Förfarande : 2016/2695(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0857/2016

Ingivna texter :

B8-0857/2016

Debatter :

PV 05/07/2016 - 14
CRE 05/07/2016 - 14

Omröstningar :

PV 06/07/2016 - 6.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0311

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 265kWORD 71k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0851/2016
29.6.2016
PE585.294v01-00
 
B8-0857/2016

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om synergieffekter mellan strukturfonderna och Horisont 2020 (2016/2695(RSP))


Rosa D’Amato, David Borrelli, Isabella Adinolfi, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om synergieffekter mellan strukturfonderna och Horisont 2020 (2016/2695(RSP))  
B8-0857/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 4, 162 och 174–190,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden(1) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG(8),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 30 juli 2013 Överbrygga innovationsklyftan (2013/C 218/03),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 20 november 2014 Åtgärder för att stödja skapandet av ekosystem för grundande av högteknologiska företag (2014/C 415/02),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2014 Forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt (COM(2014)0339),

–  med beaktande av kommissionens sjätte rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 23 juli 2014 Investera i sysselsättning och tillväxt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionen vägledning från 2014 om skapande av synergieffekter mellan europeiska struktur- och investeringsfonder, Horisont 2020 och andra forsknings-, innovations- och konkurrensrelaterade EU-program,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(11),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under den finansiella programperioden 2014–2020 fortsätter sammanhållningspolitiken att för samtliga regioner utgöra EU:s huvudsakliga instrument för investeringar i den reala ekonomin, och den bör bidra till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna, som ökar till följd av såväl den fortsatta ekonomiska och finansiella krisen som den förda åtstramningspolitiken och budgetnedskärningarna.

B.  Sammanhållningspolitiken baserades på en samordning av sina tre instrument, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, samt på en vidare samordning inom ramen för en gemensam strategisk ram med fonderna för landsbygdsutveckling, nämligen Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), och för havs- och fiskerisektorn, nämligen Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).   

C.  Gemensamma bestämmelser fastställdes för alla fem fonder – de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) – i förordningen om gemensamma bestämmelser, medan särskilda regler för varje ESI-fond och för målet europeiskt territoriellt samarbete fastställdes i separata förordningar.

D.  För att optimera mervärdet av investeringar som helt eller delvis finansieras genom unionens budget inom forskning och innovation bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan ESI-fonderna och Horisont 2020.

E.  Smart specialisering kan definieras som en strategi för ekonomisk utveckling genom riktat stöd till forskning och innovation. Denna strategi prioriterar investeringar i forsknings- och innovationsverksamhet som låter regionernas nuvarande eller potentiella styrkor komma till uttryck – så att en effektivare användning av de offentliga medlen säkerställs – samt stimulerar till privata investeringar.

F.  Syftet med att stärka synergieffekterna mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna är att åstadkomma ett ändamålsenligt samspel mellan investeringsstrategier och ingripanden som ett sätt att i betydande utsträckning påverka ekonomin genom en kombination av å ena sidan lokala innovationsinvesteringar på prioriterade områden enligt principen om smart specialisering och å andra sidan forsknings- och innovationsinitiativ i världsklass, så att fonderna får större verkan.

G.  Under den nya programperioden (2014–2020) är medlemsstaterna och regionerna skyldiga att utarbeta regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3), som ett förhandsvillkor för att motta Eruf-medel för investeringar i forskning och innovation.

H.  I arbetet med att främja synergieffekter måste tre åtgärdsnivåer beaktas, som en sammansatt helhet – den strategiska nivån, programnivån och projektnivån. Den strategiska nivån och programnivån är av avgörande betydelse när det gäller att säkerställa kontinuiteten i politiken samt långsiktiga visioner och beslutsamhet i det strategiska genomförandet.

I.  Eftersom planerings- och resultatformerna varierar mellan ramprogrammet/Horisont 2020 och ESI-fonderna innehåller vägledningen om synergieffekter ett system med fem olika synergiskapande åtgärder på nivån för projektgenomförande.

J.  Kommission antog ett meddelande om ESI-fondernas bidrag till EU:s tillväxtstrategi, investeringsplanen och kommissionens prioriteringar för det kommande årtiondet. Meddelandet utgör i själva verket den rapport som föreskrivs i artikel 16 i de gemensamma bestämmelserna om fonderna, om genomförandet av dem hittills, inklusive resultatet av förhandlingarna med alla medlemsstater om partnerskapsöverenskommelserna och programmen samt de viktigaste utmaningarna för varje land.

1.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att säkerställa optimala synergieffekter mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna för att kunna bemöta det allt större konkurrenstrycket från globala marknader samt maximera den offentliga finansieringens verkan och effektivitet.

2.  Europaparlamentet understryker att förordningen om gemensamma bestämmelser avseende ESI-fonderna för första gången innehåller ett rättsligt mandat att maximera synergieffekterna, och inte bara mellan dessa två instrument, utan också med andra program, såsom Cosme, Erasmus+ och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet påminner om att den nya ramen för sammanhållningspolitiken är inriktad på ett begränsat antal politiska mål och fyra prioriterade områden med stor tillväxtpotential, närmare bestämt forskning och innovation, små och medelstora företag, information och kommunikation, teknik och den koldioxidsnåla ekonomin.

3.  Europaparlamentet konstaterar att synergieffekter bör bidra till genomförandet av de strategier för smart specialisering som utgör förhandsvillkoren för investeringar i forskning och innovation.

4.  Vad gäller arbetet med att främja synergieffekter framhåller Europaparlamentet att incitament till strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter med ansvar för utformning av program är nödvändiga, liksom samordnade investeringar i forskning och innovation på de fastställda prioriterade områden som bidrar till konkurrenskraft och tillväxt.

5.  Europaparlamentet betonar att fullständig samstämdhet och synergieffekter mellan alla EU-instrument bör säkerställas, så att överlappningar och inkonsekvens dem emellan eller mellan olika nivåer av genomförandet av de politiska åtgärderna kan undvikas. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inte bara medfört nedskärningar på 2,2 miljarder euro i Horisont 2020-budgeten – och därmed begränsat programmets förmåga att uppnå sina mål och undergrävt unionens uttalade strategi, enligt vilken investeringar i forskning ger den bästa hävstångseffekten när det gäller att ta oss ur krisen –, utan även visat på fondens oförenlighet med de mål om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning som fastställs i fördragen.

6.  Europaparlamentet noterar att sammanhållningspolitiken under programperioden 2014–2020 låter finansieringsinstrument spela en större roll, men påminner om att finansieringsinstrument, enligt skäl 53 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget, bör användas endast som komplement, baserat på en förhandsutvärdering som visar att de på ett effektivare sätt kan uppnå unionens politiska mål än andra former av unionsfinansiering, inklusive bidrag.

7.  Europaparlamentet påpekar att genomförandet av en effektiv politik för synergieffekter förutsätter en tydlig och funktionell definition av vad synergieffekter är och inte är, och att tillförande av medel eller överföringar av resurser från den ena fonden till den andra under inga omständigheter kan anses utgöra något slags synergieffekter. Parlamentet betonar att strukturen för synergieffekter måste vara enkel och målinriktad för att genom en kombination av insatser kunna ge markant bättre resultat än vad enskilda insatser skulle ha gett i isolation. Parlamentet framhåller att en förutsättning för att uppnå synergieffekter är att till fullo utnyttja de befintliga möjligheterna i den situation som råder innan synergieffekterna uppnåtts. Mot bakgrund av detta begär parlamentet att strategin för synergieffekter kopplas till den ingående utvärderingen av genomförandet av både strukturfonderna och Horisont 2020, för att säkerställa att synergieffekter inte används som en förevändning för att bortse från väldokumenterade, i många fall återkommande problem med genomförandet som berör ett antal medlemsstater.

8.  Europaparlamentet konstaterar att synergieffekterna med andra politiska åtgärder och instrument måste stärkas ytterligare för att investeringarnas verkan ska kunna maximeras. Parlamentet påminner i detta sammanhang om ”spetsforskningsstegen”, EU:s pilotprojekt med avseende på budgeten, som fortsatt stöder regioner i 13 medlemsstater i arbetet med att utveckla och utnyttja synergieffekterna mellan ESI-fonderna. Det är även viktigt att identifiera närbesläktade områden för specialisering i andra regioner och medlemsstater i syfte att göra gemensam sak, förbereda sig bättre inför projektmöjligheter som inbegriper flera olika länder och knyta internationella kontakter.

9.  Europaparlamentet påminner om att finansieringen inom ramen för Horisont 2020 är otillräcklig och att många projekt som bedöms som utmärkta därmed blir utan finansiering. Parlamentet betonar att alternativ finansiering måste frigöras. Exempelvis skulle ESI-bidrag kunna ta över Horisont 2020-projekt av utmärkt kvalitet med hjälp av spetskompetensstämpeln. Parlamentet föreslår att den kvalitetsstatus som ges projekten vid Horisont 2020-bedömningen ska accepteras på förhand, eftersom utvärderingskriterierna motsvarar dem som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser för det relevanta tematiska målet (t.ex. ”förstärkning av forskning, teknisk utveckling och innovation”).

10.  Europaparlamentet framhåller därför på nytt vikten av att anpassa innehållet och urvalskriterierna för ESI-finansiering till de typer av verksamheter som förekommer inom ramen för Horisont 2020, för att kunna ge ESI-stöd till projekt som uppfyllt bedömningskraven enligt Horisont 2020 men blivit utan finansiering på grund av den otillräckliga Horisont 2020-budgeten.

11.  Europaparlamentet efterlyser ett kontrollsystem för att mäta synergieffekter, i syfte att sprida bästa praxis och öka synergieffekternas verkan inför översynen av Europa 2020-strategin.

12.  Europaparlamentet framhåller att kommissionsledamoten med ansvar för forskning, vetenskap och innovation måste förbättra samordningen av innovationsinitiativen i EU betydligt, sörja för omfattande lagstiftningsmässiga och operativa anpassningar av vissa av dem samt säkerställa att finansieringen av innovationsrelaterad verksamhet även framöver har en nära koppling till de faktiska resultaten och syftar till att uppnå konkreta resultat i hela unionen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det politiskt sett är mycket viktigt att till fullo utnyttja alla de möjligheter som redan befintliga organ erbjuder, innan nya organ eller organisationer inrättas på detta område.

13.  Europaparlamentet uppmärksammar frågan om kopplingen mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna ur ett säkerhetsperspektiv (behovet av att ha samma nivå på IKT-infrastrukturen över hela EU) samt den tillverkningsdimension som denna koppling rymmer. Parlamentet skulle välkomna en harmonisering av IKT-säkerhetsstrukturerna så att förordningarna om ESI-fonderna för nästa programperiod tar upp även dessa aspekter, och understryker att tillräckliga finansiella medel måste ställas till förfogande för detta ändamål.

14.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska utfärda ett meddelande om förverkligande av synergieffekter med tanke på att denna fråga, med undantag för en hänvisning till deras potential vid användningen av knappa investeringsresurser och till de allmänna utsikterna i fråga om att bemöta nya utmaningar i framtiden, saknas i kommissionens rapport, utarbetad i enlighet med artikel 16 i förordningen om gemensamma bestämmelser, samtidigt som landsspecifika rekommendationer utgör en del av dessa synergieffekter.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(5)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.

(6)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(7)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(8)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2014)0002.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2015)0308.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy