Förfarande : 2016/2624(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0439/2016

Ingivna texter :

B8-0439/2016

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0119

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 275kWORD 75k
5.4.2016
PE579.856v01-00
 
B8-0439/2016

i enlighet med artikel 106.2, 106.3 och 106.4 c i arbetsordningen


om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01 – 2016/2624(RPS))


Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Pavel Poc, Kateřina Konečná, Bas Eickhout, Piernicola Pedicini, Mark Demesmaeker, Sirpa Pietikäinen, Frédérique Ries

 


Europaparlamentets resolution om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01 – 2016/2624(RPS))  
B8-0439/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D044281-01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artikel 20.1,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(3),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2, 106.3 och 106.4 c i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den systemiska herbiciden glyfosat har för närvarande den största globala produktionsvolymen av alla herbicider. Dess användning globalt har ökat dramatiskt och blivit 260 gånger större under de senaste 40 åren (från 3 200 ton 1974 till 825 000 ton 2014)(4).

B.  Glyfosat är en icke-selektiv herbicid som dödar allt gräs. Den verkar genom att interferera med den så kallade shikimisyravägen, en väg som även finns i alger, bakterier och svampar. Subletala exponeringar för kommersiella sammansättningar av glyfosat i Escherichia coli och Salmonella enterica serovar Typhimurium har visat sig föranleda förändrad reaktion på antibiotika.

C.  76 % av användningen av glyfosat i världen förekommer inom jordbruket. Även inom skogsbruk och i urbana tillämpningar och trädgårdstillämpningar används det flitigt.

D.  Glyfosat och/eller dess rester har upptäckts i vatten, mark, mat och dryck och icke ätbara varor, liksom även i människokroppen (exempelvis i urin och modersmjölk).

E.  Allmänheten utsätts främst genom boende i närheten av besprutade områden, genom användning i hemmet och genom kostintag. Exponeringen för glyfosat är på uppåtgående på grund av en dramatisk ökning av den totala användningen av glyfosat. Konsekvenserna av glyfosat för människors hälsa får inte underskattas.

F.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 får ett verksamt ämne godkännas endast om det inte klassificeras eller inte ska klassificeras som cancerogent ämne i kategori 1A eller 1B i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008, utom om människors exponering för detta verksamma ämne är försumbar eller om det föreligger en allvarlig fara för växtskyddet som inte kan avvärjas med andra medel.

G.  I mars 2015 klassade Internationella centret för cancerforskning (IARC) glyfosat som ”troligtvis cancerframkallande för människor” (grupp 2A) på grundval av ”begränsade belägg” för cancer hos människor (från fall av verklig exponering under verkliga förhållanden), ”tillräckliga belägg” för cancer hos laboratoriedjur (från studier av ”ren” glyfosat) och ”starka belägg” för mekanistisk information om cancerogenitet (gentoxicitet och oxidativ stress) hos både ”ren” glyfosat och glyfosatsammansättningar.

H.  De kriterier IARC använder för grupp 2A är jämförbara med dem i kategori 1B i förordning (EG) nr 1272/2008.

I.  I november 2015 slutförde emellertid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) en sakkunnigbedömning av glyfosat där man kom fram till att ”glyfosat sannolikt inte utgör en cancerrisk för människor, och beläggen ger inte stöd för en klassificering med avseende på dess cancerframkallande potential i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008”.

J.  Kommissionens genomförandeförordning (EU) …/… av den XXX om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (nedan kallad utkast till genomförandeförordning), innehåller ett förslag om att glyfosat ska godkännas till och med den 30 juni 2031 – dvs. under den längsta tillåtna perioden – för alla användningar utan begränsningar (utom för en av över 500 tillsatsämnen); det ställs inte upp några rättsligt bindande villkor för dess användning och det enda kravet består i bekräftande information om hormonstörande egenskaper.

K.  Det uttalade syftet med förordning (EG) nr 1107/2009 är att ”säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen”.

L.  I samma förordning står det att dess bestämmelser ”baserar sig på försiktighetsprincipen i syfte att säkerställa att verksamma ämnen eller produkter som släpps ut på marknaden inte har någon negativ inverkan på människors eller djurs hälsa eller på miljön”. Vidare heter det att ”medlemsstaterna [...] i synnerhet inte [ska] hindras från att tillämpa försiktighetsprincipen om det råder vetenskaplig osäkerhet kring de risker för människors eller djurs hälsa eller miljön som det växtskyddsmedel som ska produktgodkännas på deras territorium medför”.

M.  Enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1007/2009 ska alla beslut om godkännande/icke-godkännande/villkorat godkännande av ett verksamt ämne basera sig på kommissionens granskningsrapport och på ”andra faktorer av betydelse för den aktuella frågan och försiktighetsprincipen, där villkoren i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002 gäller”.

N.  I artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002 slås följande fast: ”När man i särskilda fall efter en bedömning av tillgänglig information identifierar möjligheten av skadliga effekter på hälsan, men när det fortfarande föreligger vetenskaplig osäkerhet, får sådana provisoriska åtgärder för riskhantering vidtas som är nödvändiga för att säkerställa den höga hälsoskyddsnivå som valts i gemenskapen, i avvaktan på ytterligare vetenskapliga uppgifter för en mer omfattande riskbedömning.”

O.  Villkoren för att tillgripa försiktighetsprincipen i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 är uppenbart uppfyllda mot bakgrund av den pågående kontroversen om de cancerframkallande egenskaperna hos glyfosat.

P.  Enligt artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 kan ett förnyat godkännande av verksamma ämnen gälla i högst 15 år. Med hänsyn till säkerheten bör godkännandeperioden stå i proportion till de eventuella risker som är förenade med användningen av sådana ämnen, och erfarenheterna från den faktiska användningen av växtskyddsmedel som innehåller de berörda ämnena och den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör beaktas då beslut fattas om förnyelse av ett godkännande.

Q.  I sitt beslut i ärende 12/2013/MDC av den 18 februari 2016 om Europeiska kommissionens praxis vid godkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsprodukter (pesticider) uppmanade Europeiska ombudsmannen kommissionen att se över sitt tillvägagångssätt vid fastställande och genomförande av riskreducerande åtgärder (villkor och begränsningar) för att inbegripa ytterligare krav så att kommissionen inte undandrar sig sin skyldighet att säkerställa ett verksamt skydd för människors och djurs hälsa och för miljön genom att tillerkänna medlemsstaterna nära nog fullständig handlingsfrihet vid fastställande av riskreducerande åtgärder för eventuellt osäkra ämnen, med tanke på att standardformuleringar är väldigt öppna och det är tveksamt om de rättsligt kan anses kräva riskreducerande åtgärder över huvud taget.

R.  Utkastet till genomförandeförordning innehåller emellertid inga rättsligt bindande riskreducerande åtgärder, trots att en hög långsiktig risk påträffats för nästan alla användningar av glyfosat hos landlevande ryggradsdjur som inte är målarter. Användningen av den icke-selektiva herbiciden glyfosat dödar inte bara oönskat ogräs utan alla växter samt alger, växter och svampar, och har därmed en oacceptabel inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemet. På så vis strider glyfosat mot artikel 4.3 e iii i förordning (EG) nr 1107/2009.

S.  Flera medlemsstater har redan vidtagit försiktighetsåtgärder till skydd för folkhälsan och miljön. För att uppnå samma skyddsnivå i alla medlemsstater bör, vid godkännande av ett verksamt ämne, tydliga och rättsligt bindande villkor för dess användning fastställas på unionsnivå.

T.  På begäran av kommissionen tog Efsa i sin bedömning hänsyn till den rapport som IARC offentliggjort och i vilken glyfosat klassificerades som ”troligtvis cancerframkallande för människor”. Efsas utvärdering baserades på en stor mängd belägg, bland annat ett antal studier som inte bedömts av IARC, och enligt Efsa är detta en av anledningarna till att man kom fram till olika slutsatser.

U.  Efsas enhet för pesticider, som ansvarade för bedömningen, beskrev vissa av de studier som inte bedömts av IARC som ”centrala” och ”avgörande”. Efsa har hittills vägrat att göra dessa studier allmänt tillgängliga, eftersom sökandena hävdat att ett utlämnande skulle skada deras affärsintressen. Underlåtenhet att offentliggöra studier omöjliggör en oberoende vetenskaplig granskning. Efsa har inte tillhandahållit verifierbara bevis för att ett utlämnande skulle skada industrin, vilket man har en rättslig skyldighet att göra enligt artikel 63 i förordning (EG) nr 1107/2009.

V.  Enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(5) ska institutionerna vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för affärsintressena, såvida det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet. Mot bakgrund av den pågående kontroversen mellan IARC och Efsa i en för allmänheten så pass viktig fråga som cancer, och med tanke på den globala betydelsen av ett beslut om förnyat godkännande/villkorat godkännande/icke-godkännande av glyfosat, föreligger alldeles uppenbart ett övervägande allmänintresse av att dessa studier lämnas ut.

W.  Det föreligger inte bara allvarliga farhågor om cancerogeniteten hos glyfosat utan även tvivelsmål vad gäller en möjlig verkningsmekanism med avseende på dess hormonstörande egenskaper. Glyfosatbaserade sammansättningar har visat sig vara hormonstörande i människors cellinjer, och i avsaknad av ordentliga vetenskapliga, övergripande kriterier kan en endokrin verkningsmekanism inte uteslutas.

X.  I juli 2015 tillkännagav den rapporterande medlemsstaten sin avsikt att lämna in dokumentation om harmoniserad klassificering av glyfosat inom ramen för förordning (EG) nr 1272/2008 till Europeiska kemikaliemyndigheten, som är den behöriga vetenskapliga myndigheten för harmoniserad klassificering av kemiska ämnen. Ansökan väntades inkomma i slutet av mars 2016. Beslutsprocessen förväntas pågå i 18 månader.

Y.  I mars 2016 sköt den ständiga kommittén för fytofarmaceutiska produkter upp sin omröstning om utkastet till genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat.

Z.  USA:s revisionsmyndighet (US Government Accountability Office) utfärdade nyligen en rekommendation till landets livsmedelsverk (United States Food and Drug Administration) att utvärdera riskerna med och lämna ut information om glyfosatrester med avseende på folkhälsan.

1.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandeförordning inte säkerställer en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön, att den inte tillämpar försiktighetsprincipen och att den överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1107/2009.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandeförordning och att lägga fram ett nytt utkast för kommittén.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte förnya godkännandet av glyfosat och att fastställa en tydlig tidsram för upprättandet av en förteckning över tillsatsämnen som inte accepteras i växtskyddsprodukter.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt se till att det görs en oberoende översyn av klassificeringen av glyfosat baserad på alla tillgängliga vetenskapliga belägg angående cancerogeniteten hos glyfosat, samt de möjliga hormonstörande egenskaperna enligt de förväntade vetenskapliga övergripande kriterierna för hormonstörande ämnen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Efsa att omedelbart lämna ut alla vetenskapliga belägg som legat till grund för den positiva klassificeringen av glyfosat och det föreslagna förnyade godkännandet, med tanke på det övervägande allmänintresset av ett utlämnande.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt kontor för livsmedels- och veterinärfrågor i uppdrag att testa och övervaka glyfosatrester i mat och dryck som producerats i unionen samt i importerade produkter.

7.  Europaparlamentet anser att en lämplig uppföljning av denna resolution och ett därigenom väsentligen ändrat utkast från kommissionens sida kommer att vara av avgörande betydelse för tilliten till och mellan Europeiska unionens institutioner.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)

EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(3)

EGT L 031, 1.2.2002, s. 1.

(4)

http://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/s12302-016-0070-0

(5)

EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy