FÖRSLAG TILL RESOLUTION om genomförandet av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina
15.1.2016 - (2015/3032(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Jacek Saryusz-Wolski, Andrej Plenković, Sandra Kalniete, Jerzy Buzek, David McAllister, Michael Gahler, Daniel Caspary, Iuliu Winkler, Andrzej Grzyb, Tunne Kelam, Jaromír Štětina, Alojz Peterle, Davor Ivo Stier, László Tőkés, Jarosław Wałęsa, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Mariya Gabriel, Fernando Ruas, Siegfried Mureşan, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Dariusz Rosati, Ramón Luis Valcárcel Siso för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0068/2016
B8-0069/2016
Europaparlamentets resolution om genomförandet av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, Moldavien och Ukraina, å andra sidan,
– med beaktande av Europaparlamentets ratificering av dessa avtal i september (Ukraina), november (Moldavien) och december (Georgien) 2014,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Georgien, Moldavien och Ukraina samt sitt nyligen behandlade betänkande om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (nedan kallad EGP) och det östliga partnerskapet,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet för det östliga partnerskapet i Riga den 21–22 maj 2015,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 18 november 2015 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om översynen av EGP,
– med beaktande av lägesrapporterna om Georgiens och Ukrainas genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering av den 18 december 2015,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Georgien, Moldavien och Ukraina är länder i det östliga partnerskapet som har valt att slå in på en väg med närmare politisk associering och ekonomisk integration med EU genom den hittills mest avancerade generationen av associeringsavtal, som innebär att det inrättas djupgående och omfattande frihandelsområden, tillsammans med en reformagenda baserad på demokrati, goda styrelseformer, rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
B. EU erkänner dessa tre länders europeiska strävanden och framhåller att associeringsavtalen ger dem mervärde i deras reformarbete.
C. Associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien och Moldavien började tillämpas provisoriskt den 1 september 2014.
D. Den provisoriska tillämpningen av associeringsavtalet med Ukraina tog sin början den 1 november 2014, medan det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med Ukraina började tillämpas provisoriskt först den 1 januari 2016.
E. I april 2014 infördes viseringsfria resor mellan EU och Moldavien. Av kommissionens senaste rapporter i december 2015 framgår det att Georgien och Ukraina nu uppfyller kraven i handlingsplanerna för viseringsliberalisering.
F. EU:s kontakter med länderna i det östliga partnerskapet har stött på starkt motstånd och aggressiva reaktioner från Ryska federationens sida, såsom repressalieåtgärder mot associeringsländerna. De djupgående och omfattande frihandelsavtalen är inte riktade mot någon tredje parts intressen och EU har visat en långtgående god vilja och arbetat åtskilligt för att åtgärda eventuella tvivel på vilka konsekvenser tillämpningen av dessa avtal för med sig.
1. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts med tillämpningen av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen. Parlamentet erinrar om att EU och de tre partnerna också i fortsättningen måste ha som en långsiktig prioritering att dessa avtal med tillhörande associeringsagendor ska tillämpas minutiöst noggrant och i rätt tid. Parlamentet påminner kommissionen om att allt måste göras till stöd för en fullständig och framgångsrik tillämpning av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen i samtliga tre länder.
2. Europaparlamentet påpekar att en framgångsrik tillämpning av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen är beroende av en stabil politisk omgivning, konkreta planer för handelspolitiska reformer, institutionell kapacitet med en klar ansvarsfördelning, strategiskt tänkande, medverkan från det civila samhället och ekonomiskt och tekniskt stöd från internationellt håll.
3. Europaparlamentet konstaterar att samtliga tre länder står inför liknande utmaningar för sin territoriella integritet och att politiska, sociala och ekonomiska reformer utsätter dem för ett inre tryck. Parlamentet betonar att länderna i sina strukturreformer bör prioritera att befästa demokratin, utrota korruptionen och stärka rättsstaten.
4. Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för alla tre partners suveränitet och territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser.
5. Europaparlamentet understryker att associeringsländerna av egen fri vilja valt att ha fördjupade förbindelser med Europeiska unionen och att deras val måste respekteras fullständigt och vara fritt från alla påtryckningar utifrån. Syftet med dessa förbindelser är att i dessa länder stimulera till en stabilare, modernare och mer mångsidig ekonomi, tillsammans med välstånd och demokrati, på basis av respekt för mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och rättsstatlighet.
6. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin senaste bedömning av handlingsplanerna för viseringsliberalisering för Ukraina och Georgien ställt sig positiv till viseringsliberalisering för dessa bägge länder. Parlamentet förväntar sig att rådet och medlemsstaterna utan onödigt dröjsmål ska bevilja dessa länder viseringsfrihet. Parlamentet uttrycker sin övertygelse om att medborgarna i dessa bägge länder kommer att uppleva viseringsfriheten som en konkret fördel med att de valt att orientera sig i riktning mot Europa, och dessutom stimulera direkta personkontakter mellan å ena sidan företagen, det civila samhället och invånarna i EU och å andra sidan deras motparter i länderna i det östliga partnerskapet.
7. Europaparlamentet betonar att den djupt inrotade korruptionen, tillsammans med ett rättsväsen som är politiserat och saknar oberoende, utgör ett svårt hinder för associeringsländernas samhällsekonomiska utveckling och kvarstår som en gemensam utmaning för det beslutsamma reformarbete som dessa tre länder utför, i enlighet med bokstaven och andan i associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen.
8. Europaparlamentet understryker att de huvudsakliga syftena med de djupgående och omfattande frihandelsområdena är följande: på mikroplanet att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar av vanliga människors levnadsvillkor genom att trygga stabiliteten, öppna möjligheter för små och medelstora företag och skapa sysselsättning, och på makroplanet att vara tillväxtskapande och reformfrämjande, bland annat genom att bekämpa korruptionen, förbättra villkoren för handelsutveckling och investering, uppmuntra en tillnärmning av lagstiftningen och en successiv integration av partnerna i EU:s inre marknad, och skapa ett gynnsamt och förutsägbart affärsklimat.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år ingående rapportera om tillämpningen av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina, för Georgiens del framför allt om mekanismen för att undvika kringgående, och för Moldaviens del om mekanismen för att undvika kringgående och om skyddsklausulen.
10. Europaparlamentet framhåller vikten av de bestämmelser om energisamarbete som ingår i associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och handlar om försörjningstrygghet och utvecklingen av konkurrensutsatta, öppna och icke-diskriminerande energimarknader i enlighet med EU:s bestämmelser och normer, samt om förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet stöder EU:s avsikt att via energigemenskapen förbättra den fullständiga energimarknadsintegrationen med Moldavien, Ukraina och Georgien.
11. Europaparlamentet påpekar att nyttan med tillämpningen av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen måste förklaras för invånarna i associeringsländerna och eventuella vanföreställningar klaras upp. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att stödja det civila samhället och medierna i deras arbete med dessa frågor, och välkomnar det arbete med detta som gjorts av gruppen East StratCom.
Georgien
12. Europaparlamentet betonar att det måste garanteras en politisk omgivning som präglas av lugn och respekt och att fullständig respekt måste säkerställas för oberoendet och effektiviteten hos de institutioner som garanterar demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter i Georgien. Parlamentet understryker att en livskraftig politisk opposition är en ovillkorlig förutsättning för ett balanserat och moget politiskt system. Parlamentet fördömer alla rapporterade våldshandlingar mot medlemmar av något som helst politiskt parti och betonar att alla sådana handlingar snabbt och grundligt bör utredas.
13. Europaparlamentet anser att förfarandena mot Georgiens f.d. president Micheil Saakasjvili är ett flagrant exempel på selektiv rättvisa, något som också gäller för de fall där tjänstemän som arbetat under tidigare regeringar och medlemmar av den nuvarande oppositionen gripits och satts i fängelse. Parlamentet ser med djup oro på att rättsväsendet utnyttjas för att försvaga politiska meningsmotståndare, något som undergräver såväl Georgiens väg i riktning mot Europa som de georgiska myndigheternas arbete för demokratiska reformer. Parlamentet erinrar sig fallet med Tbilisis f.d. borgmästare Gigi Ugulava, som greps 23 timmar efter att han frigetts från fängelset då författningsdomstolen förklarat hans utdragna häktningstid i avvaktan på rättegång såsom författningsstridig och olaglig. Parlamentet uppmanar Georgiens politiska eliter att fokusera på sitt lands framtid och minska den politiska polariseringen.
14. Europaparlamentet betonar att alla fall då åtal väcks måste vara öppna, opartiska, underbyggda med bevis, proportionerliga och fria från politiska motiv och strikt bör följa ett korrekt förundersöknings- och rättsförfarande samt genomföras med fullständig respekt för principerna om en rättvis rättegång, vilka stadgas i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
15. Europaparlamentet uttrycker oro över att man på senaste tid försökt ändra på ägandeförhållandena för Georgiens mest populära oberoende tv-kanal Rustavi 2 och på dess redaktionella linje. Parlamentet kräver ett slut på denna politiskt motiverade skrämseltaktik och upprepar att detta är särskilt betänkligt mot bakgrund av att det blir allt sämre med mediefriheten, samt att det allvarligt strider mot både andan och bokstaven i associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och dessutom är ett hot mot Georgiens väg i riktning mot Europa.
16. Europaparlamentet uppmanar Georgiens regering, framför allt mot bakgrund av parlamentsvalet 2016, att skapa en gynnsam verksamhetsmiljö för fria medier, där yttrandefrihet och mediepluralism gynnas, samt att låta medierna rapportera oberoende och objektivt, utan några politiska eller ekonomiska påtryckningar.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att sända ut ett expertuppdrag med högt uppsatta rådgivare, sammansatt av pensionerade domare från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, för att övervaka det pågående fallet med Rustavi 2.
18. Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för Georgiens självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, och upprepar sin oro över att ryska styrkor fortsätter ockupera de georgiska territorierna Abchazien och Tskhinvali/Sydossetien. Parlamentet fördömer skarpt att den av Ryssland bedrivna processen för avgränsning fortsätter och utvidgas längsmed den administrativa gränslinjen, med åtföljande allvarliga humanitära konsekvenser. Parlamentet uppmuntrar Georgien till fortsatt arbete för att nå ut till sina befolkningsgrupper inom landets hela territorium.
Moldavien
19. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den faktiska situationen med systeminbyggd politisk instabilitet, som i själva verket pågått sedan det senaste parlamentsvalet den 30 november 2014. Parlamentet beklagar att Moldaviens parlament och de politiska partier som finns företrädda där ännu inte lyckats bilda en ny regering, efter det att omröstningen om misstroendevotum den 29 oktober 2015 ledde till att regeringen med Valeriu Strelețs som premiärminister avgick. Parlamentet noterar de misslyckade regeringsbildningsförsöken den 4 och 13 januari.
20. Europaparlamentet anser att dagens politiska dödläge i Moldavien nått en kritisk punkt som riskerar att ytterligare destabilisera landet och dess redan svaga institutioner och som utgör ett hot mot ekonomin, särskilt genom att de utländska direktinvesteringarna och skatteintäkterna minskat.
21. Europaparlamentet uppmanar alla Europavänliga partier i Moldavien att bortse från sina meningsskiljaktigheter och att axla sitt ansvar, att seriöst förhandla och få slut på den aktuella krisen och att finna en majoritet som kan bilda en stabil regering som kommer att fungera fram till slutet av innevarande valperiod och som utan dröjsmål kommer att med kraft börja genomföra alla nödvändiga reformer, med tydliga resultat och en exakt tidsgräns för tillämpningen.
22. Europaparlamentet uppmanar de Europavänliga partierna till insikt om hur graverande de geopolitiska konsekvenserna skulle bli ifall de inte skulle lyckas bilda en ny regering senast vid utgången av den frist som fastställts i författningsdomstolens utslag, nämligen den 29 januari 2016, något som i så fall skulle leda till förtida val. Parlamentet betonar vilka negativa konsekvenser ett förtida val skulle kunna få för de Europavänliga partiernas styrka, förutom att det skulle kunna leda till en eventuell/sannolik geopolitisk nyinriktning och ytterligare destabilisera landet.
23. Europaparlamentet påpekar att de nödvändiga reformerna i Moldavien förutsätter att den systeminbyggda korruptionen utrotas, att obehörig påverkan av statsmakterna från utomståendes sida (så kallad state capture) fås bort, att det inrättas ett oberoende, opartiskt och avpolitiserat rättsväsen, att ekonomin stabiliseras i överensstämmelse med Internationella valutafondens (IMF) krav och att det tillförsäkras en effektiv tillsyn över banksektorn. Parlamentet beklagar att EU:s ekonomiska stöd varit inställt sedan början av 2015 till följd av den politiska instabiliteten, samt av att de moldaviska institutionerna inte kunnat få något uträttat och något avtal med IMF inte förelegat. Parlamentet påpekar att det finns risk för statsbankrutt i början av 2016 om den aktuella politiska krisen fortsätter.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge Moldaviens kommande regering all teknisk knowhow och allt ekonomiskt stöd som behövs, och då ta modell av EU:s stödgrupp för Ukraina, bland annat genom att sända ut experter och tjänstemän från Bryssel och medlemsstaternas huvudstäder och integrera dem i Moldaviens förvaltningsapparat så att de kan bistå med och övervaka tillämpningen av reformer, på ort och ställe och dag för dag.
25. Europaparlamentet upprepar att man måste lämna all möda ospard och visa politisk vilja och mod i arbetet med att vederbörligen utreda den korruptionsskandal som ledde till att banksektorn bestals på omkring en miljard euro (vilket motsvarar ungefär 18 % av den lokala BNP) och ställa de skyldiga inför rätta och få tillbaka de stulna medlen. Alla ovannämnda åtgärder vore ett viktigt steg från den politiska klassens sida på vägen mot ett återvunnet samhällsförtroende.
Ukraina
26. Europaparlamentet välkomnar att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina trätt i kraft den 1 januari 2016. Parlamentet fördömer dock att Ryska federationen ensidigt inställt tillämpningen av sitt frihandelsavtal med Ukraina, infört betungande handelsbegränsningar för Ukrainas export till Ryssland och hindrar transiteringen av varor till tredjeländer, samt bryter mot Världshandelsorganisationens avtal och andra bilaterala avtal så att det blir till skada för Ukrainas ekonomi och utrikeshandel. Parlamentet uppmanar rådet att vidta åtgärder som sporrar Ryssland att korrigera och avskaffa dessa åtgärder. Parlamentet uttalar sin avsikt att fortsätta följa frågan om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina inom Europaparlamentets därav berörda organ.
27. Europaparlamentet påpekar att kommissionen under halvtannat år varit öppen och arbetat som aldrig förut för att åtgärda Rysslands alla farhågor om vilka konsekvenser tillämpningen av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet skulle föra med sig och för att finna praktiska lösningar. Parlamentet beklagar att man på ryskt håll inte kunnat lägga fram några konkreta exempel på hur landets egen marknad och handel skulle komma att påverkas av att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet träder i kraft. Parlamentet upprepar de potentiella vinsterna med tillämpningen av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet för Ryssland, genom ökad handel och ekonomisk verksamhet och ett mer stabilt grannskap.
28. Europaparlamentet upprepar sitt skarpa fördömande av Rysslands aggressions- och expansionspolitik som hotar såväl Ukrainas enhet, territoriella integritet och självständighet som Europeiska unionen själv, liksom också av Rysslands militära intervention på och ockupation av ukrainskt territorium, bland annat i form av den olagliga annekteringen av Krim som innebär ett brott både mot folkrätten och mot Rysslands egna åtaganden till följd av FN:s stadga, Helsingforsslutakten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och samförståndsavtalet från Budapest den 5 december 1994.
29. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över tillämpningen av Minskavtalet vid den ursprungligen överenskomna tidsgränsen den 31 december 2015. Parlamentet erinrar om att de ryska myndigheterna har ett särskilt ansvar i detta hänseende. Parlamentet upprepar att allt fler kränkningar av eldupphöret inträffat sedan mitten av oktober, vartill kommer att rörelsefriheten för observatörer från OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag fortfarande är begränsad, att Ukraina ännu inte återfått kontrollen över hela sin gräns med Ryssland, att ingen överenskommelse uppnåtts om hur de lokala valen ska förrättas i de tillfälligt ockuperade områdena Luhansk och Donetsk, och att inte heller alla personer som olagligt berövats sin frihet, såsom Nadija Savtjenko eller Oleg Sentsov, har frigetts.
30. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 21 december 2015 att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, eftersom Minskavtalen inte har genomförts. Parlamentet framhåller att ett fullständigt genomförande av Minskavtalen är en förutsättning för att sanktionerna ska upphävas.
31. Europaparlamentet gratulerar Ukraina till att ha fått ett positivt utlåtande i den slutliga lägesrapporten om genomförandet av handlingsplanen för viseringsliberalisering, vilken offentliggjordes av kommissionen i december 2015. Parlamentet förväntar sig att Ukrainas ledare ska fullgöra sina åtaganden i fråga om korruptionsbekämpning under första kvartalet av 2016. Parlamentet välkomnar de ukrainska myndigheternas fortsatta arbete för att uppfylla handlingsplanen för viseringsliberalisering och litar på att det snabba införandet av viseringsfrihet av en överväldigande majoritet bland Ukrainas folk kommer att uppfattas som en konkret fördel med att de gått in för att orientera sig i riktning mot Europa. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska lägga fram ett konkret lagstiftningsförslag där förteckningen över de tredjeländer vilkas medborgare inte behöver visering byggs ut med Ukraina.
32. Europaparlamentet betonar att den djupt inrotade korruptionen är den största enskilda utmaningen för reformarbetet. Parlamentet uppmanar med kraft Ukrainas myndigheter att gå in för att utrota korruptionen i landet, och välkomnar de beslut som hittills fattats, såsom införande av lagstiftning mot korruption, institutioner (den nationella byrån för korruptionsbekämpning, det nationella organet för förebyggande av korruption, en åklagare för korruptionsfall) och mekanismer. Parlamentet uppmanar enträget till vaktslående om politiskt oberoende, samt till att tillräckliga ekonomiska och andra resurser ska anslås för att institutionerna ska kunna utföra sina skyldigheter och således fullt motsvara förväntningarna både inom det internationella samfundet och, framför allt, bland Ukrainas invånare. Parlamentet betonar framför allt att de korruptionsbekämpande institutionerna måste vara politiskt oberoende och ha tillräckligt med befogenheter och resurser för att verkligen kunna utföra sitt uppdrag. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att inte göra några eftergifter på den här punkten och att stå emot egenintressen, eftersom både det internationella samfundet som ger stöd till Ukraina och Ukrainas invånare själva förväntar sig att kampen mot korruptionen snabbt ska ge konkreta resultat. Framstegen kommer att mätas endast utgående från resultaten och inte utgående från de goda avsikterna.
33. Europaparlamentet förväntar sig att de ukrainska myndigheterna snabbt och minutiöst ska tillämpa bestämmelserna i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och i associeringsagendan. Parlamentet uttrycker sin förståelse för att krigssituationen i östra Ukraina lägger svåra hinder i vägen för detta. Parlamentet säger dock klart ifrån att Ukrainas möjligheter till framgång och motståndskraft mot någon yttre fiende strikt beror av att landet präglas av sund ekonomi och lagstiftning, blomstrande demokrati och stigande välstånd.
34. Europaparlamentet upprepar att den fullständiga tillämpningen av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kommer att leda till ökad stabilitet, hållbar tillväxt, tillträde till nya marknader samt en tillnärmning till EU:s föreskrifter och normer. Allt detta kommer att bli till nytta för den ekonomiska miljön och till exempel göra beslutsfattandet om upphandlingsfrågor mera öppet, så att landet inte längre följer de postsovjetiska oligarkernas praxis med att gå smygvägar för att göra ekonomiska affärer. Det kommer att föra med sig konkreta resultat för vanliga medborgare, ge dem arbetstillfällen och låta dem verka i ett land med sunda och starka institutioner, så att dessa vanliga människor får uppleva att de respekteras och har ett människovärde.
35. Europaparlamentet påpekar att arbetet med reformer av domstols- och åklagarväsendet måste prioriteras på lång sikt för att Ukrainas folk ska återfå sitt fulla förtroende för att Ukrainas nuvarande myndigheter menar allvar med sitt reformarbete. Dessa reformer bör ge landet en ny generation av oberoende yrkespersoner som tillträder sina ämbeten utgående från objektiva och konkurrensutsatta urvalsförfaranden. Parlamentet framhåller att riksåklagaren bör återvinna folkets förtroende genom att ställa inför rätta dem som bär ansvaret för att människor dödats vid protesterna på Euromajdan. Det är av yttersta vikt med ett oberoende rättsväsen, liksom också med öppna förfaranden och avpolitisering. En verkligt effektiv rättsstat måste etableras. Parlamentet framhåller att framsteg kommer att synas så snart man radikalt brutit med det förflutna och vanligt folk vet att rättvisan står på deras sida, och inte, såsom fallet varit under de gångna tjugo åren, på deras sida som har råd att betala för den.
35. Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet med att reformera statsförfattningen inom områdena decentralisering och rättsväsen. Parlamentet erinrar om att Europarådets Venedigkommission utfärdat positiva rekommendationer om bägge uppsättningarna av författningsändringar. Parlamentet betonar att om de ändringar som avser rättsväsendet antas kommer detta att bana väg för en genomgripande reform av rättsväsendet, och välkomnar därför de åtgärder som nyligen vidtagits av Ukrainas parlament för att dessa ändringar ska översändas till författningsdomstolen. Parlamentet understryker angående de ändringar som gäller decentralisering, att de inte bara återspeglar ett av kraven i Minskavtalen, utan också kommer att i avgörande grad bidra till moderniseringen av landet. Parlamentet uppmanar därför Ukrainas parlament att snabbt anta dessa ändringar vid andra behandlingen.
36. Europaparlamentet uttrycker oro över läget för Ukrainas ekonomi och för den finansiella situationen överlag i landet. Parlamentet konstaterar att det rapporterats smärre framsteg med stabiliseringen av den ekonomiska prestandan och lovordar den epokgörande uppgörelse om skuldlättnad som Ukraina uppnått med sina fordringsägare i september 2015. Parlamentet erinrar om att det internationella samfundet, framför allt EU, Europabaserade internationella finansiella institutioner, IMF och enskilda givarländer utfäst sig att ställa till förfogande ett rekordstort belopp på omkring 20 miljarder euro. Parlamentet påpekar att utbetalningen av det måste vara rigoröst anknuten till konkreta framsteg med reformer, riktmärken och tidsfrister för genomförandet, och att avreglering och avmonopolisering av ekonomin måste kvarstå som en prioritering, liksom också ytterligare lagstiftningsreformer, en seriös privatisering, skattereformer, ökad transparens och ett gynnsamt investeringsklimat. Parlamentet välkomnar att byrån för bättre lagstiftningsresultat nyligen inrättats för detta ändamål. Parlamentet uppmanar till ett aktivt deltagande av ukrainska experter och experter från EU för att bidra genom att tillhandahålla oberoende expertis och genom att övervaka genomförandet av reformprocessen.
37. Europaparlamentet uppskattar det aktiva och dynamiska arbete som görs av den parlamentariska associeringskommittén EU–Ukraina för att övervaka den politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska situationen i Ukraina, liksom också dess engagemang och stöd för att förbättra de ukrainska myndigheternas övergripande EU-inriktade reformarbete. Parlamentet erinrar sig det samförståndsavtal som undertecknades av Verchovna Rada och Europaparlamentet 2015, så att vi fick en gemensam ram för parlamentariskt stöd och kapacitetsuppbyggnad mellan de bägge parlamenten. Parlamentet erinrar sig att ett behovsprövningsuppdrag nu är på väg för att fastställa vilka former av stöd som Europaparlamentet ska ge åt Ukrainas Verchovna Rada.
38. Europaparlamentet betonar att det civila samhället i Ukraina måste stärkas så att det kan ge råd och stöd till myndigheterna i deras arbete med att förverkliga de utlovade reformerna och fungera som en effektiv väktare och påtala missförhållanden. Parlamentet välkomnar det effektiva samarbetet mellan experterna och Verchovna Rada, såväl vid reformarbetet som vid tillämpningen av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet anser det berömvärt att Verchovna Radas prioriteringar utformas i en omfattande dialog med det civila samhället och uppmanar till kraftfullare insatser för att man ska väcka företagsvärlden, framför allt de små och medelstora företagen, till ökad medvetenhet om de särskilda möjligheter som associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet erbjuder. Parlamentet uppmanar andra statliga institutioner till partnerskap med det civila samhället, eftersom tillämpningen av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet förutsätter verkligt stöd och verklig acceptans från samhällets sida, något som kan åstadkommas endast genom dialog och meningsutbyte.
39. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över människorättskränkningarna i östra Ukraina och på Krim, som olagligen annekterats av Ryska federationen och där krimtatarerna och andra minoriteter, framför allt religiösa minoriteter, utsätts för målinriktade människorättskränkningar till följd av att lag och ordning totalt kollapsat.
40. Europaparlamentet understryker att EU, tillsammans med de ukrainska myndigheterna, måste ägna ytterligare uppmärksamhet åt den humanitära krisen i Ukraina och ta itu med den katastrofala humanitära situationen, särskilt situationen för internflyktingar. Parlamentet berömmer de insatser som för detta ändamål gjorts av de ukrainska myndigheterna, kommissionen, medlemsstaterna och det internationella samfundet överlag. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att låta EU:s humanitära bistånd framträda tydligare och framhåller att detta är ett konkret sätt att utverka stöd bland befolkningen i de drabbade områdena. Parlamentet betonar behovet av ytterligare ekonomiskt stöd från EU till Ukraina för att hantera den allvarliga humanitära krisen.
41. Europaparlamentet uttrycker djup oro över omständigheterna kring den kommande rådgivande nederländska folkomröstningen om associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina och litar på att det nederländska folket kommer att fatta sitt beslut på grundval av avtalets förtjänster och inse vilka konkreta effekter det får för EU och särskilt för Nederländerna. Parlamentet ber Nederländernas regering om ett klarläggande av vad landet ämnar göra med anledning av omröstningsresultatet.
°
° °
42. Europaparlamentet betonar att undertecknandet och ratificeringen av associeringsavtalen inte utgör ett slutmål i EU:s förbindelser med Georgien respektive med Moldavien och Ukraina, och konstaterar att Georgien, Moldavien och Ukraina – precis som alla andra europeiska stater – enligt artikel 49 i EU-fördraget har ett europeiskt perspektiv och kan ansöka om medlemskap i unionen, förutsatt att de ansluter sig till demokratins principer, respekterar grundläggande friheter och minoriteters rättigheter samt garanterar rättsstaten.
43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Georgiens, Moldaviens och Ukrainas presidenter, premiärministrar och parlamentstalmän, Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Nederländernas utrikesminister.