Förfarande : 2016/2699(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0726/2016

Ingivna texter :

B8-0726/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 08/06/2016 - 12.17
CRE 08/06/2016 - 12.17
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 197kWORD 87k
1.6.2016
PE596.892v01-00
 
B8-0726/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Venezuela (2016/2699(RSP))


Javier Couso Permuy, Marina Albiol Guzmán, João Pimenta Lopes, Neoklis Sylikiotis, Miguel Viegas, João Ferreira, Eleonora Forenza, Paloma López Bermejo, Takis Hadjigeorgiou, Sofia Sakorafa för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Venezuela (2016/2699(RSP))  
B8-0726/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kapitel 1 artikel 1.2 i FN:s stadga från 1945, där det anges att stadgans ändamål är ”att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden”,

–  med beaktande av artikel 1 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 1 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i vilka det anges att ”alla folk har rätt till självbestämmande” och ”med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling”,

–  med beaktande av den förklaring från toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och EU-27 i januari 2013, i vilken signatärerna på nytt bekräftade sitt stöd för alla ändamål och principer som fastställs i FN-stadgan och sitt beslut att stödja alla ansträngningar för att upprätthålla suverän likställdhet mellan alla stater och respektera deras territoriella integritet och politiska oberoende,

–  med beaktande av utropandet av Latinamerika och Karibien som fredsområde, vilket man enades om vid Celac-toppmötena i Havana (Kuba) 2014, Belén (Costa Rica) 2015 och Quito (Ecuador) 2016,

–  med beaktande av den politiska förklaringen och Brysselförklaringen från toppmötet mellan EU:s och Celacs stats- och regeringschefer den 10–11 januari 2015, i vilka signatärerna på nytt bekräftade sitt stöd för alla ändamål och principer som fastställs i FN-stadgan och sitt beslut att stödja alla ansträngningar för att upprätthålla suverän likställdhet mellan alla stater och respektera deras territoriella integritet och politiska oberoende, och se till att man löser konflikter rättvist och på fredlig väg i enlighet med internationell rätt, och med beaktande av att Celac har förklarat Latinamerika och Karibien som fredsområde,

–  med beaktande av principen om icke-intervention som fastställs i FN-stadgan,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av omvalet av Bolivarianska republiken Venezuela som medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter i oktober 2015 och slutsatserna i detta råds senaste allmänna återkommande utvärdering om Venezuela,

–  med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961,

–  med beaktande av det tidigare uttalandet av den 23 maj 2016 från generalsekreteraren för Sydamerikanska nationernas union (Unasur) efter Unasurs besök i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandet av den 21 maj 2016 från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon,

–  med beaktande av den venezuelanska högsta domstolens beslut om författningsenligheten av dekret nr 2323 om det undantagstillstånd och ekonomiska undantagstillstånd som regeringen utfärdat,

–  med beaktande av det initiativ som president Nicolás Maduro har tagit för att inrätta och stödja en kommission för sanning och ersättning till våldsoffer, i enlighet med rättsstatsprincipen och med respekt för statsförfattningens ramar,

–  med beaktande av de tidigare uttalandena om situationen i Venezuela från Mercosur, Unasur och Celac, särskilt förklaringarna från alla tre organisationerna, där USA:s ensidiga tvångsåtgärder mot Bolivarianska republiken Venezuela förkastas,

–  med beaktande av uttalandena om Venezuela från den argentinska mottagaren av Nobels fredspris, Adolfo Pérez Esquivel, och påven Franciskus,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Venezuela, särskilt de senaste uttalandena från hennes talesperson av den 24 februari 2015,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt av den 24 maj 2007(1), 23 oktober 2008(2), 7 maj 2009(3), 11 februari 2010(4), 8 juli 2010(5), 24 maj 2012(6), 27 februari 2014(7), 18 december 2014(8) och 9 mars 2015(9),

–  med beaktande av det officiella meddelandet från Unasurs generalsekreterare av den 28 maj 2016 och de tidigare uttalandena från Leonel Fernández, Dominikanska republikens f.d. president, under ett besök av ett team för ekonomiska frågor från Venezuela,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Vissa delar av näringslivet bedriver ett ekonomiskt krig i Venezuela, som under de senaste månaderna har tilltagit i form av prishöjningar, varusmuggling och massiv lagring. Freden i Venezuela och landets suveränitet hotas både inifrån och utifrån samtidigt som de sociala, ekonomiska, politiska, naturrelaterade och miljömässiga problemen är extraordinära.

B.  Bolivarianska republiken Venezuelas regering har vid flera tillfällen fördömt de destabiliserande åtgärder som stöds av oppositionen och som hotar freden och den demokratiska stabiliteten i landet samt Venezuelas folk, såsom Operation Jericho den 12 februari 2014 – ett kuppförsök mot den demokratiskt valda regeringen som hade planerats av den högerextrema oppositionen med ekonomiskt stöd från USA:s regering och med stöd av ett antal venezuelanska höga militärer – och de senaste månadernas tilltagande ekonomiska krig samt våld mot civila, offentliga institutioner, armén och polisen liksom sabotaget mot offentliga tjänster där oppositionsledare varit inblandade, bland annat Caracas borgmästare Antonio Ledezma, María Corina Machado och Leopoldo López som har begått allvarliga brott och nu försöker manipulera den allmänna internationella opinionen för att bli betraktade som politiska fångar.

C.  Antonio Ledezma har gripits enligt en arresteringsorder som utfärdats av åklagarmyndigheten och står nu åtalad för konspiration och brottsligt uppsåt för sin påstådda inblandning i sammansvärjningen. De båda brott som han åtalas för definieras och är straffbelagda i den venezuelanska strafflagen och lagen mot organiserad brottslighet och finansiering av terrorism.

D.  Det våld som den venezuelanska extremhögern ligger bakom har varit en bidragande orsak till morden på ett antal ledande personer i Venezuelas förenade socialistiska parti (PSUV) – Omar Arcadio Guararima och Jhonny Rodríguez 2013, Juancho Montoya, Eliézer Otaiza, Efraín Enrique Larreal och Robert Serra 2014, Dimas Gómez Chirinos, César Cristóbal Grisel Salazar, José Coraspe och Jean Carlos Añanguren 2015, samt Alfredis José Escandela Sánchez, Ricardo Durán, César Vera och Marco Tulio Carrillo 2016, och inte att förglömma de som mördades så sent som den 28 maj i år, det våldsamma mordet på den pensionerade generalmajoren och f.d. befälhavaren i den Bolivarianska nationella milisen, Félix Velásquez, som dog av sina skottskador i Caracas. Inrikesministern Gustavo González López har meddelat att två av dem som gripits misstänkta för att ha begått mordet är aktiva medlemmar i Policía de Chacao, en styrka som är ansvarig inför Caracas oppositionsvänliga borgmästare.

E.  I december 2014 lade USA:s president Barack Obama fram ett lagförslag om att införa ensidiga och extraterritoriella sanktioner mot Venezuela som antogs av den amerikanska senaten, vilket innebär att USA:s ensidiga och extraterritoriella sanktioner mot Venezuelas folk och Bolivarianska regering sträcker sig till 2019. Samtliga 33 länder i Latinamerika och Karibien har fördömt och förkastat dessa unilaterala sanktioner som USA infört mot Venezuela. I Brysselförklaringen från det andra toppmötet mellan EU:s och Celacs stats- och regeringschefer noteras att Celac förkastar USA:s sanktioner mot Bolivarianska republiken Venezuela. Venezuelas regering har reagerat genom att avisera ett antal åtgärder för genomförande av artiklar i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.

F.  Den 10 maj 2016 i Strasbourg uppmanade vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, på ett interventionistiskt och mycket oroväckande sätt Europaparlamentet att stödja alla gångbara lösningar på situationen i Venezuela.

G.  Vid Eurolats möte i Lissabon den 17 maj 2016 uppmanade Europaparlamentets vice talman, Antonio Tajani, EU att ingripa i Venezuela.

H.  En av komponenterna i den pågående destabiliseringen av Venezuela har varit, och fortsätter att vara, finansieringen i mångmiljonklassen av anti-regeringsorganisationer och politiska partier från amerikanska myndigheter, som Usaid och National Endowment for Democracy. Denna finansiering har pågått i över 12 år. President Obama har godkänt en särskild fond, som uppgår till 5,5 miljoner dollar, för att finansiera anti-regeringsorganisationer i Venezuela genom amerikanska utrikesdepartement.

I.  I februari 2014 gick startskottet för den plan som kallades La Salida (utgången) med en demonstration som organiserades av studenter som följde en uppmaning från politiska partier inom högern och extremhögern, och som sedan övergick till våldsyttringar som fortsatte i flera månader med ett tydligt syfte att destabilisera den demokratiskt valda regeringen i Venezuela. Mellan februari och juni 2014 dödades 43 människor och 878 skadades. Detta var ingen ny strategi. Scenariot påminner om kuppen 2002 och det våld som följde efter det demokratiska valet av president Maduro i april 2013. Oppositionsledare vägrade då att erkänna valresultatet och har sedan dess vid upprepade tillfällen trappat upp våldet. Natten efter valet dog elva venezuelaner, varav två barn, i attacker mot det bolivarianska firandet.

J.  Venezuelas kommitté för offer för vägspärrar och den pågående statskuppen (Comité de Víctimas de la Guarimba y el Golpe Continuado), som bildades av våldsoffer och deras anhöriga, har uppmanat det internationella samfundet att avstå från att använda mänskliga rättigheter i politiskt syfte, och att inte samarbeta med venezuelanska politiska aktörer som försöker tysta eller manipulera det våld och hat som drabbat Venezuela sedan februari 2014. Offrens anhöriga har begärt att de ansvariga ska ställas inför rätta och krävt att straffriheten för brott mot mänskliga rättigheter i landet ska upphöra.

K.  I maj 2016 inrättades, på uppmaning och initiativ av president Maduro, en Unasur-kommitté för att skynda på ansträngningarna för att skapa en dialog mellan Venezuelas regering och oppositionen där grundläggande frågor som rör landet ska diskuteras. I det team som utarbetar dagordningen för dialogen ingår Spaniens f.d. premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero, Panamas f.d. president Martín Torrijos och Dominikanska republikens f.d. president Leonel Fernández. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har i detta sammanhang uppmuntrat de pågående initiativen från tidigare stats- och regeringschefer för att skapa en dialog mellan Venezuelas regering och opposition, under överinseende av Unasur.

L.  En majoritet av de nationella och internationella medierna beskriver situationen i Venezuela på ett ensidigt sätt. Manipulationen av information, särskilt via sociala nätverk, leder till rykten och desinformation om Venezuela, bland annat om den påstådda humanitära krisen, för att rättfärdiga ett ingripande mot Venezuela.

M.  Nobels fredspristagare, Adolfo Pérez Esquivel, har flera gånger gått ut med en uppmaning om att försvara demokratin i Venezuela mot försök att destabilisera regeringen. Han varnar för att kuppförsök numera sker med nya metoder i Latinamerika och fördömer multinationella medieföretag som CNN och Fox News som sänder krigspropaganda och hat i fredens tecken.

N.  Tjugo olika val har ägt rum i Venezuela under de senaste femton åren. Oppositionen vann det senaste parlamentsvalet, vilket visade att påståendet om att demokrati inte existerar i Venezuela är helt fel. Även om valet är demokratiskt finns det alltid vissa inom oppositionen som vägrar att erkänna regeringens legitimitet. I det senaste valet agerade oppositionen opportunistiskt genom att erkänna valresultatet och kräva respekt för Venezuelas konstitution, en konstitution som den alltid har kritiserat. Bolivarianska republiken Venezuelas författning innehåller bestämmelser om deltagardemokrati, exempelvis att det kan hållas en folkomröstning för att återkalla presidentens mandat.

O.  Extremhögern i Venezuela försöker att vilseleda den allmänna opinionen genom att hävda att det nationella valrådet blockerar folkomröstningen om återkallandet av mandatet. Oppositionen hade möjlighet att inleda processen den 10 januari 2016, men av någon anledning gjorde man inte det, utan istället väntade man in i det sista att fatta beslut, trots att man kände till vad som krävdes. Extremhögern följde inte rutinen och kritiserar därför det nationella valrådet av det enda skälet att man i opportunistiskt syfte vill anpassa lagen efter sin egen agenda.

P.  Extremhögern försökte anta en amnestilag som, om den skulle finnas i vissa europeiska länder, skulle innebära att mördare och terrorister sattes på fri fot. Extremhögern hävdar dock att syftet med denna lag skulle vara att frige politiska fångar. De personer som är fängslade i Venezuela är skyldiga till brott mot Venezuelas folk och deras legitima regering, till mord på vanliga människor under Guarimbas och till andra terroristhandlingar.

Q.  Bolivarianska republiken Venezuela valdes med brett stöd till medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Venezuela har accepterat 97 % av rekommendationerna i den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Venezuela från människorättsrådet från 2011. Av dessa rekommendationer kunde 80 % tillämpas direkt och den venezuelanska staten har åtagit sig att genomföra de övriga accepterade rekommendationerna. I oktober 2014 valdes dessutom Venezuela in som en av de fem tillfälliga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd för perioden 2015-2016. Av de 193 medlemsstaterna i FN röstade 181 för. Den 6 och 7 november 2014 framträdde den venezuelanska staten inför FN:s kommitté mot tortyr, som granskade statens efterlevnad av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

R.  Mellan 2006 och 2013 flyttades Venezuela upp 13 platser i FN:s index för mänsklig utveckling, till plats 71 av 187. Under de senaste tio åren har den venezuelanska regeringen ökat sina sociala utgifter med mer än 60,6 %. Venezuela är nu det minst ojämlika landet i regionen.

S.  Enligt FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika (Cepal) minskade Venezuela sin fattigdomsnivå betydligt och den förväntade livslängden har ökat. Nivån för extrem fattigdom föll till en rekordlåg nivå på 5,4 % under 2015, i jämförelse med 21 % under 1998. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har gratulerat den venezuelanska regeringen för att väsentligt ha minskat antalet människor som lider av undernäring, och således för att uppfylla ett av FN:s millenieutvecklingsmål.

T.  Venezuela är världens femte största oljeexportör och har världens största kända oljereserver. Enligt den preliminära budgeten för 2015 ska 38 % av de offentliga utgifterna gå till sociala investeringar, däribland utbildning, bostäder och stadsutveckling, hälsovård, social trygghet, kultur, kommunikationer samt vetenskap och teknik, vilket är 8,2 % av Venezuelas BNP.

U.  Venezuela attackeras kraftigt av USA och EU – politiskt, diplomatiskt, finansiellt, ekonomiskt och medialt – samtidigt som landet måste hantera fenomenet El Niño, som under de tre senaste åren har orsakat regnbrist, vilket inneburit att flera områden har drabbats av torka och höga temperaturer. Denna situation har lett till att vattenståndet i Guridammen har sjunkit och bidragit till en energikris i landet. Venezuelas ekonomiska situation påverkas av sjunkande oljepriser och landets regering arbetar för att upprätthålla den nuvarande sociala modellen och den sociala utveckling som åstadkommits.

V.  Mot bakgrund av den mycket speciella situation som Venezuela nu upplever beslutade president Maduro att utfärda dekret 2323 om undantagstillstånd och ekonomiskt undantagstillstånd, vilket redan har fått vissa positiva resultat genom att arbetstagarnas, ursprungsbefolkningens och pensionärernas rättigheter har försvarats – några av de grupper som drabbats av de mycket speciella omständigheterna som råder i landet.

W.  En dialog har inletts mellan företrädare för Bolivarianska republiken Venezuela och oppositionen under medling av José Luis Rodríguez Zapatero, Leonel Fernández och Martín Torrijos.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftigt den kontinuerliga destabiliseringskampanj som förs mot Bolivarianska republiken Venezuela i form av våldshandlingar som sker på ett sätt som påminner om det tidigare kuppförsöket 2002. Parlamentet insisterar på att de interventionistiska åtgärderna mot Venezuela uppmuntrar extrema positioner som faller utanför landets institutionella och konstitutionella ordning istället för att skapa utrymme för dialog och fred.

2.  Europaparlamentet tillbakavisar påståendena om en humanitär kris i Venezuela, vilka syftar till att stödja en internationell kampanj för ett ingripande.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt förlusten av människoliv och uttrycker sitt deltagande med familjerna till dem som fallit offer för oppositionens vrede. Parlamentet kräver att de ansvariga för brotten eller för uppviglingen av dessa brott ställs till svars för sina handlingar. Parlamentet uttrycker sin respekt för rättssystemet i Bolivarianska republiken Venezuela och motsätter sig därför all inblandning i de pågående nationella rättsprocesserna.

4.  Europaparlamentet beklagar att vissa delar av oppositionen, bland annat Antonio Ledezma, María Corina Machado och Leopoldo López, redan varit inblandade i tidigare kupper och flera gånger tidigare placerat sig utanför de demokratiska ramarna när de försökt att bryta den venezuelanska konstitutionella ordningen.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för och sin solidaritet med Venezuelas folk, den bolivarianska processen och den valde presidenten Nicolás Maduro. Parlamentet upprepar sin fulla respekt för principen om icke-inblandning i staters inre angelägenheter i enlighet med internationell lagstiftning. Parlamentet beklagar djupt all inblandning från EU:s eller andra länders sida i tredjeländers inre angelägenheter, och beklagar också de uttalanden som Federica Mogherini och Antonio Tajani nyligen gjorde. Parlamentet fördömer också enligt samma linje USA:s beslut att införa sanktioner mot Venezuela.

6.  Europaparlamentet fördömer parlamentets falska utnyttjande av mänskliga rättigheter i politiskt syfte, i synnerhet när det gäller Venezuela. Parlamentet påminner om att detta är parlamentets tionde resolution om detta land sedan 2007, och att huvuddelen av de tidigare resolutioner har lagts fram i samband med ett val eller samtidigt som en destabiliseringsprocess pågått. Parlamentet varnar för, och är helt övertygat om, avsikten att använda Europaparlamentet som ett forum för manipulation där Venezuelas inre angelägenheter utnyttjas i den spanska valkampanjen eftersom det gynnar vissa politiska partiers intressen i Spanien, men att det inte har något med EU:s prioriteringar att göra, som i stället borde ägna sig åt de stora sociala och politiska problem som de egna medborgarna och dess territorium har drabbats av.

7.  Europaparlamentet fördömer de odemokratiska och statsfientliga syften som ligger bakom destabiliseringskampanjen. Parlamentet betonar USA:s imperialistiska intresse av att säkra sin tillgång till Venezuelas oljeresurser och dess politiska målsättning att undergräva länderna i den latinamerikanska samarbetsorganisationen Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América (ALBA-TCP).

8.  Europaparlamentet ställer sig bakom principerna i utropandet av Latinamerika och Karibien som fredsområde, och uppmanar hela världssamfundet att respektera detta fullt ut i sina förbindelser med Celacländerna, bland annat genom att åta sig att varken direkt eller indirekt blanda sig i någon annan stats inre angelägenheter, och att iaktta principerna för nationell suveränitet och folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt.

9.  Europaparlamentet understryker att dialogen med tredjeländer under inga omständigheter får leda till att folkens rätt till självbestämmande inskränks. Parlamentet beklagar det faktum att EU och dess medlemsstater alltför ofta prioriterar diplomatiska, politiska eller ekonomiska hänsyn framför mänskliga rättigheter, en inställning som dessutom leder till en politik kännetecknad av en dubbelmoral som bryter mot en universell syn på mänskliga rättigheter. Parlamentet tillbakavisar scenarier liknande dem i Irak, Afghanistan, Syrien och Libyen, där argumentet att införa demokrati och mänskliga rättigheter har lett till att hela regionen har kollapsat och nu präglas av förstörelse, krig, kaos och humanitär kris.

10.  Europaparlamentet beklagar den roll som en majoritet av de internationella medierna spelar genom att sprida rykten och desinformation med syftet att skapa en stämning av våld och destabilisering som undergräver den venezuelanska regeringen. Parlamentet påminner om att informationsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, och uppmanar de internationella medierna att agera ansvarsfullt och att bevaka händelserna på ett rättvist, korrekt och balanserat sätt, vilket för närvarande inte sker.

11.  Europaparlamentet fördömer det utkast till amnestilag som föreslagits av extremhögern i Venezuela och vars huvudsakliga syfte är att frige mördare, terrorister och personer som är skyldiga till att oskyldiga människor har mist livet.

12.  Europaparlamentet uttrycker djup solidaritet med Venezuela och Latinamerika i samband med fenomenet El Niño och den enorma effekt det har på Venezuela. Parlamentet efterlyser med all kraft internationell solidaritet för att hjälpa och stödja de regioner som är mest drabbade av detta naturfenomen.

13.  Europaparlamentet ser positivt på genomförandet av de politiska strategierna för social delaktighet i Venezuela som utgår från socialt ansvarstagande och social rättvisa, jämlikhet, solidaritet och mänskliga rättigheter, vilka bidragit till att minska orättvisorna i landet, särskilt i form av social utveckling, och uppskattar även de betydande framsteg som gjorts för att minska fattigdom och på utbildningsområdet, däribland utrotandet av analfabetismen 2005 och det ökade antalet studenter i högre utbildning.

14.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av Venezuelas roll i skapandet och stärkandet av en samarbets- och integrationsprocess som gynnar Latinamerikas folk. Parlamentet understryker de betydande framsteg som gjorts vad gäller regional integration och regionalt samarbete vilket gynnar Latinamerikas folk. Parlamentet ser positivt på de betydande resultat som uppnåtts av ALBA-TCP och Celac inom områdena hälsa, utbildning, kultur och finansiell integration.

15.  Europaparlamentet vet att medlemsstaterna i ALBA-TCP är medvetna om det hårda arbete som Venezuelas regering gör för att främja och skydda mänskliga rättigheter, rättvisa och fred och för att försöka hindra planerna på ett internationellt ingripande mot Venezuela, vilket även hotar stabiliteten i dess grannland, men också i hela regionen.

16.  Europaparlamentet godkänner Eurolats förklaring som utfärdades i Lissabon i samband med toppmötet den 16–18 maj 2016 och som, med hänvisning till de utmaningar som vissa medlemsstater i den biregionala organisationen står inför, uttrycker oro för de politiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av den ekonomiska kris som påverkar flera europeiska och latinamerikanska länder, och rekommenderar dessutom, med tanke på den venezuelanska krisen, att man försöker hitta en gemensam punkt utifrån vilken företrädare för regeringen, församlingen och politiska parter kan samarbeta för att hitta en lösning inom ramen för Venezuelas konstitution.

17.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ som president Maduro stöder med hjälp av Unasur för att skapa en dialog mellan företrädare för Bolivarianska republiken Venezuela och oppositionen, och stöder den roll som Unasur spelar genom att försvara prioriteringarna för denna dialog, dvs. medborgarnas välmående, fred, rättvisa, sanning, goda institutionella förbindelser, en stärkt ekonomi, försvar av rättsstatsprincipen, demokrati och respekt för nationell suveränitet. Det första mötet hölls i Dominikanska republiken i närvaro av tidigare premiärministrar och presidenter José Luis Rodríguez Zapatero (Spanien), Leonel Fernández (Dominikanska Republiken) and Martín Torrijos (Panama).

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Bolivarianska republiken Venezuelas regering, Mercosurs parlament, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt latinamerikanska regionala organ, däribland Unasur, ALBA-TCP och Celac.

(1)

EUT C 120 E, 24.4.2008, s. 484.

(2)

EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 85.

(3)

EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 113.

(4)

EUT C 341 E, 16.12.2010, s. 69.

(5)

EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 130.

(6)

EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 88.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2014)0176.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2014)0106.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2015)0080.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy