Förfarande : 2016/2529(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0154/2016

Ingivna texter :

B8-0154/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 04/02/2016 - 8.10
CRE 04/02/2016 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0051

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 370kWORD 81k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0149/2016
27.1.2016
PE576.515v01-00
 
B8-0154/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om IS systematiska massmord på religiösa minoriteter (2016/2529(RSP))


Charles Tannock, Mark Demesmaeker, Ryszard Antoni Legutko, Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Czarnecki, Tomasz Piotr Poręba, Karol Karski, Arne Gericke, Angel Dzhambazki, Marek Jurek, Raffaele Fitto, Peter van Dalen, Kosma Złotowski, Zdzisław Krasnodębski, Jadwiga Wiśniewska, Andrew Lewer, Beatrix von Storch, Zbigniew Kuźmiuk, Kazimierz Michał Ujazdowski, Timothy Kirkhope, Stanisław Ożóg, Mirosław Piotrowski, Bolesław G. Piecha, Czesław Hoc, Branislav Škripek, Jana Žitňanská för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om IS systematiska massmord på religiösa minoriteter (2016/2529(RSP))  
B8-0154/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak och om Syrien, om IS/Daish och om religiös förföljelse,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 mars 2015 om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish, av den 20 oktober 2014 om Isil/Daish-krisen i Syrien och Irak, av den 30 augusti 2014 om Irak och Syrien, av den 14 april 2014 och den 12 oktober 2015 om Syrien, och av den 15 augusti 2014 om Irak,

–  med beaktande av rådets beslut 2003/335/RIF av den 8 maj 2003 om utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt, EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor, riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredje land om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt, EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, samt EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Irak och Syrien och om hotet från IS/Daish,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989, och dess fakultativa protokoll från 2000 om barn som är inblandade i väpnade konflikter,

–  med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och tro,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, särskilt artiklarna 5–8,

–  med beaktande av analysramen från kontoret för FN:s särskilda rådgivare för förebyggande av folkmord,

–  med beaktande av rapporten av den 27 mars 2015 från kontoret för Förenta nationernas högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Irak mot bakgrund av de övergrepp som begåtts av den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten och därtill knutna grupper, framför allt punkt 16 om våldshandlingar som utförts av Islamiska staten i Irak och Levanten, och angrepp på religiösa och etniska grupper,

–  med beaktande av uttalandet av den 25 augusti 2014 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, om att civila i Irak i omfattande grad och systematiskt utsätts för ”ohygglig” förföljelse,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner på senaste tiden om Irak och Syrien, särskilt resolutionen 2249 (2015), med dess fördömande av terrorangrepp som nyligen utförts av IS,

–  med beaktande av resolution S-22/1, som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 3 september 2014, om människorättssituationen i Irak mot bakgrund av de övergrepp som begåtts av den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten och därtill knutna grupper,

–  med beaktande av uttalandet av den 13 oktober 2015 från FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för förebyggande av folkmord och FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för för skyldigheten att skydda om att det i Syrien blivit vanligare med uppvigling till våld på religiösa grunder,

–  med beaktande av rapporten av den 27 juli 2015 från Förenta nationernas högkommissarie för mänskliga rättigheter Technical assistance provided to assist in the promotion and protection of human rights in Iraq, särskilt punkt 18,

–  med beaktande av rapporten av den 13 augusti 2015 från den oberoende internationella undersökningskommissionen om Arabrepubliken Syrien, särskilt punkterna 165–173,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, undertecknad och ratificerad av alla EU-medlemsstater, bekräftar att de allvarligaste brotten som berör det internationella samfundet som helhet, däribland folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, inte får förbli ostraffade och att de på ett effektivt sätt måste lagföras genom åtgärder på nationell nivå och genom förstärkt internationellt samarbete.

B.  I den internationella juridiska definitionen på folkmord, i enlighet med artikel II i FN-konventionen från 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, står bland annat följande: ”[Folkmord är] envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen, a) att döda medlemmar av gruppen; b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada; c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis; d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen; e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp”. I artikel III anses som straffbara handlingar inte bara folkmord utan även stämpling till folkmord, omedelbar och offentlig uppmaning till folkmord och delaktighet i folkmord.

C.  Flera FN-rapporter tyder på att krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och möjligen folkmord begås mot kristna, yazidier och andra minoriteter på IS/Daish-kontrollerade territorier.

D.  Den 15 juli 2014 sade exempelvis Zainab Hawa Bangura, FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för sexuellt våld i konfliktsituationer, att det i Irak även förekommer rapporter om att etniska och religiösa minoriteter har blivit offer för fysisk misshandel, däribland sexuellt våld. FN:s särskilde representant meddelade följande den 3 augusti 2015, på ettårsdagen av tragedin i Sinjar: ”Dagarna därefter, mitt bland det fruktansvärda dödandet, sökte IS upp och tillfångatog hundratals kvinnor och flickor från etniska och religiösa minoriteter och skapade därmed ett mönster av sexuellt våld, slaveri, kidnappning och människohandel som fortsätter till dags dato. […] Dessa fasansfulla sexuella våldsbrott i konflikter, vilka kan utgöra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och/eller folkmord, kommer inte att glömmas.”

E.  Den 13 augusti 2014 gjorde Zainab Hawa Bangura, FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för sexuellt våld i konfliktsituationer, och Nickolay Mladenov, som är FN:s generalsekreterares särskilda representant för Irak, ett gemensamt uttalande där det bekräftades att omkring 1 500 kristna och yazidiska kvinnor kan ha kidnappats av Isil och sedermera tvingats in i sexuellt slaveri. I detta uttalande konstaterade båda de särskilda representanterna att ”Islamiska staten i Irak och Levanten” uttryckligen inriktat sig på kvinnor och barn och förövat barbariska illdåd mot minoriteter, i de områden som står under dess kontroll.

F.  I sitt uttalande om Irak den 12 augusti 2014 sade FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för förebyggande av folkmord och FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för skyldigheten att skydda, att ”de rapporter vi fått om de handlingar som begåtts av ’Islamiska staten’ också kan tyda på att det föreligger risk för folkmord”.

G.  I den rapport av den 13 mars 2015 som utarbetats av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter på begäran av Iraks regering stod det att ”bland de etniska och religiösa grupper som Isil inriktar sig på märks yazidier, kristna, turkmener, sabéer/mandéer, kakaer, kurder och shiiter”, och att ”det är rimligt att anta att vissa av de händelser som utspelat sig [i Irak under 2014 och 2015] […] kan utgöra folkmord”.

H.  I rapporten Report on the Protection of Civilians in the Armed Conflict in Iraq: 1 May – 31 October 2015 on the situation in Iraq från kontoret för Förenta nationernas högkommissarie för mänskliga rättigheter och kontoret för mänskliga rättigheter vid Förenta nationernas biståndsmission i Irak, vilken offentliggjordes den 19 januari 2016, står det att ”civilbefolkningen i Irak fortfarande utsätts för ett ofattbart våld och att den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil) fortsätter att i stor skala och systematiskt utöva våld och bryta mot internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt. Dessa handlingar kan i vissa fall kan vara liktydiga med krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och eventuellt folkmord.”

I.  I rapporten från kontoret för Förenta nationernas högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Irak framgår det, mot bakgrund av de övergrepp som begåtts av den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten och därtill knutna grupper, offentliggjord den 27 mars 2015, framför allt punkt 16 om våldshandlingar som utförts av Islamiska staten i Irak och Levanten och attacker mot religiösa och etniska grupper, att vissa av ”de våldsbrott som begåtts mot civila på grund av att de tillhör eller uppfattas tillhöra en etnisk eller religiös grupp kan […] i ljuset av de uppgifter som insamlats från alla håll […] utgöra folkmord”.

J.  I rapporten från FN:s biståndsmission i Irak om skyddet av civilpersoner i väpnad konflikt i Irak (11 december 2014–30 april 2015) står det att ”IS/Daish fortsätter att i stor skala och systematiskt utöva våld och bryta mot internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt. I vissa fall kan dessa handlingar vara liktydiga med krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och eventuellt folkmord.”

K.   I rapporten av den 27 juli 2015 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Technical assistance provided to assist in the promotion and protection of human rights in Iraq, står det i punkt 18 att ”Unami och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter fortsätter att få talrika trovärdiga rapporter om grova människorättskränkningar och allvarliga brott mot internationell människorättslagstiftning, som förövas av Islamiska staten i Irak och Levanten mot civilpersoner på ett sätt som uppenbarligen är utbrett eller systematiskt. I vissa fall kan dessa handlingar vara liktydiga med krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.”

L.  I rapporten av den 16 juni 2015 från FN:s särskilda rapportör för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen står det i punkt 11 att ”det finns belägg för att Islamiska staten i Irak och Levanten allvarligt brutit mot folkrätten, också i form av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och grova brott mot humanitär lagstiftning”.

M.  Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser berör alla medlemsstater, som är fast beslutna att samarbeta för att förebygga sådana brott och förhindra att förövarna får gå ostraffade, i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/Gusp av den 16 juni 2003.

N.  I FN:s säkerhetsråds resolution 2249 (2015) sägs det klart ut att den ideologi av våldsbejakande extremism som det så kallade IS/Daish bekänner sig till, med dess terrordåd, dess fortsatta grova, systematiska och utbredda angrepp på civilpersoner, dess brott mot mänskliga rättigheter och mot internationell humanitär rätt, inbegripet de brott som förövats av religiösa eller etniska skäl, dess utradering av kulturarvet och dess handel med kulturföremål, utgör ett världsomspännande och exempellöst hot mot internationell fred och säkerhet.

O.  I synnerhet kristna har flytt Irak och Syrien i stort antal och fått bevittna hur deras samfund starkt har decimerats, både i absoluta och relativa siffror. När det gäller Irak hade denna utvandring inletts redan 2003, långt före tillblivelsen av IS/Daish. Det pågår ett ständigt utflöde av kristna från de flesta andra länder i Mellanöstern, eftersom de inte längre ser någon framtid för sig själva där. Om den nuvarande trenden fortsätter kommer det i stora delar av Mellanöstern snart inte längre att finnas någon kristen närvaro, och kristna samfund och kulturer, några av dem 2 000 år gamla, kommer att ha försvunnit för alltid.

P.  Nyligen offentliggjorda rapporter påtalar den allt sämre situationen för religiösa minoriteter i kurdiskkontrollerade områden.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkaste ordalag det så kallade IS/Daish och dess ohyggliga brott mot de mänskliga rättigheterna och de allvarliga kränkningarna av internationell humanitär rätt som begås som en del av deras kampanj för att inrätta ett ”kalifat” och utrota alla icke-sunnimuslimer och alla spår av deras kultur och historia på de områden de kontrollerar och i Mellanöstern i stort.

2.  Europaparlamentet menar att tillräckliga bevis har lagts fram av FN och dess byråer, flera FN-medlemsstater, människorättsliga och opinionsbildande organisationer och medier för att man rimligen ska kunna fastställa att IS/Daish begår eller försöker begå krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord på kristna (kaldéer/assyrier/syriaker, melkiter, armenier), yazidier, turkmener, shabaker, sabéer/mandéer, kakaer, kurder, shiiter, moderata sunniter och icke-troende.

3.  Europaparlamentet anser att de som på något sätt hjälper IS/Daish, inte minst ekonomiskt, logistiskt eller politiskt, genom att främja denna terroristorganisation och dess ideologi på eller utanför nätet, eller genom att hindra ett verksamt internationellt gensvar, är skyldiga till att ha bidragit till ovan nämnda brott.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater, särskilt Frankrike och Förenade kungariket i egenskap av permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd, att begära att FN:s säkerhetsråd lägger fram en resolution enligt kapitel VII i FN-stadgan om att hänskjuta situationen inom IS/Daish-kontrollerade territorier till Internationella brottmålsdomstolen för utredning av och åtal för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Syrien och Irak att godta Internationella brottmålsdomstolens behörighet.

6.  Europaparlamentet uppmanar alla FN-medlemsstater att förbättra sina rätts- och domsbehörighetssystem i syfte att förhindra sina medborgare från att gå med i IS/Daish och delta i deras brott. Parlamentet uppmanar alla FN-medlemsstater att åtala sina medborgare om de deltar i dessa brott.

7.  Europaparlamentet erkänner och ställer sig bakom – och kräver allas respekt inför – att alla religiösa och etniska minoriteter i Irak och Syrien, antingen de är urbefolkningar eller inte, har en oförytterlig rätt att bo kvar i sina historiska och traditionella hemland i värdighet, jämlikhet och säkerhet, och att de fullständigt och fritt ska få utöva sin religion utan tvång, våld eller diskriminering. Parlamentet anser att för att lindra lidandet och bromsa kristnas och andra urbefolkningars massflykt från regionen måste ovillkorligen alla regionala politiska och religiösa ledare tydligt och entydigt uttala sitt stöd för att dessa personer ska få bo kvar, med fullständiga och likvärdiga rättigheter som medborgare i sitt hemland.

8.  Europaparlamentet uppmanar alla FN-medlemsstater, särskilt EU-medlemsstaterna, att förnya sina ansträngningar för att rädda och skydda de förföljda folken och deras kulturarv till dess att de kan återvända hem.

9.  Europaparlamentet anser att tillflyktsorter som skyddas av FN-auktoriserade trupper skulle kunna utgöra en del av svaret på den väldiga utmaning som det innebär att tillhandahålla tillfälligt skydd för miljoner flyktingar från konflikten i Syrien och Irak.

10.  Europaparlamentet fördömer och avvisar varje tolkning av islams budskap som banar väg för en våldsam, grym, totalitär, förtryckande och expansiv ideologi som legitimerar utrotningen av kristna och andra minoriteter. Parlamentet uppmanar med kraft Islamiska samarbetsorganisationens (OIC) och dess organ, Arabförbundet, Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och muslimska ledare världen över att fullt ut fördöma och identifiera de grymheter som det så kallade IS/Daish förövar mot kristna, yazidier och andra inhemska religiösa minoriteter och kalla dem vid deras rätta namn, nämligen ”brott mot mänskligheten”, ”krigsförbrytelser” och ”folkmord”.

11.  Europaparlamentet anser att terroristgruppers permanenta grepp om territorier runt om i världen är helt oacceptabelt och uppmanar FN och Nato att överväga strategier för att motverka inrättandet av sådana enheter av terroristgrupper som IS/Daish, Boko Haram och talibanerna.

12.  Europaparlamentet uppmanar koalitionen mot IS/Daish att uttryckligen och direkt stödja alla minoritetsgrupper bland sina befintliga partner i syfte att inkludera de minoriteterna i deras hemländers säkerhet, skydd och frigörelse och att förebygga förnyad uppkomst av beroende, maktlöshet och underkastelse. Parlamentet påminner om att de multietniska och multireligiösa försvarsstyrkorna inom den demokratiska självförvaltningen är bland de effektivaste styrkorna i kriget mot IS/Daish. Parlamentet uppmanar Turkiet att avsluta sin fientlighet mot den demokratiska självförvaltningen och dess styrkor, då de inte utgör något hot mot Turkiet.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av en självbestämmande och aktiv roll för yazidier, turkmener och kaldéer/syriaker/assyrier i deras hemländers politiska framtid och i återuppbyggnaden av och framtida säkerhet för deras hemländer, särskilt Sinjar, Tal Afar och Nineveslätten. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att aktivt bidra till en politisk lösning när det gäller att återupprätta enhet och fred i Sinjar. Parlamentet uppmanar till deltagande från civilsamhällets organisationer, såsom Europeiska syriakiska unionen och religiösa företrädare, som medlare mellan minoriteter och kurdiska regionala regeringen och Iraks regering.

14.  Europaparlamentet är oroat över den senaste tidens rapporter om diskriminering av minoriteter i kurdiskkontrollerade områden. Parlamentet uppmanar den kurdiska regionala regeringen i Irak och kurdiska styrkor i Syrien att fortsätta att tillhandahålla skydd för dem som flyr krig och förföljelse. Parlamentet lovordar initiativ såsom den multietniska demokratiska självförvaltningen i norra Syrien och menar att detta är ett exempel på samarbete och konfliktlösning.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkerställa att bistånd når de mest behövande och kräver att Turkiet och den kurdiska regionala regeringen i Irak omedelbart öppnar sina gränser för den demokratiska självförvaltningen i norra Syrien samt häver begränsningarna för humanitärt bistånd, återuppbyggnad, medier och utbyten mellan det politiska och civila samhället då den demokratiska självförvaltningen ger skydd till ett allt större antal internflyktingar och då dess isolering drabbar minoriteterna i dessa områden.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att inkludera biståndsorganisationer som riktar sig till minoriteter och som är baserade i Syrien och Irak när det gäller att tillhandahålla bistånd till internflyktingar. Parlamentet anser att det finns många goda exempel som är värda stöd, såsom det ”syriakiska korset” i Syrien och de ansträngningar som görs under ledning av den kaldeiska katolska ärkebiskopen Bashar Matti Warda.

17.  Europaparlamentet betonar att effektiva fredssamtal om Syriens framtid bara kan krönas med framgång om samtliga parter deltar, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att en multietnisk och multireligiös delegation från det demokratiska rådet för Syrien inkluderas i fredssamtalen.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Syriens regering och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering, Islamiska samarbetsorganisationens (OIC) institutioner, Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), FN:s generalsekreterare, FN:s generalförsamling, FN:s säkerhetsråd och FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy