Förfarande : 2016/2695(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0851/2016

Ingivna texter :

B8-0851/2016

Debatter :

PV 05/07/2016 - 14
CRE 05/07/2016 - 14

Omröstningar :

PV 06/07/2016 - 6.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0311

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 269kWORD 73k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0851/2016
29.6.2016
PE585.286v01-00
 
B8-0851/2016

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om synergier för innovation: Europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och andra europeiska innovationsfonder och EU-program (2016/2695(RSP))


Ernest Maragall, Davor Škrlec, Bronis Ropė för Verts/ALE-gruppen

 

  


Europaparlamentets resolution om synergier för innovation: Europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och andra europeiska innovationsfonder och EU‑program (2016/2695(RSP))  
B8-0851/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 4, 162 och 174–178,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2014 Forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt (COM(2014)0339),

–  med beaktande av kommissionens sjätte rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 23 juli 2014 Investera i sysselsättning och tillväxt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den juni 2014 Enabling synergies between European Structural and Investment Funds, Horizon 2020 and other research, innovation, and competitiveness-related Union programmes (SWD (2014)0205),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020 (COM(2010)0553),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 30 juli 2013 Överbrygga innovationsklyftan,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 20 november 2014 Åtgärder för att stödja skapandet av ekosystem för grundandet av högteknologiska företag,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I budgetplaneringsperioden 2014–2020 kvarstår sammanhållningspolitiken som det viktigaste EU-instrumentet genom att den täcker alla regioner vad avser investeringar i realekonomin och samtidigt är ett uttryck för europeisk solidaritet i det att den breddar tillväxten och välståndet och minskar ekonomiska, sociala och territoriella ojämlikheter, som förvärrades av den ekonomiska och finansiella krisen.

B.  Sammanhållningspolitiken ligger helt i linje med Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och är uppbyggd kring en sammanjämkning av dess tre instrument, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, tillsammans med en vidare samordning enligt en gemensam strategisk ram med fonderna för landsbygdsutveckling, närmare bestämt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och – för havs- och fiskerisektorn – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

C.  Gemensamma bestämmelser har fastställts för alla fem fonder – de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) – i förordningen om gemensamma bestämmelser, medan särskilda regler för varje ESI-fond och för målet om europeiskt territoriellt samarbete har varit föremål för separata förordningar.

D.  Genom den senaste reformen av sammanhållningspolitiken infördes ett begränsat antal mål och prioriteringar som skapade ett tematiskt fokus eller en tematisk koncentration, samtidigt som en viss grad av flexibilitet och anpassning till vissa särdrag tillåts. Reformen säkerställde dessutom principen om förstärkt partnerskap och stabil flernivåstyrning, en väldefinierad syn på territoriell utveckling, ökade synergier mellan de fem fonderna, men även med andra relevanta fonder (t.ex. Horisont 2020, Programmet för social förändring och social innovation, Cosme och Life), ytterligare förenkling av genomförandebestämmelserna, ett effektivt system för övervakning och utvärdering, en genomblickbar resultatram och tydliga bestämmelser om användningen av finansieringsinstrument, liksom även ett sunt förvaltnings- och kontrollsystem och ett effektivt system för ekonomisk förvaltning.

E.  För att göra det lättare att fokusera på resultat och uppnående av målen i Europa 2020‑strategin infördes för varje medlemsstat en resultatreserv bestående av 6 % av de resurser som tilldelats Eruf (utan det europeiska territoriella samarbetsmålet), ESF, Sammanhållningsfonden, Ejflu och EHFF. Man planerar, med utgångspunkt i prestationsgranskningen 2019, att avsätta reserven endast för de program och prioriteringar som uppnått sina delmål. Förhandsvillkor har införts för att utgifterna inom ramen för ESI-fonderna ska vara effektiva, samtidigt som strikt övervakning och utvärderingar säkerställer att sammanhållningspolitiken 2014–2020 är den mest utvärderade politiken inom EU-budgeten.

F.  Den 14 december 2015 antog kommissionen ett meddelande om ESI-fondernas bidrag till EU:s tillväxtstrategi, investeringsplanen för Europa och kommissionens prioriteringar för det kommande årtiondet. Meddelandet utgör i själva verket den rapport som föreskrivs i artikel 16 i förordningen om gemensamma bestämmelser om ESI-fonderna, om genomförandet av dem hittills, inklusive resultatet av förhandlingarna med alla medlemsstater om partnerskapsöverenskommelserna, de operativa programmen samt de viktigaste utmaningarna för varje land.

G.  Bidrag är det rätta verktyget för att stödja projekt med omfattande positiva externa effekter, dvs. projekt som kommer hela samhället till godo och som följaktligen är svåra att mäta på basis av deras ekonomiska avkastning på kort och medellång sikt. Finansiella instrument är det rätta verktyget för att stödja projekt med mindre omfattande positiva externa effekter, vilka följaktligen i första hand måste mätas på basis av deras ekonomiska avkastning.

1.  Europaparlamentet upprepar att kopplingar mellan sammanhållningspolitiken och andra EU-strategier och EU-initiativ (Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, landsbygdsutveckling, den digitala inre marknaden och energiunionen) har stärkts av den gemensamma strategiska ram som infördes genom förordningen om gemensamma bestämmelser, och bidrar därmed genom alla sina instrument och mål, inklusive agendan för städer, den territoriella agendan, investeringar i små och medelstora företag, smart tillväxt och strategier för smart specialisering, till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin.

2.  Europaparlamentet betonar att de ovannämnda synergieffekterna skapas redan vid den strategiska planeringen, och att detta därför från första början kräver strategiska val och planering från regionernas och medlemsstaternas sida för att identifiera och skapa möjligheter. Parlamentet påminner om att detta när det gäller Horisont 2020 innebär satsning på medvetandehöjande åtgärder, tillhandahållande av information, deltagande i kommunikationskampanjer och så stor sammankoppling som möjligt mellan nationella kontaktpunkter och nationella och regionala beslutsfattare och förvaltningsmyndigheter inom Esif.

3.  Europaparlamentet betonar att det för de regioner och medlemsstater som vill investera medel från Eruf i forskning och innovation är absolut nödvändigt att utveckla strategier för smart specialisering genom att involvera nationella och regionala förvaltningsmyndigheter och intressenter, såsom universitet och andra anstalter för högre utbildning, industrin och arbetsmarknadens parter, i en entreprenörsprocess, eftersom smarta specialiseringsstrategier bör inbegripa insatser både uppströms (kapacitetsuppbyggnad och förbättring av nationella/regionala forsknings- och innovationssystem) och nedströms (innovation/marknad) i Horisont 2020, vilket i sin tur stimulerar samarbete på EU-nivå för att överbrygga innovationsklyftan och bidrar till investeringar i särskilt förbindelser mellan dem som tar täten och dem som följer efter inom ramen för verksamheterna ”spridning av spetskompetens och bredare deltagande”, samtidigt som den smarta specialiseringsmetoden kan bli en viktig modell för utformningen av sammanhållningspolitiken efter 2020.

4.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitikens resultatinriktade strategi bör stärkas ytterligare. Parlamentet understryker det brådskande behovet av att öka synergierna med annan EU-politik för konkurrenskraft, särskilt på forsknings- och utvecklingsområdet, IKT, förnybar energi och små och medelstora företag, med målet att öka utnyttjandegraden för EU:s FoU-resultat, skapa nya högkvalitativa arbetstillfällen och bevara befintliga arbetstillfällen samt främja den gröna ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma alternativ för att öka synergieffekterna vid utnyttjandet av olika EU-instrument, i synnerhet mellan Horisont 2020 och initiativ för smart specialisering (RIS3).

5.  Europaparlamentet konstaterar att sammanhållningspolitiken under programperioden 2014–2020 låter finansieringsinstrument spela en större roll, och att finansieringsinstrument, om de tillämpas effektivt, kan öka finansieringens effekter på hur marknaden anammar innovationerna, till exempel inom området för energieffektivitet. Parlamentet betonar emellertid att det behövs mer belägg för att förstå hur sådana finansieringsinstrument kan användas effektivt. Parlamentet påminner om att bidrag och finansiella instrument inte finansierar samma typer av verksamheter, och att dessa olika former av stöd riktar sig till olika typer av mottagare och projekt. Parlamentet ser med bestörtning på den framtida anslagstilldelningen inom EU:s program. Vidare framhåller parlamentet vikten av fortsatta bidrag för vissa sektorer eller vissa typer av verksamheter. Parlamentet understryker att en god balans mellan bidrag och finansiella instrument måste upprätthållas framöver. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att ytterligare stärka ansvarsskyldigheten, transparensen och resultatinriktningen när det gäller finansieringsinstrument.

6.  Europaparlamentet poängterar att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och politiken för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (sammanhållning, landsbygdsutveckling och fiskeri) inriktar sig på olika politiska och institutionella nivåer och därför måste förstärka varandra, inte minst resursmässigt. Parlamentet är oroat över kommissionens förslag enligt vilket den andel av en investering som uppvisar den högsta risken måste finansieras via ESI-fonderna i stället för via Efsi, om instrumenten kombineras. Parlamentet befarar att detta skapar rättslig osäkerhet vid utnyttjandet av ESI-medel och strider mot det ursprungliga syftet med Efsi som var att bistå med en ny kapacitet att bära risker för EU:s investeringar.

7.  Europaparlamentet konstaterar att synergier med andra politiska åtgärder och instrument måste stärkas ytterligare för att investeringarnas verkan ska kunna maximeras. Parlamentet påminner i detta sammanhang om pilotprojektet ”spetsforskningsstegen” i EU-budgeten, vilket fortsatt stöder regioner i 13 medlemsstater i arbetet med att utveckla och utnyttja synergierna mellan ESI-fonderna. Det är även viktigt att identifiera närbesläktade specialiseringsområden i andra regioner och medlemsstater i syfte att göra gemensam sak, att förbereda sig bättre inför projektmöjligheter som inbegriper flera olika länder och att knyta internationella kontakter.

8.  Europaparlamentet påpekar att finansieringen inom ramen för Horisont 2020 är otillräcklig och att projekt som bedöms som utmärkta därmed blir utan finansiering. Parlamentet betonar att alternativ finansiering måste frigöras. Exempelvis skulle ESI‑bidrag kunna ta över Horisont 2020-projekt med hjälp av spetskompetensstämpeln.

9.  Europaparlamentet understryker att Efsi måste fungera som komplement och tillägg till ESI-fonderna och andra EU-program, såsom Horisont 2020. Parlamentet betonar att fullständig samstämdhet och synergier mellan alla EU-instrument bör säkerställas, så att överlappningar och inkonsekvens dem emellan eller mellan de olika nivåerna av genomförande av de politiska åtgärderna kan undvikas. Parlamentet erinrar om att man inom ramen för översynen av Europa 2020-strategin måste ta upp denna utmaning så att alla tillgängliga resurser kan utnyttjas effektivt och de förväntade resultaten i fråga om de övergripande strategiska målen kan uppnås, med tanke på att investeringarna i forskning och innovation bör förbättras kvantitativt och kvalitativt och få större verkan genom samordnad användning av de sammanhållningspolitiska instrumenten och Horisont 2020.

10.  Europaparlamentet uppmärksammar det förberedande arbetet av kommissionsledamoten med ansvar för forskning, vetenskap och innovation inför det eventuella inrättandet av Europeiska innovationsrådet för bättre samordning av innovationsinitiativen inom EU (december 2015). Parlamentet varnar för att lägga till ytterligare instrument till den redan komplexa uppsättningen EU-finansierade instrument (såsom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), system för framtida och ny teknik (FET), avtalsbaserade offentlig-privata partnerskap, gemensamma teknikinitiativ (JTI), europeiska innovationspartnerskap, InnovFin och finansiering via Efsi), och påminner kommissionen om att innovation sker på regional och lokal nivå, och att ett centraliserat instrument eller beslutsorgan därför sannolikt inte skulle vara det mest effektiva instrumentet.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar det pågående projektet ”Mot regional ekonomisk konvergens i EU”, vilket syftar till att föra samman industrikluster och teknikcentrum i olika EU-regioner – både i regioner som är föregångare och i efterföljande regioner – i syfte att främja riktmärkning, utbyte av bästa praxis, innovation och upphämtningsstrategier. Parlamentet efterlyser en noggrann övervakning av resultaten och, om systemet blir framgångsrikt, en kartläggning av olika sätt att inkludera det i de befintliga instrumenten inom budgetrubriken för konkurrenskraft.

12.  Europaparlamentet uppmärksammar, enligt revisionsrätten påpekanden, att finansieringen av EIT är alltför koncentrerad till ett fåtal länder och ett begränsat antal kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), vilket innebär att fem länder åtnjuter 73 % av EIT-finansieringen. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIT att i betydande grad öka finansieringen och verksamheten inom ramen för de regionala innovationssystemen, i syfte att stödja innovation i ett ökat antal regioner och sprida EIT:s stödverksamhet över ett större område.

13.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska utfärda ett meddelande om förverkligande av synergieffekter med tanke på att denna fråga, med undantag för en hänvisning till deras potential vid användningen av knappa investeringsresurser och till de allmänna utsikterna i fråga om att bemöta nya utmaningar i framtiden, saknas i kommissionens rapport, utarbetad i enlighet med artikel 16 i förordningen om gemensamma bestämmelser, samtidigt som landspecifika rekommendationer utgör en del av dessa synergieffekter.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

 

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(5)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.

(6)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(7)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(8)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2014)0002.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2015)0308.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy