkningar som ett led i denna process.

Människorättsförsvarare

24.  Europaparlamentet fördömer det faktum att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hotelser.

25.  Europaparlamentet uppmanar alla regeringar att låta organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare samarbeta med människorättsrådet i mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar och se till att länder som är ansvariga för repressalier mot människorättsaktivister ställs till svars för detta.

26.  Europaparlamentet anser att människorättsrådets trovärdighet undergrävs av att ett antal av dess medlemmar fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. EU och dess medlemsstater uppmanas eftertryckligen att stödja ett initiativ på FN-nivå för att ta fram ett sammanhållet och heltäckande svar på de stora globala utmaningarna för människorättsförsvarare som arbetar för kvinnors rättigheter och försvar av miljö-, mark- och urbefolkningsrättigheter samt mot korruption och straffrihet, liksom för journalister och andra människorättsförsvarare som använder medier, inklusive internet och sociala medier, och att systematiskt fördöma mördandet av dem.

Företag och mänskliga rättigheter

27.  Europaparlamentet stöder starkt att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter genomförs verkningsfullt och heltäckande inom och utanför EU, och uppmanar EU:s medlemsstater att anta och genomföra nationella handlingsplaner. Parlamentet framhåller behovet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda bristerna i det praktiska genomförandet av FN:s vägledande principer, också när det gäller tillgången till rättslig prövning och rättsmedel.

28.  Europaparlamentet uppmanar FN och EU att ta itu med frågan om markrättighetsförsvarare som drabbas av repressalier, bland annat hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, överfall och mord, för att de kritiserat storskaliga markförvärv som sker på bekostnad av landsbygdsbefolkningens mark- och livsmedelsrättigheter i tredjeländer, särskilt med avseende på multinationella och europeiska företags investeringar eller verksamhet. Parlamentet vill att frågan om markrofferiet och markrättighetsförsvarare konsekvent tas upp i FN-mekanismerna och av EU som en prioriterad fråga.

29.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att stärka projektet Accountability and Remedy i syfte att bidra till ett rättvist och mer ändamålsenligt system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter att garantera respekten för mänskliga rättigheter, tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå i samband med företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt att EU-medlemsstater röstade nej till och obstruerade mot inrättandet av en öppen mellanstatlig arbetsgrupp som ska utarbeta ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet inom ramen för mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar det arbete som hittills utförts av den mellanstatliga arbetsgruppen, och uppmanar EU och dess medlemsstater att på ett konstruktivt sätt engagera sig i förhandlingarna.

Migration och flyktingar

31.  Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet och dess mekanismer att ägna yttersta uppmärksamhet åt konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av det stora antalet flyktingar och migranter runt om i världen och att lämna rekommendationer i detta hänseende. Parlamentet understryker med bestörtning att EU:s yttre gräns har blivit den dödligaste gränsen i världen. Parlamentet begär att mänskliga rättigheter integreras i alla strategier och aktiviteter för gränsförvaltning som utförs av Frontex, bland annat genom inrättandet av en mekanism för klagomål.

32.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja det arbete som uträttas av FN:s särskilde rapportör om migranters mänskliga rättigheter, tillsammans med genomförandet av hans rekommendationer, inklusive kravet på att intensifiera arbetet med nya sätt att erbjuda lagliga vägar för migration i humanitära situationer och att snabbt genomföra reformer och tillhandahålla och följa upp med fler möjligheter till vidarebosättning.

33.  Europaparlamentet uttrycker oro över den fortsatta och utbredda diskrimineringen av migranter, däribland asylsökande och flyktingar, samt kränkningarna av deras rättigheter. Parlamentet uppmanar alla länder att anta ett människorättsbaserat synsätt på migration, så att migranters, asylsökandes och flyktingars rättigheter ställs i centrum för migrationspolitiken och migrationshanteringen och särskild uppmärksamhet ägnas åt situationen för marginaliserade och missgynnade migrantgrupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att ta itu med könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor, och betonar vikten av att utforma migrationspolitiken ur ett genusperspektiv i syfte att tillgodose deras särskilda behov.

34.  Europaparlamentet påminner om att alla stater har en skyldighet att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer inom sin jurisdiktion, oavsett deras nationalitet eller ursprung och oavsett om de är invandrare eller ej. Parlamentet erinrar om att migranter får återsändas endast om deras rättigheter respekteras till fullo, på grundval av fria och välgrundade beslut, och endast om skyddet av deras rättigheter garanteras i deras land. Parlamentet uppmanar regeringarna att upphöra med godtyckliga gripanden och frihetsberövanden av migranter och att strikt iaktta förbudet mot avvisning eller utvisning. Parlamentet uppmanar än en gång EU att se till att alla avtal om migrationssamarbete och återtagande som ingås med tredjeländer respekterar folkrätten.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

35.  Europaparlamentet välkomnar Parisavtalet inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet framhåller att klimatförändringsfrågan bör integreras i alla områden inom den ekonomiska politiken. Alla stater som är parter i överenskommelsen och har undertecknat den uppmanas eftertryckligen att anta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder genom att integrera klimatförändringarna i samtliga politikområden. Parlamentet insisterar på att alla strategier och åtgärder avseende UNFCCC måste vara baserade på mänskliga rättigheter.

36.  Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarnas skadeverkan utgör ett omedelbart och potentiellt oåterkalleligt globalt hot mot det fullständiga åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna och i stor utsträckning drabbar utsatta grupper vilkas rättighetssituation redan är osäker. Parlamentet konstaterar med oro att klimatrelaterade händelser, såsom stigande havsnivåer och extrema väderomslag som vållar torka och översvämningar, förväntas leda till ännu fler förluster av människoliv och befolkningsförflyttningar samt livsmedels- och vattenbrist.

37.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att åtgärda de juridiska bristerna i begreppet ”klimatflykting”, också med hjälp av en definition av det i folkrätten eller i något rättsligt bindande internationellt avtal.

Kvinnors rättigheter

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att inte undergräva det som uppnåtts inom ramen för Pekingplattformen när det gäller tillgång till utbildning och hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet och skyddet av sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet understryker att en universell respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt tillgång till relevanta tjänster bidrar till att minska spädbarns- och mödradödligheten. Parlamentet påpekar att familjeplanering, mödravård och enkel tillgång till preventivmedel och säkra aborter är viktiga faktorer för att rädda livet på kvinnor och hjälpa dem att återskapa sina liv i de fall de är offer för våldtäkter. Parlamentet betonar vikten av att låta dessa strategier vara centrala delar av utvecklingssamarbetet med och humanitära insatser i tredjeländer.

39.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till den centrala delen i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsbejakande extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling, fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsbejakande extremism.

40.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att framväxten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak eller Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor, särskilt det sexuella våldet, blivit en del av dessa extremistgruppers mål och ideologi samt en inkomstkälla för dem. Detta ställer det internationella samfundet inför en kritisk ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutionerna att göra mer för att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet, så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och tillräckliga stödåtgärder.

41.  Europaparlamentet anser att ett sätt att motverka extremism är att kvinnors självständighet garanteras genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i samband med konflikter. Parlamentet uppmanar FN och alla dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa kvinnors självständighet och se till att de på ett meningsfullt sätt kan medverka i konfliktförebyggande och konfliktlösning samt i fredsförhandlingar och fredsprocesser, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.

Barns rättigheter

42.  Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Alla som undertecknat denna konvention uppmanas att leva upp till sina skyldigheter. Parlamentet uppmanar USA, det enda återstående landet i världen som inte har ratificerat konventionen, att prioritera en anslutning till den.

43.  Europaparlamentet välkomnar den globala studie som FN planerar att inleda för att med hjälp av övervaknings- och utvärderingsanalys kartlägga hur gällande internationella lagar och normer genomförs på plats och bedöma staternas konkreta möjligheter att förbättra sina strategier och åtgärder. Samtliga stater uppmanas kraftfullt att stödja och aktivt delta i studien.

44.  Europaparlamentet konstaterar med oro att ett antal personer har dömts till döden för brott som begicks när de var under 18 års ålder och har avrättats under 2015 i länder runt om i världen, trots förbudet mot tillämpning av dödsstraff på ungdomar i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Hbti-personers rättigheter

45.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och praxis samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet, inklusive användande av dödsstraffet i somliga länder. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen införda hbti-fientliga lagar utgör ett dödshot mot sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de lagar mot så kallad propaganda som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i länder i Europa.

46.  Europaparlamentet stöder det fortgående arbete som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uträttar för att bekämpa dessa diskriminerande lagar, särskilt genom uttalanden, rapporter och kampanjen Free and Equal, liksom arbetet i övriga FN‑organ. Parlamentet är oroat över inskränkningarna i de grundläggande friheterna för människorättsförsvarare som arbetar med hbti-personers rättigheter, och uppmanar EU att stärka sitt stöd till dem. Parlamentet anser att hbti-personers grundläggande rättigheter med större sannolikhet kommer att respekteras om de har tillgång till juridiska institutioner, eventuellt genom registrerade partnerskap eller äktenskap. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att inrätta ett särskilt förfarande eller en annan mekanism för att se till att dessa frågor uppmärksammas systematiskt.

Terrorismbekämpning och mänskliga rättigheter

47.  Europaparlamentet påminner om att respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna är grunden för en framgångsrik politik för terrorismbekämpning, även när det gäller användningen av digital övervakningsteknik, och kräver att mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer värnas i all terrorismbekämpning, vilket också utgör kärnan för FN:s globala strategi för terrorismbekämpning.

Idrott och mänskliga rättigheter

48.  Europaparlamentet fördömer det faktum att auktoritära stater allt oftare står värd för stora idrotts- eller kulturevenemang för att stärka sin internationella legitimitet samtidigt som de i allt större utsträckning kväver det inhemska missnöjet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt ta upp denna fråga, även inom människorättsrådet, och att samarbeta med nationella idrottsförbund, näringslivsaktörer och organisationer i det civila samhället kring villkoren kring deras deltagande i sådana evenemang, bland annat med avseende på fotbolls-VM i Ryssland 2018 och i Qatar 2022 samt OS i Peking 2022. Parlamentet efterlyser en EU- och FN-policyram för idrott och mänskliga rättigheter.

Kampen mot straffrihet/ICC

49.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt starka engagemang för att få ett slut på straffriheten för de allvarligaste brott som angår det internationella samfundet och för att skipa rättvisa åt offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, däribland brott som rör sexuellt våld, och upprepar sitt starka stöd för Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Parlamentet förblir på sin vakt mot alla försök att undergräva denna domstols legitimitet eller oberoende, och uttrycker allvarlig oro över att ett flertal arresteringsorder fortfarande inte har verkställts. EU och dess medlemsstater uppmanas med eftertryck att samarbeta med domstolen och ge den ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd, även inom FN. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att främja Romstadgans universella giltighet genom att den ratificeras, även med sina Kampalaändringar, och genomförs i praktiken.

Drönare och självstyrande vapen

50.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utarbeta en gemensam EU‑ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man lägger största vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger med tredjeländer om terrorbekämpning. Parlamentet beklagar djupt att Frankrike och Storbritannien röstade nej till den senaste resolutionen från människorättsrådet om bestyckade drönare i terrorbekämpning och militära operationer i enlighet med folkrätten.

Mänskliga rättigheter och narkotikapolitik

51.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalande som gjordes den 7 oktober 2015 av FN:s särskilda rapportörer om tortyr och om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar om att ”avrättningar för narkotikabrott kränker internationell rätt och utgör olagligt dödande” och att ”internationella organ, liksom stater som tillhandahåller bilateralt tekniskt bistånd för att bekämpa narkotikarelaterad brottslighet, måste se till att de program som de bidrar till inte i slutänden leder till kränkning av rätten till liv”.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra avskaffandet av dödsstraffet för narkotikabrott till en prioriterad fråga i förhandlingarna i FN:s generalförsamling, och upprepar att ett avskaffande av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott bör göras till ett villkor för ekonomiskt och tekniskt stöd, kapacitetsuppbyggnad och andra former av stöd till narkotikabekämpning.

53.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för inrättandet av en särskild rapportör om mänskliga rättigheter och narkotikapolitik.

EU:s prioriteringar i frågor om enskilda länder

Azerbajdzjan

54.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalande om människorättssituationen i Azerbajdzjan som gjordes vid människorättsrådets 29:e möte, men beklagar att ett antal av EU:s medlemsstater inte stödde detta gemensamma uttalande. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och andra medlemmar av människorättsrådet att noga följa människorättssituationen i Azerbajdzjan och att arbeta för antagandet av en resolution med krav på ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av människorättsförsvarare, politiska aktivister och medborgarrättsaktivister samt journalister och bloggare som gripits eller fängslats efter politiskt motiverade anklagelser, liksom att alla påståenden om tortyr i fängelser fullständigt ska utredas och lagar som på ett otillbörligt sätt inskränker yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i Azerbajdzjan ska upphävas. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att försöka skapa ett mandat för en särskild rapportör om människorättssituationen i Azerbajdzjan.

55.  Europaparlamentet välkomnar den tillfälliga frigivningen av humanitära skäl av Leyla och Arif Yunus, men begär att alla åtal mot dem omedelbart ska läggas ned. Parlamentet beklagar djupt att ingen av de azerbajdzjanska samvetsfångarna frigavs i samband med presidentens senaste benådning.

Vitryssland

56.  Europaparlamentet noterar frisläppandet av de sex återstående fångarna som ett välkommet steg. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortsatta inskränkningarna av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer trakasserierna mot oberoende och oppositionella journalister och trakasserierna mot och fängslandet av människorättsaktivister och kritiker på falska grunder, liksom den fortsatta tillämpningen av dödsstraffet.

57.  Europaparlamentet efterlyser en förlängning av mandatet för FN:s särskilde rapportör om människorättssituationen i Vitryssland vid människorättsrådets 32:a möte, och uppmanar regeringen att fullt ut samarbeta med den särskilde rapportören och att förbinda sig att inleda reformer som borde ha genomförts för länge sedan för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från den särskilde rapportören och andra mekanismer för mänskliga rättigheter.

Georgien

58.  Europaparlamentet noterar de betydelsefulla lagstiftningsreformer som lett till vissa framsteg och förbättringar inom rättsväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barns rättigheter, liksom skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter samt internflyktingar.

59.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att det krävs ytterligare insatser i fråga om misshandel, särskilt när det gäller frihetsberövande före rättegång och rehabilitering av offer, ansvarsutkrävande för övergrepp av brottsbekämpande organ, utredningar av tidigare övergrepp av regeringstjänstemän samt minoriteter och kvinnors rättigheter. Parlamentet är fortsatt oroat över yttrande- och mediefriheten och över att observatörer inte släpps in i de ockuperade områdena Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien, där kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortfarande är omfattande. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.

Ryssland

60.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt regeringens fortsatta våldsamma förföljelse av avvikande åsikter genom att oberoende icke-statliga organisationer görs till måltavla med hjälp av lagen om så kallade utländska agenter och lagen om ”icke önskvärda utländska organisationer”, som tillåter att myndigheterna förbjuder internationella organisationer som anses hota Rysslands försvarsförmåga eller konstitutionella grundvalar, liksom det långvariga förtryck mot aktivister, politiska motståndare och regimkritiker som tar sig en mängd uttryck.

Ukraina

61.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över de fortsatta urskillningslösa angreppen på civila områden, de riktade attackerna mot skolor och användningen av skolor för militära ändamål av båda parter. Parlamentet fördömer de fortgående människorättskränkningarna i konflikten och stöder till fullo FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att vidta åtgärder för att möjliggöra tillhandahållandet av vissa typer av läkemedel, inbegripet läkemedel för substitutionsbehandling, att förbättra registreringsförfarandena och tillgången till sysselsättning och statliga förmåner för dem som fördrivits till följd av konflikten, att upphäva lagar som kan inverka negativt på yttrande- och föreningsfriheten, att vidta konkreta åtgärder för att motverka väpnade styrkors och gruppers användning av skolor i både regerings- och rebellkontrollerade områden samt att ratificera Romstadgan och ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen som fullvärdig medlem.

62.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja alla tänkbara insatser på FN-nivå för att bekämpa straffrihet och genomföra opartiska utredningar av de våldsamma händelserna och människorättskränkningarna i samband med tillslaget mot demonstrationerna på Självständighetstorget och av regeringstrogna styrkors och ryskstödda rebellers användning av klustervapen under den väpnade konflikten i östra Ukraina, liksom att ta upp människorättssituationen på Krim och andra kränkningar i anslutning till den väpnade konflikten i östra Ukraina.

Uzbekistan

63.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU:s medlemsstater att arbeta för en resolution från människorättsrådet om inrättande av en särskild FN-mekanism för Uzbekistan som ska sörja för FN:s övervakning, offentlig rapportering och debatten i människorättsrådet om människorättssituationen i Uzbekistan, liksom att ta itu med landets tradition av bristande samarbete med FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter, det fortsatta frihetsberövandet av ett stort antal politiska motståndare, däribland människorättsförsvarare, de fortsatta inskränkningarna av föreningsfriheten, yttrandefriheten och mediefriheten samt den fortsatta användningen av tvångs- och barnarbete.

Bahrain

64.  Europaparlamentet beklagar att Bahrains regering inte har gjort några framsteg för att bemöta farhågor kring det fortsatta frihetsberövandet av många personer, däribland människorättsförsvarare, politiska aktivister och journalister, för att dessa har utövat sin rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster och till föreningsfrihet, liksom den bristande ansvarsskyldigheten för människorättskränkningar, bland annat tortyr, och avsaknaden av ett oberoende och opartiskt rättsväsen i Bahrain.

65.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att ta upp människorättssituationen i Bahrain i människorättsrådet genom enskilda uttalanden, ett uppföljande gemensamt uttalande eller en resolution som kräver att Bahrain omedelbart och villkorslöst friger alla människorättsförsvarare, politiska aktivister och andra personer som frihetsberövats och anklagats för påstådda brott med anknytning till yttrandefriheten, rätten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfriheten samt säkerställer opartiska utredningar av alla påståenden om tortyr och misshandel och skyndsamt underlättar besök av den särskilde rapportören om tortyr och andra FN-mekanismer för mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin begäran om att EU ska utarbeta en övergripande strategi för hur unionen och dess medlemsstater aktivt kan arbeta för att de fängslade aktivisterna och samvetsfångarna ska friges.

Israel/Palestina

66.  Europaparlamentet uppmanar EU att upprepa sin ståndpunkt om ansvarsskyldighet såsom den anges i utrikesrådets slutsatser från juli 2015, nämligen att statliga och icke‑statliga aktörers efterlevnad av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, inbegripet ansvarsskyldighet, är en hörnsten för fred och säkerhet i regionen.

67.  Mot bakgrund av detta åtagande av utrikesrådet i juli 2015, och uppmaningen till tredjestater i den EU-stödda resolutionen från människorättsrådet i juli 2015 att främja respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i det ockuperade palestinska territoriet, uppmanar Europaparlamentet eftertryckligen EU att uppmana alla parter att genomföra trovärdiga utredningar av påstådda kränkningar av internationell rätt, att aktivt övervaka och bedöma huruvida pågående utredningar följer internationella normer om skyldigheten att utreda, också genom att regelbundet söka klarhet i nedlagda fall, att trycka på för en lämplig uppföljningsmekanism i syfte att säkerställa genomförandet av rekommendationerna i 2015 års rapport från FN:s undersökningskommission och i tidigare FN-rapporter samt att uppmana Israel att samarbeta med ICC:s preliminära undersökning, bland annat genom att ge tillträde och medverka till informationsförfrågningar.

68.  Europaparlamentet beklagar djupt de israeliska myndigheternas vägran att samarbeta med FN:s särskilde rapportör om det ockuperade palestinska territoriet, vilket ledde till hans avgång på grund av Israels underlåtenhet att ge honom tillträde till det ockuperade palestinska territoriet.

Syrien

69.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den fortsatta försämringen av säkerhetssituationen och den humanitära situationen i Syrien. Parlamentet fördömer skarpt övergreppen, blodbaden, tortyren, morden och det sexuella våldet i Syrien, som landets befolkning utsätts för av Assadregimen, den så kallade Islamiska staten och andra extremist- och terroristgrupper. Parlamentet efterlyser än en gång en hållbar lösning på konflikten i Syrien genom en syriskledd politisk process som leder till en verklig politisk omvandling som tillgodoser det syriska folkets legitima strävanden och gör det möjligt för syrierna att själva bestämma över sin framtid på ett oberoende och demokratiskt sätt. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd för de pågående FN-ledda insatserna för att nå en politisk lösning på konflikten.

70.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen människorättsrådet att rikta en uppmaning till FN:s säkerhetsråd att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de som gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland kränkningar som kan utgöra brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, ska ställas till svars, bland annat genom att situationen i Syrien hänskjuts till Internationella brottmålsdomstolen.

Saudiarabien

71.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och demokratin. Parlamentet motsätter sig starkt det beslut som fattats av FN, med stöd av EU-medlemsstater, att låta Saudiarabiens FN-ambassadör i Genève få en nyckelroll i människorättssammanhang, i och med att han valdes till ordförande för en panel av oberoende experter inom människorättsrådet.

72.  Europaparlamentet förblir djupt oroat över de systematiska och utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien. De saudiska myndigheterna uppmanas att frige alla samvetsfångar, däribland 2015 års Sacharovpristagare, Raif Badawi.

73.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över massavrättningen av 47 fångar i Saudiarabien den 2 januari 2016, efter en alarmerande ökning av antalet avrättningar under 2015.

74.  Europaparlamentet noterar med oro att det bland de avrättade fanns ungdomar, psykiskt sjuka personer och fångar som dömts till döden för brott som inte riktat sig mot människoliv, särskilt sådana som rör utövandet av rätten till mötesfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet.

75.  Europaparlamentet uppmanar de saudiska myndigheterna att fullt ut medverka till människorättsrådets särskilda förfaranden och samarbeta med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar Saudiarabien att införa ett moratorium för dödsstraffet.

Västsahara

76.  Europaparlamentet kräver att de grundläggande rättigheterna för det västsahariska folket respekteras, däribland föreningsfriheten, yttrandefriheten och mötesfriheten. Parlamentet kräver att alla västsahariska politiska fångar friges, och att parlamentsledamöter, oberoende observatörer, icke-statliga organisationer och pressen ges tillträde till de västsahariska territorierna. FN uppmanas kraftfullt att ge Minurso ett mandat på människorättsområdet, såsom är fallet för FN:s alla andra fredsbevarande uppdrag runt om i världen. Parlamentet stöder en rättvis och varaktig lösning av konflikten i Västsahara som bygger på det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, i enlighet med de tillämpliga FN-resolutionerna.

Jemen

77.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den dramatiska och våldsamma konflikt och den humanitära kris utan motstycke som drabbat landet. Parlamentet fördömer de allvarliga brott mot krigets lagar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av de stridande parterna, särskilt de urskillningslösa och oproportionerliga flyganfall av den saudiskledda koalitionen som har dödat och sårat många civila och förstört åtskilliga civila objekt. Parlamentet fördömer de jemenitiska myndigheternas utvisning av representanten för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att stödja inrättandet av en internationell undersökning vid människorättsrådet med uppgift att dokumentera brott begångna av alla sidor sedan september 2014.

Burundi

78.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de riktade angreppen på människorättsförsvarare, journalister och deras familjemedlemmar. Parlamentet fördömer kraftfullt det politiska våldet, de summariska avrättningarna, människorättsbrotten och uppviglingen till våld på politiska, etniska eller andra grunder i Burundi, liksom den fortsatta straffriheten för förövarna, inbegripet polisen och säkerhetsstyrkorna, ungdomsgrupper med anknytning till politiska partier samt tjänstemän.

79.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de burundiska myndigheterna att få ett slut på dessa kränkningar och brott som en angelägen och brådskande fråga, bland annat genom att omedelbart sätta stopp för morden och angreppen på människorättsförsvarare, journalister samt verkliga eller misstänkta motståndare och kritiker och genom att genomföra grundliga, opartiska och oberoende utredningar för att ställa de skyldiga inför rätta och ge offren upprättelse.

80.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets särskilda möte den 17 december 2015 om att förhindra en ytterligare försämring av människorättssituationen i Burundi, men beklagar att det tog så lång tid innan mötet hölls. Parlamentet vill att uppdraget med oberoende experter snabbt ska sättas in, och uppmanar de burundiska myndigheterna att samarbeta fullt ut med uppdraget.

Mauretanien

81.  Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med att lagstifta mot alla former av slaveri och slaveriliknande förhållanden, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat för att gällande lagar inte genomförs i praktiken. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveri, att inleda en landsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppdelade uppgifter om alla former av slaveri samt att genomföra en ingående evidensbaserad studie om slaveriets historia och karaktär i syfte att utrota sedvänjan.

82.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och landets egna lagar. Parlamentet begär också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby So friges, så att de kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot det fortsatta slaveriet utan fruktan för trakasserier eller hotelser.

Sydsudan

83.  Europaparlamentet välkomnar det fredsavtal som de stridande parterna undertecknade den 28 augusti 2015 och som markerade slutet på inbördeskriget. Avtalet omfattar maktdelning under en övergångsperiod, säkerhetsarrangemang och inrättandet av en hybriddomstol som ska pröva alla brott som begåtts sedan konfliktens början. Parlamentet påminner om att konflikten har krävt tusentals människoliv och lett till fördrivning av hundratusentals människor som tvingats på flykt.

84.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att avhålla sig från brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell humanitär rätt, inbegripet internationella brott såsom utomrättsliga avrättningar, etniskt motiverat våld, konfliktrelaterat sexuellt våld, däribland våldtäkt, liksom könsrelaterat våld, rekrytering och utnyttjande av barn, påtvingade försvinnanden och godtyckliga gripanden och frihetsberövanden.   

85.  Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet att stödja utnämningen av en särskild rapportör om Sydsudan med ett mandat att övervaka och offentligt rapportera om brott, bland annat rekrytering och utnyttjande av barnsoldater, och om användning av skolor för militära ändamål, liksom att lämna rekommendationer om hur ett faktiskt ansvarsutkrävande ska uppnås.

Venezuela

86.  Europaparlamentet välkomnar det fria och rättvisa val som hölls i Venezuela den 6 december 2015. Parlamentet ser positivt på att resultatet godtogs av såväl regeringen som oppositionen, och påminner om hur viktigt det är att upprätthålla konstitutionen, respektera de mänskliga rättigheterna och följa det venezuelanska folkets vilja.

87.  Europaparlamentet påminner om att den nya regeringen kommer att få ta upp ett stort antal människorättsfrågor, alltifrån straffrihet och ansvarsutkrävande för utomrättsliga avrättningar, begångna bland annat av säkerhetsstyrkorna, till godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, politiska fångars rätt till en rättvis rättegång, rättsväsendets oberoende, mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet.

Demokratiska folkrepubliken Korea

88.  Europaparlamentet välkomnar den resolution som antagits av generalförsamlingen och som fördömer de långvariga och pågående systematiska, utbredda och grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea), och uppmuntrar FN:s säkerhetsråd att vidta lämpliga åtgärder för att utkräva ansvar, bland annat genom att överväga att hänskjuta situationen i landet till Internationella brottmålsdomstolen. Människorättsrådet uppmanas att upprepa sin begäran om ansvarsskyldighet, även för dem som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten enligt politik som fastställts på högsta statliga nivå för flera årtionden sedan.

Kina

89.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de pågående omfattande tillslagen mot människorättsaktivister och människorättsadvokater. Parlamentet påpekar att mer än 200 advokater och jurister sedan juli 2015 har kallats in eller förts bort för förhör i det mest skoningslösa försöket på årtionden att tysta kritiker av regimen. Parlamentet är oroat över nyheten att de kinesiska myndigheterna under de senaste dagarna formellt har arresterat minst sju människorättsadvokater och deras medarbetare, anklagade för ”omstörtande verksamhet”, som hållits fångna i hemlighet i sex månader.

Burma/Myanmar

90.  Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet är dock fortsatt oroat över de konstitutionella ramarna för detta val, där 25 procent av platserna i parlamentet var reserverade för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts i fråga om mänskliga rättigheter, samtidigt som det kvarstår ett flertal stora orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster.

91.  Europaparlamentet fördömer det faktum att rohingyafolket diskrimineras och förtrycks på ett allvarligt och omfattande sätt, vilket förvärras av att folkgruppen saknar rättslig status och av att hetsen mot icke-buddister ökar. Parlamentet efterlyser fullständiga, transparenta och oberoende utredningar av alla rapporter om kränkningar av rohingyafolkets mänskliga rättigheter, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 i syfte att ”skydda ras och religion” innehåller könsdiskriminerande inslag. Parlamentet beklagar djupt att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter fortfarande inte har fått tillstånd att inrätta ett kontor i landet. Parlamentet insisterar på att det måste göras en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och Burma/Myanmar slutförs.

Nepal

92.  Europaparlamentet ser positivt på att Nepals nya konstitution, som bör lägga grunden för landets framtida politiska stabilitet och ekonomiska utveckling, trädde i kraft den 20 september 2015. Parlamentet hoppas att de återstående problemen med politisk representation för minoriteter, bland annat daliterna, liksom medborgarskapslagarna, kommer att åtgärdas inom en snar framtid.

93.  Europaparlamentet beklagar den utbredda bristen på ansvarsutkrävande för människorättsbrott som begicks av båda sidor under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvinnande antogs i maj 2014. Nepals regering uppmanas kraftfullt att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande friheter. Indien uppmanas eftertryckligen att häva sin inofficiella blockad mot Nepals ekonomi, som i kombination med den förödande jordbävningen i april 2015 har vållat en humanitär kris och tvingat in nästan en miljon nepaleser i en fattigdom utan utväg.

°

°  °

94.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0470.

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy