Förslag till resolution - B8-0580/2016Förslag till resolution
B8-0580/2016
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om uppföljningen av parlamentets resolution av den 11 februari 2015 om den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr

4.5.2016 - (2016/2573(RSP))

till följd av frågorna för muntligt besvarande B8-0367/2016 och B8-0368/2016
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen

Claude Moraes för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor


Förfarande : 2016/2573(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0580/2016
Ingivna texter :
B8-0580/2016
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B8-0580/2016

Europaparlamentets resolution om uppföljningen av parlamentets resolution av den 11 februari 2015 om den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr

(2016/2573(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6, 7 och 21,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 2, 3, 4, 18 och 19,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen) samt protokollen till denna,

–  med beaktande av FN:s relevanta instrument för mänskliga rättigheter, särskilt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av den 10 december 1984 och de relevanta protokollen till denna samt den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden av den 20 december 2006,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2178 (2014) av den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör,

–  med beaktande av rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter, framlagd av den särskilde rapportören om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, med inriktning på undersökningskommissioner som svar på mönster eller praxis av tortyr eller andra former av misshandel,

–  med beaktande av domarna från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målen Nasr och Ghali mot Italien (Abu Omar) från februari 2016, al-Nashiri mot Polen och Husayn (Abu Zubaydah) mot Polen från juli 2014, och El-Masri mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien från december 2012,

–  med beaktande också av pågående och aktuella mål inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Abu Zubaydah mot Litauen och al-Nashiri mot Rumänien),

–  med beaktande av det italienska domstolsavgörande som förklarade 22 CIA-agenter, en flygvapenpilot och två italienska agenter skyldiga i deras frånvaro och dömde dem till fängelsestraff för deras roller i kidnappningen 2003 av Abu Omar, imam i Milano,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 15 juni 2009 från Europeiska unionen och dess medlemsstater samt Amerikas förenta stater om stängningen av interneringsförläggningen i Guantánamobukten och om ett framtida samarbete i kampen mot terrorism som bygger på gemensamma värderingar, internationell rätt och respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2011 om Guantánamo: det förestående beslutet om dödsstraff[1], av sina övriga resolutioner om Guantánamo, varav den mest aktuella är av den 23 maj 2013 om hungerstrejk bland fångarna i Guantánamo[2], av sin resolution av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet[3]och av EU:s riktlinjer om dödsstraff,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar – det tillfälliga utskottets halvtidsöversyn[4], av sin resolution av den 14 februari 2007 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar[5], av sin resolution av den 11 september 2012 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder: uppföljning av TDIP-utskottets betänkande[6], och sin resolution av den 10 oktober 2013 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder[7],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 och 6 juni 2014 om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen och om kommissionens rapport från 2013 om tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)[8], och sin resolution av den 8 september 2015 över situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2013–2014)[9],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2015 om den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr[10],

–  med beaktande av den i mars 2015 antagna Brysseldeklarationen om genomförandet av Europakonventionen,

–  med beaktande av den avslutade undersökning som genomförts med stöd av artikel 52 i Europakonventionen och inriktat sig på CIA:s illegala interneringar och transport av fångar misstänkta för terrordåd, och av Europarådets generalsekreterares begäran till alla stater som är parter i Europakonventionen om att senast den 30 september 2015 få information om tidigare eller pågående utredningar, aktuella fall inför inhemska domstolar eller andra åtgärder som vidtagits i anledning av den ovannämnda undersökningen[11],

–  med beaktande av den parlamentariska informationsresa som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor gjorde till Bukarest (Rumänien) den 24 och 25 september 2015, och av rapporten från resan,

–  med beaktande av den offentliga utfrågning som dess utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor höll den 13 oktober 2015 om om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder,

–  med beaktande av den studie för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som offentliggjordes 2015, A quest for accountability? EU and Member State inquiries into the CIA Rendition and Secret Detention Programme,

–  med beaktande av det öppna brevet av den 11 januari 2016 från människorättsexperter från Förenta nationerna och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) till Amerikas förenta staters regering på fjortonårsdagen efter öppnandet av interneringsförläggningen i Guantánamobukten,

–  med beaktande av de resolutioner som på senaste tiden antagits och de rapporter som offentliggjorts av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och behandlar de mänskliga rättigheterna för de internerade i Guantánamo, inklusive deras tillgång till medicinsk vård, av rapporten från 2015 från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) inom OSSE, och av besluten från FN:s arbetsgrupp om godtyckligt frihetsberövande,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om uppföljningen av Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr (O-000038/2016 – B8-0367/2016 och O‑000039/2016 – B8-0368/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU är grundat på principerna om demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, respekt för människans värdighet och folkrätten, inte bara i sin interna politik, utan också gentemot omvärlden. EU:s åtagande om de mänskliga rättigheterna, som har stärkts genom ikraftträdandet av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och processen för anslutning till Europakonventionen, måste återspeglas på alla politikområden för att EU:s politik för de mänskliga rättigheterna ska bli verkningsfull.

B.  När tonvikten förlagts till ”kriget mot terrorism” har jämvikten mellan de olika statsmakterna kommit att betänkligt förskjutas i riktning mot att regeringarna får utökade befogenheter, på bekostnad av parlamenten och de rättsvårdande myndigheterna. Detta har lett till att man som aldrig förr gör gällande att det är fråga om statshemligheter, så att offentliga undersökningar av påstådda människorättskränkningar förhindras.

C.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen begärt att kampen mot terrorism ska respektera rättsstaten, människors värdighet, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, även inom internationellt samarbete på området, på grundval av EU:s fördrag, Europakonventionen, nationella konstitutioner och lagstiftning om grundläggande rättigheter.

D.  Europaparlamentet har med skärpa fördömt det program för överlämnande och hemlig internering som letts av Förenta staternas underrättelsetjänst Central Intelligence Agency (CIA) och där det förekommit många slags människorättskränkningar, bland annat olagliga och godtyckliga interneringar, bortföranden, tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling, brott mot principen om non-refoulement och påtvingade försvinnanden genom att Europas luftrum och territorium använts av CIA, något som framkommit vid det arbete som gjorts av Europaparlamentets tillfälliga utskott för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar.

E.  Ansvarsutkrävande för dessa handlingar är avgörande för att skydda och främja mänskliga rättigheter på ett effektivt sätt i EU:s inrikes- och utrikespolitik och för att garantera en legitim och verkningsfull säkerhetspolitik som bygger på rättsstatsprincipen.

F.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen efterlyst en fullständig undersökning av EU-medlemsstaternas medverkan i CIA:s program för hemliga interneringar och extraordinära överlämnanden.

G.  Den 9 december 2015 betecknade årsdagen för offentliggörandet av studien från senatens särskilda utskott avseende underrättelsetjänster (Senate Select Committee on Intelligence, SSCI) om CIA:s program för frihetsberövanden och förhör, och om hur CIA utsatt internerade personer för tortyr av olika slag mellan 2001 och 2006. Studien avslöjade nya fakta som stärker påståendena om att ett antal EU-medlemsstater, deras myndigheter, tjänstemän och medarbetare från deras säkerhets- och underrättelsetjänster var delaktiga i CIA:s program för hemliga interneringar och extraordinära överlämnanden, ibland på korrupta sätt genom att CIA erbjudit dem avsevärda penningbelopp i utbyte mot deras samarbete. Studien resulterade emellertid inte i något som helst ansvarsutkrävande i Förenta staterna för CIA:s program för hemliga interneringar och extraordinära överlämnanden. Förenta staterna har beklagligt nog inte samarbetat med de europeiska undersökningarna om europeisk delaktighet i CIA:s program, och hittills har inga förövare ställts till svars.

H.  Mark Martins, som är chefsåklagare hos militärkommissionerna i Guantánamobukten, har konstaterat att de händelser som beskrivs i sammanfattningen av SSCI:s studie av CIA:s program för interneringar och förhör faktiskt inträffat.

I.  Den information som ingår i sammanfattningen av SSCI:s studie har gjorts till föremål för en ingående ny analys, varvid tidigare undersökningar av ett antal länders, bland dem också EU-medlemsstaters, medverkan bekräftats, och nya vägar för undersökningsarbetet utpekats.

J.  I sin resolution av den 10 oktober 2013 ville det tidigare Europaparlamentet att det nuvarande parlamentet skulle fortsätta att uppfylla och genomföra det mandat som det fått av det tillfälliga utskottet om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar, och därmed även se till att utskottets rekommendationer följs upp, att undersöka nya frågor som kan uppstå och fullt ut utnyttja och utveckla sin undersökningsrätt.

K.  De resolutioner som på senaste tiden antagits och de rapporter som offentliggjorts av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och behandlar de mänskliga rättigheterna för de internerade i Guantánamo ger skäl att befara att åtminstone vissa av de internerade inte får lämplig medicinsk vård eller rehabilitering. I rapporten från 2015 från OSSE:s ODIHR uttrycks likaså oro över skyddet för de mänskliga rättigheterna i Guantánamo, bland annat i form av att rättigheten till en rättvis rättegång förvägras. I besluten från FN:s arbetsgrupp om godtyckligt frihetsberövande hävdas det att olika internerade i Guantánamo utsätts för godtycklig behandling.

L.  Förenta staternas president Barack Obama åtog sig att senast i januari 2010 stänga interneringsförläggningen i Guantánamobukten. Den 15 juni 2009 undertecknade EU och dess medlemsstater och Förenta staterna ett gemensamt uttalande om stängningen av interneringsförläggningen i Guantánamobukten och om ett framtida samarbete i kampen mot terrorism som bygger på gemensamma värderingar, folkrätt och respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Den 23 februari 2016 lade president Obama inför kongressen fram en plan om att en gång för alla stänga militärfängelset i Guantánamobukten. EU-medlemsstaternas hjälp med att ordna vidarebosättning för vissa fångar har varit begränsad.

M.  Inte en enda av de berörda medlemsstaterna har utfört fullständiga och effektiva undersökningar för att få dem som begått brott mot folkrätten och nationell rätt ställda inför rätta, eller för att se till att ansvar kommer att utkrävas, efter det att den amerikanska senatens studie offentliggjorts.

N.  Det är beklagligt att de ledamöter av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som deltog i informationsresan till Bukarest inte fick besöka den fastighet där nationella registreringskontoret för hemlig information (ORNISS) är inrymt, och som lär ha använts som hemlig interneringsplats av CIA.

O.  I Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr uppmanades utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att, i samarbete med utskottet för utrikesfrågor, och i synnerhet underskottet för mänskliga rättigheter, återuppta sin undersökning av CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder och att rapportera till plenarförsamlingen inom ett år.

1.  Europaparlamentet understryker den unika vikten av och den strategiska karaktären hos de transatlantiska förbindelserna, i en tid då världen blir alltmer instabil. Parlamentet anser att dessa förbindelser, som bygger på såväl gemensamma intressen som gemensamma värden, behöver ytterligare stärkas på grundval av respekt för multilateralism, rättsstat och förhandlingslösningar på konflikter.

2.  Europaparlamentet fördömer återigen skarpt hårda förhörsmetoder, som är folkrättsligt förbjudna och som strider mot bland annat rätten till frihet, säkerhet, human behandling, frihet från tortyr, oskuldspresumtion, rättvis rättegång, juridiskt biträde och likvärdigt skydd enligt lag.

3.  Europaparlamentet uttrycker, nu när det gått ett år sedan senatens studie offentliggjordes, sina allvarliga farhågor över hur likgiltiga medlemsstaterna och unionens institutioner varit med att erkänna de talrika fall av brott mot grundläggande rättigheter och tortyr som inträffat på europeisk mark mellan 2001 och 2006, liksom också med att utreda dem och med att lagföra de delaktiga och ansvariga.

4.  Europaparlamentet välkomnar domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 23 februari 2016 i målet Nasr och Ghali mot Italien (44883/09), där man kom fram till att de italienska myndigheterna vetat om att den egyptiska imamen Abu Omar utsatts för tortyr, och uppenbart använt sig av principen om ”statshemligheter” för att de ansvariga i själva verket skulle få gå ostraffade. Parlamentet uppmanar statsmakterna i Italien att frångå principen om ”statshemligheter” för den f.d. chefen och vice chefen för landets underrättelsetjänst och militära säkerhetstjänst (SISMi), liksom för tre tidigare medlemmar av SISMi, för att rättvisa obehindrat ska kunna skipas.

5.  Europaparlamentet beklagar att bara en enda partiövergripande informationsresa gjorts till Rumänien i september 2015. Parlamentet vill att Europaparlamentet ska anordna flera informationsresor till de medlemsstater som i senatens studie om CIA:s program för internering och förhör utpekats såsom delaktiga i programmet, såsom Litauen, Polen, Italien och Storbritannien.

6.  Europaparlamentet understryker att ett transatlantiskt samarbete som bygger på gemensamma värden såsom främjandet av frihet och säkerhet, demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter är och måste vara en central prioritering i EU:s yttre förbindelser. Parlamentet upprepar den tydliga ståndpunkt som man intog i uttalandet från Förenta staterna och EU 2009 att gemensamma ansträngningar för att bekämpa terrorism måste vara förenliga med skyldigheterna enligt folkrätten, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, och att detta kommer att göra våra länder starkare och säkrare. Parlamentet uppmanar här Förenta staterna att göra allt för att respektera unionsmedborgares rättigheter på samma sätt som amerikanska medborgares.

7.  Europaparlamentet anser att det transatlantiska samarbetet mot terrorism måste bedrivas med respekt för grundläggande fri- och rättigheter och den enskildes integritet, såsom det garanteras i unionslagstiftningen, för att det ska bli till nytta för medborgarna på ömse sidor om Atlanten. Parlamentet efterlyser en fortlöpande politisk dialog mellan de transatlantiska partnerna om frågor med anknytning till säkerhet och kampen mot terrorism, inklusive om skyddet av medborgerliga och mänskliga rättigheter, för att terrorism ska kunna bekämpas effektivt.

8.  Europaparlamentet beklagar att i dagens läge, när över ett år har gått sedan senatens studie offentliggjordes och parlamentet antog sin resolution i vilken Förenta staterna uppmanades att undersöka och lagföra de talrika människorättskränkningar som inträffat till följd av CIA:s program för överlämnande och hemlig internering och att samarbeta med alla begäranden som EU-medlemsstater lagt fram i anledning av CIA:s program, av att inga förövare ställts till svars och Förenta staternas regering inte samarbetat med EU:s medlemsstater.

9.  Europaparlamentet uppmanar än en gång Förenta staterna att undersöka och lagföra de talrika människorättskränkningar som inträffat till följd av CIA:s program för överlämnande och hemlig internering, vilka fungerat under ledning av den föregående amerikanska förvaltningen, och att samarbeta med alla begäranden från EU-medlemsstater om information, utlämning eller effektiva rättsmedel för offer i samband med CIA:s program. Parlamentet uppmanar senatens särskilda utskott SSCI att offentliggöra hela sin studie av CIA:s program för frihetsberövanden och förhör, och understryker den amerikanska senatens grundläggande slutsats att de våldsbetonade och olagliga metoder som CIA tillämpade inte fick fram underrättelser som hindrade ytterligare terroristattacker. Parlamentet erinrar om sitt absoluta fördömande av tortyr och påtvingade försvinnanden.

10.  Europaparlamentet beklagar att den undersökning som utförts av Europarådets generalsekreterare med stöd av artikel 52 i Europakonventionen lagts ned, i och med att undersökningar fortfarande pågår i ett antal medlemsstater och att det behövs ytterligare uppföljning i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar med tanke på detta medlemsstaterna att med fullständig insyn undersöka påståendena om att det funnits hemliga fängelser på deras territorium där människor hållits fängslade som ett led i CIA:s program, och att lagföra dem som haft en andel i detta, också offentliga aktörer, och därvid ta hänsyn till alla nya bevis som framkommit (också de betalningar som verkställts, enligt vad som anges i sammanfattningen av studien). Parlamentet beklagar att det gått så trögt med undersökningarna, att ansvar utkrävts endast i begränsad utsträckning och att man i alltför hög grad hänvisat till statshemligheter.  

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Litauen, Rumänien och Polen att skyndsamt göra öppna, genomgripande och effektiva brottsutredningar av CIA:s hemliga interneringsförläggningar på deras respektive territorier, efter att fullständigt ha beaktat alla faktiska bevis som avslöjats, att ställa inför rätta dem som begått människorättskränkningar, att låta utredarna grundligt undersöka hela nätet av flygningar för överlämnanden och de kontaktpersoner om vilka det är allmänt känt att de arrangerat dessa flygningar eller deltagit i dem, att utföra kriminaltekniska undersökningar av fängelserna och av vilken medicinsk vård som getts åt de internerade, att analysera listor över telefonsamtal och penningöverföringar, att ta upp till behandling ansökningar från eventuella offer om status/deltagande i utredningsarbetet, och att se till att alla relevanta brott behandlas, också i samband med överföringarna av interner.

12.  Europaparlamentet håller fast vid att domarna från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna mot Polen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ska genomföras fullständigt och omedelbart, och att länderna ska rätta sig efter brådskande enskilda och allmänna åtgärder. Parlamentet upprepar Europarådets ministerkommittés uppmaning till Polen om att landet ska begära och utverka diplomatiska försäkringar från Förenta staterna om att dödsstraffet inte ska tillämpas och att förfarandena ska vara rättvisa, samt om att i rätt tid utföra genomgripande och effektiva brottsutredningar för att alla relevanta brott ska åtgärdas, också i relation till alla offer, och att ställa inför rätta alla dem som begått människorättskränkningar. Parlamentet välkomnar med tanke på detta f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens avsikt att tillsätta ett särskilt oberoende undersökningsorgan, och uppmanar med kraft till att det snabbt inrättas, med internationellt stöd och deltagande.

13.  Europaparlamentet erinrar om att den f.d. rumänske direktören för underrättelseväsendet, Ioan Talpes, offentligen vidgått inför Europaparlamentets delegation att han varit fullt medveten om CIA:s närvaro på rumänskt territorium, och att han gett tillstånd till att en offentlig byggnad ”hyrdes ut” till CIA.

14.  Europaparlamentet uttrycker oro över hindren mot att nationella parlament och rättsväsen utreder vissa medlemsstaters medverkan i CIA:s program, liksom över att dokument utan giltig orsak hemligstämplats så att de som begått människorättskränkningar fått gå ostraffade.

15.  Europaparlamentet erinrar om att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna numera, i sin dom av den 24 juli 2014, uttryckligen erkänt att offentliga källor och kumulativa bevis som bidrar till att bättre belysa medlemsstaternas medverkan i CIA:s program för överlämnande kan tillåtas som bevismaterial i rättsliga förfaranden, framför allt såvida officiella statliga dokument av ”nationella säkerhetsskäl” varken får bli föremål för offentlig tillsyn eller prövas av domstol.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en vitbok om i vilka fall det inte går att i ett demokratiskt samhälle åberopa nationella säkerhetsskäl och statshemligheter, alltså att ge en definition av vad som inte omfattas av begreppet ”nationell säkerhet” .

17.  Europaparlamentet välkomnar vad Rumänien hittills gjort, och uppmanar den rumänska senaten att häva hemligstämpeln på de delar av rapporten från 2007 som fortfarande är hemligstämplade, nämligen de bilagor som slutsatserna från den rumänska senaten baserade sig på. Parlamentet uppmanar än en gång Rumänien att undersöka påståendena om att det funnits ett hemligt fängelse, att lagföra dem som haft andel i detta, med beaktande av alla nya bevis som framkommit, och att slutföra undersökningen i brådskande ordning.

18.  Europaparlamentet konstaterar att de uppgifter som insamlats vid den undersökning av Litauens medverkan i CIA:s program för hemliga interneringar, som utfördes av Litauens parlaments utskott för nationell säkerhet och försvar (Seimas CNSD), inte offentliggjorts, och vill att uppgifterna ska offentliggöras, vid behov med eventuella tillrättalägganden.

19.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att ledamöterna av parlamentets informationsuppdrag inte fått besöka ”Bright Light”, en byggnad som upprepade gånger och officiellt rapporterats ha använts som interneringsplats, trots ett flertal påstötar (en skrivelse till Rumäniens utrikesminister Bogdan Aurescu från ordföranden för parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och en annan begäran till statssekreterare George Ciamba under den tid då informationsuppdraget pågick).

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att före utgången av juni 2016 rapportera till plenarsammanträdet om vilka uppföljande åtgärder som vidtagits med anledning av de rekommendationer och begäranden som parlamentet framställt i sin undersökning om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder samt i sina därpå följande resolutioner, samt om vad som framkommit vid undersökningar och lagföringar i medlemsstaterna.

21.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av den regelbundna, strukturerade interparlamentariska dialogen mellan EU och Förenta staterna, framför allt mellan parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och dess relevanta motparter i Förenta staternas kongress och senat. En sådan förstärkning bör ske genom anlitande av alla kanaler till samarbete och dialog som erbjuds av den transatlantiska lagstiftardialogen. Parlamentet välkomnar här det 78:e mötet för den transatlantiska lagstiftardialogen, som ska hållas mellan Europaparlamentet och Förenta staternas kongress den 26–28 juni 2016 i Haag, och ser det som en möjlighet att förstärka detta samarbete, eftersom samarbetet mot terrorism kommer att vara en integrerad del av diskussionen.

22.  Europaparlamentet påpekar att öppenhet är den ofrånkomliga hörnstenen i varje demokratiskt samhälle och en oeftergivlig förutsättning för att en regering ska kunna ställas till ansvar inför sitt folk. Parlamentet är därför djupt bekymrat över att regeringar alltmer och utan giltig orsak åberopar ”nationell säkerhet” och då har som enda eller huvudsakliga avsikt att medborgarna (som regeringen är ansvarig inför) eller rättsväsendet (som vakar över att ett lands lagar följs) inte ska kunna utöva någon offentlig tillsyn. Parlamentet påpekar den stora faran med att mekanismer för demokratisk ansvarsskyldighet försätts ur funktion, eftersom detta i själva verket innebär att regeringen inte längre kan ställas till ansvar.

23.  Europaparlamentet beklagar att utfästelsen från Förenta staternas president att stänga Guantánamo senast i januari 2010 ännu inte har infriats. Parlamentet uppmanar återigen de amerikanska myndigheterna att se över systemet med militärkommissioner i syfte att säkerställa rättvisa rättegångar, att stänga Guantánamo och att under alla förhållanden förbjuda tortyr, misshandel och frihetsberövande på obestämd tid och utan rättegång.

24.  Europaparlamentet välkomnar de positiva åtgärder som president Obama nyligen vidtagit genom sina fortsatta och upprepade insatser för att stänga interneringsförläggningen vid Förenta staternas militärbas i Guantánamobukten, och frige de fångar som inte har åtalats. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att vidta åtgärder med anledning av de farhågor om de mänskliga rättigheterna föt de internerade i Guantánamo som aktualiserats av internationella människorättsorgan, inklusive frågan om tillgång till lämplig medicinsk vård och rehabilitering för tortyroffer. Parlamentet betonar att president Obama i sitt tal till nationen den 20 januari 2015 upprepat sin beslutsamhet om att infria sin utfästelse från valkampanjen 2008 om att stänga fängelset i Guantánamo, och välkomnar därtill den plan han lade fram för kongressen den 23 februari 2016. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda asyl åt de fångar som fått officiellt klartecken för att friges.

25.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att normala brottmålsrättegångar inför civila domstolar är det bästa sättet att lösa frågan om Guantánamofångarnas ställning. Parlamentet insisterar på att fångar i amerikanska interneringsförläggningar antingen bör åtalas utan dröjsmål och få sina ärenden prövade i överensstämmelse med de internationella normerna för rättsstaten, eller friges. I detta sammanhang understryker parlamentet att samma standarder för rättvisa rättegångar bör tillämpas på alla, utan diskriminering.

26.  Europaparlamentet uppmanar de amerikanska myndigheterna att inte tillämpa dödsstraff mot internerade i Guantánamobukten.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förenta staternas militärkommissioners behöriga företrädare, Förenta staternas utrikesminister, Förenta staternas president, Förenta staternas kongress och senat, FN:s generalsekreterare, FN:s särskilda rapportör om tortyr, Europarådets generalsekreterare, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy