Förslag till resolution - B8-0893/2016Förslag till resolution
B8-0893/2016

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017

4.7.2016 - (2016/2773(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

Enrique Guerrero Salom, Maria João Rodrigues för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0885/2016

Förfarande : 2016/2773(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0893/2016

B8-0893/2016

Europaparlamentets resolution om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017

(2016/2773(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av de politiska riktlinjerna för kommissionen En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring som Jean‑Claude Juncker lade fram den 15 juli 2014,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag (COM(2015)0610) och bilagorna 1–6 till det,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016,

–  med beaktande av utskottsordförandekonferensens sammanfattande rapport, som ger parlamentsutskottens synpunkter och kompletterar innehållet i denna resolution och som kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till när den utarbetar och antar sitt arbetsprogram för 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 juni 2016 om Förenade kungarikets beslut att lämna EU som en följd av folkomröstningen[1],

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2016,

–  med beaktande av Regionkommitténs bidrag till kommissionens arbetsprogram 2017,

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 6 juli 2016 om kommissionens arbetsprogram 2017,

–  med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den europeiska integrationsprocessen har fört med sig fred och bidragit till säkerhet och välstånd i Europa under flera årtionden.

B.  Europa står nu inför många gemensamma och globala utmaningar, men möter även växande frustration och misstro bland många medborgare på grund av osäkra livsperspektiv och bristande möjligheter som medborgarna förväntar sig att beslutsfattarna ska ha svar på. Den europeiska integrationen kan inte längre tillåtas att bara vara ett ekonomiskt projekt om den ska bli framgångsrik. Man måste snabbt vinna tillbaka unionsmedborgarnas hjärtan till stöd för den europeiska integrationsprocessen och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

C.  EU:s överlappande kriser kräver effektiva europeiska lösningar, som är starkt förankrade i en mer demokratisk process genom gemenskapsmetoden och med full medverkan av Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

D.  EU är vår gemensamma boning och måste erbjuda ett tryggt hem och en stabil ekonomisk miljö där medborgarna verkligen ges lika möjligheter. Hållbarhet och ekonomisk tillväxt är förenliga och kan ömsesidigt förstärka varandra. EU måste föras ut ur den långvariga ekonomiska krisen och leverera sociala resultat genom en ökning av hållbara investeringar, minskning av orättvisor och utveckling av bättre politik, särskilt genom en fördjupning av den inre marknaden och fullbordande av den ekonomiska och monetära unionen.

E.  Vi har valt att sträva efter en gemensam framtid som en gemenskap grundad på delade värderingar och vi värnar om våra traditioners och vår historias rikedom och mångfald. Vi vill att Europa ska göra sitt och ta sitt ansvar på den internationella arenan, med ett fast engagemang till förmån för solidaritet, multilateralism, våra partnerskap med omvärlden och främja enighet kring förbättrade normer. Vi vill säkra vårt gemensamma projekt med gemensam fred, välstånd och demokrati, för att skapa en lockande framtid för alla generationer.

Förbättrade arbets- och levnadsvillkor för unionsmedborgare

1.  Europaparlamentet påminner om att Europas ekonomiska återhämtning varit blygsam och obalanserad, och att många av unionens regioner fortfarande har oacceptabla nivåer vad gäller arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet och en skriande brist på framtidsutsikter för yngre generationer. Parlamentet betonar att EU därför måste arbeta mot en dynamisk och inkluderande arbetsmarknad som ingår i den europeiska modellen för social marknadsekonomi, med förbättrade levnads- och arbetsvillkor för medborgarna i deras ursprungsområden och med möjligheter för rättvis rörlighet, samtidigt som den centrala EU-principen om fri rörlighet för arbetstagare respekteras i varje medlemsstat. Parlamentet är övertygat om att alla unionsmedborgare måste kunna räkna med en grundläggande uppsättning rättvisa arbetsvillkor, full överensstämmelse med europeiska normer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och tillgång till utbildning av god kvalitet, socialt skydd samt grundläggande tjänster som möjliggör balans mellan arbetsliv och privatliv.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte bygga på det offentliga samråd som pågår och på parlamentets kommande betänkande genom att lägga fram ett ambitiöst förslag, i linje med fördragets mål och stadgan om de grundläggande rättigheterna, om en europeisk pelare med sociala rättigheter, som ska ta sig uttryck i konkreta initiativ, och särskilt inriktas på följande:

  –  Främja tillgång till tidig utbildning, barnomsorg och sjukvård till rimliga priser och med god kvalitet, vilket är avgörande för att säkerställa att inga barn hamnar på efterkälken. För detta bör kommissionen fundera över ytterligare åtgärder för att utveckla sociala investeringar och i synnerhet för att minska barnfattigdomen genom att EU antar en barngaranti.

  –  Överbrygga kompetensglappet och säkerställa tillgång till utbildning, praktik och yrkesutbildning av god kvalitet och livslångt lärande för alla.

  –  Minska sociala orättvisor och främja arbetstillfällen av god kvalitet, särskilt för ungdomar och långtidsarbetslösa.

  –  Angripa problemen med att förena arbetsliv och privatliv och åtgärda löneklyftan mellan könen i fråga om löner och pensioner, bland annat med hjälp av nya lagstiftningsförslag om direktiven om mammaledighet, om ledighet för omsorgsgivare och om pappaledighet.

3.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör övervaka, uppmuntra och stödja en effektiv och ändamålsenlig användning i medlemsstaterna av ekonomiska medel för att stödja sysselsättningen bland ungdomar och skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet, framför allt i regioner med hög arbetslöshet, med hjälp av program som finansieras med medel från ungdomssysselsättningsinitiativet, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska investeringsbanken.

4.  Europaparlamentet betonar att kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, även bör förstärka den europeiska sociala dialogen för att försöka förena arbetsmarknads- och socialförsäkringssystemen på ett bättre sätt i syfte att ta itu med sociala orättvisor och nya utmaningar som uppkommer genom globaliseringen och digitaliseringen.

5.  Europaparlamentet understryker att kommissionen bör garantera icke‑diskrimineringsprincipen och principen om lika lön för lika arbete för alla arbetstagare vid samma arbetsplats, oavsett anställningsavtal, inklusive för mobila och utstationerade arbetstagare.

Att stärka den ekonomiska återhämtningen och konkurrenskraften på lång sikt för att skapa sysselsättning, högre levnadsstandard och välstånd

6.  Europaparlamentet är övertygat om att EU kan bli en världsledande aktör genom att frigöra den inre marknadens fulla potential och främja företagande, lojal konkurrens och investeringar i nyskapande verksamhet.

7.  Europaparlamentet vill se en nylansering av Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och sysselsättning, med verkliga framtidsambitioner, särskilt för att förbättra vår modell för social marknadsekonomi och få till stånd ett välstånd som delas av så många som möjligt. Parlamentet är övertygat om att ökad sysselsättning förblir den främsta prioriteringen, och att EU behöver riktade investeringar för att påskynda övergången till en innovativ, resurssnål digital ekonomi för att skapa en ny industrialisering av Europa.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en ny ambitiös industristrategi, som bygger på och kompletterar paketet om cirkulär ekonomi. Parlamentet påpekar att det behövs ytterligare privata och offentliga investeringar för energiomställning, miljöinnovativa små och medelstora företag, forskning och utbildning.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå fler åtgärder av ett slag som skulle stimulera forskning och utveckling, innovation, kulturell mångfald och kreativitet som huvudsakliga drivkrafter för att skapa sysselsättning, och då ta hänsyn till att tillgången till kapital är en livsviktig fråga för företagen, framför allt de små och medelstora företagen, för att uppmuntra utveckling och tillverkning av nya produkter och tjänster inom såväl traditionella som framväxande sektorer samt ett effektivt skydd av immateriella rättigheter.

10.  Europaparlamentet anser att den inre marknaden behöver integreras ytterligare, särskilt på det digitala området, genom skapande av ett klimat som är rättvist för konsumenter och små och medelstora företag och genom undanröjande av obefogade hinder. Parlamentet är helt övertygat om att en globalt konkurrenskraftig, innovativ, medborgarinriktad digital inre marknad är en möjlig väg framåt för att klara utmaningarna under tjugohundratalet. Parlamentet menar att den ekonomiska tillväxten i EU kan bli större genom ökat utnyttjande av möjligheterna inom rese- och turismbranschen, och betonar att kommissionen måste spela en central roll för att se till att alla prioriteringar som har att göra med konkurrenskraft, digitalisering, god samhällsstyrning, färdigheter och kvalifikationer samt hållbarhet och konnektivitet i turismsektorn beaktas inom alla politiska ramar.

11.  Europaparlamentet förväntar sig av kommissionen att den ska mobilisera alla sina befogenheter och behörigheter för att främja en övergång till en bättre tillväxtmodell som är förenlig med principerna om hållbar utveckling, vilket innebär dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner.

Att bemöta klimatförändringarna och säkerställa energitrygghet

12.  Europaparlamentet upprepar att det behövs ökade insatser för att energiunionen ska kunna skapas, så att alla medborgare och företag kan garanteras energitrygghet och hållbar energi till överkomliga priser samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt att angripa energifattigdomen.

13.  Europaparlamentet konstaterar vilka konsekvenser för människan och ekonomin som klimatkatastroferna för med sig i Europa. Parlamentet framhåller vikten av att fortsätta att angripa de bakomliggande orsakerna till klimatförändringarna med en ambitiös klimatstrategi som inbegriper energieffektivitet.

14.  Europaparlamentet efterlyser mer ambitiösa mål på EU-nivå för att minska utsläppen av växthusgaser och för förnybar energi och energieffektivitet för perioden efter 2020, inom ramen för det avtal som slöts vid FN:s klimatkonferens i Paris (COP 21).

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en gemensam strategi för energi- och klimatdiplomati, med åtgärder mot dessa globala problem.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna ansträngningarna för att fasa ut subventioner till fossila bränslen.

Att säkerställa ett konsekvent bemötande av den växande tillströmningen av flyktingar

17.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen måste ta fram konkreta lösningar på flyktingkrisen, i linje med internationell rätt och framför allt genom att angripa de bakomliggande orsakerna, förstärka samarbetet med flyktingströmmarnas transitländer och ursprungsländer samt genom att använda all politik och alla instrument som finns tillgängliga för att säkerställa dessa länders stabilisering, återuppbyggnad och utveckling.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna ge nödvändigt humanitärt bistånd och säkra anständiga levnadsförhållanden i flyktingläger, kombinerat med långsiktiga utvecklingsprogram, särskilt på utbildningsområdet.

19.  Europaparlamentet påpekar att EU:s asyl- och migrationspolitik inte är ändamålsenlig och måste ses över i grunden med utgångspunkt i artikel 80 i EUF-fördraget. Parlamentet vidhåller att ingen reform av EU:s gemensamma asylsystem får leda till att nuvarande skyddsnivå i EU:s asylrätt sänks. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en rättvis fördelning av asylsökande mellan EU:s medlemsstater som ersättning till det rådande Dublinsystemet, som är föråldrat.

20.  Europaparlamentet önskar att man omgående ska inrätta systematiska verkställbara program för direkt vidarebosättning och omplacering av asylsökande.

21.  Europaparlamentet vill att det inom EU skapas förutsättningar för ett fullgott mottagande av asylsökande, med garantier för deras trygghet och för en mänsklig och könsbaserad behandling av dem, med särskild uppmärksamhet ägnad åt utsatta gruppers behov. Parlamentet betonar samtidigt att tillräckliga resurser måste garanteras för att se till att flyktingarna integreras på arbetsmarknaden och i samhället, med tillgång till utbildning, hälsovård och social trygghet. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av ökad finansiering till Europeiska socialfonden och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) inom ramen för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för inrättande av en verklig EU-politik för ekonomisk och laglig migration som bygger på befintliga instrument för studerande, forskare och högkvalitativa arbetstagare, och på längre sikt för att införa mer allmänna regler grundade på lika behandling för att styra inresa och bosättning för tredjelandsmedborgare som söker anställning i unionen för att fylla konstaterade luckor på EU:s arbetsmarknad.

23.  Internationell migration är ett globalt fenomen vars räckvidd, komplexitet och inverkan hela tiden ökar, och Europaparlamentet menar därför att EU och det övriga internationella samfundet måste ta sitt respektive ansvar på detta område.

Att ta sig an medborgarnas farhågor för säkerheten

24.  Europaparlamentet betonar att den yttre och den inre säkerheten är allt starkare kopplade till varandra.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att efter antagandet av förslaget om en europeisk gräns- och kustbevakning se till att detta system snabbt sätts igång, och tilldelas den personal och logistiska resurser som behövs, för att skydda EU och fullborda Schengensamarbetet med anslutning av alla medlemsstater som önskar delta.

26.  För att möta hoten om terrorism och våldsbejakande extremism uppmanar Europaparlamentet kommissionen att noga övervaka införlivandet och genomförandet av EU:s åtgärder mot terrorism, också i form av effektivt polissamarbete och rättsligt samarbete, informationsutbyte i rätt tid mellan nationella myndigheter och genom Europol och Eurojust, samt åtgärder för att motverka framväxande tendenser avseende finansiering av terrorism. Parlamentet betonar dessutom att kommissionen bör inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte uppfyller EU-lagstiftningen på detta område, särskilt i fråga om effektivt informationsutbyte.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera expertis samt tekniska och ekonomiska resurser för att garantera samordning på EU-nivå och utbyte av bästa praxis i kampen mot våldsbejakande extremism och terroristpropaganda, radikala nätverk och rekrytering till terroristorganisationer via internet eller andra vägar, med särskilt fokus på strategier för förebyggande arbete, integrering och återintegrering.

28.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett fullständigt genomförande av all säkerhetslagstiftning som redan antagits. Parlamentet upprepar att det bör göras en grundlig översyn av EU:s strategi mot terrorism, med en bedömning såväl av tillämpningen av de antagna bestämmelserna som av deras effektivitet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska uppdatera säkerhetsagendan så att den anpassas efter terroristhotets utveckling.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sina aviserade förslag om en ordentlig rättslig grund för det europeiska centrumet mot terrorism inom Europol, tillsammans med förslag för att förbättra och utveckla befintliga informationssystem, åtgärda luckor i informationen och gå i riktning mot driftskompatibilitet samt förslag om obligatoriskt informationsutbyte på EU-nivå åtföljda av de bestämmelser om uppgiftsskydd som krävs.

Att utveckla en ambitiös agenda för yttre åtgärder: för grannskapet och för det världsomfattande systemet

30.  Europaparlamentet välkomnar EU:s globala strategi, som positionerar EU som en geopolitisk aktör i en snabbt föränderlig värld, och förväntar sig att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten på ett konsekvent sätt ska uppbåda alla EU:s instrument för yttre åtgärder för att uppnå ett bättre, regelbaserat globalt styre, omfattande konvergens i riktning mot bättre normer, ökad säkerhet och större respekt för mänskliga rättigheter i världen. Med tanke på detta bör följande viktiga aspekter sättas högst på EU:s utrikespolitiska agenda:

–  Man bör främja stabilitet och välstånd i EU:s grannskap, genom initiativ som stimulerar utveckling, demokrati, god samhällsstyrning och rättsstatlighet, genom förbättrade åtgärder för civilt konfliktförebyggande och försoning och stärkt säkerhetsdialog samt verksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, även med lämplig medverkan av Nato, som, för de medlemsstater som är Natomedlemmar, förblir grunden för deras kollektiva försvar och centrum för dess genomförande.

–  En översyn bör göras, med stöd av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som inte längre kan få vara den svagaste länken i den europeiska integrationsprocessen. Man måste säkerställa att redan befintliga strukturer, mekanismer och redskap blir en fungerande realitet.

–  Framsteg måste ske i processen med utvidgningsförhandlingar genom åtgärder för att stärka den sociala, politiska och ekonomiska stabiliteten och demokratin i kandidatländerna, utan att det görs avkall på anslutningskriterierna från Köpenhamn.

–  Åtgärder måste vidtas för att göra politiken för utvecklingssamarbete mer effektiv och bättre samordnad och samstämd med EU:s övriga instrument för yttre åtgärder, samtidigt som man respekterar dess primära mål sådant det fastställs i Lissabonfördraget, och man måste säkerställa konsekvens och enhetlighet mellan utvecklings- och säkerhetspolitiken, eftersom de är sammankopplade, beroende av varandra och ömsesidigt förstärker varandra.

–  Agenda 2030 för hållbar utveckling och konsekvent politik för utveckling måste integreras i EU:s utrikespolitik och interna politik. Kommissionen uppmanas med kraft att rapportera om sina planer för genomförande, övervakning, uppföljning och införlivande av 2030-agendan och målen för hållbar utveckling.

–  Man måste främja handel som ett viktigt instrument för att gynna tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, och främja EU-normer avseende mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. EU:s instrument för handelsförsvar måste moderniseras och noggrant tillämpas, och när så är lämpligt bör man göra avsteg från de standardiserade metoderna.

–  Man måste finna lösningar för att motverka hybridhot och främja EU:s och medlemsstaternas motståndskraft, liksom motståndskraften hos EU:s partner, inte minst i unionens närområde.

–  Man måste genomföra strategin för internationella kulturella förbindelser, ett viktigt mjukdiplomatiskt verktyg för att förbättra relationerna med EU:s partnerländer och stödja inkluderande tillväxt och jobbskapande.

Rättvis skattepolitik för adekvata resurser

31.  Europaparlamentet betonar att det aldrig varit mera angeläget att intensifiera kampen mot skatteflykt och skatteundandragande, som utgör potentiella inkomster för de nationella budgetarna på uppemot 1 000 miljarder euro. Dessa resurser hade kunnat användas för att investera i framtiden, främja sysselsättningen och minska orättvisorna.

32.  Europaparlamentet understryker att kommissionen måste fortsätta att agera utan dröjsmål för att säkerställa att vinster beskattas i de länder där den ekonomiska verksamheten faktiskt bedrivs och där värdeskapandet i Europa sker. EU bör arbeta för en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas, intensifiera arbetet med att undersöka skatterelaterade brott mot reglerna för statligt stöd, tillämpa gemensamma regler om användning av skattebeslut och insyn i dem samt föra en resolut gemensam strategi för att få bort skatteparadisen.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kamp mot skatteflykt och skatteundandragande ta med en yttre dimension, för att hindra vinster från att föras ut ur EU utan att ha beskattats och bekämpa illegala kapitalflöden från tredjeländer som hindrar utveckling och undergräver fattigdomsbekämpningen.

Att stärka EU:s budget och finansieringsinstrument

34.  Europaparlamentet anser att EU, för att fungera effektivt, behöver en ny strategi för finanser och skatter. Parlamentet anser att kommissionen för detta ändamål bör föreslå åtgärder utgående från följande principer och inslag:

–  Adekvata resurser ska mobiliseras snabbt. Unionens system för finansiering måste ovillkorligen reformeras genom att man ökar de genuint egna medlen eller inför nya egna medel, såsom en skatt på ekonomiska transaktioner, ett reformerat EU‑system för handel med utsläppsrätter och koldioxidskatt eller skatter för multinationella bolag, för att unionens budget ska bli mer stabil, mer hållbar och mer förutsägbar. Samtidigt måste universalitetsprincipen respekteras och insynen förbättras.

–  För att nå maximala resultat måste EU:s budgetinstrument förvaltas med noggrann uppmärksamhet ägnad åt prestanda och kostnadseffektivitet, samtidigt som man ser till att gällande regler följs och att EU:s ekonomiska intressen skyddas.

–  EU bör vidta åtgärder för att sammanföra resurser för att klara utmaningarna med hög ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet, fattigdom och socialt utanförskap samt de interna och externa dimensionerna av flyktingkrisen.

–  Efter endast två års tillämpning har den fleråriga budgetramen (FBR) nått sina gränser. Om det inte görs en omfattande halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen kommer EU:s budget inte heller att klara vare sig att åtgärda ytterligare finansieringsbehov och nya politiska prioriteringar eller att avvärja uppkomsten av en betalningskris. Kommissionen uppmanas att lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar före slutet av 2016, och att vidta kraftfulla åtgärder för att se över och utöka dess tak samt vidga budgetramens flexibilitet så att den är anpassad till omständigheter som inte förutsågs 2013.

–  Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) måste förvaltas på ett sätt som maximerar additionalitet, gör det möjligt för alla medlemsstater att göra utökade strategiska investeringar och säkerställer att finansiering för investeringar bidrar till övergången till en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle. Styrelseformerna för Efsi bör reformeras för att öka redovisningsskyldigheten och den demokratiska kontrollen över detta instrument. Kommissionens förslag för nästa fas i Efsi bör baseras på följande mål:

–  Ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken för perioden 2014-2020 bör åtföljas av förberedelser för denna politik efter 2020, varvid man bör respektera dess verkliga och fördragsfästa natur, dess betydelse för utveckling av den inre marknaden och dess möjlighet att vara ett investeringsverktyg för alla regioner i EU. Varje minskning i budgeten för sammanhållningspolitiken bör undvikas, och synergier mellan europeiska struktur- och investeringsfonder, Efsi och andra av EU:s finansieringsinstrument bör stärkas för att påskynda smart, miljövänlig och inkluderande tillväxt, med en trovärdig balans mellan bidrag och finansiella instrument.

–  Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag för att minska den gemensamma jordbrukspolitikens byråkratiska krångel för jordbrukare. Kommissionen uppmanas att utforma bättre instrument för att hantera extrema kriser på jordbruksmarknaderna. Parlamentet anser att det behövs lagstiftningsramar på EU-nivå för att angripa illojala handelsrutiner i livsmedelsförsörjningskedjan så att man kan se till att EU:s jordbrukare och konsumenter kan åtnjuta rättvisa försäljnings- och köpvillkor.

Fullbordande av Ekonomiska och monetära unionen

35.  Europaparlamentet insisterar på att demokratisk ansvarsskyldighet måste säkerställas för alla beslut som fattats inom ramen för den europeiska ekonomiska styrningen.

36.  Europaparlamentet anser att EU måste arbeta i riktning mot uppåtgående ekonomisk och social konvergens, i linje med Europa 2020-strategin, stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser och den europeiska planeringsterminens förvaltningsramar.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens att fortsätta sin övervakning av skulder, underskott och makroekonomiska obalanser, och att försöka optimera euroområdets samlade finanspolitiska inriktning på ett sätt som respekterar stabilitets- och tillväxtpakten samt stimulerar ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

38.  Europaparlamentet anser att EU måste förbättra trovärdigheten, konsekvensen, det nationella egenansvaret och den demokratiska legitimiteten i den europeiska planeringsterminen för att nå finanspolitiskt ansvarstagande och angripa ojämlikheter och obalanser.

39.  Europaparlamentet efterlyser en närmare samordning av den ekonomiska politiken för att åtgärda investeringsluckorna i euroområdet och stärka reformarbetet i syfte att öka konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen samt vidmakthålla efterfrågan.

40.  Europaparlamentet anser att bankunionen måste slutföras.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa stor uppmärksamhet vid resultaten av den pågående reflektionen kring hur den ekonomiska och monetära unionens finanspolitiska resurser ska kunna utvecklas.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en sammanhängande och välunderbyggd uppsättning förslag om hur den ekonomiska och monetära unionen ska kunna färdigställas i enlighet med de fem ordförandenas rapport. Parlamentet noterar att denna process bör vara öppen för de medlemsstater som utfäst sig att ha euron som valuta.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att infria de löften som gjordes när kapitalmarknadsunionen presenterades och att påskynda processen för att göra de europeiska kapitalmarknaderna djupare, mer harmoniserade och verkligt gränsöverskridande, med lagstiftningsinitiativ som följer gemenskapsmetoden, inklusive förslag för att parallellt med detta uppgradera de berörda tillsynsmyndigheternas roll och uppdrag.

Att stärka grundläggande rättigheter och demokrati

44.  Europaparlamentet befarar att den pågående krisen inte bara skadat sammanhållningen i de europeiska samhällena utan också rubbat unionsmedborgarnas tilltro till demokratiska institutioner på EU-nivå och ibland även på nationell nivå. Parlamentet anser därför att Europa måste ha som sin högsta prioritering att öka EU:s demokratiska legitimitet och återställa förtroendet för dess förmåga att tjäna sina medborgares intressen.

45.  Europaparlamentet påminner om att många av dagens utmaningar, allt från klimatförändringar till asyl- och migrationsfrågor, från finansmarknader till bolagens försörjningskedjor och från terroristnät till sönderfallande stater och skurkstater, är transnationella och kräver europeiska lösningar genom gemenskapsmetoden, med kommissionens och parlamentets fulla medverkan.

46.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i egenskap av fördragens väktare, har ansvar för att främja unionens allmänna intresse (artikel 17 i EU-fördraget), nämligen freden, unionens värden och folkens välfärd (artikel 3 i EU-fördraget). Det bör påpekas att parlamentet också har ett särskilt politiskt ansvar för att hjälpa till att överbrygga meningsskillnader mellan medlemsstaterna, försvara unionsmedborgarnas allmänna intressen och säkerställa demokratisk legitimitet i beslut som fattas på EU‑nivå. Samtidigt uppmanas de nationella parlamenten att utöva fullständig demokratisk kontroll över sina representanter i Europeiska rådet. Kommissionen uppmanas att se till att alla initiativ, även de som tas av Europeiska rådet, har sin grund i fördragen.

47.  Europaparlamentet ber kommissionen att ta initiativ för att förstärka EU-institutionerna och uppmuntra unionsmedborgarna att i ökad utsträckning delta i det europeiska politiska livet. EU-institutionerna uppmanas att skapa bättre kontakter med den yngre generationen och deras diskussionsforum. Parlamentet tror även att det är möjligt att vidta mer kraftfulla åtgärder för att informera unionsmedborgarna om deras rättigheter, reformera det europeiska medborgarinitiativet och förstärka Europeiska ombudsmannens roll.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka samarbetet för att säkra mediekunskap och skydda mediernas mångfald och pressfriheten.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, med hänsyn tagen till parlamentets kommande betänkande. Parlamentet anser att kommissionen också bör fortsätta att arbeta för EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och då ta hänsyn till domstolens åsikt i frågan och ta itu med de återstående juridiska problemen. Parlamentet uppmanar EU och alla dess medlemsstater att skyndsamt ratificera Istanbulkonventionen för att bättre skydda kvinnor och flickor mot våld.

50.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att eftersträva högsta möjliga normer för insyn, ansvarsskyldighet och integritet, och att bekämpa intressekonflikter som är till skada för lagstiftningens effektivitet, rättvisa och tillförlitlighet.

51.  Europaparlamentet ber kommissionen att föreslå lagstiftningsbestämmelser om skydd för visselblåsare på EU-nivå, med lagliga vägar för offentliggörande och effektiva sanktioner.

52.  Europaparlamentet är fast beslutet att använda alla sina verktyg och resurser för att verka som en drivkraft i en förnyad demokratisk process inriktad på en reform av Europeiska unionen.

°

°  °

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.