Förfarande : 2016/2695(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0861/2016

Ingivna texter :

B8-0861/2016

Debatter :

PV 05/07/2016 - 14
CRE 05/07/2016 - 14

Omröstningar :

PV 06/07/2016 - 6.11
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 263kWORD 70k
29.6.2016
PE585.298v01-00
 
B8-0861/2016

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om synergieffekter för innovation mellan Europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och andra europeiska innovationsfonder (2016/2695(RSP))


Younous Omarjee, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka, Ángela Vallina, Martina Michels för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om synergieffekter för innovation mellan Europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och andra europeiska innovationsfonder (2016/2695(RSP))  
B8-0861/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 4, 162 och 174–178,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(10),

–  med beaktande av kommissionens sjätte rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 23 juli 2014 Investera i sysselsättning och tillväxt,

–  med beaktande av kommissionen vägledning från 2014 om skapande av synergieffekter mellan europeiska struktur- och investeringsfonder, Horisont 2020 och andra forsknings-, innovations- och konkurrensrelaterade EU-program,

–  med beaktande av COP21-avtalet, som undertecknades i Paris 2015,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under budgetplaneringsperioden 2014–2020 fortsätter sammanhållningspolitiken att vara det viktigaste EU-instrumentet som omfattar alla regioner, den är den enda fond som omfördelar rikedomar mellan EU:s regioner, och den syftar till att utvidga välståndet och minska ekonomiska, sociala och territoriella ojämlikheter, som har ökat på grund av den ekonomiska och finansiella krisen och åtstramningspolitiken.

B.  Sammanhållningspolitiken baseras på samordningen av dess tre fonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, samt på en vidare samordning enligt en gemensam strategisk ram med fonderna för landsbygdsutveckling, nämligen Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), och för havs- och fiskerisektorn, nämligen Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

C.  Gemensamma bestämmelser har fastställts för alla fem fonder – de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) – i förordningen om gemensamma bestämmelser, medan särskilda regler för varje ESI-fond och för målet europeiskt territoriellt samarbete har fastställts i separata förordningar.

D.  Genom den senaste reformen av sammanhållningspolitiken infördes ett begränsat antal mål och prioriteringar som skapade en tematisk koncentration.

1.  Europaparlamentet påminner om att synergieffekter inte kan användas som ett sätt att avleda ESI-fonderna från deras mål territoriell, ekonomisk och social sammanhållning.

2.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken syftar till att utvidga välståndet och minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader, som har ökat på grund av den ekonomiska och finansiella krisen och åtstramningspolitik. Parlamentet fördömer med kraft, i detta avseende, kopplingen mellan ekonomisk styrning och sammanhållningspolitik.

3.  Europaparlamentet upprepar att kopplingar mellan sammanhållningspolitiken och andra EU-strategier och EU-initiativ har stärkts inom den gemensamma strategiska ram som infördes genom förordningen om gemensamma bestämmelser, och därmed genom alla dess instrument och mål, inklusive EU-agendan för städer, investeringar i små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, smart tillväxt och strategier för smart specialisering, och måste bidra till att sammanhållningsmålen uppnås.

4.  Europaparlamentet betonar att förordningen om gemensamma bestämmelser avseende ESI-fonderna för första gången innehåller ett rättsligt mandat att maximera synergieffekterna – inte bara mellan dessa två instrument, utan också med andra program, såsom Cosme, Erasmus+ och Fonden för ett sammankopplat Europa. Parlamentet påminner om att den nya ramen för sammanhållningspolitiken är inriktad på ett begränsat antal politiska mål och fyra prioriterade områden.

5.  Europaparlamentet betonar att synergieffekterna skapas redan vid den strategiska planeringen, och att det därför från första början krävs strategiska val och strategisk planering från regionernas och medlemsstaternas sida för att identifiera och skapa möjligheter. Parlamentet påpekar att detta, i fråga om Horisont 2020, innebär att programmen ska genomföras på ett synergivänligt sätt genom att man ökar medvetenheten, sprider information, deltar i kommunikationskampanjer och i så stor omfattning som möjligt kopplar samman nationella kontaktpunkter med sådan nationella och regionala beslutsfattare och förvaltningsmyndigheter som arbetar med ESI-fonderna.

6.  Parlamentet betonar att utvecklingen av strategier för smart specialisering genom deltagande av nationella och regionala förvaltningsmyndigheter och intressenter, såsom universitet och andra anstalter för högre utbildning samt arbetsmarknadens parter, är till nytta för regionerna och de medlemsstater som vill investera Eruf-medel i forskning och innovation.

7.  Europaparlamentet konstaterar att finansieringsinstrumenten i unionens budget har fått en större användning som en extra typ av finansiering jämfört med subventioner och bidrag. Parlamentet noterar att finansieringsinstrument kan vara ett alternativt och kompletterande finansieringssätt, som dock endast bör användas för projekt där denna typ av finansiering ger ett mervärde och förbättrar förvaltningen av offentliga medel.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupanalys av hur finansieringsinstrumenten används sedan den innevarande programplaneringsperioden inleddes. Parlamentet betonar att hävstångseffekten inte kan vara det enda utvärderingskriteriet vid bedömningar av finansieringsinstrument. Parlamentet påminner i detta sammanhang om hur viktiga tilläggskriterierna och bedömningen av hur instrumenten bidrar till uppnåendet av EU:s sammanhållningsmål är, eftersom den rättsliga grunden för Efsi är artikel 175.3 i EUF-fördraget.

9.  Europaparlamentet beklagar i detta avseende avsaknaden av geografiska kriterier och utvecklingskriterier i Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet betonar att politiken för Efsi-fonden och politiken för ESI-fonderna (inklusive sammanhållning, landsbygdsutveckling och fiskeri) riktar in sig på olika politikområden och olika institutionella nivåer. Parlamentet betonar att fullständig samstämdhet och synergieffekter mellan alla EU-instrument bör säkerställas, så att överlappningar och inkonsekvens dem emellan eller mellan de olika nivåerna av genomförande av de politiska åtgärderna kan undvikas. Parlamentet beklagar i detta avseende att inrättandet av Efsi har medfört budgetnedskärningar för Fonden för ett sammankopplat Europa och Horisont 2020, vilket har gjort det svårare för dessa att uppnå sina mål, och visat hur dåligt denna fond stämmer överens med de mål för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning som fastställs i fördragen.

10.  Parlamentet påminner om att det inte finns tillräckliga medel i Horisont 2020, i synnerhet för mindre utvecklade regioner och de yttersta randområdena, och att projekt som bedöms vara av utmärkt kvalitet inte får någon finansiering. Parlamentet betonar att alternativ finansiering måste frigöras (t.ex. skulle Efsi-bidrag kunna ta över Horisont 2020-projekt av utmärkt kvalitet). Parlamentet föreslår att den kvalitetsstatus som ges projekten vid Horisont 2020-bedömningen ska accepteras i efterhand, eftersom utvärderingskriterierna motsvarar de som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser för det relevanta tematiska målet (t.ex. ”förstärkning av forskning, teknisk utveckling och innovation”).

11.  Europaparlamentet beklagar att EU:s forskningsmedel är territoriellt koncentrerade till ett litet antal länder och universitet. Parlamentet efterlyser en forsknings- och innovationspolitik som säkerställer en rättvis territoriell fördelning som verkligen syftar till samma sak som målen för sammanhållningspolitiken.

12.  Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram en ram som ökar effektiva synergieffekter mellan Eruf och EUF.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ram för synergieffekter mellan ESI-fonderna, Horisont 2020 och strategin för blå tillväxt.

14.  Parlamentet påminner om att förordningen om gemensamma bestämmelser är baserad på det övergripande målet hållbar utveckling, och anser i detta avseende att synergieffekterna mellan ESI-fonderna och annan EU-politik måste stärkas, särskilt i linje med EU:s mål utveckling av förnybar energi, inklusive målen från COP21, och med alla EU-fonder som stöder naturskydd och skydd av den biologiska mångfalden.

15.  Europaparlamentet anser att synergieffekterna mellan sammanhållningspolitiken och Horisont 2020 inte bör omfatta militär forskning.

16.  Europaparlamentet belyser de problem som åtstramningspolitiken och budgetnedskärningar medför för nationella, regionala och lokala myndigheter när det gäller att uppnå medfinansieringsgraden för EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de nuvarande graderna av medfinansiering, och tillåta tillfälliga undantag för medlemsstater och regioner i EU som har allvarliga ekonomiska problem.

17.  Europaparlamentet efterlyser ett kontrollsystem för att mäta synergieffekter, i syfte att sprida bästa praxis och dra lärdomar inför översynen av Europa 2020-strategin.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga om man skulle kunna tillämpa balansregeln på offentliga investeringar, och på så sätt undanta offentliga investeringar från offentligt underskott för att möjliggöra för medlemsstaterna att utveckla offentliga investeringar, inklusive de som stöds av EU-medel.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4)

EUT 347, 20.12.2013, s. 259.

(5)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.

(6)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(7)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(8)

Antagna texter, P7_TA(2014)0133.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2015)0308.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy