Förfarande : 2015/2791(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0255/2016

Ingivna texter :

B8-0255/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/02/2016 - 7.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0061

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 201kWORD 88k
17.2.2016
PE576.619v01-00
 
B8-0255/2016

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om inledandet av förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien (2015/2791(RSP))


Bernd Lange, Marielle de Sarnez för utskottet för internationell handel
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om inledandet av förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien (2015/2791(RSP))  
B8-0255/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av inledandet den 13 oktober 2015 av förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien,

–  med beaktande av uttalandena den 13 oktober 2015 i Tunis av kommissionsledamot Cecilia Malmström med anledning av inledandet av förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal mellan EU och Tunisien,

–  med beaktande av beslutet av den 9 oktober 2015 att tilldela Nobels fredspris 2015 till kvartetten för nationell dialog som representerar det civila samhället i Tunisien,

–  med beaktande av slutsatserna av den 20 juli 2015 från Europeiska unionens råd om Tunisien(1),

–  med beaktande av rekommendation nr 1/2015 av den 17 mars 2015 från associeringsrådet EU–Tunisien om genomförandet av handlingsplanen EU–Tunisien (2013–2017) för genomförandet av det privilegierade partnerskapet inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 534/2014/EU av den 15 maj 2014 om makroekonomiskt stöd till Republiken Tunisien, och av tillhandahållandet av den första delutbetalningen den 26 april 2015(3),

–  med beaktande av de undersökningar som genomförts av Ecorys om hur handeln påverkar hållbar utveckling och som stöder förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal mellan EU och Tunisien(4),

–  med beaktande av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling (SIA) avseende frihandelsområdet mellan Europa och Medelhavsområdet (ZLEEM), den slutliga konsekvensbedömningen för frihandelsområdet mellan Europa och Medelhavsområdet samt utkastet till samråd från september 2007 av Impact Assessment Research Centre (forskningscentret för konsekvensbedömning) på Institute for Development Policy and Management (institutet för utvecklingspolitik och utvecklingsledning) vid universitetet i Manchester(5),

–  med beaktande av Europa–Medelhavsavtalen om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan(6),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 18 november 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om en union för Medelhavsområdet och om det södra grannskapet, i synnerhet resolutionen av den 10 maj 2012 Handel för att uppnå förändring: EU:s handels- och investeringsstrategi för södra Medelhavsområdet efter vårrevolutionerna i arabländerna(7),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 3, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och av följande skäl:

A.  EU och Tunisien har sedan länge nära förbindelser. EU är Tunisiens största handelspartner och Tunisien är unionens 34:e handelspartner.

B.  Det första avtalet om handelssamarbete mellan de båda parterna ingicks 1969, och 1995 var Tunisien det första landet i det södra Medelhavsområdet som undertecknade ett associeringsavtal med EU.

C.  Den 13 oktober 2015 inledde EU och Tunisien förhandlingar om ett ambitiöst frihandelsavtal på grundval av det mandat som EU:s medlemsstater hade antagit enhälligt den 14 december 2011. En första förhandlingsomgång genomfördes den 19–22 oktober 2015.

D.  De inledande diskussionerna mellan EU och Tunisien om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har pågått i fyra år. Tunisien har inrättat en nationella kommission för att fastställa landets prioriteringar.

E.  Fördjupningen av handelsförbindelserna mellan EU och Tunisien genom ingåendet av ett ambitiöst handelspartnerskap bör skapa möjligheter till tillväxt och tillnärmning för ekonomierna i Tunisien och EU. Partnerskapet bör bidra till politisk och demokratisk stabilisering i Tunisien.

F.  Handelspartnerskapet ingår i den bredare ram för grannförbindelserna mellan EU och Tunisien som regleras genom Europa-Medelhavsavtalet om associering från 1995 där inrättandet av ett frihandelsområde och bestämmelser om jordbruk och tjänster ingår. Associeringsrådet EU–Tunisien antog den 17 mars 2015 en ny handlingsplan för genomförandet av det privilegierade partnerskapet, i syfte att uppnå en mer djupgående ekonomisk integration. En översyn av den europeiska grannskapspolitiken bör främja EU:s och Tunisiens gemensamma värderingar och intressen, en solidarisk socio-ekonomisk utveckling för alla och sysselsättning för ungdomar samt leda till ekonomisk stabilisering.

G.  Det var i Tunisien de händelser som kallas ”arabiska våren” startade, och Tunisien är det enda landet i regionen Mellanöstern och Nordafrika som har genomfört en demokratisk och politisk övergångsprocess och utgör i så måtto ett föredöme för hela regionen.

H.  Politisk stabilitet och ekonomisk utveckling går hand i hand och detta handelsavtal måste ha som mål att erbjuda verkliga framtidsutsikter för Tunisiens och EU:s ekonomier.

I.  Parallellt med förhandlingarna bör EU fortsätta och intensifiera sitt stöd till Tunisien samt tillhandahålla lämpligt ekonomiskt och tekniskt stöd under förhandlingarna och därefter under genomförandet av bestämmelserna i avtalet för att bygga ett riktigt partnerskap där folkens intressen på båda sidor om Medelhavet kan tas med i beräkningen.

J.  Det ligger i Tunisiens och EU:s intresse att främja och förstärka den regionala integreringen från söder till söder mellan Tunisien och grannländerna, i synnerhet med stöd av Agadiravtalet, och förhandlingarna mellan EU och Tunisien om frihandel bör komplettera dessa insatser.

K.  Övergången till demokrati i Tunisien utgör en förebild för de övriga länderna i regionen. Den konstituerande nationalförsamlingen antog den 26 januari 2014 Tunisiens nya konstitution, som är föredömlig i fråga om skydd av rättigheter och friheter. Den 21 december 2014 valdes Beji Caïd Essebsi till Tunisiens president efter ett fritt, pluralistiskt och transparent val.

L.  Civilsamhället i Tunisien är aktivt och har en hög utbildningsnivå, och det spelar en väsentlig roll i landets övergång till demokrati. Civilsamhället bör fortsatt involveras aktivt i de politiska överläggningarna, även i de pågående förhandlingarna.

M.  Tilldelningen av Nobels fredspris till Tunisiens nationella kvartett för dialog är likvärdigt med ett erkännande av de insatser som gjorts för att konsolidera demokratin och utgör en uppmuntran att fortsätta i samma riktning. Att ett föredömligt avtal ingås är av avgörande betydelse för att dämpa civilsamhällets farhågor.

Den ekonomiska, politiska och sociala situationen i Tunisien

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de senaste månadernas terroristattacker i Tunisien som har skördat många offer. Parlamentet anser att Tunisien står inför ett mycket allvarligt terroristhot, och påminner om att attentatet den 24 november 2015 mot presidentens livvakters buss, terroristattackerna den 26 juni 2015 i Sousse och attentatet den 18 mars i Bardomuseet allvarligt försämrade utsikterna för turistnäringen under sommaren 2015, i ett land där turism och dithörande sektorer utgör 15 procent av BNP. Parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Tunisien och bekräftar sitt stöd för den kamp de tunisiska myndigheterna för mot terrorismen med respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att Tunisiens ekonomi kämpar med allvarliga problem, att BNP-tillväxten nådde 2,3 procent 2014, att arbetslösheten 2015 uppgår till 15 procent av arbetskraften, att 28,6 procent av de högutbildade är arbetslösa och att ungdomsarbetslösheten ökar.

3.  Europaparlamentet framhåller att det finns en uppenbar demografisk och ekonomisk obalans mellan EU och Tunisien och att detta gör det berättigat med en asymmetrisk och progressiv strategi vid förhandlingarna.

4.  Europaparlamentet påminner om att Tunisien präglas av stora regionala skillnader mellan huvudstaden Tunis och de andra regionerna i landet, med mycket stora utvecklingsskillnader mellan kustområdena och de centrala områdena, särskilt i fråga om arbetslöshet, tillgång till sjukvård och utbildning, och att dessa skillnader skulle kunna förvärras på grund av klimatförändringarna.

5.  Europaparlamentet påminner om att arbetsmarknaden i Tunisien uppvisar skillnader mellan de olika näringsgrenar som omfattas av handelsavtalet och att dessa skillnader, om de inte jämnas ut, riskerar att framkalla ett överskott av arbetskraft i jordbruket och att eliminera andra näringsgrenar som är viktiga för ekonomisk diversifiering i Tunisien, t.ex. tillverkningsindustrin eller gruvindustrin.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den demokratiska övergångsprocessen i Tunisien har kommit längre än i regionen i övrigt och att landet har valt en politisk modell och en ekonomisk utvecklingsmodell som är unik bland länderna i södra Medelhavsområdet och uppmanar kommissionen att ta full hänsyn till detta i förhandlingarna. EU bör vidta alla tänkbara åtgärder för att stödja Tunisien i den demokratiska övergången till ett stabilt och pluralistiskt samhälle.

7.  Europaparlamentet konstaterar att Tunisiens regionala omgivning är mycket instabil, särskilt på grund av konflikten i Libyen och begränsade utbrott av våldsamheter i Algeriet, som båda är grannländer till Tunisien.

8.  Europaparlamentet konsterar att Tunisien har tagit emot mer än 1,8 miljoner libyska flyktingar, och att detta antal motsvarar 16 procent av landets totala befolkning.

Förutsättningarna för ett framgångsrikt handelsavtal mellan EU och Tunisien

9.  Europaparlamentet gläder sig över att man inledde förhandlingar under hösten 2015 i syfte att ingå ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien, på grundval av det mandat som rådet antog 2011 i efterdyningarna av den arabiska våren. Parlamentet noterar att Tunisien sedan 2011 har befäst övergången till demokrati genom att proklamera sin nya konstitution den 26 januari 2014 och anordna parlaments- och presidentsval den 26 oktober respektive den 23 november 2014.

10.  Europaparlamentet anser att avtalet sträcker sig längre än till att enbart omfatta handelsaspekter, och att det måste ha som mål att bidra till stabiliteten i Tunisien, till en konsolidering av demokratin och till en vitalisering av landets ekonomi. Det måste inverka positivt både på konsumentpriser och sysselsättning, på löneutvecklingen för arbetstagare med eller utan yrkeskunnande och utjämna skillnaderna i jämlikhet. Parlamentet begär att avtalets innehåll, innan avtalet ingås, bringas att beakta dessa viktiga utmaningar.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft förhandlarna att ingå ett progressivt och asymmetriskt avtal, som tar hänsyn till de stora ekonomiska skillnaderna mellan de två parterna, att visa prov på flexibilitet, reaktivitetsförmåga, innovation, öppenhet och anpassningsförmåga, samt att hålla i åtanke att avtalet ska vara förmånligt för bägge parter, men främst måste gagna Tunisiens och EU:s ekonomier och samhällen. Avtalet måste självklart också ta hänsyn till särdrag, tendenser, kultur och lokala socio-ekonomiska förhållanden, och det får inte leda till avledning av Tunisiens handel med länderna i regionen.

12.  Europaparlamentet ser positivt på att den tunisiska regeringen har lagt fram en reformplan på fem år (2015–2020) för ekonomin, som syftar till att minska arbetslösheten, de regionala skillnaderna i landet och diversifiera näringslivet. Frihandelsavtalet bör vara i samklang med målen för reformplanen.

13.  Europaparlamentet påminner om att det handlar om de första handelsförhandlingarna av denna omfattning för Tunisien, och att det därför är viktigt att säkra ett progressivt, gradvis och asymmetriskt öppnande av de tunisiska näringsgrenarna, att införa övergångsperioder för känsliga produkter samt utesluta vissa produkter från förhandlingarna om de uppfattas som känsliga av parterna.

14.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att Tunisien av EU erhåller omfattande ekonomiskt och tekniskt stöd samt bistånd vid handelsförhandlingarna för att på korrekt sätt kunna tillämpa de olika bestämmelserna i frihandelsavtalet. Det ekonomiska stödet måste utgå på ett sätt som säkerställer insyn och det måste verkligen gagna mottagarna.

15.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens stöd till många projekt i Tunisien och understryker att stödet bidrar till ekonomisk diversifiering i Tunisien och till nya arbetstillfällen, särskilt för ungdomar.

16.  Europaparlamentet gläder sig över att Tunisien är ett av de prioriterade länderna i EU:s grannskapspolitik för länderna i södra Medelhavsområdet, och att EU har beviljat ett lån på 300 miljoner euro till Tunisien som makrofinansiellt stöd för ekonomiska reformer.

17.  Europaparlamentet uppmanar dock EU, medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att fortsätta bistå det tunisiska folket och att optimera sina stöd- och biståndsprogram, även genom fristående och extraordinära åtgärder och eventuell omförhandling av lån i händelse av bristande jämvikt i betalningsbalansen, för att hjälpa Tunisien att konsolidera demokratiseringsprocessen. Parlamentet välkomnar vissa medlemsstaters initiativ till ”partnerskap för Tunisiens förändring”. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt program för minskade regionala skillnader när det gäller tillgång till grundläggande sjukvård.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till Tunisiens specifika situation i dessa förhandlingar, i synnerhet med avseende på den sårbara övergången till demokrati och skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan EU och Tunisien, varvid det dock bör påpekas att de bästa lösningarna är sådana som gynnar bägge parter.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att förhandlingarna snabbt ger konkreta resultat inom nyckelsektorer i EU:s och Tunisiens ekonomier liksom för alla berörda parter, bland annat små och medelstora företag och mikroföretag.

20.  Europaparlamentet understryker att avtalet ska bidra till en utveckling och diversifiering av Tunisiens ekonomi, som nu baseras främst på jordbruket, och till minskade regionala skillnader samt att det konkret ska gagna alla i Tunisien och Europa.

21.  Europaparlamentet välkomnar att Tunisien har företagit sig stora sociala och ekonomiska reformer. Parlamentet betonar att reformerna bör fortsätta även medan förhandlingarna pågår för att landet fullt ut ska dra nytta av avtalet.

22.  Europaparlamentet anser att avtalet måste bidra till en fördjupning av det ekonomiska samarbetet mellan EU och Tunisien, vilket redan är långt framskridet tack vare avvecklingen av tullarna på industriprodukter i enlighet med associeringsavtalet. Parlamentet föreslår den nya beteckningen ”ekonomiskt partnerskap mellan EU och Tunisien”.

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och den tunisiska regeringen att på ett klart och tydligt sätt involvera de tunisiska och europeiska civilsamhällena under hela förhandlingsförloppet och att vara innovativa. Parlamentet välkomnar den roll som det tunisiska civilsamhället spelat i den första förhandlingsrundan och menar att samrådet bör vara öppet och transparent och i större utsträckning beakta de många olika delarna av det tunisiska civilsamhället, och dra nytta av bästa praxis från liknande förhandlingar.

24.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende att ministeriet för handel och hantverk har inrättat en webbplats för att informera allmänheten om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet (ALECA) liksom förhandlarnas vilja att offentliggöra den slutliga texten i tre språkversioner. Det tunisiska civilsamhället skulle även kunna delta i förhandlingarna via en konsekvensbedömningsnämnd.

25.  Europaparlamentet uppmanar enträget rådet att offentliggöra det förhandlingsmandat som antogs enhälligt av medlemsstaterna den 14 december 2011.

26.  Europaparlamentet efterlyser en regelbunden dialog under hela förhandlingsförloppet mellan de tunisiska och europeiska parlamentsledamöterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av en gemensam parlamentarikerkommitté EU–Tunisien, som kommer att spela en central roll genom att europeiska och tunisiska parlamentariker får möjlighet att träffas regelbundet och verkligen följa upp förhandlingarna om frihandelsavtalet.

27.  Europaparlamentet hoppas att denna dialog gör det möjligt att bättre bedöma de båda parternas förväntningar och farhågor och därmed att förbättra avtalsvillkoren.

28.  Europaparlamentet påminner om att unionen för Medelhavsområdet stöder utvecklingen av konkreta projekt i regionen och i detta avseende kan tillhandahålla expertis under förhandlingarna om avtalet.

29.  Europaparlamentet kräver att de båda parterna, däribland Europaparlamentet med deltagande av tunisiska sakkunniga, utför noggranna och transparenta konsekvensanalyser och sektorsvisa utvärderingar av avtalets effekter inom olika områden, i synnerhet i fråga om tjänster, offentlig upphandling, små och medelstora företags konkurrenskraft, sysselsättning, jordbruk, miljö eller annan prioriterad sektor. Parlamentet konstaterar att Tunisien omgående önskar anlita tunisiska sakkunniga för att garantera tillförlitligheten i konsekvensanalysens sifferuppgifter för Tunisien.

30.  Europaparlamentet menar att konsekvensanalyserna och sektorsutvärderingarna bör finansieras av EU, och att de eventuellt bör föregås av en efterhandsutvärdering av de socioekonomiska konsekvenserna av associationsavtalet från 1995, i enlighet med flera tunisiska civila samhällsorganisationers önskemål.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt fastställa om avtalet ska vara av blandad eller exklusiv art, och ber kommissionen att involvera medlemsstaternas nationella parlament i debatten redan när diskussionerna inleds.

32.  Europaparlamentet understryker att miljöförhållandena i Medelhavsområdet, i synnerhet vattenbristen, som är till förfång för jordbruket, bör beaktas i förhandlingarna och att en hållbar ekonomisk modell för miljön och förvaltningen av naturresurser bör främjas.

33.  Europaparlamentet understryker att handelsförhandlingarna med Tunisien ingår i en bredare ram för handelsförbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet. Den tionde konferensen för handelsministrarna inom unionen för Medelhavsområdet som skjutits upp på obestämd tid sedan 2013 bör sammanträda snart för att gå igenom handelsutmaningarna i regionen och kommande års prioriterade arbetsuppgifter.

Sektorsstrategi i förhandlingarna

34.  Europaparlamentet kräver att man inom ramen för avtalet lägger tillräcklig vikt vid tjänstesektorn, som utgör en stor tillväxtpotential för Tunisiens ekonomi och som borde kunna locka till sig strategiska investeringar. Eftersom handelsförhandlingarna är de första av denna omfattning för Tunisien bör det i kapitlet om tjänster uttryckligen anges i vilka sektorer parterna önskar åta sig en förpliktelse i fråga om marknadstillträde eller nationell behandling.

35.  Europaparlamentet påminner om att den offentliga sektorn är av grundläggande betydelse för Tunisien och att flertalet kvalificerade arbetstillfällen är koncentrerade till den offentliga sektorn.

36.  Europaparlamentet påminner om att Tunisien har många mycket dynamiska nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag inom den högteknologiska sektorn, och kräver att avtalet främjar dessa företags utvecklings- och internationaliseringskapacitet. Parlamentet noterar Tunisiens begäran att i avtalet infoga ambitiösa och väl avvägda bestämmelser om e-handel.

37.  Europaparlamentet uppmanar de båda parterna att genom bland annat gemensamma initiativ uppmuntra ökad sysselsättning, en förutsättning för ekonomisk återhämtning och politisk stabilitet i Tunisien.

38.  Europaparlamentet anser att avtalet måste gagna mindre producenter och entreprenörer i Tunisien, vilka är av största betydelse för landets ekonomiska struktur. Parlamentet uppmuntrar till en regelbunden dialog mellan företagare, branschorganisationer och utbildningsorganisationer, vilket skulle göra det möjligt att främja bästa praxis och få större förståelse för vars och ens svårigheter och förväntningar.

39.  Europaparlamentet anser att det inom ramen för förhandlingarna om ett kapitel om konkurrens är viktigt att gå framåt försiktigt, lite i sänder och smidigt, med tanke på att det statliga stödet är strategiskt för utvecklingen av den tunisiska ekonomin.

40.  Europaparlamentet påminner om vikten att inrätta bilaterala handelskammare som skulle utgöra varaktiga forum som gör det möjligt för olika aktörer att upprätta partnerskap mellan sig och utveckla sin ekonomiska och kommersiella verksamhet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta beviljande av korttidsvisum för utförande av tjänster av ”Move IV”-typen som kräver att personer finns på plats en kortare tid och på noga angivna villkor som föreskrivs i avtal och nationell lagstiftning. Parlamentet understryker att ingenting i avtalet får hindra EU och dess medlemsstater att tillämpa åtgärder för att reglera fysiska personers inresa eller tillfälliga vistelse på EU:s eller en medlemsstats territorium, inbegripet de åtgärder som behövs för att trygga en ordnad rörlighet för fysiska personer över gränserna, såsom fastställandet av villkor för inresa.

42.  Europaparlamentet hoppas att detta avtal kommer att bidra till att varaktigt skapa gynnsamma förutsättningar i Tunisien som främjar långsiktiga investeringar i viktiga och dynamiska nyckelsektorer med stort mervärde, såsom turism, energi, däribland förnybar energi, högteknologiska tjänster, digital ekonomi och datautbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med ett kapitel om investeringar för att främja utländska direktinvesteringar mellan EU och Tunisien och påskynda inrättandet av den handels- och investeringsfrämjande mekanismen för Europa–Medelhavsområdet, som kommer att möjliggöra insamling av relevanta uppgifter och data, stärka handelspartnerskap och gynna framför allt Tunisien.

43.  Europaparlamentet anser att avtalet bör innehålla bestämmelser om offentlig upphandling samtidigt som man bör vara försiktig i förhandlingarna om graden av öppenhet från såväl europeisk som tunisisk sida och ta hänsyn till strukturen och de särskilda förhållandena i Tunisiens ekonomi.

44.  Europaparlamentet anser att EU och Tunisien har allt att vinna på ett bättre ömsesidigt tillträde till sina respektive jordbruksmarknader och att avtalet bör bidra till att sänka tullarna, undanröja icke-tariffära hinder och förbättra exportförfarandena.

45.  Europaparlamentet noterar att Tunisien fokuserar på utvecklingen av ekologiskt jordbruk och att tunisiska produkter från denna typ av jordbruk, genom detta avtal, borde få möjlighet att komma in på nya marknader.

46.  Europaparlamentet hoppas att förhandlingarna inte ska inverka negativt på någon av parternas ekonomier. Parlamentet ber EU och Tunisien att beakta att det finns flera känsliga jordbrukssektorer på båda sidorna av Medelhavet, för vilka man vid förhandlingarna bör enas om fullständiga förteckningar, och att övergångsperioder och lämpliga kvoter bör tillämpas för dessa sektorer. Om nödvändigt bör man enas om att de inte ska omfattas av förhandlingarna.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att förhandla om införandet av stränga och högkvalitativa sanitära och fytosanitära standarder och om en lösning på de kvarstående problemen i Tunisien på området för veterinära frågor och kontroller av kött, frukt och grönsaker. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreskriva särskilda bestämmelser om tekniskt stöd för att hjälpa de tunisiska producenterna att iaktta EU:s strängare sanitära och fytosanitära standarder.

48.  Europaparlamentet menar att avtalet bör bidra till att fastställa högkvalitativa standarder för hållbar utveckling, särskilt när det gäller arbetsrättsliga standarder.

49.  Europaparlamentet förväntar sig att Tunisiens regering och EU-institutionerna utarbetar ändamålsenliga bestämmelser för att klart och tydligt fastställa ursprung, härkomst och spårbarhet för tunisiska produkter och säkerställa större transparens för producenterna, mellanhänderna och konsumenterna.

50.  Europaparlamentet vill att avtalet ska omfatta ett ambitiöst kapitel om immateriella rättigheter, däribland erkännande och förstärkt skydd av geografiska beteckningar, som garanterar ett fullständigt erkännande av EU:s och Tunisiens geografiska beteckningar, spårbarhet för de berörda produkterna och skydd av producenternas kunnande.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt för detta avtal utvidga skyddet av geografiska beteckningar till att även omfatta andra produkter än jordbruksprodukter, eftersom Tunisien å sin sida erkänner dessa beteckningar.

52.  Europaparlamentet hoppas att avtalet kommer att innebära att den tunisiska industrin kan moderniseras och stärka sin expertis, för att täcka en större del av leveranskedjorna för tillverkade varor och därmed anlita högre kompetens och lokal personal med högre kvalifikationer.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i avtalet ta med ett ambitiöst kapitel om energi och råvaror som möjliggör mer forskning och samarbete inom sektorerna för elektricitet, gas, vindkraft, solenergi och andra förnybara energikällor.

54.  Europaparlamentet hoppas att avtalet ska bidra till att förstärka samarbetet på det vetenskapliga området mellan universitet, forskningscentrum och läroanstalter i EU och Tunisien på området för forskning, innovation, utveckling av ny teknik och mer allmänt för kultur och utbildning, och att dessa initiativ också kan bidra till stödja arbetsmarknaden i Tunisien.

55.  Europaparlamentet välkomnar att Tunisien integrerats i det europeiska forskningsprogrammet Horisont 2020 och uppmanar enträget kommissionen och Tunisiens regering att i avtalet ta med ett ambitiöst kapitel om hållbar utveckling som ska främja höga arbetsrättsliga standarder, i överensstämmelse med bestämmelserna i Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konventioner och miljöstandarder i multilaterala avtal.

56.  Europaparlamentet påminner om att Tunisien ratificerat alla ILO-konventioner, men att landet enligt ett fristående kontrollorgan bör intensifiera ansträngningarna för höga arbetsrättsliga standarder. ALECA bör bistå Tunisien i framtagandet av arbetsrättsliga standarder som erbjuder starkare skydd, särskilt vad gäller fackliga rättigheter. I den situation som Tunisien nu befinner sig, som präglas av övergången till demokrati och terroristhot, bör ALECA uppmuntra stärkandet av rättsstaten och grundläggande rättigheter, bland annat förenings-, yttrande- och informationsfriheten.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i avtalstexten infoga en människorättsklausul, som ger EU rätt att tills vidare unilateralt upphäva avtalet om en avtalspart kränker de mänskliga rättigheterna.

58.  Europaparlamentet uppmanar parterna att överväga att införa en klausul om god skatteförvaltning med kommissionens plattform för god förvaltning i skattefrågor som förebild, för att undvika situationer med dubbel icke-beskattning.

59.  Europaparlamentet gläder sig över det gemensamma intresset av att fördjupa partnerskapet för rörlighet som inrättades den 3 mars 2014, och hoppas att man ska kunna ingå ett avtal om viseringslättnader och ett återtagandeavtal.

60.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att anta lämpliga kompensationsåtgärder om en eller flera sektorer som berörs av avtalet lider eller kan lida skada.

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Slutsatser 11076/15 RELEX 626 från Europeiska unionens råd av den 20 juli 2015.

(2)

EUT L 151, 18.6.2015, s. 25.

(3)

EUT L 151, 21.5.2014, s. 9.

(4)

http://www.trade-sia.com/tunisia/the-study/?lang=fr.

(5)

http://www.sia-trade.org/emfta.

(6)

EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2012)0201.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy