FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2015 års rapport om Turkiet
5.4.2016 - (2015/2898(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Kati Piri för utskottet för utrikesfrågor
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av 2015 års rapport om Turkiet från kommissionen (SWD(2015)0216),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 15 december 2015 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen och tidigare relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 november 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s utvidgningsstrategi (COM(2015)0611),
– med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning från 2001, 2003 och 2006,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet efter toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 samt EU:s och Turkiets handlingsplan,
– med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet[1],
– med beaktande av regeringskonferensen den 14 december 2015, under vilken man officiellt inledde kapitel 17 om ekonomisk och monetär politik,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt resolutionerna av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet[2], den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet[3], den 29 mars 2012 om 2011 års framstegsrapport om Turkiet[4], den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Turkiet[5], den 13 juni 2013 om situationen i Turkiet[6], den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet[7], den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon[8], den 15 januari 2015 om yttrandefrihet i Turkiet[9] och den 10 juni 2015 om 2014 års framstegsrapport om Turkiet[10],
– med beaktande av parlamentets uppmaning till kommissionen, i sin resolution om 2014 års framstegsrapport om Turkiet, att göra en bedömning av det sätt på vilket anslutningsförhandlingarna hittills har förts och se hur förbindelserna och samarbetet mellan EU och Turkiet skulle kunna förbättras och intensifieras,
– med beaktande av förhandlingsramen av den 3 oktober 2005 för Turkiets anslutning till EU,
– med beaktande av den förklaring som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater utfärdade den 21 september 2005, inbegripet bestämmelsen att ett erkännande av alla EU:s medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsprocessen, och av behovet av att Turkiet till fullo genomför tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet genom att undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor utan fördomar eller diskriminering,
– med beaktande av att Turkiets anslutning till EU kräver att landet helt och hållet uppfyller Köpenhamnskriterierna och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006,
– med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), enligt vilken de fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av det arbete som Kati Piri utfört i Europaparlamentets utrikesutskott som ständig föredragande för Turkiet,
– med beaktande av krisen i Syrien, ansträngningarna för att nå en vapenvila och en fredlig lösning och Turkiets skyldigheter att stärka stabiliteten och främja goda grannförbindelser genom intensiva insatser för att lösa kvarstående bilaterala frågor, tvister och konflikter med sina grannländer om land, havsgränser och luftrum, i enlighet med FN-stadgan och de värden och principer som EU grundas på,
– med beaktande av att respekten för rättsstatsprincipen, däribland särskilt maktdelning, yttrandefrihet och minoriteters rättigheter, står i centrum för anslutningsprocessen,
– med beaktande av godkännandet av ett anslag på tre miljarder euro, varav en miljard från EU:s budget och resten från medlemsstaterna, för att hantera flyktingkrisen i Turkiet,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005. Inledandet av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en långsiktig och öppen process som grundar sig på rättvisa och stränga villkor och reformvilja.
B. EU står fast vid sitt åtagande att främja utvidgning som en nyckelåtgärd för att stärka fred, demokrati, säkerhet och välstånd i Europa. Varje kandidatland kommer att bedömas utifrån sina egna meriter.
C. Reformprocessen i Turkiet bör även i fortsättningen vara förankrad i EU med hänsyn till anslutningsförhandlingarnas och utvidgningsprocessens kapacitet att leda till förändringar.
D. I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006 krävs det att Köpenhamnskriterierna uppfylls helt och hållet och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater. Turkiet har åtagit sig att uppfylla Köpenhamnskriterierna, genomföra lämpliga och effektiva reformer och gradvis anpassa sig till EU:s regelverk. Dessa insatser bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att stärka sina institutioner och fortsätta sin demokratiserings- och moderniseringsprocess.
E. Respekten för rättsstatsprincipen är av central betydelse i förhandlingsprocessen – särskilt maktdelning, yttrande- och mediefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, goda grannförbindelser, religionsfrihet, föreningsfrihet och rätt till fredliga protester, minoriteters rättigheter, kvinnors rättigheter och kampen mot diskriminering av utsatta grupper såsom romer, personer med funktionsnedsättning och homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer).
F. Reformtakten har bromsats upp när det gäller de politiska kriterierna och avsevärda bakslag har konstaterats när det gäller yttrandefriheten och mötesfriheten.
G. Turkiet är fortfarande bland de länder som har det högsta antalet fängslade journalister i världen.
H. Enligt Freedom Houses klassificering av press- och mediefrihet betraktas Turkiet fortfarande som ett land som inte har pressfrihet och som endast delvis har internetfrihet.
I. Säkerhetssituationen försämras snabbt i Turkiet, både internt och externt.
J. Turkiet har drabbats av många terroristangrepp, som tillskrivits den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil)/(IS/Daish)– i Diyarbakir, Suruc, Ankara och Istanbul – och som har lett till att 150 oskyldiga människor har mist livet.
K. De ryska bombningarna av Aleppo och andra delar av Syrien leder till att ett stort antal ytterligare flyktingar söker skydd i Turkiet.
L. EU och Turkiet har enats om att blåsa nytt liv i förhandlingsprocessen och samarbeta ingående i fråga om migration.
M. Det turkiska folket har visat en beundransvärd gästfrihet gentemot de många flyktingar som bor i Turkiet. Turkiet hyser världens största flyktingbefolkning med omkring 2,7 miljoner registrerade flyktingar från Syrien, Irak och Afghanistan, enligt UNCHR.
N. De turkiska myndigheterna gick inte med på att återöppna det ortodoxa seminariet på ön Heybeliada.
I. Läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet
1. Europaparlamentet är djupt bekymrat, till följd av bakslagen när det gäller respekten för demokratin och rättsstatsprincipen i Turkiet, över att den övergripande reformtakten i Turkiet avsevärt har bromsats under de senaste åren och att det inom vissa centrala områden, såsom rättsväsendets oberoende, mötesfriheten, yttrandefriheten och respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, har konstaterats en tillbakagång när det gäller uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna, som kandidatländerna måste uppfylla.
2. Europaparlamentet understryker att Turkiet är en central strategisk partner för EU och att aktiva och trovärdiga förhandlingar skulle utgöra en lämplig ram för att ta till vara hela potentialen för förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet gläder sig över att EU har blåst nytt liv i förhandlingarna och hoppas att inledandet av nya kapitel kommer att leda till konkreta framsteg. Parlamentet kräver i detta avseende konkreta framsteg och ett genuint engagemang från Turkiets sida. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att göra en ny utvärdering av det sätt på vilket förhandlingarna hittills har förts och av hur förbindelserna och samarbetet mellan EU och Turkiet skulle kunna förbättras och intensifieras. Parlamentet stöder bestämt en strukturerad och mer frekvent och öppen politisk dialog på hög nivå om nyckelfrågor av gemensamt intresse, såsom migration, kampen mot terrorism, energi, ekonomi och handel.
3. Europaparlamentet anser att beslutet att senarelägga kommissionens framstegsrapport för 2015 till efter valet i november 2015 i Turkiet slog fel, eftersom det gav ett intryck av att unionen är beredd att inte ta upp frågan om kränkningar av grundläggande rättigheter så länge som Turkiets regering samarbetar i flyktingfrågan. Parlamentet uppmanar kommissionen att förpliktiga sig till att offentliggöra de årliga framstegsrapporterna enligt en särskild och fastställd tidsplan. Parlamentet uppmanar både kommissionen och rådet att inte ignorera den interna utvecklingen i Turkiet och att klart och tydligt försvara rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet, i enlighet med Köpenhamnskriterierna och oberoende av andra intressen.
4. Europaparlamentet noterar resultaten av parlamentsvalet den 1 november 2015 och bildandet av en ny regering. Parlamentet upprepar sin uppmaning att sänka tioprocentspärren och kräver transparens i finansieringen av politiska partier och valkampanjer. Parlamentet gläder sig över att frivilliga från det civila samhället deltog aktivt i valet och att valdeltagandet var högt. Parlamentet fördömer dock hoten och trakasserierna mot medierna och diskrimineringen av oppositionspartierna i rapporteringen inför valet, den stämning av våld och hot som främst präglades av angreppen på enskilda kandidater och oppositionspartiernas kontor, i synnerhet folkets demokratiska parti (HDP), samt den starka politiska polariseringen. Parlamentet gläder sig över att den turkiska nationalförsamlingen i högre grad inkluderar minoritetsgrupper i Turkiet till följd av de senaste två valen och trots tioprocentspärren.
5. Europaparlamentet kräver att tullunionen utökas och att dess tillämpningsområde utvidgas till nya sektorer, bland annat jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling. Parlamentet noterar att förhandlingarna om detta ska inledas under andra halvåret 2016. Parlamentet påminner om att tullunionen endast kan nå sin fulla potential om Turkiet till fullo genomför tilläggsprotokollet gentemot samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att Turkiets intressen bör beaktas i framtida frihandelsavtal som EU ingår med tredjeländer, särskilt när det gäller förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA. Parlamentet kräver en förbättring av den fria rörligheten för personer och en utökning av de interkulturella utbytena.
6. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den politiska dialogen mellan EU och Turkiet på det utrikes- och säkerhetspolitiska området har intensifierats och att Turkiets anpassning till EU:s förklaringar och rådets beslut ökade under 2015. Parlamentet beklagar att Turkiet inte har anpassat sig till rådets beslut med anledning av Rysslands olagliga annektering av Krim och händelserna i östra Ukraina, däribland de restriktiva åtgärderna.
7. Europaparlamentet upprepar att Turkiet ytterligare bör anpassa sin utrikespolitik till EU:s utrikespolitik, i enlighet med bestämmelserna i förhandlingsramen. Parlamentet anser att det är av största vikt att öka informationsutbytet i utrikespolitiska frågor och att bjuda in den turkiske utrikesministern att delta i rådets (utrikes frågor) möten när detta är relevant. Parlamentet betonar Turkiets strategiska betydelse för EU:s energitrygghet, eftersom landet är ett centralt transitland. Parlamentet anser att det är av största vikt att snabbt utveckla energisamarbetet och bredda transitkorridoren för energi genom Turkiet till EU.
8. Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka goda grannskapsförbindelser, vilka utgör en grundläggande del av förhandlingsramen och en väsentlig aspekt i utvidgningsprocessen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Turkiet att utöka insatserna för att lösa kvarstående bilaterala problem, bland annat oavgjorda rättsliga åtaganden och tvister med sina omedelbara grannar kring land- och sjögränser och luftrum, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att underteckna och ratificera Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos). Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiets regering att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten samt den turkiska militärens överflygningar över grekiska öar. Parlamentet uppmanar kraftfullt Turkiet och Armenien att arbeta för att normalisera sina förbindelser, genom att förutsättningslöst upprätta diplomatiska förbindelser, och kräver att gränsen mellan Turkiet och Armenien öppnas, vilket kan leda till förbättrade förbindelser, i synnerhet när det gäller det gränsöverskridande samarbetet och den ekonomiska integrationen.
II. Respekt för rättsstatsprincipen, demokratin, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter
9. Europaparlamentet anser, i linje med EU:s åtagande om rättsstatsprincipen och grundläggande värden, att det i Turkiet finns ett akut behov av reformer av rättsväsendet liksom på området för grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet. Utan att det föregriper medlemsstaternas ståndpunkter uppmanar parlamentet Europeiska unionens råd att, så snart de officiella öppningsriktmärkena har uppnåtts, föreslå öppnandet av kapitlen 23 (Rättsväsen och grundläggande rättigheter) och 24 (Rättvisa, frihet och säkerhet) och att säkerställa att reformprocessen i Turkiet utformas på grundval av EU:s värderingar och standarder. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut samarbeta med Europarådet och Venedigkommissionen när det gäller reformen av rättsväsendet.
10. Europaparlamentet beklagar den allvarliga tillbakagången under de senaste två åren när det gäller yttrandefriheten och åsiktsfriheten, både på nätet och i traditionella medier i Turkiet, som hamnar på 149:e plats av 180 rankade länder i det senaste pressfrihetsindexet från Reportrar utan gränser. Parlamentet påminner om att Turkiet enligt de turkiska myndigheternas egna siffror är det land som har det högsta antalet fängslade journalister. Parlamentet upprepar att åsiktsfrihet och yttrandefrihet, däribland oberoende medier, är grundläggande europeiska värden. Parlamentet gläder sig över frigivningen av Can Dündar och Erdem Gül, efter det att författningsdomstolen fastställt att deras rättigheter hade kränkts. Parlamentet fördömer den turkiska presidentens senaste uttalanden riktade mot författningsdomstolen, påminner om att de båda personerna fortfarande inväntar rättegång och att åklagarna kräver flera livstidsdomar, och kräver en ingående och objektiv utredning av anklagelserna mot dem avseende vapentransporter till Syrien. Parlamentet kräver att alla fängslade journalister omedelbart friges. Parlamentet beklagar de personliga angreppen mot journalister och opponenter från ledande regeringstjänstemäns sida liksom det turkiska ledarskapets alltmer auktoritära tendenser. Parlamentet uppmanar Turkiet att motverka alla former av trakasserier mot journalister, i synnerhet genom att utreda alla fysiska angrepp och hot mot journalister och aktivt förebygga angrepp mot medieföretag, men även genom att minska de politiska spänningarna, som skapar förhållanden där yttrandefriheten i medierna och på internet inskränks.
11. Europaparlamentet noterar korruptionsindex för 2015 som offentliggjordes av Transparency International den 27 januari 2016, av vilket det framgår att korruptionen ökade i Turkiet under det senaste året och att Turkiet nu hamnar på 66:e plats. Parlamentet understryker att den turkiska regeringen bör ge klara och tydliga signaler om sin uppriktiga avsikt att bekämpa korruption på alla maktnivåer.
12. Europaparlamentet påminner om att kampen mot korruption bör vara en av Turkiets prioriteringar. Parlamentet uppmanar därför Turkiet att uppdatera strategin och handlingsplanen mot korruption, inrätta ett oberoende antikorruptionsorgan och upprätta ett trovärdigt register över utredningar, åtal och fällande domar på alla nivåer.
13. Europaparlamentet kräver att oberoendet för medierna inom Koza Ipek Holding och mediegrupperna Dogân och Feza återupprättas och att alla statliga företrädare avlägsnas från styrelserna, att de tiotals avskedade arbetstagare som framfört sitt missnöje över förstatligandet återanställs och att anklagelserna om terrorism dras tillbaka.
14. Europaparlamentet är ytterst oroat över anklagelserna från Eren Erdem, parlamentsledamot från oppositionspartiet Republikanska folkpartiet (CHP), om att den turkiska staten kan ha deltagit i tillhandahållandet av allt nödvändigt material för att producera saringas till IS/Daish, vilket ledde till gasangreppen i Syrien i augusti 2013. Parlamentet uppmanar den gemensamma utredningsmekanism som inrättats av FN och Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) att göra en grundlig utredning av dessa anklagelser och rapportera till FN:s säkerhetsråd i enlighet med dess resolution 2118 (2013).
15. Europaparlamentet fördömer de våldsamma och olagliga övertagen av flera turkiska dagstidningar, t.ex. nu senast Zaman, och uttrycker sin oro över Digiturks beslut att upphöra att sända vissa tv-kanaler, vilket bland annat påstås vara baserat på politiska motiv. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att upphöra med de politiska och ekonomiska påtryckningarna mot oberoende medier. Parlamentet fördömer kraftfullt alla verbala och fysiska påhopp och det alltmer vanliga utnyttjandet av ärekränknings- och antiterrorlagstiftning mot journalister, Parlamentet noterar de innehållsrelaterade förbuden i samband med rapportering på nätet och i traditionella medier, samt blockeringarna av webbplatser, i synnerhet av sociala nätverk, vilket har lett till självcensur bland journalister som fruktar att kritik mot myndigheterna ytterligare skulle öka repressalierna. Parlamentet är djupt oroat över blockeringen av tiotusentals webbplatser och de ändringar som antogs i mars 2015 av internet- och medielagen, samt över att direktoratet för telekommunikationer (TIB) har befogenhet att blockera webbplatser inom fyra timmar av ett stort antal vaga orsaker. Parlamentet uttrycker sin oro över de ytterst höga skattetillägg som påförts medieorganisationer. Parlamentet kräver en översyn av internetlagen för att främja förhållanden som leder till yttrandefrihet på internet och skydd av privatlivet och personliga rättigheter. Parlamentet fördömer de turkiska regeringstjänstemännens försök att skrämma och, i vissa fall, utvisa flera utländska journalister. Parlamentet kräver en oberoende utredning av morden på turkiskt territorium på journalisterna Naji Jerf och Ibrahim Abdel Qader samt Fares Hammadi från Syrienbloggen ”Raqqa is Being Slaughtered Silently”. Parlamentet beklagar vidare alla utredningar, gripanden, fängelsestraff och böter till följd av påstådda förolämpningar av statschefen, på grundval av artikel 299 i strafflagen. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart och som en prioriterad fråga ta itu med dessa problem för att skydda pluralismen i linje med internationella normer Parlamentet anser att en öppen offentlig debatt är en väsentlig aspekt i alla sunda demokratier.
16. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att anta en stark dataskyddslag och inrätta en oberoende dataskyddsmyndighet, i linje med europeiska standarder, vilket skulle skapa nödvändiga förutsättningar för ett ändamålsenligt och effektivt internationellt polissamarbete och rättsligt samarbete samt informationsutbyte, samtidigt som det skulle bidra till att uppfylla kriterierna för viseringsliberalisering. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att tydligt definiera undantag till lagstiftningens tillämpningsområde, särskilt avseende behandling av hälsorelaterade uppgifter, och att införa ett urvalsförfarande som garanterar oberoende för dataskyddsmyndigetens personal.
17. Europaparlamentet upprepar sin oro över antiterrorlagen, framför allt dess breda och extremt vaga definition av terrorism, organiserad brottslighet och propaganda, vilket gör det helt omöjligt att fastställa dessa brotts exakta art. Parlamentet insisterar på att strafflagstiftning och antiterrorlagstiftning måste vara förenlig med Europadomstolens rättspraxis, som till fullo bör respekteras och genomföras av Turkiet. Parlamentet uppmanar Turkiet att skapa ett politiskt och rättsligt klimat där rättsväsendet kan fullgöra sina uppgifter på ett oberoende och opartiskt sätt, även i praktiken, så att det inte blir ett instrument för att kväsa interna dissidenter. Parlamentet uppmanar Turkiet att genomföra alla domar som avkunnats av de europeiska domstolarna. Parlamentet är oroat över de talrika omplaceringarna, ofrivilliga förflyttningarna och uppsägningarna av domare och åklagare, som undergräver rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet, liksom respekten för principerna om rättssäkerhet och maktdelning. Parlamentet efterlyser en snabb återställning av maktfördelningen och meningsfulla åtgärder för att säkerställa rättsväsendets fullständigs oberoende. Parlamentet beklagar förvrängningen av rättvisans gång till fördel för vissa politiker, vilket blev en vardaglig företeelse i Turkiet efter korruptionsskandalen 2013. Parlamentet understryker att den verkställande makten inom högsta rådet för domare och åklagare måste ges en begränsad roll och ett begränsat inflytande, och att det krävs adekvata garantier mot omplaceringar av domare mot deras vilja.
18. Europaparlamentet erinrar om att Turkiets exceptionella ekonomiska tillväxt det senaste årtiondet har lett till ett aldrig tidigare skådat uppsving på bostads- och infrastrukturområdet, ofta på bekostnad av miljö- och naturskyddsintressen. Parlamentet är särskilt oroat över de olika megaprojekten i landet, och vädjar enträget till regeringen att göra miljö- och samhällskonsekvensbedömningar och att vederbörligen involvera lokalbefolkningen i projektutformningen, så att de långsiktigt negativa effekterna av urbanisering, utrymmeskonsumtion och miljöförstöring i möjligaste mån kan undvikas.
19. Europaparlamentet anser att den konstitutionella reformen bör utveckla ett sekulärt, pluralistiskt, inkluderande och tolerant samhälle. Parlamentet understryker att en ny konstitution bör bygga på ett brett samförstånd över hela det politiska spektrumet och samhället i stort, med full respekt för minoriteters rättigheter, oberoende av deras kulturella eller religiösa bakgrund, och därmed bilda en stabil grund för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att till fullo respektera rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna och friheterna, i synnerhet religiösa och etniska minoriteters frihet. Parlamentet betonar behovet av att anta heltäckande lagstiftning mot diskriminering, inklusive ett förbud mot diskriminering och hets på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning, kön eller könsidentitet, och att införliva förbudet mot sådan diskriminering i en ny konstitution. Parlamentet understryker att detta inte bör hindra Turkiet från att bevilja medborgare särskilda rättigheter på grundval av etniskt ursprung, religion eller språk, så att de kan bevara sin identitet. Parlamentet konstaterar i detta avseende att ytterligare åtgärder krävs för att hantera de problem som den grekiska minoriteten ställs inför, särskilt med avseende på utbildning och äganderätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de turkiska myndigheterna att vidta rättsliga åtgärder mot personer och organ som begår hatbrott, däribland antisemitism, vilket utlovades i regeringens ”demokratiseringspaket” 2013. Parlamentet fördömer den turkiska regeringens passiva inställning till de allvarliga hoten mot kristna och deras präster i sociala medier. Parlamentet förväntar sig att den turkiska regeringen behandlar alla turkiska medborgare lika, oavsett deras religiösa övertygelser. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna, med hänsyn till att Turkiet har den största romska minoriteten i världen, att vidta konkreta och effektiva åtgärder för att uppnå verkligt lika rättigheter för romer i det turkiska samhället och att förbättra romernas situation, med särskild uppmärksamhet på de romska barnens situation och integreringen av romska kvinnor.
20. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta sitt nära samarbete med kommissionen om nya lagförslag som utarbetas och om genomförandet av gällande lagar, i syfte att garantera överensstämmelse med EU:s regelverk.
21. Europaparlamentet understryker behovet av att i överensstämmelse med europeiska värden till fullo respektera rätten till olika livsstilar, såväl sekulära som religionsbaserade livsstilar, och att upprätthålla separationen mellan stat och religion.
22. Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet, genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, avskaffa alla begränsningar för utbildning och utnämning av präster samt för vilka som får efterträda dem i ämbetet, respektera relevanta domar från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer och avskaffa all slags diskriminering eller hinder baserade på religion. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera det ekumeniska patriarkatets särdrag och betydelse och erkänna det som juridisk person. Parlamentet betonar behovet av att tillåta återöppnandet av Halkiseminariet och undanröja alla hinder för dess verksamhet samt tillåta offentlig användning av den ecklesiastiska titeln ”ekumenisk patriark”.
23. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att stoppa byggandet av det planerade kärnkraftverket Akkuyu. Parlamentet påpekar att den tilltänkta platsen ligger i en region som kan drabbas av allvarliga jordbävningar och att detta därför utgör ett allvarligt hot inte bara mot Turkiet, utan mot hela Medelhavsregionen. Parlamentet begär därför att den turkiska regeringen ansluter sig till Esbokonventionen, enligt vilken konventionsparterna måste underrätta och samråda med varandra om större planerade projekt som kan få betydande negativa miljökonsekvenser över nationsgränser. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att involvera, eller åtminstone konsultera, regeringarna i sina grannländer, såsom Grekland och Cypern, när det gäller Akkuyu-projektets eventuella vidareutveckling.
24. Europaparlamentet uttrycker oro över de fortsatt höga nivåerna av våld mot kvinnor och det bristande genomförandet av nationell lagstiftning för att förhindra våld mot kvinnor och skydda kvinnor. Parlamentet insisterar dessutom på att myndigheterna verkligen tillämpar befintliga lagar om våld mot kvinnor och våld i hemmet, som är ett utbrett problem i både landsbygds- och stadsområden, åtgärdar underrapporteringen av könsrelaterat våld, tillhandahåller stödtjänster och skyddsboenden för offer för sådant våld och straffar förövarna samt ökar medvetenheten i samhället om och motverkar dess acceptans av könsrelaterat våld. Parlamentet rekommenderar eftertryckligen regeringen att främja jämställdhet på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga området liksom på alla andra områden.
25. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att göra stora insatser för att skydda hbti-personers rättigheter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över bristen på skydd för hbti-personer mot våldshandlingar. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin besvikelse över att Turkiet inte har inbegripit skydd mot hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet i lagen om hatbrott. Parlamentet beklagar att hatbrott mot hbti-personer ofta förblir ostraffade eller att förövarnas domar mildras på grund av offrets påstådda ”oberättigade provokation”.
III. Den kurdiska fredsprocessen och situationen i sydöstra Turkiet
26. Europaparlamentet är djupt oroat över den försämrade situationen i sydöstra Turkiet. Parlamentet erkänner Turkiets legitima rätt att bekämpa terrorism, men betonar emellertid att säkerhetsåtgärder måste vidtas med respekt för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att insatserna för att bekämpa terrorism måste vara proportionerliga och inte får ske i form av kollektiva bestraffningar. Parlamentet fördömer de särskilda säkerhetsstyrkornas grova misskötsamhet och kräver att gärningsmännen ställs inför rätta.
27. Europaparlamentet fördömer och anser det inte berättigat att PKK, som fortfarande finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer, åter har börjat tillgripa våld. Parlamentet betonar att våld inte kan lösa den kurdiska frågan och uppmanar eftertryckligen den turkiska regeringen att ta sitt ansvar och omedelbart återuppta förhandlingarna för att uppnå en heltäckande och varaktig lösning på den kurdiska frågan. Parlamentet uppmanar PKK att lägga ner sina vapen, överge terroristtaktiken och använda fredliga och lagliga metoder för att uttrycka sina förväntningar. Parlamentet fördömer kraftfullt alla angrepp mot säkerhetsstyrkor och civila. Parlamentet är i detta sammanhang djupt oroat över att YPG-H-milisen har börjat uppföra barrikader och gräva skyttegravar, men framhåller dock att fredliga protester måste tillåtas.
28. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att omedelbart upphäva utegångsförbuden eftersom de bryter mot den turkiska konstitutionen. Parlamentet uttrycker särskilt stark oro över situationen i Cizre och Sur/Diyarbakir, och fördömer att civila dödas, skadas och lämnas utan vatten, mat och vård. Parlamentet uppmanar Turkiet att låta den internationella rödakorsrörelsen lindra den pågående humanitära krisen i Cizre och Diyarbakir. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att tillåta att skadade förs till sjukhus, i enlighet med Europakonventionens interimistiska åtgärder, och att säkerställa säkra vägar att nå ut till civila i städer där det råder utegångsförbud. Parlamentet är djupt oroat över att antalet dödsfall och skadade bland civila ökar – något som måste utredas ingående – och att omkring 400 000 personer tvingats fly inom landet. Med hänsyn till den mänskliga värdigheten understryker parlamentet att familjer måste få hämta kropparna på gatorna och begrava dem. Parlamentet betonar den turkiska regeringens ansvar för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna samt garantera säkerhet och tillgång till varor och tjänster för hela civilbefolkningen i de huvudsakligen kurdiska delarna av Turkiet som berörs av strider. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att inrätta en formell mekanism för akut bistånd och ersättning till personer som tvingats fly från sina hem, blivit arbetslösa och förlorat sina försörjningsmöjligheter. Parlamentet beklagar att det historiska arvet ödeläggs.
29. Europaparlamentet noterar med oro de stadsomvandlings- och omlokaliseringsprojekt i konfliktdrabbade områden som nyligen avslöjades av den turkiska regeringen. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att respektera regionens kulturella särart och avstå från att ge ytterligare makt åt den centraliserade lokala regeringsstrukturen i regionen.
30. Europaparlamentet är bestört över de särskilda polisstyrkorna, de så kallade Esedullah-teamen, som förefaller bära ansvaret för allvarliga människorättskränkningar, däribland att avsiktligt ha dödat civila i sydöstra Turkiet. Parlamentet kräver att de turkiska myndigheterna genomför en grundlig utredning av Esedullah-teamens agerande, utkräver ansvar och straffar de personer som är skyldiga till människorättskränkningar.
31. Europaparlamentet efterlyser en omedelbar vapenvila och ett återupptagande av fredsprocessen för att uppnå en framförhandlad lösning på den kurdiska frågan. Parlamentet understryker att framsteg mot demokratisering och försoning måste prioriteras. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang inrättandet av en särskild kommitté i den turkiska nationalförsamlingen för att hitta en lösning på den kurdiska frågan, i syfte att bidra till varaktig fred genom att återinföra en känsla av rättvisa och läka de trauman som är sårbara för politiskt missbruk. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att utan dröjsmål inta en aktiv roll i fredsprocessen. Parlamentet understryker vikten av att man prioriterar att stärka de sociala, kulturella och politiska rättigheterna för samt likabehandlingen av folk av kurdiskt ursprung. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet, som medlem i Europarådet, att häva sina reservationer mot den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse så att den kan genomföras fullt ut i alla avseenden.
32. Europaparlamentet beklagar kraftfullt trakasserierna och åtalen mot över 1 000 akademiker som undertecknat ett upprop för fred. Parlamentet understryker att de personer som bär ansvaret för mordet på juristen Tahir Elçi – som ägnade sitt liv åt fred och mänskliga rättigheter – måste ställas inför rätta. Parlamentet är allvarligt oroat över de rättsliga utredningar som främst riktas mot HDP-medlemmar, liksom över de lokala borgmästare, varav 25 medborgmästare, som sitter i förvar och som avsatts samt de hot som många kurdiska politiker utsätts för.
33. Europaparlamentet fördömer kraftfullt IS/Daish terroristangrepp i Diyarbakir, Suruc, Ankara och Istanbul. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med offren, deras familjer och Turkiets befolkning i frontlinjen för kampen mot extremism. Parlamentet fördömer lika kraftfullt bombdådet i Ankara den 17 februari 2016, som den militanta gruppen TAK (Kurdistans frihetshökar) tog på sig ansvaret för, liksom attentatet i Ankara den 13 mars 2016, och framför sina kondoleanser till offrens familjer och sörjande. Parlamentet betonar betydelsen av att dessa attentat utreds ingående i syfte att lagföra de skyldiga. Parlamentet anser att ett starkare samarbete mellan Europol och turkiska brottsbekämpande organ är avgörande för en effektiv kamp mot terrorism.
34. Europaparlamentet välkomnar Turkiets deltagande i den globala koalitionen mot Daish och öppnandet av dess baser för USA och koalitionsstyrkorna. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att agera med nödvändig återhållsamhet och i fullt samarbete med sina allierade i väst.
35. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att fortsätta att öka sina åtgärder för att förhindra att utländska stridande, pengar och utrustning når IS/Daish och andra extremistgrupper via turkiskt territorium. Parlamentet befarar att de turkiska myndigheterna inte har tillgripit alla medel som står till buds för att blockera och hindra IS/Daish aktiviteter, i synnerhet genom att bekämpa den olagliga handeln med olja över landets gränser. Parlamentet uppmanar EU att förbättra sin kapacitet att utbyta information och att samarbeta nära med de turkiska myndigheterna i denna fråga och ge ytterligare stöd för att bekämpa smugglingsnätverken. Parlamentet noterar bristerna i samband med gripandet av utländska stridande och kontrollen av gränserna mot Irak och Syrien.
36. Europaparlamentet välkomnar Turkiets stöd och bidrag till den överenskommelse som har nåtts mellan viktiga aktörer för att få ett slut på fientligheterna i Syrien och ge humanitärt bistånd till människor i nöd. Parlamentet ser det som ett viktigt steg mot att lösa Syrienkrisen. Parlamentet noterar att upphörandet av fientligheter bör gälla för alla parter i konflikten utom grupper som har angetts som terroristorganisationer av FN:s säkerhetsråd, och uppmanar alla parter att skyndsamt genomföra dessa åtaganden fullt ut. Parlamentet betonar sin uppfattning att konflikten i Syrien inte kan lösas militärt och vidhåller att en politisk lösning måste nås. Parlamentet fördömer Turkiets militära ingripande mot kurdiska styrkor i norra Syrien, vilket undergräver kampen mot IS/Daish och äventyrar ansträngningarna för att uppnå fred och säkerhet.
IV. Samarbetet mellan EU och Turkiet om flykting-/migrationskrisen
37. Europaparlamentet stöder ett förnyat politiskt engagemang mellan EU och Turkiet i fråga om geopolitiska utmaningar, däribland flykting- och migrationskrisen. Parlamentet uppskattar Turkiets stora humanitära bidrag med hänsyn till att landet hyser världens största flyktingbefolkning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och Turkiet att gemensamt förbättra och säkerställa anständiga levnadsvillkor och grundläggande förnödenheter i flyktinglägren och underlätta arbetet för FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), för att undvika migranternas massförflyttningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att fortsätta att arbeta med turkiska regeringstjänstemän för att säkerställa att migranterna har rätt dokumentation. Parlamentet påminner om att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna för migranter och flyktingar som kommer till EU, inte bara från Syrien utan från många andra länder. Parlamentet betonar betydelsen av samarbete med Turkiet när det gäller att hantera flyktingkrisen och förhindra förluster av människoliv till havs.
38. Europaparlamentet ser positivt på att den gemensamma handlingsplanen mellan EU och Turkiet om flyktingar och migrationshantering började tillämpas den 29 november 2015, som en del av en övergripande samarbetsagenda som bygger på delat ansvar, ömsesidiga åtaganden och resultat, och insisterar på behovet att genomföra den omedelbart. Parlamentet betonar att migrationssamarbetet mellan EU och Turkiet inte bör kopplas till förhandlingsprocessens tidsplan, innehåll och villkor. Att lägga ut flyktingkrisen på Turkiet är ingen trovärdig långsiktig lösning på problemet. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att visa solidaritet så att fler länder tar emot flyktingar för omplacering i en anda av delad börda och delat ansvar.
39. Europaparlamentet understryker att de tre miljarder euro som utgör en del av faciliteten för flyktingar i Turkiet måste användas korrekt så att de omgående och direkt kommer till nytta för flyktingarna och deras värdsamhällen genom projekt för att tillgodose de omedelbara behoven av mat, hälso- och sjukvård samt utbildning. Parlamentet kräver en snabbare utbetalning av de utlovade medlen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i samarbete med Turkiet, se till att det inrättas en mekanism för att kontrollera att medlen används korrekt i detta syfte, att mekanismen övervakas noga och att Europaparlamentet får regelbunden information från kommissionen om hur medlen används. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid sårbara grupper såsom kvinnor och barn, särskilt föräldralösa barn, samt religiösa minoriteter såsom kristna och yazidier. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att ta itu med det könsrelaterade våldet och övergreppen mot kvinnor och flickor på migrantvägarna genom Turkiet.
40. Europaparlamentet gläder sig över den turkiska regeringens färska beslut att öppna sin arbetsmarknad för syriska flyktingar. Parlamentet vill att ytterligare brådskande åtgärder vidtas så att alla 700 000 syriska barn ska få utbildning. Parlamentet berömmer den turkiska regeringen för att den ger syriska flyktingar gratis sjukvård och utbildning. Parlamentet beklagar att UNHCR:s vädjan om att öka finansieringen inte har fått gehör och att Världslivsmedelsprogrammet var tvunget att minska sin näringskvot till 80 procent på grund av minskade medel. Parlamentet berömmer Turkiet för att landet ensidigt har minskat detta finansieringsunderskott, och uppmanar medlemsstaterna och EU att öka anslagen till FN:s organ och de icke-statliga organisationer som är dess partner i Turkiet.
41. Europaparlamentet uppskattar att Turkiet tills nyligen har hållit fast vid en öppen gränspolitik för syriska flyktingar. Parlamentet gläder sig över att nya regler har trätt i kraft i det turkiska viseringssystemet, som redan har banat väg för ett kraftigt minskat antal olagliga inresor. Parlamentet betonar dock att en mycket strängare viseringspolitik, i linje med EU:s viseringspolitik, måste tillämpas gentemot länder som utgör en stor källa till irreguljär migration, för att minska tillströmningen av migranter som inte är i behov av internationellt skydd via Turkiet till EU. Parlamentet understryker att Turkiet behöver allt stöd för att strama åt säkerheten vid sina gränser och stärka sin kamp mot människosmugglare. Parlamentet uppmanar Turkiet att visa nolltolerans och vidta effektiva åtgärder för att stoppa människohandlarna och flyktingströmmen mot de grekiska öarna, som orsakar allvarliga humanitära, politiska, sociala och säkerhetsrelaterade problem i EU. Parlamentet uppmuntrar till mer samarbete mellan Turkiet, Bulgarien och Grekland vid sök- och räddningsinsatser i Egeiska havet, och uppmanar Frontex att erbjuda stöd till den turkiska kustbevakningen och stärka det bilaterala informationsutbytet. Parlamentet erkänner att åtgärder mot olaglig smuggling endast kan bli verkningsfulla tillsammans med införandet av säkra och lagliga vägar för flyktingar och asylsökande in i EU.
42. Europaparlamentet betonar att stävjande av migrationen till EU inte får medföra tillbakavisande av flyktingar eller olagligt förvar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att dra tillbaka det geografiska förbehållet till Genèvekonventionen från 1951. Parlamentet vidhåller att det är avgörande att man sörjer för säkra och lagliga vägar för flyktingar, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka sina insatser för vidarebosättning avsevärt. Den enda hållbara lösningen på denna humanitära kris är att man finner en politisk lösning på Syrienkrisen.
43. Europaparlamentet ser positivt på att turkiska myndigheter och UNHCR i Turkiet harmoniserar sina databaser för registrering av flyktingar till ett enda registreringssystem. Det är brådskande att hitta tekniska sätt att göra denna databas driftskompatibel och förenlig med den europeiska databasen för registreringen av asylsökande, Eurodac. Parlamentet betonar att det också är viktigt att flyktingar som lämnar Turkiet för att resa till EU avregistreras från den turkiska databasen.
44. Europaparlamentet betonar att genomförandet av återtagandeavtalet med alla medlemsstater är mycket viktigt för EU eftersom det möjliggör en mer verkningsfull återvändandepolitik när det gäller migranter som inte är i behov av internationellt skydd. Parlamentet välkomnar den politiska överenskommelse som nåddes mellan de två parterna vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 för att återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet skulle bli fullt tillämpligt från och med juni 2016. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt och att se till att de återsända migranternas grundläggande rättigheter respekteras fullt ut.
45. Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt uppfylla kriterierna i färdplanen för viseringsliberalisering gentemot alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att viseringsliberalisering är en meritbaserad process och att viseringsfria resor inte kommer att vara möjliga för turkiska medborgare förrän normerna har uppfyllts. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare tekniskt stöd för att villkoren i färdplanen ska uppfyllas.
V. Framsteg i samtalen om Cyperns återförening
46. Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts i samtalen om Cyperns återförening, under ledning av FN. Parlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen av den 11 februari 2014 från de båda ledarna, vilken kan ligga till grund för en lösning. Utan att föregripa det slutliga avtalet stöder parlamentet utvecklingen av Republiken Cypern till en federation som omfattar båda befolkningsgrupper och båda zoner, med en enda suveränitet, en enda internationell juridisk person och ett enda medborgarskap, där politisk jämlikhet råder mellan de två befolkningsgrupperna och det finns lika möjligheter för alla medborgare, i linje med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd samt internationell rätt. Parlamentet berömmer den konstruktiva strategi som ledarna för öns grekcypriotiska respektive turkcypriotiska befolkningsgrupp tillämpar, liksom deras beslutsamhet och outtröttliga insatser för att uppnå en rättvis, övergripande och hållbar lösning så snart som möjligt. Parlamentet betonar hur viktigt det är för hela regionen och för Europa/EU att finna en lösning på Cypernfrågan, som pågått i årtionden. Parlamentet välkomnar därför möjligheten till en ny folkomröstning om återförening och uppmanar samtliga parter att bidra till ett positivt resultat.
47. Europaparlamentet understryker att avsaknaden av en lösning på Cypernfrågan påverkar utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Turkiet, och uppmanar därför alla berörda parter att tillsammans försöka lösa den.
48. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fullgöra sin skyldighet att fullt ut och utan diskriminering genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet med avseende på samtliga medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern, eftersom fullgörandet av denna skyldighet skulle kunna ge en avsevärd skjuts åt förhandlingsprocessen.
49. Europaparlamentet finner Turkiets olagliga bosättningspolitik djupt beklaglig, och uppmanar Turkiet att avstå från att låta fler turkiska medborgare bosätta sig i den ockuperade delen av Cypern, vilket strider mot Genèvekonventionen och de folkrättsliga principerna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att upphöra med alla åtgärder som förändrar den demografiska balansen på ön och därigenom hindrar en framtida lösning.
50. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att avstå från alla åtgärder i Cyperns exklusiva ekonomiska zon som kan leda till friktion och kris i en mycket känslig region och få negativa effekter på förhandlingarna för att hitta en demokratisk lösning, som skulle få ett slut på den rådande oacceptabla dikotomiska situationen. Parlamentet erkänner medlemsstaternas rätt att ingå bilaterala och andra avtal inom ramen för sina suveräna rättigheter för att utnyttja sina nationella resurser inom sin exklusiva ekonomiska zon.
51. Europaparlamentet ser positivt på att de två ledarna enats om ett antal förtroendeskapande åtgärder, bland annat öppnandet av två nya gränsövergångsställen och sammankopplingen av elnäten. Parlamentet noterar dock att små eller inga framsteg gjorts när det gäller mobiltelefoners interoperabilitet, och uppmanar därför eftertryckligen båda sidor att utan dröjsmål genomföra alla överenskomna åtgärder. EU uppmanas att ge sitt fulla stöd till avtalet, både politiskt och finansiellt. Parlamentet uppmanar Turkiet att aktivt stödja förhandlingsprocessen och ett positivt resultat. Parlamentet uppmanar vidare Turkiet att börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern och att lämna över det avstängda området Famagusta till FN, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550 (1984). Parlamentet gläder sig över att kommittén för saknade personer (som hanterar både grekcypriotiska och turkcypriotiska saknade personer) ges tillträde till alla relevanta platser. Parlamentet uppmanar dock eftertryckligen Turkiet att ge åtkomst till de relevanta arkiven, vilket skulle göra kommitténs arbete ännu effektivare.
52. Europaparlamentet välkomnar initiativet från Cyperns president, Nicos Anastasiades, att göra turkiska till officiellt EU-språk, och uppmanar eftertryckligen parterna att påskynda denna process. Parlamentet konstaterar att genomförandet av EU:s regelverk i den framtida turkcypriotiska delstaten när avtalet träder i kraft måste vara väl förberett. I detta avseende välkomnas inrättandet av den tillfälliga kommitté för EU-förberedelse som inbegriper bägge befolkningsgrupperna. Parlamentet uppmuntrar både parlamentet och kommissionen att intensifiera sitt arbete för att föra samtal med turkcyprioterna som förberedelse för deras fullständiga integrering i EU. Parlamentet uppmuntrar sin talman att vidta alla nödvändiga åtgärder i händelse av ett avtal.
°
° °
53. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Turkiets regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2015)0094.
- [2] EUT C 341 E, 16.12.2010, s. 59.
- [3] EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 98.
- [4] EUT C 257 E, 6.9.2013, s. 38.
- [5] EUT C 45, 5.2.2016, s. 48.
- [6] EUT C 65, 19.2.2016, s. 117.
- [7] Antagna texter, P7_TA(2014)0235.
- [8] Antagna texter, P8_TA(2014)0052.
- [9] Antagna texter, P8_TA(2015)0014.
- [10] Antagna texter, P8_TA(2015)0228.